Filmning på vårdcentral blev ”kränkande fotografering” på Twitter och i tidning

”Tumult när vaccinmotståndare bröt sig in på vårdcentral i Västerås” skrev SVT den 23 september 2021 efter att vaccinmotståndare intervjuat ungdomar vid en vaccinmottagning.

Polisen upprättade följande notis:

”23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås

Flera personer misstänks för olaga intrång och ofredande. Polis beordras till en vaccinationslokal i Kopparlunden med anledning av en en demonstration. På plats får patrull uppgifter om att fem personer, män och kvinnor i 50-75-årsåldern, tagit sig in i lokalen.

En av personerna, en kvinna i 70-årsåldern, bedöms uppträda ordningsstörande och omhändertas med stöd av polislagens paragraf 13.

I samband med ingripandet skadar sig en polis i handen och tvingas uppsöka sjukvård. Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Anmälningar gällande olaga intrång och ofredande kommer att skrivas.”

Samma dag gick man från Polismyndigheten ut på Twitter och skrev:

23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås Flera personer misstänks för olaga intrång och kränkande fotografering.

Läkartidningen skrev:

”Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Därtill har polisanmälningar gjorts om olaga intrång, kränkande fotografering och ofredande.”

Ur polisanmälan

Fritext

Polis kallades till platsen för vaccination vid Kopparlunden Legeringsgatan i Västerås med anledning av att obehöriga personer trängt sig in eller var på väg in för att störa vaccinationsverksamheten. Dessa misstänkta har även filmat och fotograferat i lokalerna trots förbud mot detta samt tillsägelse från personal och väktare på plats.

Brottet

Ofredande genom fotografering/filmning av privatpersoner i lokal där vaccination utförs.

Olaga intrång i lokalen där de ej har tillträde.

Vad är kränkande fotografering?

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. 

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

Kränkande fotograferingen ska ske dolt för den drabbade. Att man inte gillar att bli fotograferad eller eller att man har ett lokalt fotoförbud har ingenting med kränkande fotografering att göra. Enligt Brottsförebyggande rådet är maktutövning den vanligaste orsaken till kränkande fotografering:

”Fotograferingen kan vara ett sätt att trakassera en ex­partner, mobba en klasskamrat eller förstärka ett pågående sexuellt övergrepp. Interaktionen kan också bestå i att gärnings­personen efteråt försöker utpressa den fotograferade personen genom hot om att sprida avklädda bilder och ge målsägaren ”dåligt rykte”. Fotograferingen kan också motiveras av att en gärningsperson vill sprida bilderna till sina vänner, och på så sätt få status bland dem.”

En film från tillfället med vårdcentralen släpptes och vid 04:40 bör händelsen med filmningen visas. Ingenting där visar någonting som skulle kunna vara i närheten av kränkande fotografering.

Fotografering vid vårdcentraler, vad gäller?

2011 kom Sveriges kommuner och Landsting fram till att man får ha generella förbud mot ljud- och bildupptagningar på sjukhus. Man skrev att privatpersoner som filmar andra kunde vid publicering begränsas med den dåvarande personuppgiftslagen. Den ersattes 2018 med dataskyddsförordningen.

Vad konsekvensen att som privatperson filma och fotografera inne på sjukhus där fotoförbud råder står det mindre om, utan det får i så fall gå som olaga intrång om man kvarhåller sig där man inte har rätt att befinna sig. Precis som det står i polisanmälan.

 

Säkerhetsansvarig fotade inne hos SÄPO

En högt uppsatt säkerhetsansvarig hos en tidningskoncern hade tisdagen 2020-10-20 ett möte hos Säkerhetspolisen i Solna. Medan han väntade passade han på att ta en bild inne i Säkerhetspolisens lokal för att skicka till en vän som tidigare jobbat där. Detta trots att byggnaden är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Tilltaget uppmärksammades och mannen dömdes 2021-09-30 i Solna tingsrätt till att betala 39 200 kr.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-20

Påföljd m.m.
Dagsböter 40 om 960 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 18 kap 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografier som finns på sid. 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och s. 4-6 och s. 8-10 i tingsrättens aktbilaga 17 ska bestå i målet.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har, såsom hon slutligen bestämt sin talan, yrkat ansvar å B i enlighet med domsbilaga 1.

B har vidgått att han tagit ifrågavarande fotografi i Säkerhetspolisens lokaler, men bestritt ansvar för brott på såväl objektiv som subjektiv grund.

