Varför syns inga stjärnor från månlandningens bilder?

bilder från månlandningen saknas stjärnor på himlen vilket har fått människor sedan 1969 att ifrågasätta om månlandningen över huvud taget ägt rum.

På mitt fotografi av månen högst upp syns inte heller några stjärnor. Däremot syns stjärnor vid blodmåne. Märkligt va? Eller inte om man förstår ljussättning och är familjär med sin kamerautrustning.

Looney 11

Som fotograf har du säkert hört talas om Sunny 16. Om inte får du den förklarad här. När solen står som högst och man använder bländare 16 kan man ställa slutartiden på 1/ISO-talet. Har man 1/100 sekund ska man ha ISO 100. Har man 1/200 sekund ska man ha ISO 200. Ingen ljusmätning behövs eftersom minnesregeln fungerar utmärkt.

För månen finns en liknande regel men eftersom månens yta reflekterar ljus sämre, 1 steg, använder man Looney 11 som regel i stället. Vid bländare 11 ställer man in slutartiden på 1/ISO-talet.

Exempelbilder över månen och stjärnor

Bilderna nedan har jag exponerat för mer ljus än vad regeln Looney 11 säger. Kameran är en 6D och jag har fotograferat i råformat. På den översta bilden syns månens alla detaljer och ingen del av högdagern är utbränd. Slutartiden ligger på 1/320 sekund.

Vid 1/30 sekund exponering kan man i min råkonverterare skönja en stjärna strax ovanför månen. Vid 1 sekunds exponering syns stjärnan bra. Tyvärr blir inte månen lika bra.

Sista bild har samma exponering för ljus men har fått ISO 3200 i stället för ISO 100. Nu syns stjärnorna ordentligt.

Slutsats

Detta är samma val man fick göra inför månlandningen. Antingen exponera månen och rymddräkterna rätt och bomma stjärnorna eller exponera stjärnorna rätt och bomma månen och rymddräkterna.

NASA har beskrivit slutartiderna, filmkänsligheterna och bländarna som användes. Bland annat 1/250 sekund tillsammans med f/5.6, f/8 eller f/11 och en filmkänslighet på ASA 160. Inte precis inställningar för att fotografera stjärnor.

Heta pixlar och hur man mappar bort dem

Har du heta pixlar i bilder från din Canon som syns vid höga ISO-tal eller vid långa slutartider? Lugn, här kommer några lösningar.

Metoder för att ta mappa bort defekta pixlar

Brusreducering för lång exponeringstid

I din kamera finns brusreducering för lång exponeringstid. En funktion som funnits sedan Canon EOS D30 som introducerades 2000. Funktionen fungerar för råfiler och för jpg. Använder man den kommer kameran ta två bilder. Den normala bilden och en svartbild som, precis som den låter, är svart. Om det syns defekta pixlar på svartbilden mappas dessa bort hos den riktiga bilden. Nackdelen med metoden är att varje exponering tar dubbelt så lång tid. En exponering på 30 sekunder kommer kräva en svartbild på 30 sekunder.

Sensormappning i kamera

Detta är en inofficiell metod som kanske inte alltid fungerar, men gör den det så kommer den fungera för video, råfiler och jpg.

Sätt på objektivlock och täck sökaren. Starta manuell sensorrengöring och låt den vara i gång under en minut. Stäng därefter av kameran. Gör om två tre gånger om det inte fungerar första gång alternativt hetta upp sensorn först genom att videofilma tio minuter.

Låt råkonverteraren göra jobbet

I råkonverterare som exempelvis darktable och RawTherapee finns moduler som man med ett klick kan aktivera för att mappa bort defekta pixlar. Lightroom fixar det automatiskt men har inget tröskelvärde om man skulle behöva ändra styrkan. Fungerar i råformat och är en snabb och enkel metod.

Panoramaprogrammet Hugin

Öppen källkod

Hugin bygger på öppen källkod vilket innebär att koden är fri att förändra och att vem som helst får använda den utan att behöva betala. Med Hugin kan man bygga ihop bilder och på så vis få bilder med högre upplösning. Man inte heller bära med sig ett vidvinkelobjektiv eftersom man fotograferar delar av motivet för sig.

I Hugin finns även möjlighet till att skapa objektivkorrigeringsprofiler, se filmklippet nedan. Det är bland annat så projektet Lensfun skapar sina fria objektivkorrigeringsprofiler som används i RawTherapee och darktable.

Förinställningar

I file>Settings kan man under fliken Allmän ändra till svenska och starta om. Eftersom jag har 64GB i ramminne har jag utökat cache-minnet till 50GB. Har man 4GB ram bör man använda 3GB cache och har man 16GB ram bör man använda 10-12GB ram.

