Barn fälls i hovrätten efter att ha fotat Högkvarteret

Två barn som friats i Stockholms tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt fälles 2022-01-25 i Svea hovrätt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för T

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att T döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. T åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. EH får ersättning av staten med 8 083 kr, varav 5 047 kr avser arbete, 1 320 kr tidsspillan, 100 kr utlägg och 1 616 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för E

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att E döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. E åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. SS får ersättning av staten med 4 488 kr, varav 3 590 kr avser arbete och 898 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma T och E för olovlig avbildning av skyddsobjekt och bestämma påföljden till dagsböter.

T och E har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att T och E har avbildat skyddsobjektet på det sätt som åklagaren påstått. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är i strid med skyddslagen – att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Som anges i tingsrättens skiljaktiga mening krävs det ingen kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Enligt hovrättens bedömning har T och E i vart fall agerat med sådan oaktsamhet som krävs för straffansvar. Åtalet är därför styrkt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Eftersom de tilltalade döms för brott med fängelse i straffskalan ska de också betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Fotade skyddsobjekt med avbildningsförbud – hänvisar till prejudikat

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet.

2015 meddelade Högsta domstolen att man, om syftet är att publicera, kan stödja sig på anskaffarfriheten och därmed trumfa skyddslagen. Den före detta yrkesofficeren hänvisade därmed till Högsta domstolens prejudikat. Luckan i lagtexten kommer förmodligen täppas till 2023 med ny lagstiftning. 2022-02-09 förkunnade Skaraborgs tingsrätt en fällande dom mot mannen.

Nedan är delar ur förundersökningen.

Polisanmälan

INLEDNING
Militärpolisen K 3 får via medarbetare kännedom om att B har publicerat bilder av ett skyddsobjekt på olika Facebook-sidor.

BROTT
B misstänks för BROTT MOT SKYDDSLAGEN 7§, AVBILDNINGSFÖRBUD.

HÄNDELSE
Anställd vid Försvarsmakten ser 21-03-30 på Facebook att B publicerat nytagen bild av F 6 (Flottiljområdet Karlsborg) som är ett av Försvarsmaktens skyddsobjekt. Den anställde gör Militärpolisen vid K 3 uppmärksam på detta och tar skärmbilder av denna bild samt kommentarer till denna. Bilderna återfinns i fotobilaga.

Efter påpekan om det olämpliga i att publicera bilder på skyddsobjekt på sociala medier så tas bilden bort men publiceras sedan på ytterligare en Facebook-sida. I kommentarer till bilderna på Facebook så säger sig B ha utverkat tillstånd att fotografera skyddsobjektet. Vid kontakt med säkerhetschef på regementet så visar det sig att något sådant tillstånd inte finns. I en kommentar så säger B sig även veta att det råder fotoförbud på platsen.

Militärpolisen kontrollerar sina övervakningssystem och kan 2021-03-30 på en av kamerorna se B ståendes invid skyddsobjektet med vad som ser ut som en mobiltelefon i handen. Bild från detta återfinns i fotobilaga.

I direkt anslutning till den plats finns en stor skylt där det klart framgår att det är ett skyddsobjekt samt att det råder förbud mot avbildning av detta. Bild återfinns i fotobilaga.

ÖVRIGT
Foton enligt bilaga. Karta finns i fotobilaga. Filmsekvens från händelse finns tillgänglig hos Militärpolisen i Karlsborg. Ingen kontakt med Förundersökningsledare har tagits.

Förhör med B 2021-04-27

Före förhöret delgavs B sin rätt att ha försvarare med vid förhöret, rätt till offentlig försvarare och att han då kan behöva betala hela eller delar av försvarskostnaden vid fällande dom, att han inte behöver yttra sig vid förhöret samt förenklad delgivning. B informerades om att DNA prov, saliv, ska tas efter förhöret,

Du är misstänkt för brott mot skyddslagen § 7 genom att ha fotograferat ett skyddsobjekt där avbildningsförbud råder och lagt ut bilden på Facebook och sedan har den bilden delats till ytterligare en sida på Facebook. Fotot är taget in vid vakten på gamla F6 där man bland annat ser en del av gamla brandstationen till vänster. Det var 2021-03-30 kl 15.49.

Jag förnekar brottet.
Anledningen är att jag tagit bilden för publicering. Enligt en dom i Högsta domstolen så får man göra det.
Jag har med en utskrift från Försvarsmakten där de skriver om den domen. Jag tror den heter Skyddslagen 2010:103. Jag hittade den på nätet och den är inlagd av Försvarsmakten. Den vill jag lägga till i utredningen.

Jag tog bilden och lade ut den på en Facebook sida för gamla F6 anställda. Jag ville visa dem hur det ser ut där nu. Bilden visar den rivna matsalen, att två gamla trähus är rivna samt lite av fasaden på gamla brandstationen som syns till vänster i bilden. Jag stod utanför grinden och fotograferade.

