Lathund för polisen vid fotorelaterade brott

Gammalt fotoförbud på pv-värn

Ingen är expert på allt. Långt ifrån. Poliser i fält ställs ofta inför svåra situationer där man måste fatta beslut och där man kan bli vilseledd av namnet på en brottsrubricering, skyltar på plats som folk hittat på eller direkt felaktiga artiklar som journalister inte faktagranskat.

Som ett sätt att minska felkällor finns här en enklare lathund för polis. För en mer fullständig artikel, se fotografens lagtexter.

Lathunden

Skyddsobjekt

Grunden för skyddsobjekt är tillträdesförbud. Genom särskilt tillägg kan tillträdesskyddet förenas eller ersättas med avbildningsförbud. Ett skyddsobjekt kan ha avbildningsförbud av eller inom objektet. Skyddsobjektsbeslutet över Stockholms slott hade , och inte av eller inom, utskrivet vilket ledde till friande dom.

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Polismyndigheten för regionen har i regel en kopia av beslutet om vad som gäller för just aktuellt skyddsobjekt, inklusive bilaga. Det kan vara som så att endast en del av ett skyddsobjekt har ett avbildningsförbud.

Grundlagsskyddad media har av högsta domstolen friats från avbildningsförbud p.g.a. anskaffarfrihet. Det betyder dock inte att grundlagsskyddad media har fullständigt frikort då det finns andra brottsrubriceringar. Exempelvis spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud av objektet är Kaknästornet.
  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud inom objektet är Drottningholm.
  • Exempel på skyddsobjekt med enbart tillträdesskydd är Landvetter flygplats.
  • Exempel på skyddsobjekt med delvis avbildningsförbud är Bromma flygplats.

Trafikolycka

Ej fotoförbud. Däremot finns störande fotografering omnämnt i propositionen till sabotage mot blåljusverksamhet. Har ännu ej prövats i domstol.

Brandmän vid en påkörd bil

För drönare finns vid olyckor heller inget fotoförbud. Däremot hur drönaren framförs. Inom 5 km från flygplats bantröskel är det totalt flygförbud utan att flygledartornet givit sitt godkännande. Ring flygledaren och hör efter om tillstånd givits. Drönaren ska för övrigt framföras utan att flyga över folksamlingar.
Om räddningsinsatsen störs av drönare, exempelvis att helikopter inte kan verka, är det olovligt.

För publicering av bildmaterial från olyckor kan olaga integritetsintrång, men oftast inte, bli aktuellt. Kräver bildupptagning av någon i en mycket utsatt situation och spridning som är ägnad att medföra allvarlig skada för den utsatte. Är inget tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott varför grundlagsskyddad media ej berörs.

För publicering från luftfarkost behövs ofta spridningstillstånd, om man inte kan gå efter Lantmäteriets undantag, oavsett om publicisten är grundlagsskyddad eller ej. Undantagen gäller ej när horisont är med på bild. Lättast är om man får tag på Lantmäteriet innan Lantmäteriet hunnit granska bildmaterial från aktuell dag i och med att Lantmäteriet inte kan eftersöka tillstånd utifrån geografisk position.

Spridning av hämndporr

Olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Olaga integritetsintrång är ej tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

Strand

Ej fotoförbud. Ej kränkande fotografering som i stället kräver dold bildupptagning av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Varje sommar anmäls folk som fotograferar och filmar människor på stränder. Varje sommar läggs anmälningarna ned. Se längre ned angående ej dold bildupptagning av naken person.

Dold bildupptagning inomhus i bostad, toalett, omklädningsrum eller liknande utrymme

Kränkande fotografering. Kräver uppsåt och ska ha skett i hemlighet. Även förberedelse är kriminaliserat. Exempel på kränkande fotografering:

  • Hovrätt har friat hemlig bildupptagning i ett undersökningsrum då hovrätten inte ansåg rummet vara en plats som är att likna vid brottsrubriceringens liknande utrymme.
  • Fälld för dold kamera i herrarnas duschutrymme

Ej dold bildupptagning av naken person

Vid hänsynslöst beteende, ofredande. Se Prop. 2016/17:222 s.99

Smygfilmning under kjol

Sexuellt ofredande. Kräver direkt närhet.

Lokala avbildningsförbud

Inte brottsligt att fotografera. Har ej med straffrätt att göra.

Filma andras barn, bilar, trädgårdar eller hundar

Ej fotoförbud.

Störande fotografering vid olyckor

Trafikolycka

Alltför ofta går blåljuspersonal ut med att förbipasserande på olyckor är närgångna vid skadeplatser eller t.o.m. hellre filmar än hjälper till då räddningstjänst ännu inte hunnit till plats. Som en åtgärd stänger räddningstjänsten allt oftare helt av vägar där svårare olyckor skett just för att kunna jobba ifred.

Nyhetsfotografer som säljer till tidningar håller ofta avstånd och vet att bilder på offer ändå inte säljer. Men allt eftersom mobilfilmare traskar omkring inne i skadeplatser blir klimatet även hårdare för nyhetsfotografer. Risken är även en hårdare lagstiftning.