Under fliken Program har jag aktiverat GPU, d.v.s. grafikkortsacceleration. Det betyder att grafikkortet tar över beräkningar som processorn annars skulle ha gjort. Fördelen är att processen snabbas upp. Nackdelen är att Hugin kan krascha.

Enblend och Enfuse är själva motorerna i Hugin. Dessa jobbar med en tråd om man inte väljer enblend-mp och enfuse-mp i stället för enblend och enfuse. Min dator har 32 trådar och ska man begränsa sig till 1 tråd tar det lång tid att processa bilder.

Under grundvärde har jag tillagt

--fine-mask

för att få bort en bugg. Har man problem med röda, gröna och blåa pixlar i den färdiga bildens skuggor lägger man till

--no-ciecam

vid både Enblends och Enfuses grundvärden.

Använda programmet

Bilder på Kronborg slott nedan är vad jag kommer använda mig av. Totalt rör det sig om 38 bilder.

Välj Läs in bilder och markera samtliga bilder.

När bilderna är inladdade väljer man Justera. Hugin parar nu ihop bilderna med varandra.

När den är färdig väljer jag fliken Beskärning och autobeskärning. Vill jag ha med litet av det svarta fältet drar jag ut beskärningsrutan. Behöver man vrida på motivet kan det vara bra att ha marginaler.

Gå nu tillbaka till fliken Assistent och klicka på Skapa panoramabild.

Kronborg slott, bestående av 38 bilder och runt 40 megapixlar.

Bild överst: Cristian Marchi (CC BY-SA 3.0)

Fokusstacka makrobilder enkelt och snabbt med din Canon

Gillar du att fotografera makrobilder, så som makrobilden på tomaterna ovan? Har du dessutom en systemkamera från Canon kompatibel med Magic Lantern? Då ska du läsa vidare eftersom det här kommer att underlätta din fotografering.

Fokusstackning

Vanligtvis när man fotograferar bländar man ned för att få ett långt skärpedjup. Men vad gör man om man inte får det trots att man använder den minsta bländare man kan använda? Och hur bär man sig åt för att undgå att få tydlig och störande diffraktion? Svaret är fokusstackning. Bilden på tomaterna ovan består inte av en bild utan av 90 sammansatta bilder, alla fotograferade med bländare 5,6 för att få så bra skärpa och så litet diffraktion som möjligt. Fokusstackning innebär att man tar flera bilder men flyttar fokusen litet grand mellan varje bild. Därefter lägger man i datorn ihop bilderna till en enda bild.

Sätt att fokusstacka på:

  • Manuellt – Vilket innebär att du själv vrider på fokuseringreglaget på objektivet. Tar lång tid, är tråkigt och du riskerar att förskjuta bilden när du tar tag i kameran.
  • Via datorstyrd rigg – Man kan använda objektiv utan autofokus och det är inte lika tråkigt som att manuellt sitta med det.
  • Via mjukvara i dator – Är man hemma är kanske detta en behändig metod. Fungerar enbart tillsammans med objektiv som har autofokus.
  • Via Magic Lantern till Canon – Man behöver enbart kamera och programvara. Ingen dator eller läsplatta att ha med och priset är 0 kr. Fungerar enbart tillsammans med objektiv som har autofokus.

Till tomatbilden använde jag Magic Lantern. Kika vidare här för att installera Magic Lantern. Nedan visar jag kameramenyn från min Canon EOS 6D tillsammans med Magic Lantern och dess modul Focus Stacking.

fokusstackning-magic-lanternfokusstackning-magic-lantern_1

I menyn har jag inställt att objektivet ska flytta sig ett autofokussteg per bild och jag har använt 100 förflyttningar till 101 bilder. Nedan syns två av de 101 bilderna:

tomater-fokuserade_mg_8617tomat-ofokuserad_mg_8687

Fördelen med den större bländaren är inte bara att diffraktionen inte blir lika påtaglig. Sensordamm syns inte och inte heller behöver jag köra mina blixtar på full effekt. Att använda Magic Lantern innebär bara några minuters ansträngning. Någonting som skulle kunna ta en timme istället för hand.

Bearbetning i datorn

Jag låter denna punkt enbart bli någonting jag nämner i förbifart. Jag fixar till alla bilder i min råkonverterare, t.ex. Darktable. Eftersom jag har Linux som operativsystem använder jag för att slå samman bilderna från Darktable ZereneStackar. Det finns inte mycket annat till Linux. Använder du dig av Windows eller OS X finns det flertalet andra program att välja mellan.