Jag har jobbat i Försvarsmakten många år och då även på F6. Jag jobbade på F6 området för ca tre år sedan när jag gick i pension.
Jag vet att det är ett skyddsområde men jag vet också vad som är skyddsvärt på området eftersom jag jobbat där nyligen.
Jag bedömer inte de rivna byggnaderna är skyddsvärda på något sätt.
Jag hade inte tagit bilden om jag bedömt det som skyddsvärt. Det är en riven matsal och två rivna skolbyggnader.
Jag bedömer att ingen skada skett genom att jag visat bilderna för de som jobbat på området tidigare.

När det är besöksdagar så får man fotografera hur mycket som helst.

Det var någon annan som delade till den andra sidan på Facebook.

Om jag vill ha försvarare vid rättegång tar jag ställning till senare.

DNA-prov tänker jag inte gå med på att lämna. Angående topsning som Polisen håller på med har fått kritik från JO om att det görs för ofta och även i ärenden där det inte tillför något. Jag anser att det inte tillför något i det här ärendet.

Post till mig ska skickas till adressen i Karlsborg och inte till Stockholm.

Uppläst i konceptform och godkänt.

Fågelfotograf dömdes till 50 dagsböter för att ha fotat stridsledningscentral

En fågelfotograf tog bilder på fåglar i närheten av ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han blev upptäckt av militär och fick sitt minneskort beslagtaget. Uppsala tingsrätt dömde honom den 18 januari till 50 dagsböter om 990 kr.

I domen står det skyddsområde. Skyddsområde upphörde 31 december 2011 och tingsrätten måste mena skyddsobjekt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2021-05-04

Påföljd m.m.
Dagsböter 50 om 990 kr

Förverkande och beslag
I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat och åberopat bevisning enligt bilaga 1.

B har under handläggningen i målet vidgått de faktiska omständigheterna men, som det får förstås, bestritt ansvar och gjort gällande att han var omedveten om att det rörde sig om ett skyddsområde. Målet har med stöd av 45 kap. 10 a § rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling.

DOMSKÄL

Det är utrett att B på den tid och plats som åklagaren gjort gällande har brutit mot ett förbud att avbilda skyddsobjekt genom att fotografera. Frågan som tingsrätten har att ta ställning till är om han ska anses ha begått gärningen av oaktsamhet.

B har uppgett att han saknade kännedom om att det rörde sig om ett skyddsområde. Han var i området för att fotografera fåglar, och när han parkerade såg han inga skyltar som förklarade att det var ett skyddsområde. Det var först när han såg den gula skylten vid bron som han förstod att så var fallet. Han vände då tillbaka till sin bil. Majoriteten av fotografierna tog han därför innan han insåg att det var ett skyddsområde.

Som framgår av utredningen och B:s egna uppgifter har åtminstone en del av fotografierna tagits efter att han hade uppmärksammats av skylten vid bron om att området var ett skyddsområde. Tingsrätten finner därför visat att han i vart fall därefter förfarit oaktsamt genom att ta ytterligare fotografier. B ska därför dömas för brott. Gärningen ska bedömas på det sätt som åklagaren har gjort.

Påföljden bestäms till dagsböter.

Åklagarens förverkandeyrkande är lagligen grundat och ska bifallas.

Avgiften till brottsofferfonden följer av lag.

Maria Sveland polisanmäld för rättegångsfoto

Vågskål

Svenska Dagbladet (betalvägg) var först med nyheten om att journalisten och debattören Maria Sveland misstänkts ha fotat under en pågående rättegång och för att ha spridit bilden på sitt Instagramkonto. Även SVT har skrivit om händelsen. Bilden togs efter att det uppmärksammats bort från Instagram.

Det är inte lagligt att fotografera under en pågående förhandling i en rättssal. Inte heller är det lagligt att senare sprida bilden i ett medium som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Facebook skriver Maria Sveland följande i ett svar angående anklagelsen:

”Jag var där liksom jag närvarat på flera andra förtalsrättegångar senaste åren och skrev om det på mitt instagram. Jag har dock inte -som påstås – tagit någon bild från rättegången utan illustrerade inlägget med en bild jag hittade på nätet (googla ”rättegång” får ni se hur många bilder från rättssalar som dyker upp!)”

Hon har till Medieombudsmannen anmält (betalvägg) medier som namnpublicerat henne.

Ur polisanmälan:

Enligt det anonyma e-tipset deltog den misstänkta personen som åhörare i huvudförhandlingen för mål B4666-19 i Stockholms tingsrätt den 11 maj 2021. Under förhandlingen fotograferade den misstänkta personen inne i rättssalen och lade sedan upp bilden på sitt Instagramkonto som har ca 17 000 följare. På bilden syns tydligt målsägande, målsägandebiträde, nämndemän, ordförande och protokollförare.