Vad säger lagen?

Vid varje tillfälle som media uppmärksammar störande fotografering vid olyckor tas lagtexten om olaga integritetsintrång upp. Den handlar dock om spridning. Dessutom är olaga integritetsintrång inte är ett tryckfrihetsbrott.

Lagtexten skapades framför allt för att förhindra spridning av hämndporr, men det finns utrymme för att lagföra den som sprider bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation.

Vad som däremot finns omnämnt angående störande fotografering är i propositionen till sabotage mot blåljusverksamhet.

”Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Det finns alltså utrymme i lagtexten om sabotage mot blåljusverksamhet för att lagföra den som stör medelst fotografering eller filmning. Kravet är dock satt högt. Var gränsen går kommer vi inte få reda på förrän det prövas i domstol, men en störande fotografering som riskerar en patients liv för att blåljuspersonal i stället behöver mota bort den närgångne åskådaren måste vara tillräckligt för att nå upp till ett yttersta undantagsfall som omnämns i propositionen ovan.

 

Anmäld för ”förberedelse” till olaga integritetsintrång efter olycksbilder

Motorhuv med texten polis

Under morgonen den 23 augusti inträffade en trafikolycka i höjd med Grådöbron i Hedemora. Polispatrullen på plats uppmärksammade att en man i 50-årsåldern stannat till och hoppat ur bilen för att fotografera olyckan och dess offer.

Mannen anmäldes för olaga integritetsintrång trots att inget i anmälan påvisat att mannen spridit materialet. Någonting som krävs för att det över huvud taget ska kunna vara olaga integritetsintrång. I anmälan står däremot förberedelse till olaga integritetsintrång. Förberedelse till olaga integritetsintrång finns ej med i brottsbalken. Fallet kommer därför sannolikt att läggas ned.

Uppdatering 2021-10-13: Fallet lades ned redan dagen efter med motiveringen att gärningen inte är brottslig.

Delar ur anmälan
INLEDNING

Patrull 25-1110 med Pa JE och Pa SS är 2021-08-23 på RV70 i höjd med Grådöbron med anledning av en trafikolycka som skett när de upptäcker en person som går fram och fotar olycksplatsen samt de inblandade.

BROTTET

Förberedelse till olaga integritetsintrång då misstänkt har gjort intrång i privatlivet hos de inblandade personerna på olycksplatsen genom att ha fotograferat när de inblandade befinner sig i en mycket utsatt situation. Brottet har inträffat 2021-08-23 07:55. Brottet är angivet till åtal av XXX 2021-08-24.

BESLUT

Husrannsakan i mobiltelefon.

Blev gripen efter att ha spridit film från polisskjutningen

Under fredagsmorgonen den 2 juli blev en man i 35-årsåldern i Helsingborg tagen av polis efter att ha delat film från polisskjutningen i Biskopsgården. Han fick sin dator och mobiltelefon beslagtagen. Som lagrum använde polisen olaga integritetsintrång.

Skapades som ett svar på hämndporr

Olaga integritetsintrång kom främst till för att täppa till luckan med hämndporr men ska även kunna användas när någon sprider en ”bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör”.

Hur det blir i just detta fall är det för tidigt att sia om, men tidigare liknande fall har lagts ned. Om man får sin utrustning beslagtagen kan man begära prövning.

Inget tryckfrihetsbrott

I Tryckfrihetsförordningen nämns vilka brott som är tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. Olaga integritetsintrång är inte ett sådant brott och drabbar därmed inte grundlagsskyddad media som lägger upp material på egen sida. Nyhetssidan Riks fick kritik för att ha publicerat filmklipp från polisskjutningen, men olaga integritetsintrång blir det då inte.

Justitiekanslern har redan i ett liknande fall, men då om Helsingborgs Dagblad, nekat att väcka åtal för olaga integritetsintrång efter att tidningen publicerat flygfoto över trafikoffer.

Publicerade film på avlidna efter trafikolycka i Göteborg

Fyra personer omkom den 16 februari 2020 i Göteborg när en bil körde in i en stolpe som var placerad på ett betongfundament. Innan räddningstjänst och ambulans hunnit till olycksplatsen vid Olskroksmotet hade en privatperson redan hunnit med att närgånget filma händelsen. Filmen publicerades senare på YouTube. Polisen skriver i sin anmälan om olaga integritetsintrång följande:

Efter en dödsolycka har det lagts ut en film på YouTube där samtliga fyra avlidna skildrats på film av god kvalitet. Filmen heter ”Svår trafikolycka E6 Göteborg”.

Filmen har sannolikt tagits av en person som varit på plats strax efter trafikolyckan, innan räddningspersonal hunnit anlända.

Filmen skildrar samtliga målsäganden i en synnerligen utsatt situation och finns dessutom tillgänglig innan polis hunnit lämna dödsbud.

