Etikett: kränkande fotografering

Publicerat

Verktyg för att beivra närgången olycksfotografering

Trafikolycka

Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.

Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.

Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.

Vilka verktyg finns i stället?

Ofredande

I brottsbalken 4 kap. 7 § står det

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.

Lag om skydd mot olyckor

Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 §  står det:

”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:

”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”

Sabotage mot blåljusverksamhet

”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”

I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.

”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Publicering av bilder från luftfarkost ett öppet mål

Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.

Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.

Publicerat

Prejudikat från HD – Dottern i fönstret B 419-22

DOMSLUT

Högsta domstolen ändrar hovrättens dom på det sättet att antalet dagsböter bestäms till 30.

LE ska få ersättning av allmänna medel för försvaret av B i Högsta domstolen med 14 420 kr. Av beloppet avser 11 536 kr arbete och 2 884 kr mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

B har yrkat att Högsta domstolen ska frikänna honom från ansvar för kränkande fotografering.

Riksåklagaren har motsatt sig att hovrättens dom ändras.

Högsta domstolen har meddelat det prövningstillstånd som framgår av punkten 3.

DOMSKÄL
Bakgrund

1. B har efter en vårdnadstvist inte haft kontakt med sin dotter sedan hon var två år. Vid gärningstillfället stannade B sin bil utanför det hus där dottern och hennes mamma har sin bostad och tog ett fotografi av dottern när hon befann sig inomhus vid ett fönster. Dottern var då tio år. Fotograferingen skedde utan att dottern eller hennes mamma kände till eller hade samtyckt till fotograferingen. B skickade bilden till barnets mormor med texten ”Hon har blivit stor det lilla livet. Kommer alltid älska henne över allt annat på denna jord. Be [barnets mamma] ringa mig. Hon och jag behöver prata. Du har mitt nummer.”

2. Tingsrätten dömde B för kränkande fotografering och bestämde påföljden till 60 dagsböter om 50 kr. Hovrätten har fastställt tingsrättens domslut.

Frågan i Högsta domstolen

3. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett om det faktiska händelseförloppet och uppsåt. Frågan är om fotograferingen var försvarlig och därmed ansvarsfri enligt 4 kap. 6 a § andra stycket brottsbalken.

Kränkande fotografering

Straffbestämmelsen

4. Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig, ska det inte dömas till ansvar. För straff- ansvar krävs uppsåt beträffande samtliga gärningsrekvisit. (Se 4 kap. 6 a § brottsbalken.)

Fotografering

5. Vad som straffbeläggs är att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild, dvs. själva fotograferandet eller filmandet. Straffbestämmelsen är avsedd att vara teknikneutral och omfatta såväl fotografering som filmning och annan bildupptagning (se prop. 2012/13:69 s. 23 och 39). Det ställs inte något krav på att fotograferingen ska ha skett på ett närgånget eller påträngande sätt eller att bildens innehåll i det enskilda fallet ska vara kränkande; i stället har lagstiftaren angett platser där det typiskt sett kan vara känsligt ur integritets- synpunkt att bli fotograferad.

I en bostad m.m.

6. Lagstiftarens avsikt har varit att ge brottet kränkande fotografering en så restriktiv utformning att den blir tillämplig endast på vissa platser där det framstår som verkligt angeläget att undvika eller beivra intrång i den personliga integriteten och där behovet av rättsskydd är särskilt stort. Straffbestämmelsen har därför avgränsats till situationer där den som blir fotograferad befinner sig på en plats som tillhör den enskildes privata miljö eller som annars är avsedd för särskilt privata förhållanden. Det rör sig om sådana platser där den enskilde kan göra anspråk på en fredad personlig sfär och därför normalt inte ska behöva tåla att bli fotograferad i hemlighet utan medgivande eller uttryckligt stöd av tillåtande bestämmelser. (Se a. prop. s. 18 och 27 f.)

7. Brottet omfattar fotografering av någon som befinner sig ”inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme”. Straffansvaret omfattar som huvudregel även fall då en person håller sig fullt synlig i ett bostadsfönster. Vidare är bestämmelsen tillämplig oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden och oavsett vems bostaden är. Däremot omfattar straffbestämmelsen inte fotografering av någon som befinner sig på en balkong, på en altan eller i en trädgård, eftersom man på sådana platser i allmänhet får räkna med att bli iakttagen av andra personer. (Se a. prop. s. 26 f. och 40.)

I hemlighet och olovligen

8. För att det ska vara straffbart att fotografera någon som befinner sig t.ex. i en bostad krävs det att fotograferingen sker i hemlighet och olovligen. Bildupptagningen måste ha gjorts på ett sätt som kunnat medföra att den fotograferade inte uppfattade att han eller hon blev fotograferad. Den tekniska utrustningen ska ha hållits helt dold för den fotograferade eller denne ska i vart fall ha varit totalt omedveten om att bilder tas upp (jfr ”Webbkameran” NJA 2018 s. 844). Fotograferingen är lovlig om den sker med samtycke. Samtycket ska lämnas av någon som är behörig att förfoga över intresset av att värna den enskilde mot kränkande fotografering, vilket normalt är den som ska fotograferas.

Försvarlig fotografering

9. Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig (4 kap. 6 a § andra stycket brottsbalken). Frågan om gärningen är försvarlig får avgöras genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet, där det intresse som fotografen företräder vägs mot den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering. Det måste alltså finnas omständigheter som gör det försvarligt att i hemlighet och utan samtycke fotografera någon, vilket framgår bl.a. av lagstiftningens uttryck att ”gärningen” ska vara försvarlig.

10. Utgångspunkten måste då vara att lagstiftningen har begränsats till typsituationer där intrång skett i den personliga integriteten och där behovet av rättsskydd är särskilt stort. Det intresse som ska kunna uppväga fotograferingen måste därför normalt vara av en viss tyngd. I samma riktning pekar uttalanden i lagens förarbeten. Det talas där om nyhetsförmedling och andra mycket betydelsefulla samhälleliga intressen. Vidare nämns att fotografering som utgör inslag i t.ex. ett vetenskapligt arbete eller som låter sig försvaras av konstnärliga hänsyn kan vara försvarlig, låt vara att den enskildes skydd mot fotografering i de allra flesta sådana fall lär väga tyngre. (Se a. prop. s. 41 f.)

11. Ordalydelsen i 6 a § första stycket omfattar även fotografering i vardagliga situationer, t.ex. inom en familj, där ingreppet i den fotograferades privata sfär är obetydligt eller till och med obefintligt. Så kan vara fallet när en sådan fotografering sker i familjens bostad utan att ett uttryckligt samtycke inhämtas och utan att den fotograferade är medveten om fotograferingen. Att döma av lagens förarbeten har avsikten emellertid varit att sådana vardagliga situationer ofta ska falla utanför det straffbara området. Närmast får det ske genom en tillämpning av regeln om försvarlighet i andra stycket. Den regeln måste därför förstås så att den öppnar för en avvägning där det tas hänsyn till ett motintresse som inte är fullt så tungt som det som normalt krävs (jfr p. 10), nämligen om intrånget i den privata sfären i ett enskilt fall framstår som förhållandevis obetydligt. I bedömningen av om gärningen varit försvarlig kan det vägas in om det är rimligt att kräva av fotografen att han eller hon skulle ha inhämtat samtycke eller i förväg uppmärksammat den fotograferade om avsikten att ta en bild.

12. Det kan tilläggas att det inte finns någon bestämmelse om att det inte ska dömas till ansvar om fotograferingen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig (jfr t.ex. 4 kap. 7 a §). Bedömningen i detta fall

13. B fotograferade sin dotter när hon befann sig inomhus i sin bostad. Varken dottern eller hennes vårdnadshavare kände till fotograferingen eller hade samtyckt till den. Vid sådana förhållanden är utgångspunkten att han ska dömas för kränkande fotografering. Om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig ska han dock inte dömas till ansvar.

14. B har berättat att syftet med fotograferingen var att få ett fotografi av sin dotter. Han ville också visa sin mamma och sin syster hur stor hans dotter hade blivit.

15. Det är i och för sig förståeligt att en förälder som inte har någon kontakt med sitt barn kan vilja ha ett fotografi av barnet. Att B haft intresse av ett fotografi av dottern medför dock inte att det varit försvarligt att han i hemlighet och utan samtycke fotograferade dottern när hon befann sig i sin bostad. Det var inte fråga om en sådan vardaglig situation där det inte var rimligt att hämta in samtycke till eller i förväg uppmärksamma om fotograferingen (jfr p. 11).

16. Inte heller i övrigt har omständigheterna varit sådana att gärningen var försvarlig på det sätt som avses i 4 kap. 6 a § andra stycket brottsbalken. B ska därför dömas för kränkande fotografering.

Påföljd

17. Vid bestämning av antalet dagsböter måste beaktas att det varit fråga om en enstaka fotografering som inte varit något led i upprepade kontakt- försök eller liknande. Vidare har B:s syfte inte varit att sprida bilden till andra än ett par nära släktingar. Gärningen har härigenom varit mindre allvarlig och påföljden kan därför stanna vid 30 dagsböter.