IVO-anmäld efter att ha fotat amputerade kroppsdelar

En sjuksköterska som gjort sin praktik vid Sundsvalls länssjukhus har anmälts till Inspektion för vård och omsorg efter att det framkommit att hon med sin mobiltelefon vid operationer fotograferat amputerade kroppsdelar. Kvinnan är förutom anmälan till IVO även polisanmäld.

Utdrag ur enhetschefens anmälan

Torsdag eftermiddag, den 14/ 10, fick min chefskollega veta att det varit en incident där studenten fotograferat ett bortopererat bröst när preparatet nålades fast på en platta. Operatören hade då sagt till studenten att man inte får göra så och att hon skulle ta bort bilden vilket hon sa att hon skulle.

Fredagen den 15/ 10 var min chefskollega ledig så då talade jag med vår huvudhandledare kring händelsen och jag ringde också till berörda kollegor som varit med på salen för att utreda vad som hänt.

Den aktuella kirurgen upplever att studenten tagit ett kort på bröstpreparatet med sin privata mobiltelefon men att hon lovat att ta bort fotot. Om detta sedan skett är inget kirurgen vet. Undersköterskan som var på salen såg dock att fotografiet inte omedelbart raderades. När studenten satt vid datorn inne på salen så såg undersköterskan att hon kollade på fotografiet på sin telefon och zoomade in på delar av fotografiet. Undersköterskan såg även att patientens ID-uppgifter (namn och personnummer) syntes på fotografiet tillsammans med det bortopererade bröstet. Undersköterskan sa då åt studenten att radera fotografiet varav hon fick till svar att ”jamen jag ska göra det”.

Den ansvariga anestesisjuksköterskan uppfattade inte denna situation men däremot så sa hon att studenten tog ett kort, med sin privata mobiltelefon, på en lårbensamputation veckan innan. Då tog studenten kort på den amputerade kroppsdelen. När anestesisjuksköterskan då frågade vad hon skulle med det kortet till så fick hon till svar att hon skulle skicka den till sin man som är apotekare men som ångrar att han inte läste till läkare.

Fredagen den 15/ 10 försökte studenten nå vår huvudhandledare men när jag ringde upp henne så förnekade hon först att hon hade tagit något kort. När jag sa att jag vet att hon tog kort på ett bortopererat bröst så erkände hon detta men sa att hon omedelbart raderade bilden när hon sades till (vilket enligt undersköterskans uppgifter inte stämmer). Studenten sa då också att hon vid ytterligare ett tillfälle ska ha tagit kort på en sena vid en senoperation men att hon då ska ha bett om godkännande till någon på salen (oklart vilken) och att hon sedan ska ha tagit fotografiet. Jag har inte kunnat utröna vilken dag detta skedde och vilka hon var med. Jag har dock svårt att se att någon ska ge sitt godkännande till att en student tar ett kort under pågående operation med sin privata telefon. Även om någon gett det godkännandet så bör studenten vara medveten om att det inte är etiskt att göra det på en sövd patient som inte själv kan ge sitt godkännande. Och även om patienten skulle vara vaken och ger sitt godkännande så bör student en vara medveten om att patienten är i en beroendeställning och därmed kan ha svårt att säga nej vilket återigen gör det olämpligt.

Filmning på vårdcentral blev ”kränkande fotografering” på Twitter och i tidning

”Tumult när vaccinmotståndare bröt sig in på vårdcentral i Västerås” skrev SVT den 23 september 2021 efter att vaccinmotståndare intervjuat ungdomar vid en vaccinmottagning.

Polisen upprättade följande notis:

”23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås

Flera personer misstänks för olaga intrång och ofredande. Polis beordras till en vaccinationslokal i Kopparlunden med anledning av en en demonstration. På plats får patrull uppgifter om att fem personer, män och kvinnor i 50-75-årsåldern, tagit sig in i lokalen.

En av personerna, en kvinna i 70-årsåldern, bedöms uppträda ordningsstörande och omhändertas med stöd av polislagens paragraf 13.

I samband med ingripandet skadar sig en polis i handen och tvingas uppsöka sjukvård. Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Anmälningar gällande olaga intrång och ofredande kommer att skrivas.”

Samma dag gick man från Polismyndigheten ut på Twitter och skrev:

23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås Flera personer misstänks för olaga intrång och kränkande fotografering.

Läkartidningen skrev:

”Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Därtill har polisanmälningar gjorts om olaga intrång, kränkande fotografering och ofredande.”

