Laddade upp flickors instagrambilder på porrsida

Detta är domen Solna tingsrätt B2306-19 där en pojke plockade instagrambilder från flickor och lade upp dessa med namn på en porrsida. Bilderna var både selfiebilder på ansikten tagna i bilar och i toalettspeglar som badbilder i bikini. Först under huvudförhandlingen valde åklagaren att specificera och begränsa bilderna till de mer lättklädda sådana. Bilden ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13 (7 tillfällen)

Påföljd m.m.
Ungdomsvård
Särskild föreskrift: B ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden, se bilaga 2.

Lagrum som åberopas
29 kap 7 § 1 st brottsbalken

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till V med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 13 september 2018 till dess betalning sker.
2. M:s skadeståndsyrkande avslås.
3. J:s skadeståndsyrkande avslås.
4. E:s skadeståndsyrkande avslås.
5. S:s skadeståndsyrkande avslås.
6. C:s skadeståndsyrkande avslås.
7. W:s skadeståndsyrkande avslås.
8. F:s skadeståndsyrkande avslås.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
1. GW  får ersättning av staten med 57 285 kr. Av beloppet avser 41 400 kr arbete, 4 428 kr tidsspillan och 11 457 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för åtta fall av olaga integritetsintrång enligt 4 kap 6 c § första stycket 5 brottsbalken, allt enligt vad som framgår av domsbilaga 1. I anslutning till var och en av de åtta åtalspunkterna har respektive målsägande yrkat att B ska betala skadestånd till dem. Även dessa skadeståndskrav framgår av domsbilaga 1.

DOMSKÄL

Inställning och utredning

B har förnekat samtliga gärningar innefattande både ett bestridande av att han begått de gärningar som anges i respektive åtalspunkt och att det skulle röra sig om straffbara gärningar.

B har vidare bestritt skadeståndsskyldighet. Inga vitsordanden av skäliga belopp i och för sig har gjorts. Vid huvudförhandlingen har samtliga målsägande utom E hörts. Förhöret med E (som är under 15 år) har i stället lagts fram genom uppspelning av videoupptagning vid polisförhör.

B har hörts över åtalet. Vidare har vittnesförhör hållits med MD (mor till målsäganden S) samt med MH och WL. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat bl.a. datamedieundersökningsprotokoll och kontoinformation. Vidare har åklagaren vid huvudförhandlingen förevisat skärmdumpar av olika bilder dokumenterade som publicerade på sajten sex.com respektive från målsägandenas sociala medier. Därvid har det förevisats såväl sådana bilder som omfattas av åtalet som andra bilder av målsägandena och även av andra personer.

Precisering av de bilder som omfattas av åtalet

Åklagaren har i gärningspåståendena inte närmare preciserat vilka bilder som han anser omfattas av hävdad straffbar spridning utan endast angett det antal bilder som enligt honom är straffbara under respektive åtalspunkt. Inte heller har det i bevisuppgiften närmare angetts vilka bilder som avses. Såvitt redovisats har det inte heller under förundersökningen närmare preciserats för försvaret vilka bilder som omfattas av brottsmisstanken som riktats mot B även om samtliga i utredningen tillgängliga bilder tillhandahållits B och hans försvarare. Under huvudförhandlingen, som senast i samband med respektive målsägandeförhör, har åklagaren sedan närmare redovisat vilka bilder han avser i respektive åtalspunkt. Försvaret har inte riktat någon erinran mot att preciseringen av brottsmisstanke och åtal gjorts så pass sent.

De bilder som avses i respektive åtalspunkt redovisas nedan med angivande av sida i respektive förundersökningsprotokoll till vilka åklagaren primärt hänvisat. Av åklagarens genomgång och förevisning av bilder vid huvudförhandlingen framgår att samma bilder återfinns på andra ställen i förundersökningsprotokollen med varierande i protokollet redovisad bildkvalitet.

