Missuppfattningar om fotoregler i Sverige

Kommentarer om vad man får och inte får fotografera har nog alla som fotograferat frekvent varit med om. Här nedan har jag samlat några av de mer märkliga sorter som man kan stöta på i digitala världen. Hur ett totalt fotoförbud på allmän plats skulle gå till finns ett förslag beskrivet här.
2018 ersatte GDPR den tidigare personuppgiftslagen. I personuppgiftslagen som gällde 2014 fanns 5 a § som i princip innebar att man fick publicera så länge publiceringen inte innebar en kränkning av individen, exempelvis nakenbilder.
Från Facebookgruppen Sweden Cosplay där en medlem anser att man först ska fråga innan man fotograferar någon. Kommentarerna nedan är en respons med missuppfattningar om vad som då, 2014, gällde:
  • Är det inte olagligt att fota personer utan deras tillåtelse? Jag vet i alla fall att det är olagligt att lägga upp foton på människor som inte givit tillåtelse. Själv frågar jag alltid.
  • Du får ta foto och lägga upp på vem du vill men om personen du fotat säger att den inte vill vara med måste du censurera. Men så länge inget sägs ska det vara okej enligt lag att lägga upp bilder. Dock är det smidigast att fråga, skulle jag säga, så att ingen tar illa upp.
  • Det är ej olagligt att ta kort på folk utan deras tillåtelse så länge det inte står någon skylt som där står att fotografering inte är tillåten eller om personen i fråga känner sig kränkt (du får fortfarande behålla fotografierna men du får då kanske en polisanmälan mot dig/får betala böter).
  • Det är olagligt att publicera en bild av en person som du inte har fått tillåtelse av om du inte skrivit på kontrakt med personen i bilden (ex. konventkontrakt när man köper biljett där det kan stå att eventfotografer har tillåtelse att ta kort och lägga ut som reklam). Så fråga när ni tar bilder 🙂
  • Alltså, man får faktiskt anmäla personen om man märker att någon har tagit kort på en och man inte har givit tillstånd till det. Det leder till böter och /eller fängelsestraff och det spelar ingen roll om det är ett gruppfoto. Säg ”Nej, jag vill inte vara med” och avlägsna dig från platsen där fotot skall tas.
  • Bara anmäl dem för copyright om de lägger upp bilder där du finns med. Då de inte har frågat dig om det är okej att lägga upp bilder där du finns med. Upphovsrätten och copyrightstöld…då personen inte fått tillstånd av dig.
Från Familjeliv.se 2018 där en medlem frågar sig vad det är med folk som fotograferar utan att fråga. Några av svaren finns nedan:
  • Anmäl dem! Det är inte lagligt att filma eller att ta kort på folk utan att fråga och du kan få skadestånd för det ifall någon filmar eller tar kort på dig utan tillåtelse.
  • Precis som att det är helt tillåtet att fotografera på allmän plats är det också helt förbjudet att fota till exempel folk som är i sina trädgårdar (utan deras tillstånd) även om du själv står på gatan eller i ditt egna fönster.
  • Hade hon när hon blev fotograferad på stranden i stället befunnit sig på sin egna tomt hade det varit ett brott men på allmän plats är det tillåtet att fotografera.