Ur polisanmälan

Fritext

Polis kallades till platsen för vaccination vid Kopparlunden Legeringsgatan i Västerås med anledning av att obehöriga personer trängt sig in eller var på väg in för att störa vaccinationsverksamheten. Dessa misstänkta har även filmat och fotograferat i lokalerna trots förbud mot detta samt tillsägelse från personal och väktare på plats.

Brottet

Ofredande genom fotografering/filmning av privatpersoner i lokal där vaccination utförs.

Olaga intrång i lokalen där de ej har tillträde.

Vad är kränkande fotografering?

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. 

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

Kränkande fotograferingen ska ske dolt för den drabbade. Att man inte gillar att bli fotograferad eller eller att man har ett lokalt fotoförbud har ingenting med kränkande fotografering att göra. Enligt Brottsförebyggande rådet är maktutövning den vanligaste orsaken till kränkande fotografering:

”Fotograferingen kan vara ett sätt att trakassera en ex­partner, mobba en klasskamrat eller förstärka ett pågående sexuellt övergrepp. Interaktionen kan också bestå i att gärnings­personen efteråt försöker utpressa den fotograferade personen genom hot om att sprida avklädda bilder och ge målsägaren ”dåligt rykte”. Fotograferingen kan också motiveras av att en gärningsperson vill sprida bilderna till sina vänner, och på så sätt få status bland dem.”

En film från tillfället med vårdcentralen släpptes och vid 04:40 bör händelsen med filmningen visas. Ingenting där visar någonting som skulle kunna vara i närheten av kränkande fotografering.

Fotografering vid vårdcentraler, vad gäller?

2011 kom Sveriges kommuner och Landsting fram till att man får ha generella förbud mot ljud- och bildupptagningar på sjukhus. Man skrev att privatpersoner som filmar andra kunde vid publicering begränsas med den dåvarande personuppgiftslagen. Den ersattes 2018 med dataskyddsförordningen.

Vad konsekvensen att som privatperson filma och fotografera inne på sjukhus där fotoförbud råder står det mindre om, utan det får i så fall gå som olaga intrång om man kvarhåller sig där man inte har rätt att befinna sig. Precis som det står i polisanmälan.

 

Säkerhetsansvarig fotade inne hos SÄPO

En högt uppsatt säkerhetsansvarig hos en tidningskoncern hade tisdagen 2020-10-20 ett möte hos Säkerhetspolisen i Solna. Medan han väntade passade han på att ta en bild inne i Säkerhetspolisens lokal för att skicka till en vän som tidigare jobbat där. Detta trots att byggnaden är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Tilltaget uppmärksammades och mannen dömdes 2021-09-30 i Solna tingsrätt till att betala 39 200 kr.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-20

Påföljd m.m.
Dagsböter 40 om 960 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 18 kap 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografier som finns på sid. 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och s. 4-6 och s. 8-10 i tingsrättens aktbilaga 17 ska bestå i målet.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har, såsom hon slutligen bestämt sin talan, yrkat ansvar å B i enlighet med domsbilaga 1.

B har vidgått att han tagit ifrågavarande fotografi i Säkerhetspolisens lokaler, men bestritt ansvar för brott på såväl objektiv som subjektiv grund.

Han har vidare till sitt fredande anfört att skyltningen invid och i Säkerhetspolisens lokaler inte är korrekt utformade vad angår förbud mot avbildning av receptionen därstädes. Hans handlande kan därför inte anses straffbar på objektiv grund. I vart fall har han saknat uppsåt till brottslig gärning och har heller inte varit oaktsam. B har, för den händelse frikännande dom meddelas, yrkat ersättning för sina försvararkostnader.

UTREDNINGEN

B har hörts. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med skyddsvakten VL. Den av åklagaren i den reviderade bevisuppgiften angivna skriftliga bevisningen har gåtts igenom, varvid åberopade fotografier förebringats inom stängda dörrar.

B har som skriftlig bevisning åberopat Försvarsmaktens skyddsföreskrifter, (FFS 2010:5).

B har berättat följande.

I sin tjänst som säkerhetschef vid [tidningskoncern] har han emellanåt sammanträden angående personskyddsfrågor med företrädare för Säkerhetspolisen. Ifrågavarande dag hade han ett inbokat möte i Säkerhetspolisens lokaler kl. 16:30.