Han har vidare till sitt fredande anfört att skyltningen invid och i Säkerhetspolisens lokaler inte är korrekt utformade vad angår förbud mot avbildning av receptionen därstädes. Hans handlande kan därför inte anses straffbar på objektiv grund. I vart fall har han saknat uppsåt till brottslig gärning och har heller inte varit oaktsam. B har, för den händelse frikännande dom meddelas, yrkat ersättning för sina försvararkostnader.

UTREDNINGEN

B har hörts. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med skyddsvakten VL. Den av åklagaren i den reviderade bevisuppgiften angivna skriftliga bevisningen har gåtts igenom, varvid åberopade fotografier förebringats inom stängda dörrar.

B har som skriftlig bevisning åberopat Försvarsmaktens skyddsföreskrifter, (FFS 2010:5).

B har berättat följande.

I sin tjänst som säkerhetschef vid [tidningskoncern] har han emellanåt sammanträden angående personskyddsfrågor med företrädare för Säkerhetspolisen. Ifrågavarande dag hade han ett inbokat möte i Säkerhetspolisens lokaler kl. 16:30.

Han anlände till Säkerhetspolisens högkvarter i god tid. Han observerade inte den gulröda förbudsskylten till vänster om entrédörrarna. Han lade heller inte märke till den vita förbudsskylten, i form av en s.k. vepa, som stod uppställd i receptionen. Inne i receptionen anmälde han sig hos vederbörande skyddsvakt och släpptes in i ett inre receptionsutrymme, där han ånyo anmälde sig för en skyddsvakt. Han slog sig ner i en soffa, dock inte den soffa som på ett fotografi synes omedelbart till höger om den vita vepan. Han lade inte märke till någon vepa. F.ö. är han relativt obekant med skyddsobjekt; han vet naturligtvis vad ett sådant är men gjorde ingen koppling mellan detta begrepp och Säkerhetspolisen. Då han hade gott om tid till tidpunkten för mötet sysslade han med sin mobiltelefon och tog ett foto. Han sände en bild via meddelandeapplikationen ”Whatapp” till en kamrat, en f.d. polisman som tidigare tjänstgjort inom Säkerhetspolisen. Syftet var att sända en skämtsam hälsning a la ”På spåret”, och att kamraten borde känna igen det stället fotot föreställde. Skyddsvakten ingrep och småningom anlände polis. Han medtogs till förhör på polisstationen i Solna. Kamraten har senare låtit hälsa att hans agerande inte var helt genomtänkt.

VL har upplyst detta.

Han har tjänstgjort hos Säkerhetspolisen i två år. Under denna tid har skyltningen angående olika förbud utom och inom byggnaden varit densamma. Aktuell dag iakttog han den tilltalade ta ett fotografi i lobbyn. Han ingrep och frågade ”du vet väl att du inte får fota härinne?”. B svarade då ”ja, jag skulle bara skicka en bild till en kollega”.

DOMSKÄL

Skuld

B har med stöd av Försvarsmaktens skyddsföreskrifter invänt att förbudsskyltningen invid och inne i Säkerhetspolisens byggnad inte är korrekt och ansvar därför inte kan komma ifråga på objektiv grund.

Tingsrätten konstaterar att Länsstyrelsen i Stockholms län i beslut av den 7 februari 2013 om skyddsobjekt avseende Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna hänvisar till Försvarsmaktens skyddsföreskrifter vad angår uppsättning av skyltar och dessas utformning.

Tingsrätten anser sig också kunna konstatera att utformningen av den förbudsskylt, vilken anbringats på fasaden omedelbart till vänster om entrédörren till Säkerhetspolisen är överensstämmande med vad som föreskrivs i FFS 2010:5. Den aktuella förbudsskylten föreskriver att det råder ett allmänt förbud att fotografera skyddsobjektet ifråga. Tingsrätten anser det uppenbart att ordalydelsen av fotografiförbudet inbegriper såväl foton tagna av skyddsobjektet utifrån som foton tagna inuti skyddsobjektet. Tingsrätten utesluter att B inte lagt märke till denna skylt i samband med inpasseringen till Säkerhetspolisen. Därtill måste han väl inne i lokalerna påmints om gällande förbudsföreskrifter på den vepa, ehuru inte utformade enligt Försvarsmaktens föreskrifter, som mycket synligt utplacerats i receptionen. Tingsrätten kan inte ta till sig att B, en erfaren man i säkerhetsbranschen, inte heller lagt märke till detta plakat.

