Etikett: fotoförbud

Den 13 juni 2023 fälldes journalisten och debattören Maria Sveland för att ha fotograferat under en pågående förhandling i en rättssal. Det hela uppmärksammades och fick spridning i media i december 2021.

Domslut

Brott som Maria Sveland döms för

Brott mot rättegångsbalken, 9 kap 5 a § 1 st rättegångsbalken (1942:740), 2021-05-11 09:00 till 2021-05-11 16:53, Stockholms stad

Påföljd

60 dagsböter om 400 kr (24 000 kr)

Brottsofferfond

Maria Sveland ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-11-16, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att Maria Sveland ska dömas för brott mot rättegångsbalken enligt 9 kap 5 a § 1 st rättegångsbalken (1942:740).

Gärningsbeskrivning

1.1 BROTT MOT RÄTTEGÅNGSBALKEN

Maria Sveland har den 11 maj 2021 under en huvudförhandling i Stockholms Tingsrätt, Scheelegatan 7, Stockholms stad tagit en bild i rättssalen. Bilden visar målsäganden i den rättegången, PA, målsägandebiträdet, rättens ordförande, tre nämndemän samt protokollföraren.

Maria Sveland har därefter, samma dag, spridit bilden, genom att lägga ut bilden på sitt instagramkonto.

YKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt ovan.

DOMSKÄL

Skuldfrågan Maria Sveland har förnekat att hon tagit aktuell bild i rättssalen, men erkänt att hon spridit bilden genom att lägga ut den på sitt instagramkonto samma dag.

Den tilltalade har hörts. Åklagaren har som muntlig bevisning åberopat förhör med målsäganden PA samt vittnesförhör med CB och EH. Åklagaren har vidare åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.

Åklagaren har sakframställningsvis framhållit bl.a. följande. Huvudförhandling hölls vid Stockholms tingsrätt i ett brottmål den 11 maj 2021 där PA var målsägande. Ett anonymt tips lämnades i juni 2021 till polisen att Maria Sveland, som var åhörare vid huvudförhandlingen, tagit en bild i rättssalen under förhandlingen och lagt ut samma bild på sitt instagramkonto, som då hade drygt 17 000 följare. En tilläggsanmälan rörande saken gjordes av målsägandebiträdet i målet i september 2021. Av utredningen framgår dels att Maria Sveland under rättegångsdagen den 10 maj 2021 i samma mål lagt upp en bild på sitt konto varav framgick att fotoförbud gällde i rättssalen, dels att hon den 11 maj 2021 på sitt konto lagt upp flera bilder från rättssalen, bland annat den som åtalet avser (fup. aktbil. 2, s. 10). Vittnet CB har sett Maria Sveland fotografera i rättssalen och sedan att bilden lades ut på den tilltalades instagramkonto (fup. aktbil. 2, s. 11). Vittnet EH har också sett att bilden lagts upp under pågående rättegång, vilket också framgår av den skriftliga utredningen. Till bilden har Maria Sveland skrivit en text.

Försvaret för Maria Sveland har sakframställningsvis framhållit bl.a. följande. Maria Sveland är journalist och författare. Hon har inte tagit bilden själv utan använt en bild tagen av annan person och bildsatt ett debattinlägg på sitt instagramkonto angående målet. Vad gäller vittnena i målet och bevisvärdet av deras uppgifter föreligger motsättningar mellan dem och Maria Sveland. EH var flickvän till målsäganden PA och CB var särbo med GL vid tillfället och hade skrivit till Maria Sveland dagarna före rättegången att hon skulle sluta skriva om GL.

Allmänt

Av 5 kap. 9 b § första stycket rättegångsbalken (RB) följer bl.a. att det är förbjudet att fotografera vid rättens sammanträden i rättssalen. Av bestämmelsens tredje stycke framgår också att det är förbjudet att sprida bild som tagits upp i strid med första stycket om någon syns på bilden. Av bestämmelsen följer att förbudet mot fotografering gäller vid rättens sammanträden, dvs. från det att målet ropas på till dess att parter, ombud och åhörare och andra som närvarar har lämnat rättssalen efter att en dom eller ett beslut har avkunnats eller en underrättelse om tid för meddelande av dom har lämnats (se Juno kommentaren till bestämmelsen, version 94, jfr. prop. 2018/19:81 s. 86).

Vad avser fotograferingsförbudet framgår av förarbetena till gällande lagstiftning bl.a. följande.