Kommentarer från bloggbevakning.se 2018 angående smygfotografering på en badstrand:
  • Men alltså, du får egentligen inte fota någon så att den blir huvudobjekt utan enbart om den är en del av bakgrunden. I vilket fall, allt som är lagligt är inget som jag borde behöva räkna med. T.ex. är det helt lagligt att du blir arg och skäller ut mig när jag rör mig på stan men verkligen inget jag borde räkna med eller ens tolererar.
  • Om jag kan lagen rätt så är det så här. På allmän plats som badstranden får man fota och filma för privat bruk. Man får inte filma folk i kränkande situation och att själv välja att sola topless på vanlig badplats (vilket kan ses som lagbrott) är inte kränkande. Men att filma i exempelvis ombytesrum är olagligt.
Via ett Instagramkonto 2018 där samma smygfotografering behandlades:
  • Går ju att anmäla honom för kränkning då han filmade utan att meddela den han filmade, i detta fall [Namn]! Hade han meddelat henne att han skulle filma på stranden hade det varit fult lagligt, men som sagt, i detta fall så kränkte han [Namn] och de andra han kan tänkas ha filmat.
  • Man får inte filma i smyg, gömma kameran som han gjorde. Det är ofredande.
  • På offentlig plats är det tillåtet att filma/fota nästan allt så länge man gör det för privat bruk.
  • Att fota/filma utan samtycke är olagligt. Mannen utförde en olaglig handling. (GDPR) Hårdast krav har företag som måste ha skriftligt samtycke för varje bild en individ kan identifieras på. Det enda han kan komma undan med är om det är konstnärlig frihet vilket han ska vara konstnär och ha en inkomst för att få utföra.
  • Är det då för att du är vuxen som detta plötsligt blir ”okej” enligt lagen? Att fota och filma minderåriga är väl ett brott?! Så obehagligt att detta är ”tillåtet” eftersom det uppenbarligen är sjuka människor som utnyttjar detta…

Skydda dina bilder vid fotograferandet

eye-fi fototips

Problemställning för en fotograf

Fotografen och journalisten Lars Epstein blev av polis i somras gripen när han på allmän plats fotograferade ett kulturarrangemang. Inte nog med att polis grep honom, herr Epstein fick även sin kamera fråntagen och sina bilder betittade.

I augusti 2016 hotades en fotograf från Nerikes Allehanda att av en arg fotbollshuligan få kamerautrustningen sönderslagen.

Vid Seved i Malmö 2015 hotades Sydsvenskans fotograf av en 23-årig man som hade för avsikt att slå sönder kameran och slå ned fotografen.

Problemlösningar

I fallet med polis, eller egentligen vem som helst, som olovligen vill titta på dina bilder kan man om man har rätt kameramodell kryptera bilderna. Man kan också om tid gives snabbformatera minneskortet, visa upp ett tomt minneskort och sedan väl hemma i säkerhet återskapa bilderna. Att snabbformatera innebär dock att även andra aktörer så som polis eller våldsverkare lätt kan återskapa. Kryptering däremot innebär att polis, även om den försöker återskapa, stöter på patrull. Det kanske till och med är som så att den polisman som får ansvar för minneskortet inte ens känner till att man kan kryptera bildfiler vid fototillfället och tror att bilderna är korrupta.

En del kameror har stöd för WiFi eller har möjlighet att använda SD-kort med WiFi, så som Eye-Fi. På så vis kan man vid fototillfället trådlöst och kontinuerligt överföra bilder mellan kamera och telefon för att senare uppladda bilderna till en server. Det kräver förstås att man har obegränsat med surf i sin telefon för att kunna ladda upp en större mängd filer. Om man använder denna metod kan man om man har möjlighet till det lågnivåformatera sitt SD-kort i kameran och på så vis göra det svårt att återskapa bilder därifrån. Då gäller det att personen som vill titta på bilderna inte förstår att bilderna överförts till mobiltelefonen alternativt att bilderna överförs till en krypterad Androidtelefon eller iPhone som man snabbt stänger av eller låser.

SST NET Falcons och olovlig fotografering

Under innebandyklubben SST NET Falcons pressida går det att med vissa frågetecken finna följande text:

”PRESS

Vid match arrangerad av SST NET Landskrona IBK får fotografering i kommersiellt syfte endast ske efter skriftligt medgivande av SST NET Landskrona IBK. Föreningen har rätt att med hänsyn till spelarnas integritet neka fotografering även i annat syfte. Vid olovlig fotografering kan tillträde till SST NET Landskrona IBK:s matcher nekas.
Detsamma gäller även upptagning samt överföring av ljud och rörliga bilder.
Notera att olovlig fotografering kan vara brottsligt, BrB 4 kap. 6 a §.”