Fallet lämnades över till åklagare som lade ned förundersökningen den 12 maj 2020 med följande motivering:

Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.

23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalken

Det går inte att bevisa att de objektiva förutsättningarna för att förfarandet skall vara brottsligt.

Åklagaren har inte motiverat om nedläggningen beror på att filmen använts i ett led inom nyhetsrapportering vilket skyddas av grundlagarna eller om man aldrig fick tag på den som spridit filmen.

Tidigare fall där olaga integritetsintrång vid liknande händelser nedlagts är dödsstörtningen i Eslöv och dödsolyckan i Fruängen.

Åtalas ej för att ha spridit film där elev dödsstörtat

Den 17:e augusti föll en elev ned från Carl Engström-skolans tak. Han avled senare av sina skador.

En kvinnlig elev på samma skola lade sedan upp filmklippet på sociala medier. Någonting som väckt stor uppmärksamhet. Hon blev polisanmäld för olaga integritetsintrång, men under gårdagen meddelade kammaråklagare Mathias Larsson till Sydsvenskan att han låter bli att åtala.

”Det som har varit avgörande är att den här filmsekvensen dels är väldigt kort och den har varit upplagd på sociala medier under väldigt kort tid”


PM av KI 2020-08-18

Undertecknad fick av rektor eller lärare på skolan att hon hade hört att det kanske fanns film på händelsen samt att hon hade en person i telefonen som hade information om detta.

Undertecknad pratade med en F och G på högtalare. De ringde från nummer xxxxxxx som enligt uppgift skulle tillhöra M. De berättade tillsammans att det fanns ett konto som hette XXX och hade lagt ut film på händelsen.

Undertecknad gick in på sin privata Instragram och sökte upp kontot. När jag kollar på kontot så ser jag att personen har ca 10.8k följare. Det finns då ingen upplagd bild eller film på händelsen men jag trycker på hennes profil och kan då se vad hon lagt upp i sin ”Händelse”. Undertecknad ser då en filmsekvens när två vuxna personer gör HLR på killen. Man ser tydligt vem det är och att det är den platsen. Jag tar då min tjänstetelefon och filmar min privata telefon när jag trycker fram hennes profil och ser på filmen. Det är den frekvensen som jag lagt upp i FILIP.

PM från Nationellt IT-brottscentrum 2020-08-21

Tyvärr kunde hon som hörde av sig i går inte komma åt filmen eller någon metadata då den är borttagen, utan vi måste gå med en rättsbegäran via U.S.A. för att få ut den. Jag la in en frysning på Instagramkontot i går.

Notera nedan ärendenummer xxxx som åklagaren skall åberopa vid i sin internationella rättshjälpsbegäran. Frysningen gäller t.o.m. 2021-01-17, detta datum måste ni ha koll på själva.

Om det blir nödvändigt med en eventuell förlängning mailar ni oss nedan ärendenummer. På samma sätt kontaktar ni oss om frysningen ej längre är nödvändig och den lagrade datan kan frigöras.

OBSERVERA att detta inte har något att göra med eventuella andra grupper som jobbar med att försöka bevissäkra filmen från internet, utan detta gäller bara att begära ut filmen från det kontot.

Förhör med B 2020-10-09

B informeras om sina rättigheter enl fuk 12. Förhörsledaren konstaterar att B och tolken förstår varandra.

Förhörsledaren delger B misstanke: Olaga integritetsintrång genom att ha spridit en film på målsäganden A då denne befann sig i en mycket utsatt situation. Filmen lades upp på ett konto på Instagram med över 10.000 följare 2020-08-17.

Förhörsledaren frågar om B:s inställning till misstanken.

B säger att när detta hände var hon inte på plats. Hon jobbade och har bevis på det. Det är inte bara hon, utan många andra har också spridit filmen. Hon tyckte synd om honom och försökte täcka ansiktet. Ansiktet var inte synligt på filmen. B uppger att det var en kompis som skickade videon till henne.

Förhörsledaren frågar om Instagramkontot XXX.

B säger att det är hennes konto. Hon har 10600 följare. Hon har lagt upp filmen där. Filmen visar en pojke som ligger på marken och lärare trycker på honom. Hon fick filmen skickad till sig. Den låg uppe cirka en halvtimme på hennes konto. En kompis ringde och sa att killen inte mådde bra och då tog B bort den. Hon visste inte vad som hänt, någon sa att han trillat. Någon sa att han ville ta sitt liv. B tror att han inte kan ha hoppat, det är högt glas i vägen. Hon fick reda på att han var död lite senare.

Förhörsledaren förevisar filmen.

Förhörsledaren frågar vem som skickat filmen.

B säger att det är en kompis, C — hon känner inte till hennes efternamn.

Förhörsledaren frågar om det är C som filmat.

B säger nej, det är inte hon som filmat.