Åtalspunkt 1 (E)
Iklädd linne och svarta shorts
Bikinibild, sittande bortvänd på räcke
Iklädd trosa och BH i badrumsspegel (”Stranded nu”)

Åtalspunkt 2 (J)
Bikinibild, sittande på randig handduk på stranden,

Åtalspunkt 3 (V)
Iklädd trosa och korsett, bild från sidan
Endast trosa, skylande bröst med arm, blixt i spegel
Två personers höftpartier, iklädda Calvin Kleintrosor
Iklädd trosa och korsett, bild framifrån
Bikinibild i Jacuzzi

Åtalspunkt 4 (W)
Bikinibild, sittande på en klippa
Baddräktsbild, bakåtvänd på strandgång

Åtalspunkt 5 (M)
Bikinibild, på poolkant, tagen uppifrån/bakifrån
Bikinibild, på poolstege, tagen uppifrån/framifrån

Åtalspunkt 6 (C)
Bikinibild i pool, tagen uppifrån
Iklädd trosa och tröja (”15 grader”)
Iklädd svart tröja ner över höft, bara ben (”Godnatt”)

Åtalspunkt 7 (S)
Bikinibild i sjö, kastandes med hår
Bikinibild bakifrån, sittande i solnedgång

Åtalspunkt 8 (F)
Bikinibild i profil, sittande på altan

Tingsrättens bedömning av skuld och skadestånd

Vilka bilder föreställer respektive målsägandes delvis nakna kropp?

Rättsliga utgångspunkter

För straffbarhet för de gärningar åklagaren hävdat och åtalat som olaga integritetsintrång förutsätts enligt straffbestämmelsen i 4 kap. 6 c § första stycket 5 brottsbalken till att börja med att spridningen avsett bilder på målsägandens delvis nakna kropp. En första förutsättning är alltså att tingsrätten finner att de bilder som avses i gärningspåståendena kan sägas utgöra bilder av respektive målsägandes delvis nakna kropp.

Om tingsrätten skulle finna att en bild som omfattas av åtalet inte visar målsägandens delvis nakna kropp rör det sig inte om en straffbar gärning enligt bestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det saknar vid bedömningen av om bilden föreställer målsägandens delvis nakna kropp i bestämmelsens mening betydelse i vilket sammanhang och på vilket sätt spridningen av bilden skett.

Inom det straffrättsliga området gäller den så kallade legalitetsprincipen fullt ut. Det innebär att en gärning – även om den är oönskad, klandervärd och till och med straffvärd – inte är straffbar om den inte faller in under ordalydelsen i den aktuella straffbestämmelsen. Utrymmet för att inom straffrätten göra ändamålstolkningar av en straffbestämmelses lydelse är mycket små. Det är alltså inte möjligt att använda ändamålsskälen bakom en straffrättsreform till stöd för att utvidga tillämpningsområdet utanför lydelsen av ett straffbud.

Vid tingsrättens tillämpning straffbestämmelsen har tingsrätten alltså att i första hand göra en semantisk analys av begreppet ”delvis naken kropp” och sedan bedöma om respektive bild omfattas. Självfallet är vad som anförts i förarbetena tolkningsdata vid en sådan bedömning och då särskilt där gjorda exemplifieringar.

Straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång är ny och trädde i kraft så sent som den 1 januari 2018. Det saknas vägledande avgöranden hur bestämmelsen ska tillämpas och begreppet tolkas.

Bestämmelsen reglerar olika former av straffbar spridning av integritetskänsliga uppgifter. En sådan form av straffbar spridning är alltså spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2016/17:222 s. 35) uttrycks i den allmänna delen att spridning av bilder som exponerar människokroppen utan kläder kan vara mycket integritetskränkande.