Han anlände till Säkerhetspolisens högkvarter i god tid. Han observerade inte den gulröda förbudsskylten till vänster om entrédörrarna. Han lade heller inte märke till den vita förbudsskylten, i form av en s.k. vepa, som stod uppställd i receptionen. Inne i receptionen anmälde han sig hos vederbörande skyddsvakt och släpptes in i ett inre receptionsutrymme, där han ånyo anmälde sig för en skyddsvakt. Han slog sig ner i en soffa, dock inte den soffa som på ett fotografi synes omedelbart till höger om den vita vepan. Han lade inte märke till någon vepa. F.ö. är han relativt obekant med skyddsobjekt; han vet naturligtvis vad ett sådant är men gjorde ingen koppling mellan detta begrepp och Säkerhetspolisen. Då han hade gott om tid till tidpunkten för mötet sysslade han med sin mobiltelefon och tog ett foto. Han sände en bild via meddelandeapplikationen ”Whatapp” till en kamrat, en f.d. polisman som tidigare tjänstgjort inom Säkerhetspolisen. Syftet var att sända en skämtsam hälsning a la ”På spåret”, och att kamraten borde känna igen det stället fotot föreställde. Skyddsvakten ingrep och småningom anlände polis. Han medtogs till förhör på polisstationen i Solna. Kamraten har senare låtit hälsa att hans agerande inte var helt genomtänkt.

VL har upplyst detta.

Han har tjänstgjort hos Säkerhetspolisen i två år. Under denna tid har skyltningen angående olika förbud utom och inom byggnaden varit densamma. Aktuell dag iakttog han den tilltalade ta ett fotografi i lobbyn. Han ingrep och frågade ”du vet väl att du inte får fota härinne?”. B svarade då ”ja, jag skulle bara skicka en bild till en kollega”.

DOMSKÄL

Skuld

B har med stöd av Försvarsmaktens skyddsföreskrifter invänt att förbudsskyltningen invid och inne i Säkerhetspolisens byggnad inte är korrekt och ansvar därför inte kan komma ifråga på objektiv grund.

Tingsrätten konstaterar att Länsstyrelsen i Stockholms län i beslut av den 7 februari 2013 om skyddsobjekt avseende Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna hänvisar till Försvarsmaktens skyddsföreskrifter vad angår uppsättning av skyltar och dessas utformning.

Tingsrätten anser sig också kunna konstatera att utformningen av den förbudsskylt, vilken anbringats på fasaden omedelbart till vänster om entrédörren till Säkerhetspolisen är överensstämmande med vad som föreskrivs i FFS 2010:5. Den aktuella förbudsskylten föreskriver att det råder ett allmänt förbud att fotografera skyddsobjektet ifråga. Tingsrätten anser det uppenbart att ordalydelsen av fotografiförbudet inbegriper såväl foton tagna av skyddsobjektet utifrån som foton tagna inuti skyddsobjektet. Tingsrätten utesluter att B inte lagt märke till denna skylt i samband med inpasseringen till Säkerhetspolisen. Därtill måste han väl inne i lokalerna påmints om gällande förbudsföreskrifter på den vepa, ehuru inte utformade enligt Försvarsmaktens föreskrifter, som mycket synligt utplacerats i receptionen. Tingsrätten kan inte ta till sig att B, en erfaren man i säkerhetsbranschen, inte heller lagt märke till detta plakat.

Således finner tingsrätten att såväl de objektiva som subjektiva rekvisiten för handlandets straffbarhet är uppfyllda.

Däremot finner tingsrätten inte det tillförlitligen utrett att B handlat med uppsåt. Hans agerande får anses vara oaktsamt. Han ska således dömas för att av oaktsamhet begått den åtalade gärningen. Påföljd Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Övrigt B ska erlägga lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

Sekretessen beträffande de fotografier som förevisats bakom stängda dörrar ska alltjämt bestå.

Lathund för polisen vid fotorelaterade brott

Gammalt fotoförbud på pv-värn

Ingen är expert på allt. Långt ifrån. Poliser i fält ställs ofta inför svåra situationer där man måste fatta beslut och där man kan bli vilseledd av namnet på en brottsrubricering, skyltar på plats som folk hittat på eller direkt felaktiga artiklar som journalister inte faktagranskat.

Som ett sätt att minska felkällor finns här en enklare lathund för polis. För en mer fullständig artikel, se fotografens lagtexter.

Lathunden

Skyddsobjekt

Grunden för skyddsobjekt är tillträdesförbud. Genom särskilt tillägg kan tillträdesskyddet förenas eller ersättas med avbildningsförbud. Ett skyddsobjekt kan ha avbildningsförbud av eller inom objektet. Skyddsobjektsbeslutet över Stockholms slott hade , och inte av eller inom, utskrivet vilket ledde till friande dom.

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Polismyndigheten för regionen har i regel en kopia av beslutet om vad som gäller för just aktuellt skyddsobjekt, inklusive bilaga. Det kan vara som så att endast en del av ett skyddsobjekt har ett avbildningsförbud.

Grundlagsskyddad media har av Högsta domstolen friats från avbildningsförbud p.g.a. anskaffarfrihet. Det betyder dock inte att grundlagsskyddad media har fullständigt frikort då det finns andra brottsrubriceringar. Exempelvis spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud av objektet är Kaknästornet.
  • Exempel på skyddsobjekt med avbildningsförbud inom objektet är Drottningholm.
  • Exempel på skyddsobjekt med enbart tillträdesskydd är Landvetter flygplats.
  • Exempel på skyddsobjekt med delvist avbildningsförbud är Bromma flygplats.