Således finner tingsrätten att såväl de objektiva som subjektiva rekvisiten för handlandets straffbarhet är uppfyllda.

Däremot finner tingsrätten inte det tillförlitligen utrett att B handlat med uppsåt. Hans agerande får anses vara oaktsamt. Han ska således dömas för att av oaktsamhet begått den åtalade gärningen. Påföljd Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Övrigt B ska erlägga lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

Sekretessen beträffande de fotografier som förevisats bakom stängda dörrar ska alltjämt bestå.

Lathund för polisen vid fotorelaterade brott

Gammalt fotoförbud på pv-värn

Ingen är expert på allt. Långt ifrån. Poliser i fält ställs ofta inför svåra situationer där man måste fatta beslut och där man kan bli vilseledd av namnet på en brottsrubricering, skyltar på plats som folk hittat på eller direkt felaktiga artiklar som journalister inte faktagranskat.

Som ett sätt att minska felkällor finns här en enklare lathund för polis. För en mer fullständig artikel, se fotografens lagtexter.

Lathunden

Skyddsobjekt

Grunden för skyddsobjekt är tillträdesförbud. Genom särskilt tillägg kan tillträdesskyddet förenas eller ersättas med avbildningsförbud. Ett skyddsobjekt kan ha avbildningsförbud av eller inom objektet. Skyddsobjektsbeslutet över Stockholms slott hade , och inte av eller inom, utskrivet vilket ledde till friande dom.

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Polismyndigheten för regionen har i regel en kopia av beslutet om vad som gäller för just aktuellt skyddsobjekt, inklusive bilaga. Det kan vara som så att endast en del av ett skyddsobjekt har ett avbildningsförbud.

Grundlagsskyddad media har av högsta domstolen friats från avbildningsförbud p.g.a. anskaffarfrihet. Det betyder dock inte att grundlagsskyddad media har fullständigt frikort då det finns andra brottsrubriceringar. Exempelvis spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud av objektet är Kaknästornet.
  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud inom objektet är Drottningholm.
  • Exempel på skyddsobjekt med enbart tillträdesskydd är Landvetter flygplats.
  • Exempel på skyddsobjekt med delvis avbildningsförbud är Bromma flygplats.

Trafikolycka

Ej fotoförbud. Däremot finns störande fotografering omnämnt i propositionen till sabotage mot blåljusverksamhet. Har ännu ej prövats i domstol.

Brandmän vid en påkörd bil

För drönare finns vid olyckor heller inget fotoförbud. Däremot hur drönaren framförs. Inom 5 km från flygplats bantröskel är det totalt flygförbud utan att flygledartornet givit sitt godkännande. Ring flygledaren och hör efter om tillstånd givits. Drönaren ska för övrigt framföras utan att flyga över folksamlingar.
Om räddningsinsatsen störs av drönare, exempelvis att helikopter inte kan verka, är det olovligt.

För publicering av bildmaterial från olyckor kan olaga integritetsintrång, men oftast inte, bli aktuellt. Kräver bildupptagning av någon i en mycket utsatt situation och spridning som är ägnad att medföra allvarlig skada för den utsatte. Är inget tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott varför grundlagsskyddad media ej berörs.

För publicering från luftfarkost behövs ofta spridningstillstånd, om man inte kan gå efter Lantmäteriets undantag, oavsett om publicisten är grundlagsskyddad eller ej. Undantagen gäller ej när horisont är med på bild. Lättast är om man får tag på Lantmäteriet innan Lantmäteriet hunnit granska bildmaterial från aktuell dag i och med att Lantmäteriet inte kan eftersöka tillstånd utifrån geografisk position.

Spridning av hämndporr

Olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Olaga integritetsintrång är ej tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

Strand

Ej fotoförbud. Ej kränkande fotografering som i stället kräver dold bildupptagning av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Varje sommar anmäls folk som fotograferar och filmar människor på stränder. Varje sommar läggs anmälningarna ned. Se längre ned angående ej dold bildupptagning av naken person.