SKILJAKTIG MENING

Justitieråden Johnny Herre och Dag Mattsson är skiljaktiga och ogillar åtalet. De anför följande.

I förarbetena till lagstiftningen görs omfattande och ganska detaljerade uttalanden om vad som kan anses vara en försvarlig gärning som är fri från ansvar (se prop. 2012/12:69 s. 30 f. och 41). Det som sägs där får ses som illustrationer och kan inte i sig ges den betydelsen vid tillämpningen att det straffbara området utvidgas i förhållande till vad som följer av lagtexten.

Avgörande är därför den innebörd som framgår av straffstadgandets ordalydelse, med beaktande av den grundläggande utgångspunkten för lagstiftningen att brottet ska omfatta endast verkligt klandervärda beteenden där det framstår som stötande för rättskänslan att en persons integritet inte respekteras och där behovet av rättsskydd är särskilt stort (jfr t.ex. a. prop. s. 18, 24 och 27). Detta är en utgångspunkt som inte är inskränkt bara till paragrafens första stycke utan som gäller för hela stadgandet. Föreskriften om försvarlighet är – även om den lagtekniskt lagts som ett eget andra stycke – en integrerad del av de fastlagda förutsättningarna för straffrättsligt ansvar.

Eftersom det är fråga om en bedömning av försvarligheten i gärningen, ska den hemliga fotograferingen vägas mot de andra intressen som gör sig gällande i det aktuella sammanhanget. Vid bedömningen av om ett annat sådant relevant intresse gör gärningen försvarlig ska samtliga omständigheter beaktas. I lagtexten framhålls särskilt syftet med fotograferingen som en omständighet av betydelse.

I detta avseende innehåller lagtexten alltså inte någon begränsning utan alla relevanta motintressen ska beaktas. Det står klart att den fotograferades eget intresse kan motivera en fotografering, även i ett fall där ett samtycke inte kan anses föreligga. Vidare kan en fotografering bedömas som försvarlig med hänsyn till allmänna samhällsintressen, t.ex. i samband med nyhetsförmedling. Också en närståendes intresse kan göra en fotografering försvarlig, t.ex. en vardaglig fotografering inom familjen. Som lagtexten är utformad utesluter den inte heller att fotografens enskilda intresse kan medföra att en fotografering bedöms vara försvarlig.

Den enskildes intresse av respekt för sin integritet ska på detta sätt vägas mot det intresse som kan motivera den hemliga fotograferingen. Av lagtexten och straffstadgandets ändamål kan inte den slutsatsen dras att det då skulle krävas att motintresset generellt sett ska ha viss tyngd för att få genomslag. Avgörande måste i stället vara vad som vid ett allmänt synsätt kan framstå som rimligt i just den situation som är aktuell, med hänsyn tagen till det grundläggande syftet med lagstiftningen att hindra verkligt klandervärda integritetskränkande beteenden. Om denna avvägning av intressena i det enskilda fallet leder till att gärningen anses som försvarlig, är den inte straffbar. Det kan anmärkas att gärningen inte behöver bedömas som fullständigt acceptabel, lagtexten kräver inte mer än att den kan försvaras i sitt sammanhang.

Av utredningen framgår att B i hemlighet tog en bild på sin dotter när hon befann sig inomhus i sin bostad. Varken dottern eller hennes mamma kände till fotograferingen eller hade samtyckt till den. Som förhållandena var mellan B och mamman saknades det i praktiken förutsättningar för att hon skulle gå med på att han fick ta en bild. Syftet med fotograferingen var att han ville få en bild på sin dotter för att ha och titta på själv. Han ville också visa sin mamma och sin syster hur stor dottern blivit.

Det är uppenbart att även en förälder som inte har något umgänge med sitt barn kan ha en stark önskan att få ha en bild av barnet, och B har haft ett rimligt och i och för sig godtagbart intresse av att ha tillgång till ett nytaget fotografi på sin dotter. Fotograferingen har inte heller skett på något närgånget eller påträngande sätt. Det har varit fråga om en enstaka fotografering som inte varit ett led i upprepade kontaktförsök eller liknande. Dottern och hennes mamma har visserligen haft ett skyddsvärt intresse av att det inte togs någon bild på dottern som de inte hade samtyckt till. Utredningen ger emellertid inte stöd för att dottern genom fotograferingen utsatts för något nämnvärt ingrepp i sin personliga integritet.

Vid en avvägning mellan de intressen som ska beaktas får gärningen därmed anses ha varit försvarlig och alltså inte brottslig. B ska därför frikännas.

Publicerat

Försökte med mobil i schampoflaska filma flicka i dusch

En man i 50-årsåldern riggade en iPhone i en schampoflaska i ett försök att dolt spela in sina bekantas dotter i duschen. Mannen misslyckades och mobiltelefonen upptäcktes. Han dömdes 2022-11-10 för förberedelse till kränkande fotografering i Östersunds tingsrätt.

Domslut
Brott som B döms för

Förberedelse till kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st och 9 b § samt 23 kap 2 § 1 st brottsbalken, 2021-02-25, Åre

Åtal som B frikänns från

Försök till barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 17 § samt 23 kap 1 § brottsbalken, 2021- 02-25, Åre

Påföljd
80 dagsböter om 430 kr (34 400 kr)

Skadestånd
B ska betala skadestånd till A med 6 610 kr. B ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 25 februari 2021 tills betalning sker.

Brottsofferfond
B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Ersättning och återbetalning
Staten ska stå för kostnaderna.
LW får ersättning av staten med 42 565 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 28 696 kr arbete
• 5 082 kr tidsspillan
• 274 kr utlägg
• 8 513 kr mervärdesskatt

ME får ersättning av staten med 66 446 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 35 811 kr arbete
• 12 290 kr tidsspillan
• 5 056 kr utlägg
• 13 289 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 5, 2022-01-21, åtalspunkt 1

Försök till barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 17 § samt 23 kap 1 § brottsbalken, 2021-02-25, Åre

Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken, 2021-02-25, Åre

Gärningsbeskrivning

1.1 KRÄNKANDE FOTOGRAFERING

B har placerat en kamera i ett badrum med uppsåt att olovligen och i hemlighet ta upp film av målsäganden när hon befann sig i badrummet. Filmning har därefter skett, dock utan att målsäganden synts i bild. Det hände den 25 februari 2021 i Åre kommun. Fara för att brottet skulle fullbordas har förelegat.

B begick gärningen med uppsåt.

Åklagaren har i andra hand begärt att B ska dömas för förberedelse till kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § 1 st. och 9 b § samt 23 kap. 2 § 1 st. brottsbalken.

1.2 FÖRSÖK TILL BARNPORNOGRAFIBROTT

B har försökt att skildra barn i pornografisk bild. Det hände den 25 februari 2021 i Åre kommun genom att B försökte filma målsäganden, som är under 18 år, när hon var naken i ett badrum. Fara för att brottet skulle fullbordas har förelegat. B, som kände till målsägandens ålder, begick gärningen med uppsåt.

2.2 Skadestånd

A har begärt att B ska betala skadestånd med 10 938 kr. Ränta yrkas enligt 6 § räntelagen å 10 310 kr från den 25 februari 2021 till dess full betalning sker och å 628 kr från den 18 juni 2021 till dess full betalning sker.

3. Skäl
3.1 Inställning

B har förnekat brott såvitt avser kränkande fotografering och försök till barnpornografibrott, men erkänt brott i enlighet med åklagarens andrahandsyrkande om förberedelse till kränkande fotografering. B har vidare medgett att betala skadestånd till A med 6 610 kr, varav 5 000 kr avser kränkning, 1 300 kr sveda och värk och 310 kr utlägg för tågresa, jämte yrkad ränta, samt bestritt skadeståndsskyldighet i övrigt.

3.2 Utredning

Åklagaren har som bevisning åberopat fotografier, syn av en videofilm samt förhör med målsäganden A och vittnet LH. Vidare har B hörts.

A har till styrkande av skadeståndsanspråket åberopat kontoutdrag, kvitto avseende köp av laddfodral samt förhör med hennes vårdnadshavare MH.

I målet är, genom samtliga förhörspersoners i dessa delar samstämmiga berättelser och den åberopade övriga bevisningen, följande utrett. B, A och LH är bekanta genom att A och LH är syskon och att LH är sambo med B:s dotter. De anlände den aktuella dagen till Åre där de skulle bo i en stuga. Efter att A sagt till de andra att hon skulle ta en dusch gick B först in i badrummet. Där placerade han en mobiltelefon i en preparerad schampoflaska. Flaskan var preparerad på så sätt att ett hål för telefonens kameralins hade skapats samt att botten på flaskan var kapad och därmed avtagbar. B startade en videoinspelning och placerade flaskan på en hylla på ett sådant sätt att hålet för kameralinsen var riktad mot duschen. B kände till att A var 16 år gammal vid gärningstillfället.

A har därutöver sammanfattningsvis berättat att hon stod mellan mobiltelefonen och duschen när hon klädde av sig, att hon drog för duschdraperiet när hon duschade, att hon efter att hon klivit ur duschen såg att det var något konstigt med schampoflaskan, att hon när hon gick närmare såg kameralinsen och kände igen att det var en iphonekamera, att det syntes att en videoinspelning var igång samt att hon därefter snabbt klädde på sig och gick ut.