Lagrådet efterfrågade i sitt yttrande över lagförslaget till den nya straffbestämmelsen en precisering av det straffbara området vid delvis exponering av en naken kropp (se prop. s. 138). Regeringen anförde till bemötande av lagrådets synpunkt att det inte är lämpligt att ange hur stor del av kroppen som i ett enskilt fall måste vara naken eller synas på en bild för att kravet ska vara uppfyllt. Det måste dock enligt regeringen för straffbarhet framstå som naturligt att anse bilden som exponerande en delvis naken kropp. Så kan enligt regeringen exempelvis vara fallet om någon bär kläder på överkroppen men i övrigt är naken. Regeringen erinrar samtidigt i propositionen att inte alla bilder som exponerar en delvis naken kropp kommer att omfattas av straffansvar (prop. s. 35).

I den i propositionen intagna författningskommentaren anges att punkten avseende spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp tar sikte på explicita eller detaljerade bilder som – helt eller delvis – exponerar människokroppen utan kläder. Det kan t.ex. vara bilder på någon som duschar, byter om eller besöker toaletten (prop. s. 95).

Vid bedömning av om bilderna föreställer målsägandens helt eller delvis nakna kropp eller ej har domstolen att bedöma varje bild för sig. Det finns inte stöd i straffbestämmelsen för att vid den bedömningen sammanväga flera bilder eller att beakta den inbördes kontexten mellan bilderna eller i vilket sammanhang publicering skett.

Det ska noteras att åklagaren vare sig genom rekvisit i gärningspåståendena eller på annat sätt påstått att de åtalade gärningarna genom spridning av bilderna skulle vara straffbara enligt någon annan bestämmelse än 4 kap. 6 c § brottsbalken. Åklagaren har i samband med slutanförandet pekat på att gärningspåståendena inte torde täckas av straffbestämmelsen om förtal. Tingsrätten har inte heller funnit anledning att självständigt under huvudförhandlingen lyfta frågan om eventuella alternativa rubriceringar.

Tingsrättens närmare bedömning av bilderna

De bilder som åklagaren i respektive åtalspunkt hävdar skildrar målsägandenas delvis nakna kropp kan förenklat delas in i fyra kategorier.

1. En av bilderna visar E (åtalspunkt 1) iklädd ett linne och ett par kortbyxor.
2. Ett antal bilder visar olika målsägande iklädda baddräkt eller bikini på en badstrand eller vid en pool.
3. Några bilder (en av E, åtalspunkt 1, tre av V, åtalspunkt 3, och två av C, åtalspunkt 6) visar målsägande iklädda underkläder i hemmiljö. På två av bilderna av V bär hon en korsett på överkroppen som täcker större delen av överkroppen. På de två bilderna av C bär hon en tröja som täcker hela överkroppen.
4. En bild (aktbilaga 8 s. 15) föreställer V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa där hon skyler sina bröst med sin arm.

Tingsrättens bedömning är att bilden av E iklädd ett linne och ett par kortbyxor (kategori 1) uppenbart inte visar E:s delvis nakna kropp.

Bilderna av olika målsägande iklädda badkläder (kategori 2) är alla tagna på platser och sätt där klädseln i sammanhanget är högst naturlig, dvs. på en badstrand eller vid en pool. Det är sådan klädsel man normalt bär på en sådan allmän plats som en badstrand eller en offentlig poolanläggning. Det skulle inte i allmänt språkbruk kunna beskrivas som att personerna på bilderna varit delvis nakna när bilderna tagits. Än mindre går det att finna stöd i den exemplifiering som gjorts i förarbetena för att det skulle röra sig om delvis nakenhet i lagens mening. En annan sak är att det rör sig om lätt klädsel. Inte någon av dessa bilder omfattas alltså heller av det straffbara området.