Förhörsledaren frågar vem som filmat

B säger att det är kompisen D som filmat.  B säger att hon jobbade då det hände. Hon letar efter i sitt schema i mobilen, men hittar inte. Hennes chef heter E. E kan bekräfta att hon arbetade

Förhörsledaren konstaterar att B nekar till att ha filmat, men att hon medgett att hon lagt upp filmen på sitt konto. Misstanken om olaga integritetsintrång kvarstår. Förhörsledaren konstaterar att filmen visar ansiktet, det är inte dolt.

B erkänner att hon lagt ut filmen, men förnekar att hon filmat.

B godtar ett strafföreläggande.

Delade film från dödsolyckan utanför Enköping på Snapchat

Motorhuv med texten polis

Under lördagskvällen den 3 oktober kraschade en bil på E18 en halvmil väster om Enköping. Passageraren avled och föraren fördes svårt skadad med ambulanshelikopter till sjukhus.

När första polispatrull ankommit fick patrullen ett tips om att en man i 30-årsåldern där filmat offren. Det framkom även att mannen hunnit sprida filmen via Snapchat där 22 konton sett filmen. Mobiltelefonen beslagtogs och mannen misstänktes för spridningsbrottet olaga integritetsintrång. Den 10 december 2020 lades fallet ned.

Förra året polisanmäldes en liknande händelse men fallet lades ned.


Huvudanmälan

BROTT

Olaga integritetsintrång då misstänkt uppsåtligen filmat de skadade och sedan spridit filmen på sin ”snapchat story” till minst 22 olika konton. Detta har inneburit skada för de båda målsägande då det varit integritetskänsliga uppgifter om deras hälsotillstånd som spridits.

HÄNDELSE

Patrullen anländer till platsen och ser genast hur det går runt tre st killar som tillsynes bara är i vägen för räddningspersonalens arbete. Ingen av personerna har varit en del av olyckan eller bidrar med något av vikt. Efter samtal med vittnen så framkommer det att minst en av dessa ska ha filmat de skadedrabbade.

I filmen pratar misstänkt samtidigt som han filmar och uppger ”det kan vara att två dog i bilolyckan…jag tror att ena som hade Lamborghini dog.”

TVÅNGSMEDEL

Beslag av misstänkts telefon.

Laddade upp flickors instagrambilder på porrsida

Detta är domen Solna tingsrätt B2306-19 där en pojke plockade instagrambilder från flickor och lade upp dessa med namn på en porrsida. Bilderna var både selfiebilder på ansikten tagna i bilar och i toalettspeglar som badbilder i bikini. Först under huvudförhandlingen valde åklagaren att specificera och begränsa bilderna till de mer lättklädda sådana. Tingsrättens dom överklagades till hovrätten som dömde till olaga integritetsintrång i tre fall i stället för tingsrättens ett fall.

Bilden ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13 (7 tillfällen)

Påföljd m.m.
Ungdomsvård
Särskild föreskrift: B ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden, se bilaga 2.

Lagrum som åberopas
29 kap 7 § 1 st brottsbalken

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till V med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 13 september 2018 till dess betalning sker.
2. M:s skadeståndsyrkande avslås.
3. J:s skadeståndsyrkande avslås.
4. E:s skadeståndsyrkande avslås.
5. S:s skadeståndsyrkande avslås.
6. C:s skadeståndsyrkande avslås.
7. W:s skadeståndsyrkande avslås.
8. F:s skadeståndsyrkande avslås.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
1. GW  får ersättning av staten med 57 285 kr. Av beloppet avser 41 400 kr arbete, 4 428 kr tidsspillan och 11 457 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för åtta fall av olaga integritetsintrång enligt 4 kap 6 c § första stycket 5 brottsbalken, allt enligt vad som framgår av domsbilaga 1. I anslutning till var och en av de åtta åtalspunkterna har respektive målsägande yrkat att B ska betala skadestånd till dem. Även dessa skadeståndskrav framgår av domsbilaga 1.

DOMSKÄL

Inställning och utredning

B har förnekat samtliga gärningar innefattande både ett bestridande av att han begått de gärningar som anges i respektive åtalspunkt och att det skulle röra sig om straffbara gärningar.

B har vidare bestritt skadeståndsskyldighet. Inga vitsordanden av skäliga belopp i och för sig har gjorts. Vid huvudförhandlingen har samtliga målsägande utom E hörts. Förhöret med E (som är under 15 år) har i stället lagts fram genom uppspelning av videoupptagning vid polisförhör.

B har hörts över åtalet. Vidare har vittnesförhör hållits med MD (mor till målsäganden S) samt med MH och WL. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat bl.a. datamedieundersökningsprotokoll och kontoinformation. Vidare har åklagaren vid huvudförhandlingen förevisat skärmdumpar av olika bilder dokumenterade som publicerade på sajten sex.com respektive från målsägandenas sociala medier. Därvid har det förevisats såväl sådana bilder som omfattas av åtalet som andra bilder av målsägandena och även av andra personer.