Det första frågetecknet är att texten ligger under rubriken PRESS. Detta då redaktionell fotografering inte är kommersiell fotografering. Det skiljs åt bland annat i lag (1978/800) om namn och bild i reklam.

Att innebandyföreningen i Landskrona vill förbjuda kommersiell fotografering och ibland även fotografering i annat syfte är okej om det är dess lokal eller en plats klubben förfogar över.

Vad det sen står om olovlig fotografering är någonting som är lika olovligt som att dricka läsk på en plats där det är förbjudet.

Hänvisningen till lagtexten olovlig fotografering är fel. Olovlig fotografering var en promemoria som togs upp i regeringen för att börja gälla 2012. I stället skrotades den och återkom 2013 under ett annat namn, nämligen kränkande fotografering. För att det ska kunna bli kränkande fotografering måste tre kriterier uppfylls.

  1. Dolt
  2. Inomhus i privat sfär
  3. Olovligt

För det är väl inte i spelarnas omklädningsrum och duschar som man kan ansöka om skriftligt tillstånd för att fotografera?

Fler lagtexter och länkar om vad som gäller vid fotograferande står att finna här.

Gillade du detta inlägg? Läs mer om Canonrelaterade inlägg:

Andra populära inlägg, se vidare:

Fotograf gripen av polis

norrbro_DSF1251

Fotografen Lars Epstein fotograferade på allmän plats vid Norrbro under ett kulturarrangemang i Stockholm under eftermiddagen den 16 augusti. Det ledde till att han blev gripen av två civilpoliser som frågade om han luktade alkohol, trots att han enligt egen utsago var nykter. Poliserna ska ha tagit Lars Epsteins kamera och även tagit honom själv och fört i väg honom mot ett polistält längre bort. En av poliserna ska ha tittat igenom bilderna i kameran. Enligt Lars Epstein var anledningen till gripandet ett misstänkt ofredande som Epstein medelst kamera skulle ha gjort sig skyldig till. Alltså samma sak som jag gjorde mig skyldig till när jag var i Stockholm och tog bilden ovan ståendes på Norrbro. Epstein fick förresten en kroppsvisitering på köpet när han ändå stod där i tältet.

Varför greps Epstein och vad fanns det för grund? Epstein greps för att han på allmän plats fotograferade, vilket man får lov att göra. Poliserna nämnde ofredande. Att på avstånd ofreda någon medelst en kamera har jag svårt att se vara möjligt. Att dessutom gå igenom fotografens bilder när inget brott begåtts bådar för en anmälan till JK.

Stockholm Prides fotoregler – skapade av en amatör

Under Stockholm Pride 2016 har organisationen tagit upp allmänna regler. Inget fel med det men den som skrivit ned reglerna om fotografering har inte förstått hur en kamera fungerar. Stockholm Pride kan delas in i tre delar. Pride Park, Pride House och Pride Parade. Reglerna nedan gäller inte Pride Parade som sker på allmän plats, men det har inte den som skrivit reglerna förstått eller lyckats tydliggöra. Jag har här en länk om lagtexter för fotografen.