När det gäller bilderna på olika målsägande iklädda underkläder (kategori 3) rör det sig inte om sådan klädsel man normalt bär på allmän plats. Bilderna är också till synes tagna i privat sammanhang inomhus. Inte på någon av dessa bilder är könsdelar eller bröstpartierna exponerade. Inte heller är det på någon av bilderna möjligt att genom klädseln skönja mer intima delar av kroppen. Även om några av dessa bilder har en något mer utlämnande karaktär än de som omfattas av kategori 1 och 2 går det inte att med stöd vare sig i allmänt språkbruk eller utifrån den exemplifiering som gjorts i förarbetena konstatera att det skulle röra sig om bilder av målsägandenas delvis nakna kroppar i lagens mening. Inte heller dessa bilder omfattas alltså av det straffbara området. De bilder på vilka V är iklädd korsett respektive på vilka C har en tröja på överkroppen ligger ännu längre från det straffbara området än de övriga i denna kategori.

När det slutligen gäller bilden av V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa (kategori 4) rör det sig om en mycket lättklädd bild. På bilden syns att flickan inte har någonting alls på överkroppen och att hon delvis skyler sina bröst genom att hålla armen för. Bilden synes ha tagits i hemmiljö i en helkroppsspegel. Även om det inte exponeras några könsdelar och inte heller bröstvårtorna syns är bilden enligt tingsrättens bedömning så pass avklädd att det kan betecknas som att V är delvis naken vid en allmänspråklig beskrivning av bilden. Även om det i exemplifieringen i förarbetena inte tagits upp ett fall som liknar detta finner tingsrätten att nakenheten är så pass framträdande i bilden att målsäganden är att beteckna som delvis naken i lagens mening.

Slutsatsen är alltså att endast en bild i materialet, den som föreställer V iklädd endast en trosa (aktbilaga 8 s. 15), omfattas av det straffbara området enligt straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det innebär att åtalet enligt åtalspunkterna 1-2 och 4-8 redan därför ska ogillas. Vidare ska i konsekvens därmed skadeståndsanspråken från målsägandena E, J, W, M, C, S och F avslås.

Tingsrätten redovisar i det följande om B kan hållas ansvarig för att ha spridit bilden av V.

Har bilden spridits på ett sätt som varit ägnat att medföra allvarlig skada?

Av förhöret med V framgår att hon hade lagt ut bilden på sitt Instagramkonto. Hon hade privat inställning på kontot även om hon hade släppt in ganska många följare på sitt konto.

Av den skriftliga utredningen i kombination med vad som framkommit i målsägande- och vittnesförhören framgår att bilden i september 2018 hade lagts ut på porrsajten sex.com och där även försetts med information om V:s namn. Det rör sig alltså om en vidarespridning av en bild som V redan hade spritt i en snävare och i viss mån kontrollerad krets av personer.

Även om V alltså redan hade publicerat bilden i ett inte helt snävt och inte fullständigt privat sammanhang utgör vidarepubliceringen av bilden på en offentlig hemsida med uppenbart porrsammanhang en sådan spridning som uppenbart är ägnad att orsaka allvarlig skada för V (jfr prop. s. 38).

Särskilt skadlig torde publiceringen ha varit genom att hennes namn hade infogats i bilden på sex.com.

V har alltså utsatts för ett straffbart olaga integritetsintrång genom publiceringen av bilden.

Var det B som la ut bilden på sex.com?

B har förnekat att det var han som la ut bilden av V (och övriga bilder) på sex.com.

Utifrån åberopad skärmdump i kombination med V:s egna uppgifter kan det konstateras att bilden har lagts ut på sex.com via ett användarkonto med namnet ”B1337”.

I den från B beslagtagna telefonen har bilden inte påträffats. Däremot har det där påträffats ett stort antal andra bilder av olika målsägande som också publicerats på sex.com via kontot ”B1337”. B har uppgett att bilderna måste ha legat på telefonen redan när han köpte den av vittnet WL. WL har bekräftat att han sålde den begagnade telefonen till B några månader före publiceringen. WL har uppgett att det var en telefon han hade fått av sin morfar och att han aldrig själv använde den före försäljningen. Dessutom systemåterställde han telefonen innan han lämnade den till B. Det framstår som uppenbart att bilderna på telefonen kommit dit efter att B hade köpt den av WL.