Skillnad mellan att stacka och att blända ned

Nedan visar jag bildexempel på stackad bild och på en bild från en exponering. Den fokusstackade bilden består av 90 exponeringar och har bländare 5,6. Den undre bilden består av en exponering och har bländare 32. Den med en exponering har ljuset från mina blixtar inte räckt till. Därav den extra mängd brus som bilden uppvisar.

tomater-mg_8600tomater-en-exponering_mg_8691

mg_8600_100procenten-exponering-100-procent_mg_8691

För Canonrelaterade inlägg, se vidare:

Andra populära inlägg, se vidare:

Kryptera dina Canonbilder medan du fotograferar

Canon släppte en gång i tiden tillsammans med 1D III och 1Ds III ett krypteringsprogram. OSK-E3 kallades det och kunde kryptera bilderna innan dessa sparades på minneskortet. OSK-E3 kunde inte bara kryptera utan även verifiera om en bild hade blivit manipulerad. Verifieringen knäcktes och Canon skrotade i tysthet sitt krypteringsprogram. Med det sagt knäckes aldrig krypteringen men programmet går hur som helst inte att få tag på längre.

Via Magic Lantern skapade utvecklaren g3gg0 en experimentell modul vid namn io_crypt för att kryptera råfiler, även om filer i jpg-format också verker fungera. För kamerorna 7D, 5D III, 60D, 600D, 650D ska io_crypt kunna användas ihop med. Jag testade på min 7D med lyckat resultat för RSA medan passworddelen fallerade. Min 6D klarade inte alls av att ladda modulen.
Du kan ladda ned modulen till Magic Lantern och lägga den bland de andra modulerna i kameran. För att först installera Magic Lantern och kunna aktivera modulen, se fotokursen om Dual ISO.

När modulen är aktiverad, skrolla till menyn Shoot och ändra Encryption mode till RSA. Gå längre ned och välj Create RSA Key. Att generera en RSA-nyckel på 4096 bitar tar lång tid. Mer än tio minuter. Och när man väl fotograferar tar varje bild mer än en halv minut på sig att sparas till minneskortet om man använder högsta säkerhetsinställning med nyckelstorlek på 4096 bitar. Att fotografera 20 bilder på raken kommer alltså ta litet mer än tio minuter på sig för kameran att spara. Den gyllene medelvägen kanske då i stället kan bli 2048 bitar?

io_crypt

Hur som helst, när du genererat RSA-nyckeln kommer du att finna den i din Data-mapp på minneskortet, se bild nedan:

io_crypt-key

Se till att du kopierar IO_CRYPT.KEY och lägg den i din mapp på datorn. Se även till att du helt raderar IO_CRYPT.KEY från ditt minneskort. Det kan man göra genom att skriva över minneskortet eller fylla det helt med bilder och hoppas att någon bild lägger sig ovanpå den raderade nyckelfilens plats. Formatera sedan efteråt i kameran.
Om du tittar på bilden ovan ser du även en fil som heter IO_CRYPT.PUB. Den behövs för att kameran ska kunna kryptera dina bilder. Radera inte den.

Hur krypterade bilder ser ut i kameran syns på bilden nedan. Bilder som sparas som krypterade kommer att synas i kamerans visningsbuffert tills man startar om kameran. Visningsbufferten rymmer färre än tio bilder, så fotograferar man fler bilder än så utan att avstänga kameran kommer de tidigaste bilderna inte längre synas.

krypterad-visningsbild

När du har fotograferat färdigt och och satt dig framför datorn, i mitt fall i Linux eftersom jag inte kompilerat koden till Windows, behöver jag i en mapp ha de krypterade råfilerna, nyckelfilen IO_CRYPT.KEY och programmet io_decrypt för att avkryptera mina bilder.

io_crypt-mapp

För enstaka filer kan man i Linux öppna terminalen i samma mapp och köra:

  • $ ./io_decrypt filens-namn.CR2

Eller:

  • $ ./io_decrypt filens-namn.CR2 nytt-namn.CR2

För att avkryptera flera bilder behöver man skapa en bash-fil som ser ut som följande:

  • #!/bin/bash
    
    for i in *.CR2
    
    do
    
      ./io_decrypt $i /home/din-användare/krypterat/decrypt/$i
    
    done

Därefter öppnar man terminalen i samma mapp och kör:

  • $ ./bash-filens-namn

akryptera-canon

Var inlägget intressant? Jag har mer Canonrelaterade inlägg, se vidare:

Andra populära inlägg, se vidare:

 

avkrypterad-canon

Klarar din kamera nyttja ljusstarka objektiv?

Med ljusstarka objektiv förlorar man ljus. Ju ljusstarkare objektiv, desto mer ljus går man miste om. Det hela hänger på vilken kamera du har. Fotograferar du med analog film eller bakgrundsbelyst sensor behöver du inte läsa vidare. Men med de äldre digitala sensorernas konstruktion utan bakgrundsbelysning går man miste om ljus där pixlarna inte kan nyttja allt som faller vinklat in eftersom pixeln är som en avskärmande brunn.

pixel

Ju större pixlar som finns på sensorn, desto mindre ljusbortfall får man. Det finns förklarat hos DxOMark. Med en Canon EOS 7D som har pixlar i storleken 4,3 mikrometer förlorar man -1 EV vid bländare f/1,2, d.v.s. ett steg mot vad man egentligen borde ha haft. Med en äldre Canon EOS 5D som har pixlar på 8,2 mikrometer förlorar man bara -0,4 EV vid bländare f/1,2.