stockholm-pride-fotoregler

    • Vid första stycket står det att publicering inte får ske utan tillåtelse när man har uppdragsgivare. Det innebär att dagspress utan ackreditering hindras medan privatpersoner kan fotografera och publicera och skicka in bilder till dagspress. Skulle man trotsa förbudet riskerar man att avvisas men det är svårt att avgöra om den som fotograferar gör det som privatperson eller ej.
    • Andra stycket är inte mycket att orda om. Det är upp till ens egen moral.
    • Tredje stycket är där allt ballar ur. I min värld är fasta objektiv objektiv som har fast brännvidd och zoom sådana objektiv där man kan variera brännvidden. Nu har Stockholm Pride skrivit fasta eller utbytbara objektiv. Det innebär alltså ett objektiv som antingen sitter fast på kameran och inte går att byta ut, så som en Fujifilm X100. Utbytbara objektiv är till systemkameror så som Canon 5D och Nikon D7000. Här står sedan zoom upp till och med 55 mm. Det innebär att ett objektiv på 500 mm eller 1200 mm är okej, eftersom dessa inte är zoomobjektiv. Nu är det förmodligen inte så den som hittat på reglerna tänkt men det är så det står skrivet.
      Vad som blir än mer intressant är att olika sensorstorlekar ger olika bildutsnitt. 55 mm brännvidd är alltid 55 mm brännvidd men med olika sensorstorlekar kan man variera bildvinkeln en hel del. Det finns en bra länk till sensorstorlekar och vilket utsnitt dessa motsvarar jämfört med en småbildssensor (5D eller D800 t.ex.). Det innebär att man med en kompaktkamera med 1/2,3″ sensor och 55 mm i brännvidd får samma bildutsnitt som vid 309 mm på en småbildskamera. Och vill man inte sträcka sig så lågt ned i sensorstorlek gör Olympus bra kameror med 2x cropfaktorn jämfört med en småbildskamera. För den som fotograferar med en mellanformatskamera så som Hasselblads H6D-100c och dess objektiv på 50 mm får man motsvarande bildutsnitt som vid 32 mm med en småbildssensor.

För att ge ett förenklande exempel innebär det i praktiken att man med en Panasonic DMC-SZ10 vid 51 mm brännvidd får en liknande bildvinkel som med en Canon 1Dx + 70-200 + 1,4 i teleförlängare.

Det kanske rör sig om den fysiska storleken på objektivet som det finns en fobi mot? Fast ett 50 mm objektiv från Sigma, Sigma 50mm f/1.4 DG HSM Art är 85 x 100 mm och väger 815 gram medan ett teleobjektiv från Samyang, spegelobjektivet Samyang 500mm f/8.0 bara är 77 x 87 mm och väger 320 gram. Det måste helt enkelt röra sig om fobi mot logik.

Den sista sak som är inkonsekvent är förbudet mot batterigrepp. Det innebär att kameran till höger i länken är okej men inte den till vänster. Hur tänkte den som skrev fotoreglerna för Stockholm Pride?

Fotografens lagtexter

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Nedan har jag delat in det i två delar, vid och efter själva fotograferandet. Det finns länkar till alla fotolagar.

Vid fotografering

Drönare
Bilkamera
Skyddsobjekt
Rättegång
Barnpornografi
Kränkande fotografering
Lokala ordningsregler

Vid publicering

Fotografering från luftfartyg
GDPR
Lag om namn och bild i reklam
Olaga integritetsintrång
Olaga våldsskildring
Upphovsrättslagen

Vid fotografering



Drönare

I kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018 finns följande undantag:

Lagen gäller inte vid

1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,

2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.

phantom-2-IMG_0698

Utanför flygplatsernas kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll, d.v.s. max 500 m ifrån.
Vid flygning innanför kontrollzoner, om drönaren väger mindre än 7 kg samt flyger långsammare än 90km/h, behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar.

Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats. Transportstyrelsens författningssamling hittas i TSFS 2017/110. Märk väl att man i samma författningssamling måste hålla ett horisontellt säkerhetsavstånd till människor, djur och egendom så att ingen skadas. Hur stort detta ska vara är oklart för lätta drönare. De tyngre, 25 kg och över, måste ha minst 50 meter.

Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), skyddsobjekt, naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfartyg.

Flight Planning Map är ett hjälpmedel där t.ex. flygförbud vid Sweden Rock Festival presenterats och hämtas från NOTAM.

AIP SUP visar hinder hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.

För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.

I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen.

Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.


Dashcam eller bilkamera

I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen mål nr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas..

”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening.

Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.”

Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom HD tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig kamera under de förutsättningar som omnämnts.


Skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud får inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud, t.ex. vissa civila flygplatser medan militära byggnader och regementen oftast har förbud.