Det är utrett i målet, inte minst genom B:s egna uppgifter, att han använt användarkontonamnet ”B1337” för olika spel, bl.a. Minecraft. Det är samma namn som det kontonamn som registrerats på sex.com och från vilket bilden på V lagts ut. Vad B uppgett om att någon annan person skulle ha valt att använda just det namnet vid registrering av konto på sex.com framstår som långsökt. Det skulle i så fall bygga på att en annan person avsiktligt skulle ha velat skada B genom att försöka peka ut honom som ansvarig för att lägga ut bilderna på sex.com. Att det skulle finnas någon sådan person har inte ens påståtts av B.

Vidare framgår av analysen av B:s dator att det där påträffats webbläsarhistorik som visar att användare av den datorn besökt sajten sex.com och närmare bestämt bilder utlagda med just kontot ”B1337”.

Härtill kommer de uppgifter som lämnats av målsägandena C och F samt vittnet MH om att bilderna försvann kort tid efter att de hade konfronterat B och han lovat att se till att de försvann. Sammanträffandet i tid av dessa kontakter och att bilderna togs bort är svårförenligt med att någon helt annan person skulle ha publicerat bilderna.

Sammantaget rör det sig om en massiv och överväldigande bevisning till stöd för att det var B som la ut bilden på V på sex.com.

Det framstår som uppenbart att B vidtagit publiceringsåtgärden uppsåtligt även om agerandet säkert kan förklaras av hans dåliga psykiska mående vid tillfället.

Åtalet är styrkt enligt åtalspunkt 3 såvitt avser en bild på V. B ska alltså dömas för ett fall av olaga integritetsintrång.

Har V rätt till skadestånd?

B har – som redan redovisats – bestritt skadeståndsskyldighet och inte vitsordat något skadeståndsbelopp som skäligt i och för sig.

Tingsrätten kan konstatera att B:s agerande att lägga ut bilden på den delvis nakna V på porrsajten sex.com utgör en sådan allvarlig kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. B ska alltså betala skadestånd till V. Skäligt belopp för den gärning han utsatt V för uppgår till 5 000 kr.

Påföljd

Vid bedömning av straffvärdet för gärningen har tingsrätten att utgå från att det endast är en straffbar bild som B har lagt ut på sajten sex.com. Straffvärdet för den gärningen motsvarar enligt tingsrättens bedömning 50 dagsböter för en vuxen person.

B är 16 år gammal. Vid tiden för gärningen var han 15 år gammal. Han är tidigare ostraffad. Av inhämtat yttrande från socialtjänsten framgår att B har ett särskilt vårdbehov i form av familjebehandling. Det framstår som uppenbart att gärningen har ett samband med B:s dåliga psykiska mående. Insatsen framstår som lämplig och är väl så ingripande för att motsvara straffmätningsvärdet för gärningen. B har samtyckt till det framtagna ungdomskontraktet innefattande just familjebehandling. Påföljden bestäms därför till ungdomsvård i enlighet med ungdomskontraktet, som bifogas domen som bilaga 2.

Övriga frågor

Eftersom det ingår fängelse i straffskalan för brott som B döms för ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden med 800 kr.

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. Det rör sig om åtta separata förundersökningsprotokoll och ett omfattande material. Dessutom rör det sig om ny lagstiftning där det inte är orimligt att försvaret ägnar viss tid åt grundläggande inläsning och förberedande av argumentation i bedömningsfrågorna.

Hela kostnaden för försvararen ska stanna på staten.

Mobilfilmade dödsolycka i Fruängen och blev anmäld – ärendet nedlagt

Den 21 mars 2019 inträffade en dödsolycka i Fruängen där en lastbil kört in i en bropelare. Händelsen beskrevs hos Kameratrollet då eftersom ett flertal människor mobilfilmat, både bakom ratt och från samma bro som lastbilen kört in i.