Den åberopade videoinspelningen som förevisats är helt svart förutom att B syns i bild i någon sekund innan inspelningen stoppas. Inspelningens ljud förefaller dock i alla avseenden stämma överens med det ovan redovisade händelseförloppet. B har i förhör berättat att han preparerat schampoflaskan dagen innan, att han gjort detta i syfte att filma nakna personer, att han tidigare testat att det fungerade, att det var lätt hänt att kameralinsen hamnade ovanför hålet, att han efter att han placerat schampoflaskan på hyllan fick kalla fötter, att han därför tryckte ner på flaskan för att kameralinsen inte skulle vara vid hålet, att han inte kontrollerade om linsen var vid hålet eller inte, att han tittade filmen på sitt rum efter att han själv duschat, att han blev väldigt lättad när han såg att filmen bara var svart samt att han inte kan förklara varför han inte tog bort mobiltelefonen istället för att trycka ner på flaskan.

3.3 Skuld

B har erkänt att han agerat helt i enlighet med åklagarens gärningspåståenden, med undantag för hans invändning om att han ångrat sig och därför sett till att inspelningen inte skulle lyckas. Enligt tingsrätten framstår B:s invändning, i ljuset av att han inte kunnat lämna någon förklaring till varför han inte bara tog med sig mobiltelefonen och att han själv uppgett att han blev väldigt lättad när han såg att filmen bara var svart, som en uppenbar efterhandskonstruktion tillskapad för att undgå straffansvar. Invändningen lämnas därför helt utan avseende. B:s erkännande i övrigt får i alla delar får stöd av den övriga åberopade bevisningen. Det är därmed styrkt att B avsiktligen agerat så som åklagaren påstått.

3.3.1 Kränkande fotografering, fullbordat brott

Åklagaren har avseende kränkande fotografering i första hand yrkat att B ska fällas till ansvar för fullbordat brott. Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken framgår att den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig bl.a. inomhus i en bostad döms för kränkande fotografering, om inte, enligt andra stycket, gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Av straffbestämmelsens lydelse framgår således att det är en förutsättning för ansvar att målsäganden tagits upp på bild. I den nu aktuella filmen syns inte målsäganden ens delvis i bild. Åtalet avseende kränkande fotografering, fullbordat brott, ska därför redan på denna grund ogillas.

3.3.2 Förberedelse till kränkande fotografering

Åklagaren har i andra hand yrkat att B ska fällas till ansvar för förberedelse till samma brott. Av 4 kap. 9 b § brottsbalken framgår, såvitt nu är av betydelse, att den som anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att utföra kränkande fotografering döms för förberedelse till kränkande fotografering.B har genom att placera den dolda mobiltelefonen i badrummet anbringat tekniskt hjälpmedel. Av hans egen berättelse framgår att syftet var att i hemlighet tar upp bild av målsäganden inne i badrummet. Förfarandet kan inte under några omständigheter anses försvarligt. B ska därmed dömas för förberedelse till kränkande fotografering.

3.3.3 Försök till barnpornografibrott

Av 16 kap. 10 a § första stycket brottsbalken framgår att den som skildrar barn i pornografisk bild döms för barnpornografibrott till fängelse högst två år. Brottspåståendet innefattar i allt väsentligt samma händelseförlopp för vilket B ska dömas för förberedelse till kränkande fotografering. I många situationer då en tilltalad genom sitt agerande uppfyller rekvisiten för flera olika brott, döms endast till ansvar för ett av brotten, varigenom de övriga brotten anses medbestraffade. Avseende förhållandet mellan brotten kränkande fotografering och barnpornografibrott uttryckets i förarbetena att det med hänsyn till bestämmelsernas delvis olika syften borde vara möjligt att döma för båda brotten i brottskonkurrens (se prop. 2012/13:69 s. 34). Enligt tingsrätten saknas bärande skäl att göra någon annan bedömning vad gäller förberedelse till respektive försök till samma brott. Det finns således förutsättningar att pröva om B ska dömas särskilt också för försök till barnpornografibrott. En första förutsättning för sådant ansvar är att filmen, för det fall målsäganden hade synts i bild, skulle vara att anse som pornografisk.

Med att en bild är pornografisk avses att den, utan att ha några vetenskapliga eller konstnärliga värden, på ett ohöljt och utmanande sätt skildrar ett sexuellt motiv. För att en bild av ett barn ska vara straffbar krävs att den enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar är pornografisk (se t.ex. prop. 1978/79:179 s. 9 och prop. 2009/10:70 s. 16). I förarbetena uttalas att avsikten inte är att straffbelägga all avbildning av nakna barn eller alla bilder där barns könsorgan kan urskiljas, även om sådana bilder skulle kunna stimulera en del människors sexualdrift. Bilder i vanliga familjealbum av nakna lekande barn är självfallet inte pornografiska. Inte heller är t.ex. en sekvens som skildrar barn i sexuella sammanhang i en vanlig spelfilm nödvändigtvis pornografisk. Avgörande torde vara vilket syfte en viss framställning har. Om ändamålet med framställningen väsentligen är att påverka åskådaren sexuellt kan det vara fråga om en pornografisk produkt. Men om framställningen har andra syften, t.ex. konstnärliga, torde den inte vara att beteckna som pornografisk (se prop. 1997/98:43 s. 82 och JO 1971 s. 561).

Utredningen visar inte annat än att det den ifrågavarande filmen, om gärningen hade fullbordats, hade skildrat att målsäganden klätt av sig naken och gått in i duschen samt att hon naken kommit ut ur duschen. Filmen hade således inte innehållit några, utöver nakenheten, pornografiska inslag i sig utan återspeglat den vardagliga händelsen att en person, i detta fall ett barn, klivit in i och klivit ut ur en dusch. Detta medför enligt tingsrätten, oaktat B:s syfte med sitt agerande, att den resulterande filminspelningen skulle ha befunnit sig på gränsen till att överhuvudtaget kunna anses pornografisk.

Är ett brott som avses i bestämmelsen om barnpornografibrott ringa, döms enligt andra stycket till böter eller fängelse högst sex månader. Av lagtexten framgår inte vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är ringa. Bestämmelsen begränsar sig inte till enbart vissa gärningsformer, så som innehav av eller vissa fall av betraktande av barnpornografi, utan omfattar även den nu aktuella gärningsformen skildring. Enligt kommentaren till bestämmelsen torde köp och innehav av barnpornografi för eget bruk ofta kunna bedömas som ringa brott, om inte t.ex. antalet bilder är mycket stort eller om några andra av de omständigheter som räknas upp i femte stycket funnits utan att brottet bedömts som grovt (se JUNO, Kommentaren till 6 kap. 10 a § brottsbalken). De övriga omständigheter som anges i femte stycket är om brottet har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt. Inga av dessa omständighet aktualiseras i någon utsträckning vad gäller det du aktuella händelseförloppet. Det finns inte förutsättningar att hålla B straffrättsligt ansvarig för alternativa händelseförlopp som inte faktiskt utspelat sig. Enligt tingsrätten medför vad som nu sagts att den aktuella skildringen, om brottet hade fullbordats och förutsättningarna för straffansvar i övrigt skulle vara uppfyllda, skulle ha rubricerats som barnpornografi, ringa brott.

Av 16 kap. 17 § brottsbalken följer att endast barnpornografibrott av normalgraden är kriminaliserat på försöksstadiet. Åtalet avseende försök till barnpornografibrott ska därför ogillas.

3.4 Påföljd

B fälls nu till ansvar för förberedelse till kränkande fotografering. Brottslighetens straffvärde motsvarar ett kännbart bötesstraff. Några omständigheter som ger anledning att vid bestämmande av påföljden frångå straffvärdet har inte framkommit.

3.5 Skadestånd

A:s skadeståndsyrkande ska, i den del B medgett talan, bifallas.

A har därutöver yrkat ersättning för ytterligare 3 700 kr avseende sveda och värk samt 628 kr avseende ett laddfodral till trådlösa hörlurar. Till följd av tingsrättens bedömning i ansvarsdelen ska B förpliktas att ersätta A för den skada som gärningen orsakat henne.

3.5.1 Sveda och värk

Ersättning för sveda och värk kan betalas för akut fysiskt och psykiskt lidande. Det är den som yrkar ersättning som ska styrka att han eller hon drabbats av sådant akut fysiskt eller psykiskt lidande som är ersättningsgillt. Det saknas medicinsk utredning om i vilken utsträckning gärningen orsakat målsäganden sveda och värk. Det är inte heller fråga om en sådan gärning som ofrånkomligen orsakar sådan skada. Både målsäganden och hennes mamma MH har i förhör berättat om att målsäganden mått mycket dåligt till följd av gärningen. Även om det saknas anledning att ifrågasätta deras uppgifter kan det enligt tingsrätten inte genom deras berättelser anses styrkt att målsäganden drabbats av sådant akut psykiskt lidande att högre ersättning än de det av B medgivna beloppet om 1 300 kr ska utgå.