Kameratillverkarna har löst det genom att höja ISO:t med ungefär 1/3 steg till 1/2 steg utan att nämna det i manualen till kameran. Det leder till ökat brus.

_MG_8219_MG_8220

Ovan finns två bilder tagna med en Canon EOS 7D med ISO 100, f/1,4 och med en slutartid på 1/50 sekund.

Den enda skillnad mellan bilderna är att jag lossat objektivet litet grand så att kameran inte kunna avläsa bländartalet och därmed inte ljusat upp bilden. Med min Canon 7D kan jag via kamerans histogram skönja denna uppljusning ända upp till bländare f/4.

En intressant grej är att jag inte märker av någon ljusförstärkning med min Canon EOS D30, oavsett om jag har objektivet påkopplat eller litet avdraget. Men för det innebär det inte att D30 inte har denna brist, för det har den.

CRW_0935CRW_0933

Överst, ISO 100, 1/20 sekund och f/1,4. Underst och avskruvad från kameran, ISO 100, 1/3 sekund och f/4. Bägge bilderna är från en D30 och ska ha samma exponering men har det inte p.g.a. ljusförluster. ISO 100, 0,4 sekunder och f/4 ska vara för att få samma exponering. Bilden skulle alltså blivit än ljusare.

 

Fotokurs darktable – del 2 – Luminosity masking

I darktable, som är mitt standardprogram att framkalla råfiler i, finns en funktion som heter luminosity masking, på svenska i darktable: parametermarkering. Funktionen gör att man kan välja att markera efter en viss ljusstyrka och ändra just detta område.

För bilder med hög kontrast där exempelvis himlen är mycket ljus marken mycket mörk kan man vilja ljusa upp marken och mörka ned himlen utan att det krockar mellan de två.

Luminosity-masking-darktable01

Bilden ovan visar mörk förgrund och en ljus himmel. Att bara ändra modulen skugga/högdager kan ge en otillräcklig effekt eftersom den inte är lika effektiv som exponeringsmodulen. Det jag istället gör är att aktivera exponeringsmodelen, men som enbart ska påverka olika ljusstyrkor på bilden.

Luminosity-masking-darktable02

Aktivera exponeringsmodelen, under blanda väljer du parametermarkering och bland bokstäverna g R G B H L väljer du L. Längst ned till höger har du en fyrkant med en cirkel i. Tryck på den. Hela bilden blir nu gul. Under inkommande drar du reglaget så att enbart de mörka partierna blir gula. Den undre markören finjusterar man med.  Med maskens fjädring ändrar du kantövergången för att inte få en alltför onaturlig övergång. Det är ofta enklare att se hur den ska vara vid nästa steg, se bild nedan.

Luminosity-masking-darktable03

Tryck åter på den fyrkantiga rutan med en cirkel i för att få bort det gula fältet. Dra nu i reglaget exponering tills du är nöjd med uppljusningen av marken. Använd maskens fjädring för att finjustera övergången mellan grenverk och himmel.

Luminosity-masking-darktable04Genom att trycka på hantera multipla instanser, se blå pil, och ny instans, kan man få fram en ny exponeringsmodul. Här gör man på samma vis fast för högdagern i stället. Maskens fjädring står på 100 för att inte grenverket ska se konstigt ut och jag har även ändrat ogenomskinligheten till 80%. Exponeringsreglaget är dessutom satt på -0,94 EV. Himlen har blivit mörkare blå och molnen syns bättre.

Luminosity-masking-darktable05

Som en sista förbättring är det dags att aktivera modulen för kontrast, ljusstyrka och färgmättnad. Öppna åter upp parametermarkeringen och tryck på fyrkanten med cirkeln. Dra inkommande reglage så att enbart mellantonerna markeras och dra upp maskens fjädring till 100.

Luminosity-masking-darktable06

Tryck åter på fyrkanten med cirkeln och höj nu kontrasten till runt 0,50 och ljusa upp en aning, i mitt fall till 0,15. Det gröna gräset har fått litet mer kontrast. Jag har även passat på att sänka ogenomskinligheten till 87% för att nedtona effekten.

Luminosity-masking-darktable-9417

Är du fortsatt intresserad av darktable? Klicka då vidare på Fotokurs darktable. Glöm inte heller bort att det går att prenumerera på inläggen via feeds. /Kameratrollet – Fotograf och fotokurs i Skåne