Att rattsurfarna åkte dit var inget märkligt. Däremot tog polis en mobiltelefon i beslag från den som filmat från bron med motiveringen att personen spridit filmen på sociala medier.

Efter att nu ha följt upp ärendet fick undertecknad i dag svar från en assistentåklagare, som haft hand om ärendet, att det den 4 juni lagts ned i brist på bevis. Aktuell mobiltelefon gick ej att låsa upp varför man varken kunnat avgöra om filmer tagits eller spridits.

Filmade dödsolycka i Fruängen – flera polisanmälda

Uppdatering 23 juli: Undertecknad fick ett svar från en assistentåklagare som haft hand om fallet. Ärendet lades ned den 4 juni på grund av brist på bevis. Telefonen som skulle ha använts gick ej att låsa upp, varför rättsväsendet inte kunde avgöra om bilder tagits och spridits.

Under torsdagen kolliderade en lastbil med en bro och föraren avled till följd av sina skador. Flertalet personer filmade olyckan, till fots och bakom ratten. De som rattsurfade med sina mobiler bötfälldes på plats. Tre personer som stått och filmat, bland annat från en bro, polisanmäldes för olaga integritetsintrång och fick mobilerna beslagtagna.

Jag ringer upp Ola Österling, Region Stockholms mediacenter. Jag frågar om olaga integritetsintrång, eftersom det inte är ett fotoförbud, och han svarar att jag är den förste bland journalisterna han talat med i dag som ifrågasatt olaga integritetsintrång som brottsrubricering. Han berättar då att polis på plats frågat vad man filmat för. De som då svarat sociala medier eller där man misstänt att det spridits på sociala medier har fått telefonerna beslagtagna och blivit polisanmälda för olaga integritetsintrång.

Fotografens lagtexter finner man mer om olaga integritetsintrång.

från Polisens hemsida

”Olyckan med dödlig utgång på motorvägen vid Fruängen torsdagen den 21 mars fick många nyfikna och förbipasserande att ta upp telefonerna och filma. Flera filmare anmäldes för brott.

– Jag och mina kolleger känner mycket olust och upprördhet över den likgiltighet som människor visar, säger Filip Rundberg som ledde polisinsatsen på plats.

Det rörde sig båda om människor som körde förbi olycksplatsen och filmade och människor som filmade från en gångbro precis ovanför det demolerade fordonet där räddningsarbetet pågick.

Att arbeta på platsen med ordning, säkerhet och att verka för att räddningstjänsten kunde utföra sitt arbete var naturligtvis prioriterat men flera poliser fick sättas in för att agera mot filmare.

Tre personer rapporterades för att de använt mobilen under färd. Ytterligare tre personer anmäldes för brottet olaga integritetsintrång.

– Det innebär att personen som filmar också sprider materialet vilket vi ansåg oss ha information om att det gjorts, säger Filip Rundberg och tillägger att de bara ingrep mot ett mycket litet antal personer i förhållande till hur många som filmade.

Olyckan inträffade tidig morgon torsdag den 21 mars på E4:an vid Fruängen i södra Stockholm. En lastbil körde in i ett fundament och föraren avled i olyckan.”

Fotografens lagtexter

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Det finns ingen övergripande lag om fotografering för oss fotografer och därför har jag samlat dem här.

Nedan har jag benat upp det i två delar, vid och efter fotograferandet. Det finns länkar med källhanvisning till alla fotolagar.

Vid fotografering
Vid publicering

Vid fotografering


Drönare

Kamerabevakning?

I tidigare kameraövervakningslag avgjorde Högsta domstolen att en drönare räknades som övervakningskamera. Regeringen lade därför till ett undantag för drönare i den dåvarande kameraövervakningslagen.  Den nuvarande lagtexten om kamerabevakning styrs av kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018. Där finns följande undantag för att filma eller fotografera med drönare:

”Lagen gäller inte vid

1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,

2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.”