3.5.2 Laddfodral

A har i förhör berättat att hon på grund av den aktuella gärningen hastigt lämnade Åre med tåg och att hon, på grund av sitt mående, glömde kvar laddfodralet till hennes hörlurar när hon ca nio timmar senare klev av tåget. Det är A som har bevisbördan för att det finns ett tillräckligt orsakssamband mellan den brottsliga gärningen och den skada hon lidit. Enligt tingsrätten finns det, utifrån vad målsäganden och MH berättat om målsägandens mående, omständigheter som talar för att det föreligger ett samband mellan gärningen och att målsäganden glömde kvar laddfodralet på tåget. Enligt tingsrätten kan målsäganden dock inte anses ha styrkt att det förelegat ett sådant relevant orsakssamband att B ska hållas skadeståndsrättsligt ansvarig för detta. Skadeståndsyrkande ska därför i denna del lämnas utan bifall. 3.6

Ersättning

LW har rätt till ersättning för sitt arbete som offentlig försvarare och har yrkat ersättning för bl.a. 29,9 timmars arbete. Tingsrätten kan konstatera att målet från ett utredningsperspektiv framstår som helt okomplicerat och att den sammanlagda förhandlingstiden understiger tre timmar. Den totala tidsåtgången framstår därmed som väl hög. Målet innehåller visserligen vissa juridiska ställningstaganden av inte helt okomplicerad natur. Då försvaret inte berört dessa under målets handläggning kan detta dock svårligen motivera en högre tidsåtgång. Enligt tingsrätten ankommer det också på en offentlig försvarare att bedriva sitt arbete med ett visst mått av effektivitet. Sammantaget bedömer tingsrätten att en timlig tidsåtgång med hänsyn till uppdragets art och omfattning motsvarar knappa 20 timmar.

Den av målsägandebiträdet yrkade ersättningen är skälig och ska tillerkännas.

Kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet ska, mot bakgrund av utgången i ansvarsdelen, stanna på staten.

3.7 Övriga frågor

Eftersom B fälls till ansvar för brott med fängelse i straffskalan ska han förpliktas betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Publicerat

Drönare över olycksplats hindrade helikopter

Drönare vid solnedgång

I går under förmiddagen inträffade det en olycka mellan en lastbil och personbil på väg 76 i Norrtälje. En drönare som flög över olycksplatsen hindrade en ambulanshelikopter från att lyfta.

Polisen gick ut med följande notis:

02 juni 10:16, Trafikolycka, Norrtälje

Trafikolycka med lastbil och personbil norr om Svanberga.

En lastbil och en personbil har frontalkrockat på Norrtäljevägen norr om Svanberga.

Vägen är i nuläget helt avspärrad. Polis, ambulans och räddningstjänst är på väg till platsen. 

Uppdatering klockan 11.29
Föraren till personbilen är förd med ambulans till sjukhus allvarligt skadad.

En drönare som flög över olycksplatsen försvårade för ambulanshelikoptern att lyfta. En anmälan gällande kränkande fotografering och eventuellt ytterligare rubricering kommer att upprättas. 

Uppdatering klockan 11.41
Väg 76 kommer att vara avstängd under flera timmar framöver, under den tid som bärgningsarbete pågår. Någon exakt prognos när vägen öppnas finns i nuläget inte.

Under gårdagen ställdes bland annat följande frågor till Polismyndigheten:

  • Togs i beslag?
  • Uppskattningsvis hur mycket senare, om det blev en försening, helikoptern blev?
  • Om brottsrubriceringen typats om från kränkande fotografering (som i princip inte kan tillämpas utanför hem eller omklädningsrum och dylikt) till brott mot luftfartslagen/luftfartsförordningen eller ytterligare brottsrubriceringen?

Svaret från Polismyndigheten blev:

En anmälan gjordes om luftfartssabotage och olaga integritetsintrång, men ingen misstänktes, drönaren togs ej i beslag (den flög iväg) och någon förundersökning har ej inletts. Skäl: Går ej att utreda. Motiveringstext: Det finns inte förutsättningar att identifiera gärningsman. 

Enligt anmälan fördröjdes helikoptern några minuter trots att både polis och räddningstjänst gestikulerade mot drönaren att den skulle flytta på sig.

Polisens anmälan

”I samband med att räddningsinsats vid en allvarlig trafikolycka pågick på Rv 76, mellan Karls Kyrkoruin och Erkenvägen kom en drönare inflygande över olycksplatsen. Drönaren flög runt olycksplatsen och verkade fotografera/filma på ca 10-15 meters höjd. På vägbanan låg då en allvarligt skadad kvinna som togs om hand av vårdpersonal och räddningstjänst.

Då den skadade var lastad i ambulanshelikoptern kunde den inte omedelbart lyfta då drönaren fortfarande var i luften i närheten och hindrade helikoptern att lyfta av säkerhetsskäl. Omvårdnaden kan därför ha fördröjts för den skadade.

Räddningsledaren och insp B försökte förmå drönaren att avlägsna sig genom att gestikulera. Detta hjälpte inte under ett par minuter. Därefter drog insp B tjänstevapen och riktade mot drönaren, som då flyttade sig åt sidan, västerut. Efter ytterligare någon minuts gestikulerande försvann drönaren österut och tappades ur sikte. Det är okänt vem som kört drönaren och varifrån.”

Drönarpiloten om anklagelserna

Till Norrtelje tidning berättar drönarpiloten att han inte anser att polisens uppgifter stämmer. Han hade koll på ambulanshelikoptern och flög sin drönare under tre minuter medan helikopterns personal befann sig utanför den.

”Helikoptern var inte lastad och startklar på långa vägar. Jag hade plockat ihop allt och det var först efter tio minuter som den lättade. Jag har på inget sätt fördröjt ambulanshelikoptern.”

Ej olaga integritetsintrång eller kränkande fotografering

För att någonting över huvud taget ska kunna vara olaga integritetsintrång behöver materialet först spridas i icke grundlagsskyddad media. Att enbart ta upp bild eller film räknas inte som att sprida.

För att någonting ska kunna gå som kränkande fotografering måste platsen som offret befinner sig på vara inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Däremot är en rubricering angående luftfartssabotage mer rimlig.

Vill man ha mer kött på benen om vad som gäller finns Lathund för polisen vid fotorelaterade brott.

 

Publicerat

Filmning på vårdcentral blev ”kränkande fotografering” på Twitter och i tidning

”Tumult när vaccinmotståndare bröt sig in på vårdcentral i Västerås” skrev SVT den 23 september 2021 efter att vaccinmotståndare intervjuat ungdomar vid en vaccinmottagning.

Polisen upprättade följande notis:

”23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås

Flera personer misstänks för olaga intrång och ofredande. Polis beordras till en vaccinationslokal i Kopparlunden med anledning av en en demonstration. På plats får patrull uppgifter om att fem personer, män och kvinnor i 50-75-årsåldern, tagit sig in i lokalen.

En av personerna, en kvinna i 70-årsåldern, bedöms uppträda ordningsstörande och omhändertas med stöd av polislagens paragraf 13.

I samband med ingripandet skadar sig en polis i handen och tvingas uppsöka sjukvård. Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Anmälningar gällande olaga intrång och ofredande kommer att skrivas.”

Samma dag gick man från Polismyndigheten ut på Twitter och skrev:

23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås Flera personer misstänks för olaga intrång och kränkande fotografering.

Läkartidningen skrev:

”Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Därtill har polisanmälningar gjorts om olaga intrång, kränkande fotografering och ofredande.”

Ur polisanmälan

Fritext

Polis kallades till platsen för vaccination vid Kopparlunden Legeringsgatan i Västerås med anledning av att obehöriga personer trängt sig in eller var på väg in för att störa vaccinationsverksamheten. Dessa misstänkta har även filmat och fotograferat i lokalerna trots förbud mot detta samt tillsägelse från personal och väktare på plats.

Brottet

Ofredande genom fotografering/filmning av privatpersoner i lokal där vaccination utförs.

Olaga intrång i lokalen där de ej har tillträde.

Vad är kränkande fotografering?

”6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. 

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

Kränkande fotograferingen ska ske dolt för den drabbade. Att man inte gillar att bli fotograferad eller eller att man har ett lokalt fotoförbud har ingenting med kränkande fotografering att göra. Enligt Brottsförebyggande rådet är maktutövning den vanligaste orsaken till kränkande fotografering:

”Fotograferingen kan vara ett sätt att trakassera en ex­partner, mobba en klasskamrat eller förstärka ett pågående sexuellt övergrepp. Interaktionen kan också bestå i att gärnings­personen efteråt försöker utpressa den fotograferade personen genom hot om att sprida avklädda bilder och ge målsägaren ”dåligt rykte”. Fotograferingen kan också motiveras av att en gärningsperson vill sprida bilderna till sina vänner, och på så sätt få status bland dem.”

En film från tillfället med vårdcentralen släpptes och vid 04:40 bör händelsen med filmningen visas. Ingenting där visar någonting som skulle kunna vara i närheten av kränkande fotografering.

Fotografering vid vårdcentraler, vad gäller?

2011 kom Sveriges kommuner och Landsting fram till att man får ha generella förbud mot ljud- och bildupptagningar på sjukhus. Man skrev att privatpersoner som filmar andra kunde vid publicering begränsas med den dåvarande personuppgiftslagen. Den ersattes 2018 med dataskyddsförordningen.