Dold bildupptagning inomhus i bostad, toalett, omklädningsrum eller liknande utrymme

Kränkande fotografering. Kräver uppsåt och ska ha skett i hemlighet. Även förberedelse är kriminaliserat. Exempel på kränkande fotografering:

  • Hovrätt har friat hemlig bildupptagning i ett undersökningsrum då hovrätten inte ansåg rummet vara en plats som är att likna vid brottsrubriceringens liknande utrymme.
  • Fälld för dold kamera i herrarnas duschutrymme

Ej dold bildupptagning av naken person

Vid hänsynslöst beteende, ofredande. Se Prop. 2016/17:222 s.99

Smygfilmning under kjol

Sexuellt ofredande. Kräver direkt närhet.

Lokala avbildningsförbud

Inte brottsligt att fotografera. Har ej med straffrätt att göra.

Filma andras barn, bilar, trädgårdar eller hundar

Ej fotoförbud.

Döms efter att ha flugit drönare inom Drottningholms slott

Den 12 maj 2021 dömdes den lettiske medborgare som tidigare stått åtalad för för att ha flugit drönare inom skyddsobjektet Drottningholms slott. Han dömdes till 2 500 kr i dagsböter, villkorlig dom samt att betala försvararens kostnader om 5 855 kr. Nedan är Solna tingsrätts dom B 9348-20. Skiss ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23
2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23

Påföljd m.m.
1. Dagsböter 50 om 50 kr
2. Villkorlig dom

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
AE får ersättning av staten med 5 855 kr. Av beloppet avser 4 475 kr arbete, 209 kr utlägg och 1 171 kr mervärdesskatt. B ska betala denna kostnad till staten.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har åtalat B för

1. I första hand:

”OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Lagrum: 7 § första stycket och 30 § första stycket första meningen skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.

I andra hand:

”BROTT MOT LUFTFARTSFÖRORDNINGEN; B har uppsåtligen brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde kring slottet Drottningholm genom att utan tillstånd flyga med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Det hände på samma tid och plats som ovan.”

Lagrum: 1 kap. 4 och 5 §§ och 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:770) samt 1 kap. 8 § luftfartslagen (2010:500).

2.
”OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med kamerautrustning fäst på drönaren. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Lagrum: 7 § andra stycket och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.

B har förnekat brott. Han har erkänt att han flugit drönare i området kring Drottningholms slott och att han med hjälp av drönaren flygfotat omgivningarna, men gjort gällande att han saknat uppsåt till brott och inte heller handlat oaktsamt.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Vad målet handlar om
Målet gäller frågan om åklagaren kunnat bevisa att B en dag sommaren 2019 uppsåtligen eller av oaktsamhet flög drönare på förbjudet område omkring Drottningholms slott och i strid med gällande bestämmelser för s.k. skyddsobjekt filmade slottet och omgivningarna. Åklagaren har ansett tingsrätten ska döma honom för brott mot i första hand skyddslagen till villkorlig dom och dagsböter.

Brott mot skyddslagen
Brotten ”obehörigt tillträde till skyddsobjekt” och ”olovlig avbildning av skyddsobjekt” regleras i skyddslagen från 2010. I den lydelse som lagen hade sommaren 2019 angavs bl.a. följande. För att tillgodose behovet av skydd mot sabotage eller terroristbrott kan det beslutas att bl.a. statschefens residens och bostäder ska vara s.k. skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Åklagaren har presenterat ett sådant beslut om skyddsobjekt som innebär dels att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt i lagens mening, dels förbud mot att göra avbildningar och beskrivningar av skyddsobjektet (Länsstyrelsens i Stockholms läns beslut 451-7613-2014 som trädde i kraft den 1 april 2014). Av beslutet framgår uttryckligen att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet. Det förbudet framgår också numera direkt av lagtexten.

Gärningarna
Parterna har varit överens om de faktiska omständigheterna kring de åtalade gärningarna. I detta ligger att B erkänt att han flög en drönare inom skyddsområdet och att han från drönaren flygfotograferade slottet, parken och omgivningarna inom och strax utanför skyddsområdet. Tingsrätten ifrågasätter inte hans uppgifter i de delarna. Hans erkännande av de faktiska omständigheterna har dessutom stöd i den film som han gjorde med hjälp av drönaren. Tingsrätten har tagit del av filmen. Den är ca 10 minuter lång och visar flygbilder över slottet, slottsparken och de närmaste omgivningarna.

Uppsåt eller oaktsamhet?
Det är alltså klart att B i strid med skyddslagen utan tillstånd flög drönaren inom skyddsobjektets område och att han utan tillstånd också filmade slottet med omgivningar med kamerautrustning fäst på drönaren.