Ska du sprida bilder eller filmer från en drönare behöver du spridningstillstånd.

phantom-2-IMG_0698

Flygplatser och säkerhetsavstånd till människor

Utanför flygplatsernas kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll, d.v.s. max 500 m ifrån. Vid flygning innanför kontrollzoner, om drönaren väger mindre än 7 kg samt flyger långsammare än 90km/h, behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar. Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats.

Flygning närmare än 1000 m från helikopterflygplatser kräver samråd med berörd helikopterflygplats, se Transportstyrelsens länk nedan.

Transportstyrelsens författningssamling hittas i TSFS 2017/110. Märk väl att man i samma författningssamling måste hålla ett horisontellt säkerhetsavstånd till människor, djur och egendom så att ingen skadas. Hur stort detta ska vara är oklart för lätta drönare. De tyngre, 25 kg och över, måste ha minst 50 meter. Enligt författningssamlingen får man heller inte störa en pågående räddningsinsats.

Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), skyddsobjekt, naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfartyg.

Flight Planning Map är ett hjälpmedel där temporära restriktionsområden markeras med ett rött R. Flygförbudet vid Sweden Rock Festival presenterades där. Flight Planning Map hämtar sin information från NOTAM.

AIP SUP visar hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.

För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.

I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen. Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.


Dashcam eller bilkamera

I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen mål nr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas..

”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening. … Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.”

Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom HD tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig kamera under de förutsättningar som omnämnts.


Skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud får inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud, t.ex. vissa civila flygplatser medan militära byggnader och regementen oftast har förbud. Straffet för att bryta mot avbildningsförbudet är böter eller fängelse i upp till ett år.

7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Högsta Domstolen och anskaffarfrihet

En brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gäller tryckfrihetsförordningens anskaffarfrihet varvid Högsta domstolen avgjorde ett fall där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.

”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”

 

På ett liknande sätt trumfar även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist har gjort en del av fotoförbudet vid skyddsobjekt tandlöst. Man ska dock ej förglömma att det finns andra texter som kan spela in vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller som i fallet med de två utländska medborgare som 2018 gjorde intrång på Muskö, obehörig befattning med hemlig uppgift.
Fotografens medhjälpare i DN-fallet, en journalist och en skeppare, fälldes för olaga intrång. Fotografen däremot dömdes aldrig för olaga intrång då preskriptionstiden inträffat för henne.

 

Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.

 

”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”

Bofors vapenfabrik
Örebro tingsrätt B 5132-15 friade året därpå en man som fotograferat Bofors vapenfabrik trots avbildningsförbud.

 

”MS har berättat att han hade med en kamera som han tog kort med inne på området. Han har också angett att han visste om att det rådde ett förbud mot fotografering. Beträffande syftet med fotograferingen har han angett att han anser att det är ett stort problem att medborgarna har så lite insyn avseende tillverkning och export av vapen. Agerandet var dock mest av symbolisk karaktär.
Han ville lyfta frågan om insyn i samband med vapenhandel och skapa diskussion.”

 

”MS har inte direkt anfört att han avsett att publicera bilderna i tryckt skrift. Han har dock anfört att hans syfte var att skapa debatt och att ge medborgarna insyn i förhållandena runt vapenhandel. Tingsrätten anser att det som MS anfört måste tolkas som att han haft en avsikt att publicera bilderna.
Ansvarsbestämmelsen i 35 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan, mot bakgrund av det som anförts i det föregående, inte tillämpas avseende fotograferingsförbudet. Åklagaren har inte påstått eller fört bevisning om att förbudet mot fotografering, i nu aktuellt fall, skulle vara motiverat av angelägna säkerhetsskäl (jfr. NJA 2015 s. 298). Åtalet mot MS ska därför ogillas i denna del. Han ska således frikännas.”