Vad konsekvensen att som privatperson filma och fotografera inne på sjukhus där fotoförbud råder står det mindre om, utan det får i så fall gå som olaga intrång om man kvarhåller sig där man inte har rätt att befinna sig. Precis som det står i polisanmälan.

 

Publicerat

Lathund för polisen vid fotorelaterade brott

Gammalt fotoförbud på pv-värn

Ingen är expert på allt. Långt ifrån. Poliser i fält ställs ofta inför svåra situationer där man måste fatta beslut och där man kan bli vilseledd av namnet på en brottsrubricering, skyltar på plats som folk hittat på eller direkt felaktiga artiklar som journalister inte faktagranskat.

Som ett sätt att minska felkällor finns här en enklare lathund för polis. För en mer fullständig artikel, se fotografens lagtexter.

Lathunden

Skyddsobjekt

Grunden för skyddsobjekt är tillträdesförbud. Genom särskilt tillägg kan tillträdesskyddet förenas eller ersättas med avbildningsförbud. Ett skyddsobjekt kan ha avbildningsförbud av eller inom objektet. Skyddsobjektsbeslutet över Stockholms slott hade på, och inte av eller inom, utskrivet vilket ledde till friande dom.

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Polismyndigheten för regionen har i regel en kopia av beslutet om vad som gäller för just aktuellt skyddsobjekt, inklusive bilaga. Det kan vara som så att endast en del av ett skyddsobjekt har ett avbildningsförbud.

Grundlagsskyddad media har av Högsta domstolen friats från avbildningsförbud p.g.a. anskaffarfrihet. Det betydde dock inte att grundlagsskyddad media hade fullständigt frikort då det fanns andra brottsrubriceringar. Exempelvis spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

1 januari 2023 ändrades tryckfrihetsförordningen angående avbildning av skyddsobjekt och man kan inte längre hänvisa till anskaffarfrihet.

  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud av objektet är Kaknästornet.
  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud inom objektet är Drottningholm.
  • Exempel på skyddsobjekt med enbart tillträdesskydd är Landvetter flygplats.
  • Exempel på skyddsobjekt med delvist avbildningsförbud är Bromma flygplats.

Trafikolycka

Ej fotoförbud. Däremot finns störande fotografering omnämnt i propositionen till sabotage mot blåljusverksamhet. Har ännu ej prövats i domstol.

Ett närgånget fotograferande skulle kunna falla under ofredande om offret är medveten om det hänsynslösa beteendet.

Om den som först på plats där fara för någons liv föreligger och inte tillkallar hjälp utan i stället väljer att filma kan det vara ett brott mot Lag om skydd mot olyckor.

Brandmän vid en påkörd bil

För drönare finns vid olyckor heller inget fotoförbud. Däremot hur drönaren framförs. Inom 5 km från flygplats bantröskel är det totalt flygförbud utan att flygledartornet givit sitt godkännande. Ring flygledaren och hör efter om tillstånd givits. Drönaren ska för övrigt framföras utan att flyga över folksamlingar.
Om räddningsinsatsen störs av drönare, exempelvis att helikopter inte kan verka, är det olovligt.

För publicering av bildmaterial från olyckor kan olaga integritetsintrång, men oftast inte, bli aktuellt. Kräver bildupptagning av någon i en mycket utsatt situation och spridning som är ägnad att medföra allvarlig skada för den utsatte. Är inget tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott varför grundlagsskyddad media ej berörs.

För publicering från luftfarkost behövs ofta spridningstillstånd, om man inte kan gå efter Lantmäteriets undantag, oavsett om publicisten är grundlagsskyddad eller ej. Undantagen gäller ej när horisont är med på bild. Lättast är om man får tag på Lantmäteriet innan Lantmäteriet hunnit granska bildmaterial från aktuell dag i och med att Lantmäteriet inte kan eftersöka tillstånd utifrån geografisk position.

Spridning av hämndporr

Olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Olaga integritetsintrång är ej tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

Strand

Ej fotoförbud. Ej kränkande fotografering som i stället kräver dold bildupptagning av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Varje sommar anmäls folk som fotograferar och filmar människor på stränder. Varje sommar läggs anmälningarna ned. Se längre ned angående ej dold bildupptagning av naken person.

Dold bildupptagning inomhus i bostad, toalett, omklädningsrum eller liknande utrymme

Kränkande fotografering. Kräver uppsåt och ska ha skett i hemlighet. Även förberedelse är kriminaliserat. Exempel på kränkande fotografering:

  • Hovrätt har friat hemlig bildupptagning i ett undersökningsrum då hovrätten inte ansåg rummet vara en plats som är att likna vid brottsrubriceringens liknande utrymme.
  • Fälld för dold kamera i herrarnas duschutrymme

Ej dold bildupptagning av naken person

Vid hänsynslöst beteende, ofredande. Se Prop. 2016/17:222 s.99

Smygfilmning under kjol

Sexuellt ofredande. Kräver direkt närhet.

Lokala avbildningsförbud

Inte brottsligt att fotografera. Har ej med straffrätt att göra.

Filma andras barn, bilar, trädgårdar eller hundar

Ej fotoförbud.

Publicerat

Strandfoto slutade med misshandel

Tre män anmälde varandra för misshandel som skulle ha skett 2021-08-04 under eftermiddagen på Skrea strand i Falkenberg. Upprinnelsen till händelsen ska ha varit att en man fotograferat andra på stranden, däribland ett barn.

Polisen typade först felaktigt ärendet som kränkande fotografering, men eftersom kränkande fotografering handlar om olovlig och hemlig fotografering där målsägande ska befinna sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme kan inte kränkande fotografering ske på stränder utomhus. Man typade då om anmälan till ofredande i stället.

Polisen beslagtog mannens mobiltelefon. Om mannen försökt häva beslaget eller ej är oklart.

Uppdaterat 2022-02-02 då förundersökningen lades ned:

”Inga vittnen hade sett bilderna som togs. Bilderna kunde inte säkras.”

Publicerat

Före detta rådman försökte filma minderårig på toalett

En före detta rådman som i oktober 2020 besökte Skansen ertappades med sin mobiltelefon ovanför ett toalettbås. I toalettbåset satt en pojke från Frankrike som efter en stund upptäckte mobiltelefonen och därefter drog ut mannen inför sin skolklass som väntade utanför. Mannen åtalas för förberedelse till kränkande fotografering.

I förarbetet till lagtexten om kränkande fotografering står det följande om förberedelse till kränkande fotografering:

Kravet på att ett tekniskt hjälpmedel ska ha anbringats innebär att utrustningen ska ha riggats, monterats eller fästs på ett sådant sätt som gjort det möjligt att begå brottet på den aktuella platsen.

Förhör nedan ur polisens förundersökningsprotokollet.

Förhör med målsägande A 2020-10-23

A befann sig på Skansen med sitt sällskap. Han gick in på toaletten för att uträtta sina behov. Toaletterna bestod av bås. Då han var klar med det så gjorde han rent på toaletten och såg då en telefon. Telefonen sträcktes över toalettbåsets vägg ovanifrån och A vart direkt säker på att han vart filmad. Han öppnade upp båset och där utanför befann sig bara en man.

Därav vart A säker på att det var han som filmat. Han tog tag i mannen och överlämnade honom till sällskapet som väntade utanför. Han gick sedan in för att hämta sina tillhörigheter igen som han lämnat på toaletten. Han sade åt mannen att radera filmen. Mannen raderade en film men A vet inte om det var rätt film då han inte fick se den. Han visste inte heller om mannen kan ha spridit den vidare. Mannen var mycket gammal och gråhårig. Polis kom till platsen och tog hand om mannen.

A vet inte om han har ersättningsanspråk i dagsläget.

Undersökningsprotokoll avseende mobiltelefon, beslag
Inledning

Beslagtagen mobiltelefon lämnades till Regionalt IT-brottscentrum i syfte att söka efter en raderad filmsekvens och att se om den kan ha skickats eller synkroniserat till molntjänst samt söka efter annan kränkande film eller bild.

Sammanfattning

Den raderade filmen har inte kunnat återskapas och ingen information om den har iakttagits. Telefonen är inställd på att kopiera bilder till iCloud, men då en filmsekvens raderas synkroniseras normalt även detta och bilden raderas från molntjänsten. Inga övriga bilder eller filmsekvenser med uppenbar relevans för undersökningen har iakttagits.

Iakttagelser och undersökningar

Telefonen lästes av i UFED 4PC 7.38. Materialet undersöktes i Physical Analyzer 7.40 och Axiom 4.7.

Den efterfrågade filmen har inte iakttagits eller kunnat återskapas.

Ingen information om filen har iakttagits i materialet.

Funktionen för att kopiera kamera-filer till iCloud är på.

Inga övriga bilder eller filmer med relevans för undersökningen har iakttagits.

Förhör med misstänkt B 2020-10-23

Förhörsledarens frågor kommer att skrivas i kursivstil. Förhörsledaren kommer fortsättningsvis att benämnas som FL.

B underrättas om FUK 12§.
B underrättas om misstanken.
B ERKÄNNER misstanken.
B godtar att förhöret fortsätter utan en försvarande närvarande.
B underrättas om förenklad delgivning muntligen och är införstådd med dess innebörd.