De skäl som ligger till grund för fotograferingsförbudet är minst lika relevanta nu som när förbudet infördes för snart 70 år sedan. På grund av den snabba teknikutvecklingen är de utmaningar som domstolarna ställs inför på många sätt ännu större i dag. Detta gäller inte minst möjligheterna att skydda parters, målsägandes och vittnens integritet. Nästan alla som besöker en domstol har den utrustning som krävs för att filma, direktsända, sprida och kommentera känsligt bildmaterial på sociala medier. På internet kan känsliga bilder och filmer snabbt spridas och när detta väl har skett är materialet ofta svårt att ta bort. Den som fotograferas kan uppleva ett stort obehag av att ha blivit fotograferad i en känslig situation och inte veta om bilderna sprids eller hur de används. Detta förhållande kan påverka viljan hos parter, målsägande, vittnen och andra att medverka vid sammanträden, vilket är av central betydelse för rättskipningen (prop. 2018/19:81 s. 41).

Enligt Av 5 kap. 9 b § tredje stycket RB är det förbjudet att sprida bilder som tagits i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Med spridning avses att bilden görs tillgänglig för andra och att det är fråga om fler än ett fåtal personer. Att enbart inneha bilden omfattas inte av förbudet. Det krävs däremot inte att någon faktiskt har tagit del av bilden. Spridningen ska avse en bild där någon syns på bilden. Det krävs inte att det går att identifiera vem det är. Samtliga personer i rättssalen omfattas oavsett roll, dvs. såväl deltagare i sammanträdet som vakter, åhörare och andra närvarande. Om endast en begränsad del av en person syns på bilden får det avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om kravet på att någon syns är uppfyllt, se prop. 2019/20:88 s. 21.

Vad gäller spridningsförbudet anfördes i förarbetena bl.a. följande.

Enskilda personer ska kunna delta i rättegångar utan att bilder på dem oönskat sprids bland allmänheten. I domstolarna behandlas ofta uppgifter som är utlämnande för enskilda och som rör personliga förhållanden. Det kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten om bilder från rättegångar sprids till andra. Den teknikutveckling som har skett innebär att bilder som sprids kan bli tillgängliga för allmänheten under oöverskådlig tid och vara svåra att få bort när de väl har börjat spridas vissa mål finns också en risk för trakasserier mot förhörspersoner. Det är av central betydelse för domstolarnas verksamhet att personer vågar lämna uppgifter inför rätten. I enlighet med vad Brottsoffermyndigheten framhåller kan spridning av bilder få konsekvenser såväl för en pågående rättegång som för framtida processer. Att kunna ingripa mot spridning från rättegångar ger bättre förutsättningar för att personer ska vilja medverka i rättsprocesser (prop. 2019/20:88 s. 11).

Enligt 9 kap 5 a § rättegångsbalken döms den som tar upp eller sprider bild i strid med 5 kap 9 b § rättegångsbalken till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Vid bedömningen av om en gärning är ringa ska hänsyn tas bl.a. till i vilken utsträckning gärningen har skadat de skyddsintressen som ligger till grund för den ordningsregel eller det förbud som personen brutit mot ordningsregel. Som exempel på en situation som kan vara att bedöma som ringa nämns i förarbetena till fotograferingsförbudet att en person bryter mot det utan att varken störa sammanträdet eller kränka någons personliga integritet (prop. 2018/19:81s. 94). I förarbetena till spridningsförbudet nämns som exempel dels mindre allvarliga fall, som att endast en del av någon syns på bilden eller att spridningen endast varit helt kortvarig, dels fall där spridningen är motiverad. Som exempel på sådana nämns att det kan finnas ett legitimt allmänintresse av att sprida en viss bild, t.ex. för att avslöja övergrepp eller andra oegentligheter ( Prop. 2019/20:88 s. 22).

Förhör

PA har uppgett bl.a. att han av sin flickvän efter rättegången samma dag reda på samma dag att någon skrivit om förhandlingen. Han kände inte till Maria Sveland då och såg inte att bilden togs men fick se den på kvällen samma dag. Han kände igen sig själv och sitt ombud på den. Maria Sveland skulle ha postat bilden och den delades av CW. Han kände ”snaran runt halsen” när han såg bilden men ville inte få ytterligare en fiende i henne, då hon också hade en stor gruppering bakom sig. Han valde att inte driva frågan om förtal mot Maria Sveland och inte heller mot CW för publiceringen.

Maria Sveland har berättat bl.a. att hon var medveten om att fotoförbud gällde under huvudförhandlingen. När hon skrev sin text sökte hon efter en bild. Hon minns inte i dag hur hon hittade bilden i fråga som är tagen under huvudförhandlingen och hon minns inte vem som kan ha tagit den. Flera skrev samtidigt i salen och många satt med mobiler. I flödet på instagram har hon sett bilden, tagit en skärmdump och använt den. Dagen innan gjorde hon så med en bild som LC tog på en dörr till förhandlingssalen. Hon närvarade under hela rättegångsdagen den 11 maj 2021. Det var många personer som lyssnade. Hon minns inte var hon satt, men det var pausar och det byttes platser. Hon publicerade bilden samma dag, och det kan stämma att det skedde under rättegången, kl. 16.25.