Rättegång

Fotografering i och in i en pågående rättegång är förbjuden att göra. Före 1 juli 2019 kunde man stå utanför rättssalen och fotografera in genom dörren, men även det har nu förbjudits.

”5 kap. 9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.”

Under rättegång ska elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller som kan ta upp bild ska vara avstängd. Önskar man spela in ljud från en rättegång behöver man alltså använda sig av en diktafon.


Barnpornografi

Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

”Den som

  1. 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  2. 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  3. 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  4. 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  5. 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
  6. döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”

Kränkande fotografering

Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:

  1.  fotograferingen måste ske dold,
  2.  personen måste befinna sig i ett privat utrymme
  3.  och fotograferingen ska ske olovligen.

Eftersom kränkande fotografering ligger under brottsbalken krävs det även enligt 1 kap 2 § att brottet sker med uppsåt.

Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering. Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom B 2590-16 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”

och

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”

Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332 I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du stannar, bli fälld för olaga intrång.

I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).

Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.

Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra.

Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.


 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:

”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319. En tidning med utgivningsbevis är alltså inte undantagen spridningstillstånd.

Undantag

Tillståndsmyndighet är Lantmäteriet och Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:

”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:

1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)

2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)

3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats

4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar

5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar

6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §

7. Område för arkeologiska undersökningar

8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter

9. Täkt för grus, berg, eller torv

10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor

11. Övningsområde för obemannade luftfartyg

12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)

13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)

Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt skyddslagen (2010:305).”


Personuppgiftslagen

När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Många skolor hävdar fotoförbud med hänvisning till GDPR, dataskyddsförordningen. Speciellt under Lucia. För en privatperson finner man följande ur Artikel 2:

”Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll”.

Som privatperson får man alltså fotografera/filma och spara materialet på sin dator. Man får även dela med sina närmaste i en begränsad krets. Vid publicering för allt och alla, privatperson som företagare, behövs däremot samtycke, avtal, intresseavvägning eller nedan följande undantag:

  • I  SFS 2018:218 1 kap 7 § och EU-förordning 2016/679 artikel 85 finner man undantag för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Hur långt undantaget för konstnärligt skapande, som fotokonst ingår i, sträcker sig får vi reda först när det lett till dom.
  • Under samma ställe i SFS 2018:218 står det att EU:s dataskyddsförordning och SFS 2018:218 inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddad media berörs alltså inte.

Som en brasklapp till publicering av personuppgifter för privatpersoner finns det bland förorden omnämnt om sociala nätverk och internetverksamhet. Hur det kommer tillämpas i svensk rätt låter jag vara osagt:

”(18) Denna förordning är inte tillämplig på fysiska personers behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet som är helt och hållet privat eller har samband med personens hushåll och därmed saknar koppling till yrkes- eller affärsmässig verksamhet. Privat verksamhet eller verksamhet som har samband med hushållet kan omfatta korrespondens och innehav av adresser, aktivitet i sociala nätverk och internetverksamhet i samband med sådan verksamhet. Denna förordning är dock tillämplig på personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden som tillhandahåller utrustning för behandling av personuppgifter för sådan privat verksamhet eller hushållsverksamhet.”

Kamera & Bild med jurist har skrivit om dess tolkning av dataskyddsförordningen och om samtycke, avtal och intresseavvägning.


Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm. För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.


Olaga integritetsintrång

Lagen gäller spridning och inte fotografering. För spridning gäller heller inte lagen den som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla sådana sidor krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:

6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,

2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,

3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,

4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller

5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”

Prop.2016/17:222 finner du här.


Olaga våldsskildring

Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:

”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”

 


Upphovsrättslagen

För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.

”23 § Offentliggjorda konstverk får återges

1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”

Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:

”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”

Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:

”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”

Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild). 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14

En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande: AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen. AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.