FL: Kan du berätta om händelsen?
Jag gick in på toaletten och när jag var där så fick jag ett infall att jag skulle filma killen inne i det andra toalettbåset. Direkt när han såg mig så gick han ut och tog fast mig. Efter det så kan hans klasskompisar och en personal från Skansen.

FL: Filmade eller fotograferade du med mobilen?
Jag filmade någon sekund.

FL: Varför filmade du?
Det var bara ett infall. I ett sexuellt syfte.

FL: Har du gjort något sådant här tidigare?
Nej det har jag inte.

FL: Berätta vad det var som fick dig att göra det just i dag?
Jag vet inte, det var bara ett infall.

FL: Du nämnde att det var i ett sexuellt syfte. Kan du förtydliga sexuellt syfte?
Jag har ett sexuellt intresse av yngre män så det var därför.

FL: Vad hade du tänkt göra med filmen?
Titta på den.

FL: Skulle du titta på den i ett sexuellt syfte medans du själv genomför sexuella handlingar med dig själv?
Ja precis.

FL: Brukar du kolla på yngre män?
Ja på hemsidor.

FL: Har du filmer och bilder på datorn hemma?
Nej.

FL: Hur kommer det sig att du blev påkommen?
Han vände sig just då när jag filmade.

FL: Varför raderade du filmen?
För att han bad mig att göra det.

FL: Var han naken när du filmade?
Nej han var påklädd.

FL: Var syftet att filma honom när han var naken?
Nej.

FL: Hur såg den här personen ut som du filmade?
18-20 år, mörk, tror att han var från Frankrike.

FL: Vad hade han för kläder?
En jacka, svart.

FL: Skulle du känna igen honom om du ser honom igen?
Kanske.

PM upprättad av polisman F 2020-12-15

Iakttagelser gjorda av polisman ang. MÄ sinnesstämning

Aktuell dag (2020-10-23) biträdde jag och min kollega pa B patrull 31-9230 på Skansen.

Då vi anlände till platsen möttes vi upp av målsägandens klasskompisar som sedan lotsade mig till målsäganden. Vid första syn på målsäganden, satt han en bit bort och hade en filt runt och stirra ner på backen.

Jag gick fram till målsäganden och började samtala med honom med hjälp av hans kompis som kunde engelska och kunde översätta från franska. Målsäganden var märkbar ledsen och ögonen var tårfyllda och skämdes jätte mycket över händelsen.
Jag, målsäganden, hans klasskamrat samt en lärare till målsäganden satte oss i polisbilen för vidare samtal för att reda ut vad som hänt. Målsäganden berättade i stora drag att han befunnit sig i toaletten och haft byxorna nere då någon person tog ett kort från sin mobil från toalettbåsen bredvid. Han uttryckte vid flera tillfällen att han tyckte det var jobbigt att misstänkt tagit kort på honom då han var inne på toaletten och hade byxorna nere. Han var även orolig över att misstänkt skickat bilden vidare till någon eller till sig själv på något sätt och att bilden på det viset skulle hamna på nätet vid ett senare tillfälle.

Efter att ha samtalat med målsäganden, beslutade vi oss för att transportera honom till Norrmalmspolisstation för vidare förhör med tolk.

I tjänsten Pa F

Förhör med misstänkt B 2021-01-13

Förhörsledarens frågor och kommentarer skrivs i fet stil.

B ringer mig för att han har en erinran/invändning mot brottet han är misstänkt för efter att han har fått ta del av förundersökningen.

Informeras enligt fuk 12. Det går bra att hålla förhöret utan försvarare närvarande.

B säger följande han hann aldrig ta något foto, för pojken rusade ut innan. Han erkände för att han var rädd, det var så många på plats.

Det fanns inget foto eller film att visa för någon på platsen då det hände eftersom det inte fanns något då han inte hann ta något.

Han har inte raderat något av den enkla anledningen att det inte fanns något att radera.

Brottet är i så fall på försöksstadiet och B vet inte ens om det är brottsligt, det får åklagaren bedöma.

Innehållet uppläst utan invändning.

Förhör med misstänkt B 2021-01-19

Förhörsledarens frågor och kommentarer skrivs i fet stil.

B delges en alternativ misstanke. Den tidigare misstanken om kränkande fotografering kvarstår.

B är misstänkt för förberedelse till kränkande fotografering genom att den, 2020-10-23, ca. kl. 12:30 på Skansen i Stockholm, ha anbringat tekniskt hjälpmedel (mobiltelefon) med uppsåt att i hemlighet ta upp en bild eller film av målsäganden när han var på toaletten, detta genom att sträcka mobiltelefonen över toalettbåsets vägg.

Information enligt fuk 12. Går bra att hålla förhöret utan försvarare närvarande men vill ha en som rätten utser vid en eventuell rättegång.

Vad har du att säga om det?
Är det inte så att att man menar med det, att man anbringar spionkamera eller sådant. Jag tog ju aldrig något foto eller film på denna kille.

Inställning till brott?
Förnekar. Tog en sekund sedan rusar han ju ut så jag har inte anbringat någon kamera eller så.

Inställning till eventuellt ersättningsanspråk?
Vill ej betala något sådant nej för jag har inte fotat honom.

Strafföreläggande.
Det vill jag inte ha. Jag vill ha en bedömning vid rättegång och en försvarare som bedömer och är med mig.

Vill du tillägga något?
Jag vill att åklagaren funderar på vad som menas med begreppet ”att anbringa tekniskt hjälpmedel” om det t.ex. gäller montering av spionkamera, vilket inte är fallet här.

Innehållet i förhöret uppläst utan erinran.

Publicerat

Ej kränkande fotografering att använda mobil som kikare

Varbergs tingsrätt dömde en man för kränkande fotografering och sexuellt ofredande efter att på en stege använt sin telefon för att genom ett fönster kika in på en kvinna.

Mannen överklagade till hovrätten och friades från kränkande fotografering eftersom han inte spelat in utan enkom använt mobiltelefonen som kikare eller som periskop. Nedan Hovrätten för västra Sverige B 2940-20 och Varbergs tingsrätt B 2584-19.

Hovrätten för västra Sverige

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten ogillar åtalet för kränkande fotografering (åtalspunkten 1.1) och sätter ned B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare till 15 000 kr.

Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska fortfarande gälla.

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen ska även i fortsättningen vara tillämplig för de uppgifter som har lagts fram vid hovrättens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detsamma gäller uppgifterna i partsbilagan sekretess.

JB ska få ersättning av allmänna medel med 6 125 kr, varav 3 955 kr för arbete, 643 kr för tidsspillan, 302 kr för utlägg och 1 225 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad. MS ska få ersättning av allmänna medel med 6 149 kr, varav 2 808 kr för arbete, 1 928 kr för tidsspillan, 183 kr för utlägg och 1 230 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ogillar åtalet och skadeståndsyrkandet samt i vart fall upphäver eller sätter ned återbetalningsskyldigheten till staten för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare. För det fall hovrätten dömer honom för gärningen och även anser att kränkningsersättning ska utgå till målsäganden, har han vitsordat det yrkade beloppet samt sättet att beräkna ränta. Detta gäller oavsett om hovrätten anser att gärningen utgör ett eller två brott.

Åklagaren och målsäganden har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har vidare uppgett att gärningspåståendet vidhålls i sin helhet, men förtydligat att med ordet ”filma” inte åsyftas att spela in något som lagras, utan att rikta telefonens kamera mot ett motiv som då syns i displayen i realtid.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten och inspelningarna av förhören som hölls där har spelats upp.

Skuldfrågan

Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken följer såvitt nu är av intresse att ”[d]en som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad (…) döms för kränkande fotografering”. I bestämmelsens andra och tredje stycke följer begränsningar av det straffbara området som inte aktualiseras i den förevarande situationen. Av 6 kap. 10 § andra stycket samma balk följer vidare att ansvar för sexuellt ofredande ådöms bland annat den som ”genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att det är utrett att B från en stege och genom sin mobiltelefon tittade på målsäganden i hennes sovrum när hon var iklädd endast en handduk. Det är också utrett att detta skedde både olovligen och, till dess målsäganden efter en stund upptäckte vad B gjorde, i hemlighet. Åklagaren har inte gjort gällande att B tog några fotografier eller gjorde någon filminspelning. I stället begränsades B:s agerande till att rikta mobiltelefonens kamera mot målsäganden och i realtid betrakta henne i displayen. Fråga är om detta agerande omfattas av det som i straffbestämmelsen om kränkande fotografering benämns som att ”[ta] upp bild av någon”.