7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.
   Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.
   Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

En brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gäller tryckfrihetsförordningens anskaffningsfrihet varvid Högsta domstolen avgjorde fallet där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.

”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”
På ett liknande sätt trumfar även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist har gjort en del av fotoförbudet vid skyddsobjekt tandlöst. Man ska dock ej förglömma att det finns andra texter som kan spela in vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri eller brottsbalkens texter om olaga intrång eller olovlig underrättelseverksamhet. Försvarsmakten ändrade sina rutiner efter detta och dess skyddsvakter griper för spioneri i fortsättningen. Det ska nämnas att de tre från DN som tog sin in på skyddsområdet nu oktober 2016 åtalas för intrånget.
Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.
”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”

 


Rättegång

Fotografering i en pågående rättegång är förbjudet att göra. En kvinna dömdes 2018 i Kristianstads tingsrätt efter att ha filmat/fotograferat.

9 § Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller på annat sätt uppträder otillbörligt. Ordföranden får också begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel.
   En bildupptagning i eller en bildöverföring från rättssalen får ske endast om det följer av lag. Rätten får förbjuda annans ljudupptagning eller ljudöverföring under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det blir till men för utredningen.
   Om någon som har utvisats tränger sig in i rättssalen eller om någon i övrigt inte lyder en tillsägelse som har meddelats för att upprätthålla ordningen, får rätten besluta att han eller hon omedelbart skall häktas och kvarbli i häkte så länge sammanträdet pågår, dock inte längre än tre dagar.
  Om säkerhetskontroll i domstol finns särskilda föreskrifter. Lag (2005:683).”

 

I ett rättsfall från Svea hovrätt från 2006 står det att fotografering utifrån och in i en rättssal är laglig. Motiveringen löd:

”Fotografering i rättssalen under pågående förhandling är förbjuden enligt 5 kap. 9 § rättegångsbalken. I andra domstolslokaler, som parter och övriga som berörs av en rättegång samt allmänheten har tillträde till, gäller inte denna inskränkning i rätten att fotografera (jfr Henrik Edelman, Offentlighet och sekretess i rättegång, 2001, s. 231).”


Barnpornografi

Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

”Den som

  1. 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  2. 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  3. 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  4. 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  5. 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
  6. döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”

Kränkande fotografering

Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga fyra kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:

  1.  fotograferingen måste ske dold,
  2.  personen måste befinna sig i ett privat utrymme
  3.  och fotograferingen ska ske olovligen.
  4.  brottsbalken 1 kap 2 § kräver att brottet sker med uppsåt.

Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering.

Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom B 2590-16 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”

och

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”

Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332

I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du stannar, bli fälld för olaga intrång. I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).

Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.

Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra. Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.


 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:

”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

  1. 1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

  2. 2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.


    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”

Tillståndsmyndighet är Lantmäteriet och Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:

 

”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:

1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)
2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)
3.
Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats
4.
Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar
5.
Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar
6.
Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §
7.
Område för arkeologiska undersökningar
8.
Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter
9.
Täkt för grus, berg, eller torv
10.
Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor
11.
Övningsområde för obemannade luftfartyg
12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)
13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)

Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt
skyddslagen (2010:305).”

 

 


Personuppgiftslagen

När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.

GDPR

Se vad Kamera & Bild har skrivit om den nya lagstiftningen som heter GDPR och som börjat gälla från 2018-05-25.


Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm.
För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.


Olaga integritetsintrång

Lagen gäller inte för dem som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla dessa krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:

6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida
1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,
2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,
3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller
5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp

döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”

Prop.2016/17:222 finner du här.


Olaga våldsskildring

Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:

”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”

 


Upphovsrättslagen

För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.

”23 § Offentliggjorda konstverk får återges

1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte,
2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och
3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”

Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:

”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”

Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:

”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”

Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering.

En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att
du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och
använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild).

18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller
visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting.

Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande:

AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen.

AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning

Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.