En första avgörande fråga är om han gjorde detta uppsåtligen eller inte, dvs. om han visste eller förstod att han handlade på ett otillåtet sätt eller åtminstone var likgiltig inför om han bröt mot skyddslagen. I denna del har B förklarat bl.a. att han inte visste vad Drottningholms slott var för sorts byggnad, att han inte visste att kungen bor där, att han trodde att byggnaden och parken var någon sorts museum, att han inte såg några förbudsskyltar och att det var fullt med turister som fotade omgivningarna och vandrade runt i parken. Han har tillagt att han såg personer i militära uniformer och att det var de som efter en stund stoppade honom och fick honom att sluta flyga och filma med drönaren.

Utredningen i uppsåtsfrågan består av B:s egna uppgifter. Hans uppgifter om att han inte såg några förbudsskyltar, att han inte visste att området var ett skyddsområde och att det var förbjudet att filma på området är inte orimliga och inte heller motbevisade. Åklagaren har därmed inte styrkt att han bröt mot skyddslagen uppsåtligen.

Däremot är det tydligt att han var oaktsam när han filmade. Han har förklarat att han är van vid att filma olika miljöer med drönar-kameran och fullt införstådd med att man av säkerhetsskäl inte får flygfilma t.ex. flygplatser och andra platser av särskilt intresse. Han har vidare berättat att hans kamera är inställd eller ”förprogrammerad” på så sätt att den som sköter drönaren/kameran får någon form av automatisk varningssignal när kameran användes vid eller över ett skyddsområde. En sådan signal fick han även denna gång, men han trodde att den hängde samman med den relativa närheten till Bromma flygplats och förstod inte att han borde avhålla sig från att filma slottet.

Missuppfattningar och okunnighet om bestämmelsers innebörd fritar i princip inte en gärningsman från ansvar. B var skyldig att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande flygfotografering och mot bakgrund av sina tidigare erfarenheter av sådan fotografering och det som nyss nämnts om kamerans varnings-system borde han ha förstått att han skulle kontrollerat om det var tillåtet att flygfota området. Han har själv sagt att han såg flera vakter på området. Deras närvaro borde ha väckt misstankar hos honom och i vart fall hade han där personer han hade kunnat fråga om han velat. Till detta kommer att det i utredningen visserligen inte dokumenterats att det kring slottet fanns några förbudsskyltar eller andra markeringar som angav att slottsområdet är ett skyddsobjekt. Men att det fanns sådana skyltar eller markeringar är ändå övervägande sannolikt. Oavsett om skyltar fanns eller borde borde han ha vidtagit åtgärder för att säkerställa vad som gällde innan han filmade.

Tingsrätten dömer därmed B för att av oaktsamhet ha gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.

Fråga är inte om ringa brott.

Påföljd: villkorlig dom och dagsböter
B förekommer inte sedan tidigare i belastningsregistret. Av yttrande från frivården och hans egna uppgifter vid huvudförhandlingen framgår att han lever under ordnade förhållanden. Påföljden kan nu bestämmas till villkorlig dom och dagsböter.

Två döms efter att ha fotograferat P18 på Gotland

Beslut om skyddsobjekt för Tofta

Den 27 april 2021 dömdes två män för brott mot skyddslagen efter att var för sig fotograferat regementet P18 på Gotland. Bilder från polisens förundersökningsprotokoll.

Gotlands tingsrätt B 138-21

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-08-09

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 250 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att tingsrättens ska döma B för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt följande:

B har med uppsåt eller av oaktsamhet avbildat Tofta kasernområde, som enligt beslut av Försvarsmakten den 14 december 2017 är ett skyddsobjekt. Det hände den 9 augusti 2020 i Tofta, Region Gotland.

B har medgett att han fotograferat på platsen men har motsatt sig att han ska dömas för brott eftersom han inte har agerat med uppsåt eller straffbar oaktsamhet.

DOMSKÄL

Åklagaren har lagt fram fotografier, beslut från Försvarsmakten och en karta. B har hörts.