Trafikolycka

Ej fotoförbud. Däremot finns störande fotografering omnämnt i propositionen till sabotage mot blåljusverksamhet. Har ännu ej prövats i domstol.

Brandmän vid en påkörd bil

För drönare finns vid olyckor heller inget fotoförbud. Däremot hur drönaren framförs. Inom 5 km från flygplats bantröskel är det totalt flygförbud utan att flygledartornet givit sitt godkännande. Ring flygledaren och hör efter om tillstånd givits. Drönaren ska för övrigt framföras utan att flyga över folksamlingar.
Om räddningsinsatsen störs av drönare, exempelvis att helikopter inte kan verka, är det olovligt.

För publicering av bildmaterial från olyckor kan olaga integritetsintrång, men oftast inte, bli aktuellt. Kräver bildupptagning av någon i en mycket utsatt situation och spridning som är ägnad att medföra allvarlig skada för den utsatte. Är inget tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott varför grundlagsskyddad media ej berörs.

För publicering från luftfarkost behövs ofta spridningstillstånd, om man inte kan gå efter Lantmäteriets undantag, oavsett om publicisten är grundlagsskyddad eller ej. Undantagen gäller ej när horisont är med på bild. Lättast är om man får tag på Lantmäteriet innan Lantmäteriet hunnit granska bildmaterial från aktuell dag i och med att Lantmäteriet inte kan eftersöka tillstånd utifrån geografisk position.

Spridning av hämndporr

Olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Olaga integritetsintrång är ej tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

Strand

Ej fotoförbud. Ej kränkande fotografering som i stället kräver dold bildupptagning av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Varje sommar anmäls folk som fotograferar och filmar människor på stränder. Varje sommar läggs anmälningarna ned. Se längre ned angående ej dold bildupptagning av naken person.

Dold bildupptagning inomhus i bostad, toalett, omklädningsrum eller liknande utrymme

Kränkande fotografering. Kräver uppsåt och ska ha skett i hemlighet. Även förberedelse är kriminaliserat. Exempel på kränkande fotografering:

  • Hovrätt har friat hemlig bildupptagning i ett undersökningsrum då hovrätten inte ansåg rummet vara en plats som är att likna vid brottsrubriceringens liknande utrymme.
  • Fälld för dold kamera i herrarnas duschutrymme

Ej dold bildupptagning av naken person

Vid hänsynslöst beteende, ofredande. Se Prop. 2016/17:222 s.99

Smygfilmning under kjol

Sexuellt ofredande. Kräver direkt närhet.

Lokala avbildningsförbud

Inte brottsligt att fotografera. Har ej med straffrätt att göra.

Filma andras barn, bilar, trädgårdar eller hundar

Ej fotoförbud.

Döms efter att ha flugit drönare inom Drottningholms slott

Den 12 maj 2021 dömdes den lettiske medborgare som tidigare stått åtalad för för att ha flugit drönare inom skyddsobjektet Drottningholms slott. Han dömdes till 2 500 kr i dagsböter, villkorlig dom samt att betala försvararens kostnader om 5 855 kr. Nedan är Solna tingsrätts dom B 9348-20. Skiss ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23
2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23

Påföljd m.m.
1. Dagsböter 50 om 50 kr
2. Villkorlig dom

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
AE får ersättning av staten med 5 855 kr. Av beloppet avser 4 475 kr arbete, 209 kr utlägg och 1 171 kr mervärdesskatt. B ska betala denna kostnad till staten.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har åtalat B för

1. I första hand:

”OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Lagrum: 7 § första stycket och 30 § första stycket första meningen skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.

I andra hand:

”BROTT MOT LUFTFARTSFÖRORDNINGEN; B har uppsåtligen brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde kring slottet Drottningholm genom att utan tillstånd flyga med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Det hände på samma tid och plats som ovan.”

Lagrum: 1 kap. 4 och 5 §§ och 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:770) samt 1 kap. 8 § luftfartslagen (2010:500).

2.
”OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med kamerautrustning fäst på drönaren. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Lagrum: 7 § andra stycket och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.

B har förnekat brott. Han har erkänt att han flugit drönare i området kring Drottningholms slott och att han med hjälp av drönaren flygfotat omgivningarna, men gjort gällande att han saknat uppsåt till brott och inte heller handlat oaktsamt.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Vad målet handlar om
Målet gäller frågan om åklagaren kunnat bevisa att B en dag sommaren 2019 uppsåtligen eller av oaktsamhet flög drönare på förbjudet område omkring Drottningholms slott och i strid med gällande bestämmelser för s.k. skyddsobjekt filmade slottet och omgivningarna. Åklagaren har ansett tingsrätten ska döma honom för brott mot i första hand skyddslagen till villkorlig dom och dagsböter.