Precisering av de bilder som omfattas av åtalet

Åklagaren har i gärningspåståendena inte närmare preciserat vilka bilder som han anser omfattas av hävdad straffbar spridning utan endast angett det antal bilder som enligt honom är straffbara under respektive åtalspunkt. Inte heller har det i bevisuppgiften närmare angetts vilka bilder som avses. Såvitt redovisats har det inte heller under förundersökningen närmare preciserats för försvaret vilka bilder som omfattas av brottsmisstanken som riktats mot B även om samtliga i utredningen tillgängliga bilder tillhandahållits B och hans försvarare. Under huvudförhandlingen, som senast i samband med respektive målsägandeförhör, har åklagaren sedan närmare redovisat vilka bilder han avser i respektive åtalspunkt. Försvaret har inte riktat någon erinran mot att preciseringen av brottsmisstanke och åtal gjorts så pass sent.

De bilder som avses i respektive åtalspunkt redovisas nedan med angivande av sida i respektive förundersökningsprotokoll till vilka åklagaren primärt hänvisat. Av åklagarens genomgång och förevisning av bilder vid huvudförhandlingen framgår att samma bilder återfinns på andra ställen i förundersökningsprotokollen med varierande i protokollet redovisad bildkvalitet.

Åtalspunkt 1 (E)
Iklädd linne och svarta shorts
Bikinibild, sittande bortvänd på räcke
Iklädd trosa och BH i badrumsspegel (”Stranded nu”)

Åtalspunkt 2 (J)
Bikinibild, sittande på randig handduk på stranden,

Åtalspunkt 3 (V)
Iklädd trosa och korsett, bild från sidan
Endast trosa, skylande bröst med arm, blixt i spegel
Två personers höftpartier, iklädda Calvin Kleintrosor
Iklädd trosa och korsett, bild framifrån
Bikinibild i Jacuzzi

Åtalspunkt 4 (W)
Bikinibild, sittande på en klippa
Baddräktsbild, bakåtvänd på strandgång

Åtalspunkt 5 (M)
Bikinibild, på poolkant, tagen uppifrån/bakifrån
Bikinibild, på poolstege, tagen uppifrån/framifrån

Åtalspunkt 6 (C)
Bikinibild i pool, tagen uppifrån
Iklädd trosa och tröja (”15 grader”)
Iklädd svart tröja ner över höft, bara ben (”Godnatt”)

Åtalspunkt 7 (S)
Bikinibild i sjö, kastandes med hår
Bikinibild bakifrån, sittande i solnedgång

Åtalspunkt 8 (F)
Bikinibild i profil, sittande på altan

Tingsrättens bedömning av skuld och skadestånd

Vilka bilder föreställer respektive målsägandes delvis nakna kropp?

Rättsliga utgångspunkter

För straffbarhet för de gärningar åklagaren hävdat och åtalat som olaga integritetsintrång förutsätts enligt straffbestämmelsen i 4 kap. 6 c § första stycket 5 brottsbalken till att börja med att spridningen avsett bilder på målsägandens delvis nakna kropp. En första förutsättning är alltså att tingsrätten finner att de bilder som avses i gärningspåståendena kan sägas utgöra bilder av respektive målsägandes delvis nakna kropp.

Om tingsrätten skulle finna att en bild som omfattas av åtalet inte visar målsägandens delvis nakna kropp rör det sig inte om en straffbar gärning enligt bestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det saknar vid bedömningen av om bilden föreställer målsägandens delvis nakna kropp i bestämmelsens mening betydelse i vilket sammanhang och på vilket sätt spridningen av bilden skett.

Inom det straffrättsliga området gäller den så kallade legalitetsprincipen fullt ut. Det innebär att en gärning – även om den är oönskad, klandervärd och till och med straffvärd – inte är straffbar om den inte faller in under ordalydelsen i den aktuella straffbestämmelsen. Utrymmet för att inom straffrätten göra ändamålstolkningar av en straffbestämmelses lydelse är mycket små. Det är alltså inte möjligt att använda ändamålsskälen bakom en straffrättsreform till stöd för att utvidga tillämpningsområdet utanför lydelsen av ett straffbud.

Vid tingsrättens tillämpning straffbestämmelsen har tingsrätten alltså att i första hand göra en semantisk analys av begreppet ”delvis naken kropp” och sedan bedöma om respektive bild omfattas. Självfallet är vad som anförts i förarbetena tolkningsdata vid en sådan bedömning och då särskilt där gjorda exemplifieringar.

Straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång är ny och trädde i kraft så sent som den 1 januari 2018. Det saknas vägledande avgöranden hur bestämmelsen ska tillämpas och begreppet tolkas.

Bestämmelsen reglerar olika former av straffbar spridning av integritetskänsliga uppgifter. En sådan form av straffbar spridning är alltså spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2016/17:222 s. 35) uttrycks i den allmänna delen att spridning av bilder som exponerar människokroppen utan kläder kan vara mycket integritetskränkande.