Bestämmelsen är utformad i syfte att vara teknikneutral i den meningen att alla former av bildupptagning omfattas, oavsett vilken metod som används. Det kan till exempel gälla användning av livekamera, det vill säga att rörlig bild visas i stunden. I förarbetena framgår samtidigt att lagstiftaren ansåg att det saknades tillräckliga skäl att låta straffbestämmelsen omfatta att någon med hjälp av en kikare betraktar någon. (Se propositionen 2012/13:69 sidorna 23 och 39 samt rättsfallet NJA 2018 sidan 844.) B tog visserligen upp bild på så vis att kameran i hans mobiltelefon vidareförmedlade motivet den riktades mot till mobiltelefonens display. Det som mobiltelefonkameran riktades mot var dock inte synligt på någon annan enhet än själva mobiltelefonen eller för någon annan person än B själv. Även om B använde sig av teknisk utrustning med funktion för fotografering och filminspelning ligger hans faktiska agerande ytterst nära en sådan iakttagelse med kikare som lagstiftaren valt att inte kriminalisera. Med hänsyn till den försiktighet som straffbud alltid måste tolkas med kan det som B gjorde inte anses omfattas av straffbestämmelsen om kränkande fotografering.

Att genom sin mobiltelefon smygtitta på en person som befinner sig i sitt eget sovrum iklädd endast handduk är dock ett sådant agerande som typiskt sett kränker dennes sexuella integritet. B:s agerande har därför, i enlighet med åklagarens gärningspåstående i den delen, utgjort ett sexuellt ofredande.

Påföljdsfrågan

Hovrätten anser att straffvärdet för det sexuella ofredande som B gjort sig skyldig till ensamt motsvarar 80 dagsböter. Det saknas skäl att bestämma varje dagsbots storlek till något annat än vad tingsrätten gjort.

Skadeståndsfrågan

Den gärning som B utsatt målsäganden för har utgjort en så allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att hon är berättigad till kränkningsersättning. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången i målet ska B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare vid tingsrätten sättas ned i enlighet med vad som framgår av domslutet. JS har för sitt arbete i hovrätten begärt ersättning överstigande den i målet tillämpliga så kallade brottsmålstaxan. Taxan får överskridas under förutsättning att målet bland annat krävt avsevärt mer arbete än normalt. JS har anfört att så varit fallet och att detta berott på att målet aktualiserat frågor som krävt mer inläsning och rättsutredning än normalt. Hovrätten, som konstaterar att rättsfrågorna i målet varit desamma som vid tingsrätten, anser att det inte framkommit skäl att överskrida taxan.

JS ska därför tillerkännas ersättning i enlighet med brottmålstaxan. Den av MS begärda ersättningen är skälig och ska tillerkännas henne. Kostnaderna här för försvararen och den särskilda företrädaren ska stanna på staten.

Varbergs tingsrätt

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

1. Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken 2019-03-21

2. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 2 st brottsbalken 2019-03-21

Påföljd m.m.

Dagsböter 80 om 280 kr

Skadestånd

B ska betala skadestånd till Sekretess A med 7 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 21 mars 2019 till dess betalning sker.

Sekretess

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som kan röja målsägandens identitet i den mån uppgifter om detta har lämnats vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska vara tillämplig på identitetsuppgifterna i partsbilagan till denna dom.

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning

1. MS får ersättning av staten för arbete som särskild företrädare med 20 250 kr. Av beloppet avser 11 092 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 610 kr utlägg och 4 050 kr mervärdesskatt.

2. JS får ersättning av staten med 6 993 kr. Av beloppet avser 3 490 kr arbete, 1 799 kr tidsspillan, 305 kr utlägg och 1 399 kr mervärdesskatt.

3. B ska återbetala kostnaden för den särskilda företrädaren och försvararen till staten.

DEN TILLTALADES INSTÄLLNING
Åtalspunkterna 1.1 och 1.2

B har vidgått att han klättrat upp och smygtittat på Sekretess A med sin telefon men har förnekat att han filmat eller tagit bilder av henne och har inte haft för avsikt att kränka hennes sexuella integritet. Han har bestritt ansvar för brott.

B har bestritt Sekretess A:s skadeståndsyrkande med hänvisning till sin inställning i ansvarsdelen. Han har inte vitsordat något belopp, frånsett sättet att beräkna ränta, såsom skäligt i och för sig.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

DOMSKÄL
ANSVAR

Sekretess A har berättat att hon gick och duschade. B satt då i soffan. När hon kom ut från duschen satt han inte där. Hon trodde att han gått och lagt sig. Hon gick upp på sitt rum. Hon hörde att något slog mot fönstret. Hon kände sig iakttagen. Hon tittade mot fönstret och såg B:s telefon i ena hörnet. När hon gick mot fönstret hörde hon hur han gick ner för stegen. Det lät som om han snubblade. Hon hämtade sin mobil för att använda ficklampan och såg honom gå från stegen mot hörnet på huset. Hon frågade vad han höll på med och han mumlade lite. Hon tror att han sa att ”det kommer inte att hända igen”. Det var sent på kvällen. Hon hade en handduk på sig. Den var knuten runt henne och täckte hela hennes kropp. Hennes rum var på övervåningen. Hon hade varit i sitt rum cirka tio minuter innan hon upptäckte telefonen. Det var som att någon höll i telefonen men hon såg inga händer. Hon såg skalet och såg då att var B:s telefon. Hon blev chockad. Först förstod hon inte vad som hänt. Sedan blev allt jobbigt. Det känns som att han ville kolla hur hennes kropp såg ut.

Sekretess A har berättat detaljerat, sammanhängande och sakligt om händelsen. Hennes uppgifter vinner stöd av vad B berättat. Han har dock uppgett att han bara använde telefonen som ett hjälpmedel för att kunna se Sekretess A från den vinkel han stod i förhållande till henne. Han har varken filmat eller tagit bilder.

Annat är inte visat än att B använt telefonen på det sätt han påstått. Fråga är först om han därigenom gjort sig skyldig till kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Med rekvisitet med tekniskt hjälpmedel tar upp bild avses upptagning av både stillbilder, som fotografier, och rörliga bilder, t.ex. filmer och videogram, oavsett vilken teknik som används. Således omfattas fotografering och annan bildupptagning med såväl analog som digital teknik, exempelvis fotografering med systemkamera eller kamera i mobiltelefon, inspelning med videoteknik samt bildupptagning med webbkamera eller tv-kamera för direktsändning. Fotograferingen ska ske i hemlighet.

I förevarande fall har B använt en mobiltelefon för att kunna se delar av Sekretess A:s rum där hon befann sig och som inte varit möjliga att se från det ställe där han befann sig. Enligt tingsrättens uppfattning är detta att jämföra med vad i förarbetena anges som en s.k. livesändning. B:s agerande har skett i hemlighet in i Sekretess A:s rum. Åtalet är därmed styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

B har vetat om att Sekretess A precis hade duschat. Det måste ha stått klart för honom att hon var lättklädd och gick till sitt rum för att klä om. Även om Sekretess A under hela händelsen haft en handduk om sig som skylde hennes intima delar måste B förstått att hans agerande kunde förväntas väcka obehag och kränka Sekretess A:s sexuella integritet. Åtalet är även i denna delen styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

Fråga är om samma gärning. De båda straffbuden har dock olika skyddsintressen. Tingsrätten anser därför att B ska dömas för kränkande fotografering och sexuellt ofredande i brottskonkurrens.

PÅFÖLJD

B ska dömas till böter för brotten.

SKADESTÅND

Med anledning av den bedömning tingsrätten gjort i ansvarsdelen är B skadeståndsskyldig gentemot Sekretess A. Tingsrätten finner att skälig ersättning för kränkning uppgår till det yrkade beloppet. Sekretess A:s skadeståndsyrkande ska därför bifallas.

BROTTSOFFERFOND

Eftersom B döms för brott för vilka fängelse ingår i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.

Publicerat

Hovrätten för västra Sverige B 2940-20

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Varbergs tingsrätts dom den 6 april 2020 i mål nr B 2584-19, se bilaga A.

SAKEN

Kränkande fotografering m.m.

Hovrättens domslut

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten ogillar åtalet för kränkande fotografering (åtalspunkten 1.1) och sätter ned B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare till 15 000 kr.

Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska fortfarande gälla.

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen ska även i fortsättningen vara tillämplig för de uppgifter som har lagts fram vid hovrättens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detsamma gäller uppgifterna i partsbilagan sekretess.

JB ska få ersättning av allmänna medel med 6 125 kr, varav 3 955 kr för arbete, 643 kr för tidsspillan, 302 kr för utlägg och 1 225 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

MS ska få ersättning av allmänna medel med 6 149 kr, varav 2 808 kr för arbete, 1 928 kr för tidsspillan, 183 kr för utlägg och 1 230 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ogillar åtalet och skadeståndsyrkandet samt i vart fall upphäver eller sätter ned återbetalningsskyldigheten till staten för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare. För det fall hovrätten dömer honom för gärningen och även anser att kränkningsersättning ska utgå till målsäganden, har han vitsordat det yrkade beloppet samt sättet att beräkna ränta. Detta gäller oavsett om hovrätten anser att gärningen utgör ett eller två brott.

Åklagaren och målsäganden har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har vidare uppgett att gärningspåståendet vidhålls i sin helhet, men förtydligat att med ordet ”filma” inte åsyftas att spela in något som lagras, utan att rikta telefonens kamera mot ett motiv som då syns i displayen i realtid.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Utredningen

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten och inspelningarna av förhören som hölls där har spelats upp.