Brott mot skyddslagen
Brotten ”obehörigt tillträde till skyddsobjekt” och ”olovlig avbildning av skyddsobjekt” regleras i skyddslagen från 2010. I den lydelse som lagen hade sommaren 2019 angavs bl.a. följande. För att tillgodose behovet av skydd mot sabotage eller terroristbrott kan det beslutas att bl.a. statschefens residens och bostäder ska vara s.k. skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Åklagaren har presenterat ett sådant beslut om skyddsobjekt som innebär dels att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt i lagens mening, dels förbud mot att göra avbildningar och beskrivningar av skyddsobjektet (Länsstyrelsens i Stockholms läns beslut 451-7613-2014 som trädde i kraft den 1 april 2014). Av beslutet framgår uttryckligen att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet. Det förbudet framgår också numera direkt av lagtexten.

Gärningarna
Parterna har varit överens om de faktiska omständigheterna kring de åtalade gärningarna. I detta ligger att B erkänt att han flög en drönare inom skyddsområdet och att han från drönaren flygfotograferade slottet, parken och omgivningarna inom och strax utanför skyddsområdet. Tingsrätten ifrågasätter inte hans uppgifter i de delarna. Hans erkännande av de faktiska omständigheterna har dessutom stöd i den film som han gjorde med hjälp av drönaren. Tingsrätten har tagit del av filmen. Den är ca 10 minuter lång och visar flygbilder över slottet, slottsparken och de närmaste omgivningarna.

Uppsåt eller oaktsamhet?
Det är alltså klart att B i strid med skyddslagen utan tillstånd flög drönaren inom skyddsobjektets område och att han utan tillstånd också filmade slottet med omgivningar med kamerautrustning fäst på drönaren.

En första avgörande fråga är om han gjorde detta uppsåtligen eller inte, dvs. om han visste eller förstod att han handlade på ett otillåtet sätt eller åtminstone var likgiltig inför om han bröt mot skyddslagen. I denna del har B förklarat bl.a. att han inte visste vad Drottningholms slott var för sorts byggnad, att han inte visste att kungen bor där, att han trodde att byggnaden och parken var någon sorts museum, att han inte såg några förbudsskyltar och att det var fullt med turister som fotade omgivningarna och vandrade runt i parken. Han har tillagt att han såg personer i militära uniformer och att det var de som efter en stund stoppade honom och fick honom att sluta flyga och filma med drönaren.

Utredningen i uppsåtsfrågan består av B:s egna uppgifter. Hans uppgifter om att han inte såg några förbudsskyltar, att han inte visste att området var ett skyddsområde och att det var förbjudet att filma på området är inte orimliga och inte heller motbevisade. Åklagaren har därmed inte styrkt att han bröt mot skyddslagen uppsåtligen.

Däremot är det tydligt att han var oaktsam när han filmade. Han har förklarat att han är van vid att filma olika miljöer med drönar-kameran och fullt införstådd med att man av säkerhetsskäl inte får flygfilma t.ex. flygplatser och andra platser av särskilt intresse. Han har vidare berättat att hans kamera är inställd eller ”förprogrammerad” på så sätt att den som sköter drönaren/kameran får någon form av automatisk varningssignal när kameran användes vid eller över ett skyddsområde. En sådan signal fick han även denna gång, men han trodde att den hängde samman med den relativa närheten till Bromma flygplats och förstod inte att han borde avhålla sig från att filma slottet.

Missuppfattningar och okunnighet om bestämmelsers innebörd fritar i princip inte en gärningsman från ansvar. B var skyldig att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande flygfotografering och mot bakgrund av sina tidigare erfarenheter av sådan fotografering och det som nyss nämnts om kamerans varnings-system borde han ha förstått att han skulle kontrollerat om det var tillåtet att flygfota området. Han har själv sagt att han såg flera vakter på området. Deras närvaro borde ha väckt misstankar hos honom och i vart fall hade han där personer han hade kunnat fråga om han velat. Till detta kommer att det i utredningen visserligen inte dokumenterats att det kring slottet fanns några förbudsskyltar eller andra markeringar som angav att slottsområdet är ett skyddsobjekt. Men att det fanns sådana skyltar eller markeringar är ändå övervägande sannolikt. Oavsett om skyltar fanns eller borde borde han ha vidtagit åtgärder för att säkerställa vad som gällde innan han filmade.

Tingsrätten dömer därmed B för att av oaktsamhet ha gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.

Fråga är inte om ringa brott.

Påföljd: villkorlig dom och dagsböter
B förekommer inte sedan tidigare i belastningsregistret. Av yttrande från frivården och hans egna uppgifter vid huvudförhandlingen framgår att han lever under ordnade förhållanden. Påföljden kan nu bestämmas till villkorlig dom och dagsböter.