B har berättat: Han var ny på Gotland och cyklade från Visby till Tofta strand. När han skulle cykla tillbaka ville han ta vägen längs stranden och cyklade från fiskeläget Gnisvärd norrut. Han följde en väg genom området som visades i Google maps och cyklade genom en öppen grind. När han närmade sig andra ändan av området såg han en grind. Han fotograferade grinden men det var inte av någon särskild anledning. Han visste inte att området var ett skyddsobjekt med fotoförbud. Han såg skyltar men förstod inte texten som var på svenska. Han såg inte heller symbolen med en överkorsad kamera. I hans hemland Indien är skyltar som anger fotoförbud betydligt större. Han skulle inte tagit något foto om han hade förstått att det gällde fotoförbud. Han gjorde ett misstag.

Tingsrätten gör följande bedömning:

Genom utredningen är det styrkt att B har avbildat Tofta kasernområde genom att fotografera, trots att området är skyddsobjekt. Det har suttit tydliga skyltar om bl.a. fotoförbudet på stängslet till det område som han har fotograferat. Det får anses oaktsamt att inte läsa sådana skyltar och förvissa sig om att det var tillåtet eller inte att fotografera på platsen. Han ska därför dömas för oaktsamt brott i enlighet med åtalet.

Påföljden för brottet är dagsböter. Tingsrätten bestämmer antalet dagsböter till 30. Storleken på varje dagsbot bestäms med hänsyn till B:s inkomst till 250 kr. Det sammanlagda bötesbeloppet blir 7 500 kr.

Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala en avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.

Gotlands tingsrätt B 95-21

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-07-17

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 150 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att tingsrätten ska döma C för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt följande:

C har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar av skyddsobjekt genom att fotografera Tofta skjutfält, som är ett skyddsobjekt. Det hände den 17 juli 2020 vid Tofta Skjutfält, Visby, Region Gotland.

C begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

C har erkänt att han fotograferat på platsen men har förnekat att han haft uppsåt att bryta mot förbudet att göra avbildningar och att han varit medveten om att det var ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL

Åklagaren har lagt fram fotografier. C har lagt fram fotografier och en kartskiss. C har hörts.

C har berättat: Han och hans flickvän cyklade från Vibble till Blåhäll. Enligt Google maps skulle det vara möjligt att cykla genom området. De hade hört att området skulle vara övergivet och de såg ingen aktivitet. De blev förvirrade när det var avspärrat och han tog ett foto med mobilen som han skickade till en vän för att fråga om det var möjligt att ta sig vidare i området. Fotot har raderats. Han visste inte att det var ett skyddsobjekt. Han såg skyltar med varning för gammal ammunition, vilket låg i linje med hans uppfattning att området var övergivet. Det fanns skyltar vid grinden till området men han stod för långt ifrån för att kunna se vad som stod på dem. Han trodde att även de skyltarna varnade för ammunition.

Tingsrätten gör följande bedömning:

Genom utredningen är det styrkt att C har fotograferat på Tofta skjutfält där det är skyddsobjekt. Det har suttit tydliga skyltar om bl.a. fotoförbudet på stängslet till det område som han har fotograferat. Det får anses oaktsamt att inte läsa sådana skyltar och förvissa sig om att det var tillåtet eller inte att fotografera på platsen. Han ska därför dömas för oaktsamt brott i enlighet med åtalet.

Påföljden för brottet är dagsböter. Tingsrätten bestämmer antalet dagsböter till 30. Vid bedömningen av storleken på varje dagsbot beaktar tingsrätten att det finns en viss osäkerhet om C:s framtida inkomst och bestämmer varje dagsbot till 150 kr. Det sammanlagda bötesbeloppet blir 4 500 kr.

Eftersom C döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala en avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.

Kaknästornet – ett skyddsobjekt med avbildningsförbud

Länsstyrelsens beslut över Kaknästornet och dess avbildningsförbud

Kaknästornet stängde hösten 2018 för underhåll. Under julen meddelade man att man inte skulle öppna Kaknästornet för besökare p.g.a. en förhöjd hotbild. Den 18 december 2019 utökades skyddet kring Kaknästornet då Länsstyrelsen Stockholm, på Teracoms begäran, beslutade om skyddsobjekt med avbildningsförbud, beteckning 451-39292-2019.

”Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av skyddsobjektet, både exteriört och interiört.”

Från att ha varit ett populärt turistmål till att nu enbart vara ett TV- och radiotorn med fotoförbud. På Fond5 säljs högupplösta filmklipp över riktantennerna. På YouTube syns mängder med drönarfilmer där drönare t.o.m. flyger över.  Sedan 2020 räknas en sådan överflygning av ett skyddsobjekt som ett intrång. Publicerar man en sådan film utan att ha fått godkänt spridningstillstånd av Lantmäteriet ska man veta att man riskerar bli av med drönare inklusive all lagringsmedia som bilder och film befunnits på.