Lagrådet efterfrågade i sitt yttrande över lagförslaget till den nya straffbestämmelsen en precisering av det straffbara området vid delvis exponering av en naken kropp (se prop. s. 138). Regeringen anförde till bemötande av lagrådets synpunkt att det inte är lämpligt att ange hur stor del av kroppen som i ett enskilt fall måste vara naken eller synas på en bild för att kravet ska vara uppfyllt. Det måste dock enligt regeringen för straffbarhet framstå som naturligt att anse bilden som exponerande en delvis naken kropp. Så kan enligt regeringen exempelvis vara fallet om någon bär kläder på överkroppen men i övrigt är naken. Regeringen erinrar samtidigt i propositionen att inte alla bilder som exponerar en delvis naken kropp kommer att omfattas av straffansvar (prop. s. 35).

I den i propositionen intagna författningskommentaren anges att punkten avseende spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp tar sikte på explicita eller detaljerade bilder som – helt eller delvis – exponerar människokroppen utan kläder. Det kan t.ex. vara bilder på någon som duschar, byter om eller besöker toaletten (prop. s. 95).

Vid bedömning av om bilderna föreställer målsägandens helt eller delvis nakna kropp eller ej har domstolen att bedöma varje bild för sig. Det finns inte stöd i straffbestämmelsen för att vid den bedömningen sammanväga flera bilder eller att beakta den inbördes kontexten mellan bilderna eller i vilket sammanhang publicering skett.

Det ska noteras att åklagaren vare sig genom rekvisit i gärningspåståendena eller på annat sätt påstått att de åtalade gärningarna genom spridning av bilderna skulle vara straffbara enligt någon annan bestämmelse än 4 kap. 6 c § brottsbalken. Åklagaren har i samband med slutanförandet pekat på att gärningspåståendena inte torde täckas av straffbestämmelsen om förtal. Tingsrätten har inte heller funnit anledning att självständigt under huvudförhandlingen lyfta frågan om eventuella alternativa rubriceringar.

Tingsrättens närmare bedömning av bilderna

De bilder som åklagaren i respektive åtalspunkt hävdar skildrar målsägandenas delvis nakna kropp kan förenklat delas in i fyra kategorier.

1. En av bilderna visar E (åtalspunkt 1) iklädd ett linne och ett par kortbyxor.
2. Ett antal bilder visar olika målsägande iklädda baddräkt eller bikini på en badstrand eller vid en pool.
3. Några bilder (en av E, åtalspunkt 1, tre av V, åtalspunkt 3, och två av C, åtalspunkt 6) visar målsägande iklädda underkläder i hemmiljö. På två av bilderna av V bär hon en korsett på överkroppen som täcker större delen av överkroppen. På de två bilderna av C bär hon en tröja som täcker hela överkroppen.
4. En bild (aktbilaga 8 s. 15) föreställer V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa där hon skyler sina bröst med sin arm.

Tingsrättens bedömning är att bilden av E iklädd ett linne och ett par kortbyxor (kategori 1) uppenbart inte visar E:s delvis nakna kropp.

Bilderna av olika målsägande iklädda badkläder (kategori 2) är alla tagna på platser och sätt där klädseln i sammanhanget är högst naturlig, dvs. på en badstrand eller vid en pool. Det är sådan klädsel man normalt bär på en sådan allmän plats som en badstrand eller en offentlig poolanläggning. Det skulle inte i allmänt språkbruk kunna beskrivas som att personerna på bilderna varit delvis nakna när bilderna tagits. Än mindre går det att finna stöd i den exemplifiering som gjorts i förarbetena för att det skulle röra sig om delvis nakenhet i lagens mening. En annan sak är att det rör sig om lätt klädsel. Inte någon av dessa bilder omfattas alltså heller av det straffbara området.

När det gäller bilderna på olika målsägande iklädda underkläder (kategori 3) rör det sig inte om sådan klädsel man normalt bär på allmän plats. Bilderna är också till synes tagna i privat sammanhang inomhus. Inte på någon av dessa bilder är könsdelar eller bröstpartierna exponerade. Inte heller är det på någon av bilderna möjligt att genom klädseln skönja mer intima delar av kroppen. Även om några av dessa bilder har en något mer utlämnande karaktär än de som omfattas av kategori 1 och 2 går det inte att med stöd vare sig i allmänt språkbruk eller utifrån den exemplifiering som gjorts i förarbetena konstatera att det skulle röra sig om bilder av målsägandenas delvis nakna kroppar i lagens mening. Inte heller dessa bilder omfattas alltså av det straffbara området. De bilder på vilka V är iklädd korsett respektive på vilka C har en tröja på överkroppen ligger ännu längre från det straffbara området än de övriga i denna kategori.

När det slutligen gäller bilden av V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa (kategori 4) rör det sig om en mycket lättklädd bild. På bilden syns att flickan inte har någonting alls på överkroppen och att hon delvis skyler sina bröst genom att hålla armen för. Bilden synes ha tagits i hemmiljö i en helkroppsspegel. Även om det inte exponeras några könsdelar och inte heller bröstvårtorna syns är bilden enligt tingsrättens bedömning så pass avklädd att det kan betecknas som att V är delvis naken vid en allmänspråklig beskrivning av bilden. Även om det i exemplifieringen i förarbetena inte tagits upp ett fall som liknar detta finner tingsrätten att nakenheten är så pass framträdande i bilden att målsäganden är att beteckna som delvis naken i lagens mening.