Två döms efter att ha fotograferat P18 på Gotland

Beslut om skyddsobjekt för Tofta

Den 27 april 2021 dömdes två män för brott mot skyddslagen efter att var för sig fotograferat regementet P18 på Gotland. Bilder från polisens förundersökningsprotokoll.

Gotlands tingsrätt B 138-21

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-08-09

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 250 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att tingsrättens ska döma B för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt följande:

B har med uppsåt eller av oaktsamhet avbildat Tofta kasernområde, som enligt beslut av Försvarsmakten den 14 december 2017 är ett skyddsobjekt. Det hände den 9 augusti 2020 i Tofta, Region Gotland.

B har medgett att han fotograferat på platsen men har motsatt sig att han ska dömas för brott eftersom han inte har agerat med uppsåt eller straffbar oaktsamhet.

DOMSKÄL

Åklagaren har lagt fram fotografier, beslut från Försvarsmakten och en karta. B har hörts.

B har berättat: Han var ny på Gotland och cyklade från Visby till Tofta strand. När han skulle cykla tillbaka ville han ta vägen längs stranden och cyklade från fiskeläget Gnisvärd norrut. Han följde en väg genom området som visades i Google maps och cyklade genom en öppen grind. När han närmade sig andra ändan av området såg han en grind. Han fotograferade grinden men det var inte av någon särskild anledning. Han visste inte att området var ett skyddsobjekt med fotoförbud. Han såg skyltar men förstod inte texten som var på svenska. Han såg inte heller symbolen med en överkorsad kamera. I hans hemland Indien är skyltar som anger fotoförbud betydligt större. Han skulle inte tagit något foto om han hade förstått att det gällde fotoförbud. Han gjorde ett misstag.

Tingsrätten gör följande bedömning:

Genom utredningen är det styrkt att B har avbildat Tofta kasernområde genom att fotografera, trots att området är skyddsobjekt. Det har suttit tydliga skyltar om bl.a. fotoförbudet på stängslet till det område som han har fotograferat. Det får anses oaktsamt att inte läsa sådana skyltar och förvissa sig om att det var tillåtet eller inte att fotografera på platsen. Han ska därför dömas för oaktsamt brott i enlighet med åtalet.

Påföljden för brottet är dagsböter. Tingsrätten bestämmer antalet dagsböter till 30. Storleken på varje dagsbot bestäms med hänsyn till B:s inkomst till 250 kr. Det sammanlagda bötesbeloppet blir 7 500 kr.

Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala en avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.

Gotlands tingsrätt B 95-21

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-07-17

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 150 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att tingsrätten ska döma C för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt följande:

C har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar av skyddsobjekt genom att fotografera Tofta skjutfält, som är ett skyddsobjekt. Det hände den 17 juli 2020 vid Tofta Skjutfält, Visby, Region Gotland.

C begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

C har erkänt att han fotograferat på platsen men har förnekat att han haft uppsåt att bryta mot förbudet att göra avbildningar och att han varit medveten om att det var ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL

Åklagaren har lagt fram fotografier. C har lagt fram fotografier och en kartskiss. C har hörts.

C har berättat: Han och hans flickvän cyklade från Vibble till Blåhäll. Enligt Google maps skulle det vara möjligt att cykla genom området. De hade hört att området skulle vara övergivet och de såg ingen aktivitet. De blev förvirrade när det var avspärrat och han tog ett foto med mobilen som han skickade till en vän för att fråga om det var möjligt att ta sig vidare i området. Fotot har raderats. Han visste inte att det var ett skyddsobjekt. Han såg skyltar med varning för gammal ammunition, vilket låg i linje med hans uppfattning att området var övergivet. Det fanns skyltar vid grinden till området men han stod för långt ifrån för att kunna se vad som stod på dem. Han trodde att även de skyltarna varnade för ammunition.

Tingsrätten gör följande bedömning:

Genom utredningen är det styrkt att C har fotograferat på Tofta skjutfält där det är skyddsobjekt. Det har suttit tydliga skyltar om bl.a. fotoförbudet på stängslet till det område som han har fotograferat. Det får anses oaktsamt att inte läsa sådana skyltar och förvissa sig om att det var tillåtet eller inte att fotografera på platsen. Han ska därför dömas för oaktsamt brott i enlighet med åtalet.

Påföljden för brottet är dagsböter. Tingsrätten bestämmer antalet dagsböter till 30. Vid bedömningen av storleken på varje dagsbot beaktar tingsrätten att det finns en viss osäkerhet om C:s framtida inkomst och bestämmer varje dagsbot till 150 kr. Det sammanlagda bötesbeloppet blir 4 500 kr.

Eftersom C döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala en avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.