Teracom, som har hand om Kaknästornet, fick den 8 mars 2021 följande frågor att besvara angående avbildningsförbudet. Svar har sedan dess uteblivit.

”Hej!

Jag har sett att det råder avbildningsförbud av Kaknästornet sedan 18 december 2019. Trots detta belyses Kaknästornet med alla dess färger nattetid och bilderna sprids av Teracom i sociala medier. Uppmuntrar inte detta till olovlig avbildning av skyddsobjektet?

Utöver det har man meddelat Google att maska Kaknästornet från Google Street View. Liknande virtuell miljö är däremot fullt synlig hos Teracom.se där man ser parabolpark inklusive reservkraft och övervakningskameror. Enligt beslutet mellan Länsstyrelsen och Teracom får Teracom avgöra vilka personer som får undantas från avbildningsförbudet, men är det inte kontraproduktivt att först ansöka om avbildningsförbud och samtidigt behålla den virtuella miljön?

Som en sista punkt är Kaknästornet en populär plats att flyga drönare över och att filma. Att flyga med drönare över ett skyddsobjekt räknas sedan 2020 som ett intrång. Jag fick aldrig något svar sist om vilka åtgärder man vidtar för att förhindra liknande intrång av skyddsobjektet? Trots allt är publicerade filmklipp där drönare cirkulerar kring ett objekt ytterst enkelt att skapa 3D-modeller av.”

Frias efter att ha fotograferat SÄPO:s byggnad

Den 9 oktober 2019 tog en man på väg till sitt jobb bilder med sin mobiltelefon. I bakgrunden låg SÄPO:s byggnad med avbildningsförbud varvid han greps och åtalades för att ha avbildat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Den 5 juni 2020 friades mannen. Nedan står Solna tingsrätt B 3769-20. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-10-09

Förverkande och beslag
Yrkandet om förverkande av i beslag tagen mobiltelefon avslås. Beslaget hävs.

BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med följande gärningsbeskrivning.

B har olovligen fotograferat Säkerhetspolisens lokaler som är klassade som skyddsobjekt. Det hände någon gång den 9 oktober 2019 på Säkerhetspolisen, Bolstomtavägen 2, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020

Åklagaren har även begärt att i beslag tagen mobiltelefon ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken.

B har vidgått omständigheterna i sak men förnekat brott eftersom han inte visste att det var olagligt att fotografera byggnaden. Han har inte motsatt sig åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon i och för sig men uppgett att han helst vill få tillbaka den eftersom det var en dyr present från hans föräldrar.

UTREDNINGEN

Vid huvudförhandlingen har B hörts. Åklagaren har lagt fram fotografier, skylt skyddsobjekt, protokoll från undersökning av mobiltelefon och beslagsprotokoll.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

B har erkänt att han tagit de aktuella bilderna men förnekat brott eftersom han inte var medveten om att det inte var tillåtet att avbilda byggnaden. Frågan i målet är om B varit oaktsam när han tog bilderna.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av B:s uppgifter, som tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta, framgår att han hade varit i Sverige en dryg månad vid tidpunkten för händelsen. Den aktuella dagen valde han att promenera till jobbet vid Lindhagen, vilket han inte brukade göra, eftersom det var vackert väder och han ville fotografera naturen som minne. Han hade inte gått den aktuella vägen tidigare. B har vidare berättat att han inte hade kännedom om vilken byggnad det var han passerade och att han inte uppmärksammade förbudsskylten när han tog fotografierna.

Av de fotografier som åklagaren lagt fram syns skylten endast på två av fotografierna. Skylten syns på långt avstånd och i kanten av bilden. Tingsrätten konstaterar att det inte går att utläsa vad som står på skylten. Enligt tingsrätten är omständigheterna sådana att det inte går att säga att B:s agerande inneburit ett otillåtet risktagande. Han kan därför inte anses ha agerat av oaktsamhet. Åtalet är därmed inte styrkt och B ska frikännas från ansvar.

B frikänns nu för brott. Det saknas därmed laglig grund att bifalla åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon. Beslaget ska därför hävas.

Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

Uppdatering 26 mars 2021, drönaroperatören friades från båda åtalspunkterna.


Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis Logården, inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.


Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

 


Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.


Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Andreas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Andreas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.


Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”


Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

Döms efter filmning vid Göteborgs hamn

En man filmade i sitt yrke Göteborgs hamn den 12 oktober 2020. Han filmade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varvid han blev tagen av skyddsvakt och därefter överlämnad till polis. Den 11 januari 2021 dömdes mannen att betala 5 300 kr samt att hans ena minneskort som nästan uppgick till halva summan av dagsböterna förverkades.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.


Göteborgs tingsrätt B 19935-20

DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-12

Påföljd m.m.

Dagsböter 30 om 150 kr

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Väst, beslagsnummer 2020-5000-BG125721.1).

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) med följande gärningsbeskrivning.

B har genom att filma ett skyddsobjekt brutit mot ett förbud att göra avbildningar. Det hände den 12 oktober 2020 vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag taget minneskort ska förverkas från B enligt 32 § första stycket skyddslagen.

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott och anfört att han inte har agerat med uppsåt eller av straffbar oaktsamhet. Han har motsatt sig åklagarens begäran om att minneskortet ska förverkas.

UTREDNINGEN I MÅLET

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat fotografier, promemoria avseende filmmaterialet, skärmdumpar från filmklipp, beslagsprotokoll samt protokoll över datamedieundersökning.

B har berättat i huvudsak följande. Han jobbade med ett projekt för Business Region Göteborg där han skulle göra en film om Säve depå, eftersom Säve ska utvecklas till att bli en hubb till hamnen. För att kunna bildsätta projektet insåg han att han behövde bilder från hamnen. Han åkte därför ner till hamnen och filmade. Han har jobbat som fotograf i cirka 20 år men inte som redigerare och var därmed stressad. Han är medveten om att det finns skyddsobjekt, men trodde att det bara avsåg militära objekt. Han såg en gul skylt med en hand på vid portentrén till hamnen och trodde att skylten betydde att man inte får gå in på området. Det framgick inte av den skylten att man inte fick fotografera eller filma där. Han utgick från att övriga skyltar på platsen innehöll samma information. Han trodde därför att det inte var några problem att filma utanför området. Han var på cirka fyra till fem platser och filmade innan han blev stoppad av en vakt. När vakten kom vände han bort kameran eftersom man inte ska filma vakter. Han visste inte att man inte fick filma hamnen förrän vakten berättade det för honom. Han uppfattade det som att han stod på allmän plats och filmade hamnen, som ägs av Göteborgs stad, åt Göteborgs stad. Han var inte medveten om att hamnen är ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL
Gärningen

Det är genom B:s egna uppgifter och övrig utredning i målet bevisat att B på den i gärningsbeskrivningen angivna tiden och platsen olovligen har avbildat ett skyddsobjekt genom att filma skyddsobjektet. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. Han ska därför inte anses ha agerat uppsåtligt. Av utredningen framgår dock att det har suttit tydliga förbudsskyltar på portentrén och stängslet in till området på den plats där B filmat. B har sett skyltarna men förutsatt att de rört otillåtet tillträde till området. Genom att då filma hamnen på det sätt som skett utan att läsa skyltarna eller närmare undersöka om han fick avbilda objektet har B enligt tingsrättens mening agerat oaktsamt. Gärningen är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret och påföljden för honom ska bestämmas till dagsböter. Att han av oaktsamhet och endast i syfte att utföra ett internprojekt för Göteborgs stad gjort avbildningar av skyddsobjektet talar i mildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Gärningens straffvärde motsvarar 30 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande ska varje dagsbots storlek bestämmas till 150 kr. Vid bedömningen av dagsbotsbeloppet har tingsrätten beaktat att B inte har någon inkomst men ansökt om a-kassa.

Förverkande

B har motsatt sig åklagarens begäran om att hans minneskort ska förverkas, eftersom minneskort kostar pengar och innehållet enkelt kan raderas. Åklagaren har uppgett att det är oklart om det finnas säkra raderingsmetoder och att en radering oavsett är kostsam och tidskrävande. Enligt 32 § första stycket skyddslagen ska avbildningar som har kommit till genom brott enligt lagen förklaras förverkade. De avbildningar som B gjort finns lagrade digitalt på minneskortet. Det finns en risk för att bilderna kan återskapas om inte minneskortet förklaras förverkat. Yrkandet om förverkande ska därför bifallas.

Övrigt

B döms för brott som har fängelse i straffskalan och han ska därför betala en avgift om 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.