Skuldfrågan

Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken följer såvitt nu är av intresse att ”[d]en som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad (…) döms för kränkande fotografering”. I bestämmelsens andra och tredje stycke följer begränsningar av det straffbara området som inte aktualiseras i den förevarande situationen. Av 6 kap. 10 § andra stycket samma balk följer vidare att ansvar för sexuellt ofredande ådöms bland annat den som ”genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att det är utrett att B från en stege och genom sin mobiltelefon tittade på målsäganden i hennes sovrum när hon var iklädd endast en handduk. Det är också utrett att detta skedde både olovligen och, till dess målsäganden efter en stund upptäckte vad B gjorde, i hemlighet. Åklagaren har inte gjort gällande att B tog några fotografier eller gjorde någon filminspelning. I stället begränsades B:s agerande till att rikta mobiltelefonens kamera mot målsäganden och i realtid betrakta henne i displayen. Fråga är om detta agerande omfattas av det som i straffbestämmelsen om kränkande fotografering benämns som att ”[ta] upp bild av någon”.

Bestämmelsen är utformad i syfte att vara teknikneutral i den meningen att alla former av bildupptagning omfattas, oavsett vilken metod som används. Det kan till exempel gälla användning av livekamera, det vill säga att rörlig bild visas i stunden. I förarbetena framgår samtidigt att lagstiftaren ansåg att det saknades tillräckliga skäl att låta straffbestämmelsen omfatta att någon med hjälp av en kikare betraktar någon. (Se pro- positionen 2012/13:69 sidorna 23 och 39 samt rättsfallet NJA 2018 sidan 844.)

B tog visserligen upp bild på så vis att kameran i hans mobiltelefon vidareförmedlade motivet den riktades mot till mobiltelefonens display. Det som mobiltelefonkameran riktades mot var dock inte synligt på någon annan enhet än själva mobiltelefonen eller för någon annan person än B själv. Även om B använde sig av teknisk utrustning med funktion för fotografering och filminspelning ligger hans faktiska agerande ytterst nära en sådan iakttagelse med kikare som lagstiftaren valt att inte kriminalisera. Med hänsyn till den försiktighet som straffbud alltid måste tolkas med kan det som B gjorde inte anses omfattas av straffbestämmelsen om kränkande fotografering.

Att genom sin mobiltelefon smygtitta på en person som befinner sig i sitt eget sovrum iklädd endast handduk är dock ett sådant agerande som typiskt sett kränker dennes sexuella integritet. B:s agerande har därför, i enlighet med åklagarens gärningspåstående i den delen, utgjort ett sexuellt ofredande.

Påföljdsfrågan

Hovrätten anser att straffvärdet för det sexuella ofredande som B gjort sig skyldig till ensamt motsvarar 80 dagsböter. Det saknas skäl att bestämma varje dagsbots storlek till något annat än vad tingsrätten gjort.

Skadeståndsfrågan

Den gärning som B utsatt målsäganden för har utgjort en så allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att hon är berättigad till kränkningsersättning. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången i målet ska B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare vid tingsrätten sättas ned i enlighet med vad som framgår av domslutet.

JB har för sitt arbete i hovrätten begärt ersättning överstigande den i målet tilllämpliga så kallade brottsmålstaxan. Taxan får överskridas under förutsättning att målet bland annat krävt avsevärt mer arbete än normalt. JB har anfört att så varit fallet och att detta berott på att målet aktualiserat frågor som krävt mer inläsning och rättsutredning än normalt. Hovrätten, som konstaterar att rättsfrågorna i målet varit desamma som vid tingsrätten, anser att det inte framkommit skäl att överskrida taxan. JB ska därför tillerkännas ersättning i enlighet med brottmålstaxan. Den av MS begärda ersättningen är skälig och ska tillerkännas henne. Kostnaderna här för försvararen och den särskilda företrädaren ska stanna på staten.

Varbergs tingsrätt B 2584-19

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

1. Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken 2019-03-21
2. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 2 st brottsbalken 2019-03-21

Påföljd m.m.

Dagsböter 80 om 280 kr

Skadestånd

B ska betala skadestånd till Sekretess A med 7 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 21 mars 2019 till dess betalning sker.

Sekretess

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som kan röja målsägandens identitet i den mån uppgifter om detta har lämnats vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska vara tillämplig på identitetsuppgifterna i partsbilagan till denna dom.

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning

1. MS får ersättning av staten för arbete som särskild företrädare med 20 250 kr. Av beloppet avser 11 092 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 610 kr utlägg och 4 050 kr mervärdesskatt.
2. JB får ersättning av staten med 6 993 kr. Av beloppet avser 3 490 kr arbete, 1 799 kr tidsspillan, 305 kr utlägg och 1 399 kr mervärdesskatt.
3. B ska återbetala kostnaden för den särskilda företrädaren och försvararen till staten.

DEN TILLTALADES INSTÄLLNING

Åtalspunkterna 1.1 och 1.2

B har vidgått att han klättrat upp och smygtittat på Sekretess A med sin telefon men har förnekat att han filmat eller tagit bilder av henne och har inte haft för avsikt att kränka hennes sexuella integritet. Han har bestritt ansvar för brott.

B har bestritt Sekretess A:s skadeståndsyrkande med hänvisning till sin inställning i ansvarsdelen. Han har inte vitsordat något belopp, frånsett sättet att beräkna ränta, såsom skäligt i och för sig.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

DOMSKÄL

ANSVAR
Sekretess A har berättat att hon gick och duschade. B satt då i soffan. När hon kom ut från duschen satt han inte där. Hon trodde att han gått och lagt sig. Hon gick upp på sitt rum. Hon hörde att något slog mot fönstret. Hon kände sig iakttagen. Hon tittade mot fönstret och såg B:s telefon i ena hörnet. När hon gick mot fönstret hörde hon hur han gick ner för stegen. Det lät som om han snubblade. Hon hämtade sin mobil för att använda ficklampan och såg honom gå från stegen mot hörnet på huset. Hon frågade vad han höll på med och han mumlade lite. Hon tror att han sa att ”det kommer inte att hända igen”. Det var sent på kvällen. Hon hade en handduk på sig. Den var knuten runt henne och täckte hela hennes kropp. Hennes rum var på övervåningen. Hon hade varit i sitt rum cirka tio minuter innan hon upptäckte telefonen. Det var som att någon höll i telefonen men hon såg inga händer. Hon såg skalet och såg då att var B:s telefon. Hon blev chockad. Först förstod hon inte vad som hänt. Sedan blev allt jobbigt. Det känns som att han ville kolla hur hennes kropp såg ut.

Sekretess A har berättat detaljerat, sammanhängande och sakligt om händelsen. Hennes uppgifter vinner stöd av vad B berättat. Han har dock uppgett att han bara använde telefonen som ett hjälpmedel för att kunna se Sekretess A från den vinkel han stod i förhållande till henne. Han har varken filmat eller tagit bilder.

Annat är inte visat än att B använt telefonen på det sätt han påstått. Fråga är först om han därigenom gjort sig skyldig till kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Med rekvisitet med tekniskt hjälpmedel tar upp bild avses upptagning av både stillbilder, som fotografier, och rörliga bilder, t.ex. filmer och videogram, oavsett vilken teknik som används. Således omfattas fotografering och annan bildupptagning med såväl analog som digital teknik, exempelvis fotografering med systemkamera eller kamera i mobiltelefon, inspelning med videoteknik samt bildupptagning med webbkamera eller tv-kamera för direktsändning. Fotograferingen ska ske i hemlighet.

I förevarande fall har B använt en mobiltelefon för att kunna se delar av Sekretess A:s rum där hon befann sig och som inte varit möjliga att se från det ställe där han befann sig. Enligt tingsrättens uppfattning är detta att jämföra med vad i förarbetena anges som en s.k. livesändning. B:s agerande har skett i hemlighet in i Sekretess A:s rum. Åtalet är därmed styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

B har vetat om att Sekretess A precis hade duschat. Det måste ha stått klart för honom att hon var lättklädd och gick till sitt rum för att klä om. Även om Sekretess A under hela händelsen haft en handduk om sig som skylde hennes intima delar måste B förstått att hans agerande kunde förväntas väcka obehag och kränka Sekretess A:s sexuella integritet. Åtalet är även i denna delen styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

Fråga är om samma gärning. De båda straffbuden har dock olika skyddsintressen. Tingsrätten anser därför att B ska dömas för kränkande fotografering och sexuellt ofredande i brottskonkurrens.

PÅFÖLJD

B ska dömas till böter för brotten.

SKADESTÅND

Med anledning av den bedömning tingsrätten gjort i ansvarsdelen är B skadeståndsskyldig gentemot Sekretess A. Tingsrätten finner att skälig ersättning för kränkning uppgår till det yrkade beloppet. Sekretess A:s skadeståndsyrkande ska därför bifallas.

BROTTSOFFERFOND

Eftersom B döms för brott för vilka fängelse ingår i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.

KOSTNAD FÖR FÖRSVARARE OCH SÄRSKILD FÖRETRÄDARE Försvararen och den särskilda företrädaren, vars kostnadsyrkande är skäligt, tillerkänns begärd ersättning. Med hänsyn till vad som har kommit fram om B:s ekonomiska förhållanden ska han återbetala hela kostnaden till staten.