Slutsatsen är alltså att endast en bild i materialet, den som föreställer V iklädd endast en trosa (aktbilaga 8 s. 15), omfattas av det straffbara området enligt straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det innebär att åtalet enligt åtalspunkterna 1-2 och 4-8 redan därför ska ogillas. Vidare ska i konsekvens därmed skadeståndsanspråken från målsägandena E, J, W, M, C, S och F avslås.

Tingsrätten redovisar i det följande om B kan hållas ansvarig för att ha spridit bilden av V.

Har bilden spridits på ett sätt som varit ägnat att medföra allvarlig skada?

Av förhöret med V framgår att hon hade lagt ut bilden på sitt Instagramkonto. Hon hade privat inställning på kontot även om hon hade släppt in ganska många följare på sitt konto.

Av den skriftliga utredningen i kombination med vad som framkommit i målsägande- och vittnesförhören framgår att bilden i september 2018 hade lagts ut på porrsajten sex.com och där även försetts med information om V:s namn. Det rör sig alltså om en vidarespridning av en bild som V redan hade spritt i en snävare och i viss mån kontrollerad krets av personer.

Även om V alltså redan hade publicerat bilden i ett inte helt snävt och inte fullständigt privat sammanhang utgör vidarepubliceringen av bilden på en offentlig hemsida med uppenbart porrsammanhang en sådan spridning som uppenbart är ägnad att orsaka allvarlig skada för V (jfr prop. s. 38).

Särskilt skadlig torde publiceringen ha varit genom att hennes namn hade infogats i bilden på sex.com.

V har alltså utsatts för ett straffbart olaga integritetsintrång genom publiceringen av bilden.

Var det B som la ut bilden på sex.com?

B har förnekat att det var han som la ut bilden av V (och övriga bilder) på sex.com.

Utifrån åberopad skärmdump i kombination med V:s egna uppgifter kan det konstateras att bilden har lagts ut på sex.com via ett användarkonto med namnet ”B1337”.

I den från B beslagtagna telefonen har bilden inte påträffats. Däremot har det där påträffats ett stort antal andra bilder av olika målsägande som också publicerats på sex.com via kontot ”B1337”. B har uppgett att bilderna måste ha legat på telefonen redan när han köpte den av vittnet WL. WL har bekräftat att han sålde den begagnade telefonen till B några månader före publiceringen. WL har uppgett att det var en telefon han hade fått av sin morfar och att han aldrig själv använde den före försäljningen. Dessutom systemåterställde han telefonen innan han lämnade den till B. Det framstår som uppenbart att bilderna på telefonen kommit dit efter att B hade köpt den av WL.

Det är utrett i målet, inte minst genom B:s egna uppgifter, att han använt användarkontonamnet ”B1337” för olika spel, bl.a. Minecraft. Det är samma namn som det kontonamn som registrerats på sex.com och från vilket bilden på V lagts ut. Vad B uppgett om att någon annan person skulle ha valt att använda just det namnet vid registrering av konto på sex.com framstår som långsökt. Det skulle i så fall bygga på att en annan person avsiktligt skulle ha velat skada B genom att försöka peka ut honom som ansvarig för att lägga ut bilderna på sex.com. Att det skulle finnas någon sådan person har inte ens påståtts av B.

Vidare framgår av analysen av B:s dator att det där påträffats webbläsarhistorik som visar att användare av den datorn besökt sajten sex.com och närmare bestämt bilder utlagda med just kontot ”B1337”.

Härtill kommer de uppgifter som lämnats av målsägandena C och F samt vittnet MH om att bilderna försvann kort tid efter att de hade konfronterat B och han lovat att se till att de försvann. Sammanträffandet i tid av dessa kontakter och att bilderna togs bort är svårförenligt med att någon helt annan person skulle ha publicerat bilderna.

Sammantaget rör det sig om en massiv och överväldigande bevisning till stöd för att det var B som la ut bilden på V på sex.com.

Det framstår som uppenbart att B vidtagit publiceringsåtgärden uppsåtligt även om agerandet säkert kan förklaras av hans dåliga psykiska mående vid tillfället.

Åtalet är styrkt enligt åtalspunkt 3 såvitt avser en bild på V. B ska alltså dömas för ett fall av olaga integritetsintrång.

Har V rätt till skadestånd?

B har – som redan redovisats – bestritt skadeståndsskyldighet och inte vitsordat något skadeståndsbelopp som skäligt i och för sig.

Tingsrätten kan konstatera att B:s agerande att lägga ut bilden på den delvis nakna V på porrsajten sex.com utgör en sådan allvarlig kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. B ska alltså betala skadestånd till V. Skäligt belopp för den gärning han utsatt V för uppgår till 5 000 kr.

Påföljd

Vid bedömning av straffvärdet för gärningen har tingsrätten att utgå från att det endast är en straffbar bild som B har lagt ut på sajten sex.com. Straffvärdet för den gärningen motsvarar enligt tingsrättens bedömning 50 dagsböter för en vuxen person.

B är 16 år gammal. Vid tiden för gärningen var han 15 år gammal. Han är tidigare ostraffad. Av inhämtat yttrande från socialtjänsten framgår att B har ett särskilt vårdbehov i form av familjebehandling. Det framstår som uppenbart att gärningen har ett samband med B:s dåliga psykiska mående. Insatsen framstår som lämplig och är väl så ingripande för att motsvara straffmätningsvärdet för gärningen. B har samtyckt till det framtagna ungdomskontraktet innefattande just familjebehandling. Påföljden bestäms därför till ungdomsvård i enlighet med ungdomskontraktet, som bifogas domen som bilaga 2.

Övriga frågor

Eftersom det ingår fängelse i straffskalan för brott som B döms för ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden med 800 kr.

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. Det rör sig om åtta separata förundersökningsprotokoll och ett omfattande material. Dessutom rör det sig om ny lagstiftning där det inte är orimligt att försvaret ägnar viss tid åt grundläggande inläsning och förberedande av argumentation i bedömningsfrågorna.

Hela kostnaden för försvararen ska stanna på staten.

Mobilfilmade dödsolycka i Fruängen och blev anmäld – ärendet nedlagt

Den 21 mars 2019 inträffade en dödsolycka i Fruängen där en lastbil kört in i en bropelare. Händelsen beskrevs hos Kameratrollet då eftersom ett flertal människor mobilfilmat, både bakom ratt och från samma bro som lastbilen kört in i.

Att rattsurfarna åkte dit var inget märkligt. Däremot tog polis en mobiltelefon i beslag från den som filmat från bron med motiveringen att personen spridit filmen på sociala medier.

Efter att nu ha följt upp ärendet fick undertecknad i dag svar från en assistentåklagare, som haft hand om ärendet, att det den 4 juni lagts ned i brist på bevis. Aktuell mobiltelefon gick ej att låsa upp varför man varken kunnat avgöra om filmer tagits eller spridits.

Filmade dödsolycka i Fruängen – flera polisanmälda

Uppdatering 23 juli: Undertecknad fick ett svar från en assistentåklagare som haft hand om fallet. Ärendet lades ned den 4 juni på grund av brist på bevis. Telefonen som skulle ha använts gick ej att låsa upp, varför rättsväsendet inte kunde avgöra om bilder tagits och spridits.

Under torsdagen kolliderade en lastbil med en bro och föraren avled till följd av sina skador. Flertalet personer filmade olyckan, till fots och bakom ratten. De som rattsurfade med sina mobiler bötfälldes på plats. Tre personer som stått och filmat, bland annat från en bro, polisanmäldes för olaga integritetsintrång och fick mobilerna beslagtagna.

Jag ringer upp Ola Österling, Region Stockholms mediacenter. Jag frågar om olaga integritetsintrång, eftersom det inte är ett fotoförbud, och han svarar att jag är den förste bland journalisterna han talat med i dag som ifrågasatt olaga integritetsintrång som brottsrubricering. Han berättar då att polis på plats frågat vad man filmat för. De som då svarat sociala medier eller där man misstänt att det spridits på sociala medier har fått telefonerna beslagtagna och blivit polisanmälda för olaga integritetsintrång.

Fotografens lagtexter finner man mer om olaga integritetsintrång.

från Polisens hemsida

”Olyckan med dödlig utgång på motorvägen vid Fruängen torsdagen den 21 mars fick många nyfikna och förbipasserande att ta upp telefonerna och filma. Flera filmare anmäldes för brott.

– Jag och mina kolleger känner mycket olust och upprördhet över den likgiltighet som människor visar, säger Filip Rundberg som ledde polisinsatsen på plats.

Det rörde sig båda om människor som körde förbi olycksplatsen och filmade och människor som filmade från en gångbro precis ovanför det demolerade fordonet där räddningsarbetet pågick.

Att arbeta på platsen med ordning, säkerhet och att verka för att räddningstjänsten kunde utföra sitt arbete var naturligtvis prioriterat men flera poliser fick sättas in för att agera mot filmare.

Tre personer rapporterades för att de använt mobilen under färd. Ytterligare tre personer anmäldes för brottet olaga integritetsintrång.

– Det innebär att personen som filmar också sprider materialet vilket vi ansåg oss ha information om att det gjorts, säger Filip Rundberg och tillägger att de bara ingrep mot ett mycket litet antal personer i förhållande till hur många som filmade.

Olyckan inträffade tidig morgon torsdag den 21 mars på E4:an vid Fruängen i södra Stockholm. En lastbil körde in i ett fundament och föraren avled i olyckan.”