CB har uppgett bl.a. följande. Hon var åhörare vid huvudförhandlingen den 11 maj 2021. Det var efter lunch förhör med den tilltalade. Efter kanske 30 minuter togs en kort paus i förhandlingen då den tilltalade och hennes försvarare lämnade salen en stund. Alla andra satt kvar. I salen fanns pga. av coronarestriktionerna endast sju åhörare. Rättens aktörer satt bakom en glasvägg. Hon satt på första raden i mitten medan Maria Sveland satt på sidan i rättssalen i en stol vinklad åt det håll där målsäganden satt. Bredvid henne satt MU. Dessa båda satt i stort på samma platser under huvudförhandlingen, men flyttade sig något längs raden. Hon såg på ett par meters avstånd att Maria Sveland vinklade upp sin mobiltelefon framför sig, höll upp den i riktning mot målsäganden och fotograferade. Det var ingen ställning man håller i en mobil för att skriva. Hon hann tänka ”herregud så dum kan hon väl inte vara”. Hon tittade igen och såg att det skedde och att Maria Sveland höll upp telefonen några sekunder och tryckte med sitt finger mot skärmen. Hon såg ingen annan hålla upp en mobiltelefon på samma sätt. Varken MU eller CW som satt längre bort på samma rad fotograferade. Hon såg sedan bilden i efterhand samma dag på instagram. På bilden syntes också att Maria Svelands klänning reflekterades i glasväggen i salen. De var ingen tvekan om att Maria Sveland fotograferade. Hon hyser inget agg till Maria Sveland. Hon var vid tiden särbo med GL och denne blev anhållen och häktad misstänkt för en påstådd våldtäkt. Före den i målet aktuella huvudförhandlingen skrev hon till Maria Sveland, då Sveland hängt ut henne och GL på sociala medier. Hon ville påtala att Sveland skulle granska det hon skrev och ge en rättvisande bild av det hon tog upp.

EH har anfört bl.a. följande. Hon var med den aktuella huvudförhandlingsdagen som vittne. Hon satt sedan i salen ett tag under dagen. Endast ett tiotal åhörare var på plats. Hon bevakade efter sitt förhör åhörarnas, ett antal kvinnors, sociala medier. Hon såg då att en bild från huvudförhandlingen lades upp på Maria Svelands instagramkonto; det kan stämma att det var kl. 16.25 då rättegången fortfarande pågick, således i realtid. Målsäganden syntes tydligt på bilen och det fanns text till bilden. Det var en högupplöst bild och det var lätt att känna igen rättssalen och identifiera personerna. Bilden låg sedan uppe länge och fick en enorm spridning, vilket var obehagligt. Ingen annan åhörare i salen lade upp bilder från salen.

Tingsrättens bedömning

Åklagaren har bevisbördan för att styrka åtalet. För fällande dom krävs att det genom åklagarens utredning kan anses ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått påstådda gärningar (se NJA 1980 s 725 m.fl. rättsfall) . Beviskravet innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att händelsen gått till på ett annat sätt än vad åklagaren har gjort gällande.

Vad gäller utredningen kan konstateras att vittnet CB haft en konversation med den tilltalade på nätet före huvudförhandlingen den 11 maj 2021 och då ifrågasatt Maria Svelands sätt att skriva om henne och hennes dåvarande särbo GL. Vidare har framgått att vittnet EH är sambo med målsäganden PA. Vittnena synes också tagit fram mycket av det skriftliga material som utgör förundersökningen i målet. Det sagda innebär att vittnenas uppgifter, liksom övrig utredning, måste bedömas med försiktighet.

Bilden

Genom åklagarens skriftliga utredning och vad målsäganden och åberopade vittnen anfört framgår att den aktuella bilden tagits i rättssalen under pågående huvudförhandling av en åhörare. Bilden föreställer bl.a. målsäganden och dennes ansikte syns. Det aktuella fotoförbudet gäller under en pågående förhandling i domstol, och bestämmelsen får enligt tingsrätten tolkas så att den omfattar även förhandlingspauser. Av bilden framgår rättssalen med en sittande rätt jämte målsäganden och målsägandebiträde, medan den tilltalade med försvarare inte är på plats. Vittnet CB har uppgett bl.a. att bilden togs då den tilltalade med sin försvarare för ett kort ögonblick lämnade salen varvid övriga i salen satt kvar, vilket synes stämma. Enligt tingsrätten framgår således att det varit ett uppehåll i förhandlingen men att fotoförbudet enligt bestämmelsen gällt då bilden togs.

Genom CB:s uppgifter som vinner stöd av vittnet EH framgår att endast ett fåtal åhörare fanns i rättssalen till följd av gällande coronarestriktioner, en av dem Maria Sveland. Av CB:s vittnesmål framgår att det är Maria Sveland som tagit bilden från sin placering i en stol som stod vinklad i riktning mot målsäganden. Någon annan person ska inte ha fotograferat i salen enligt vittnet. Den skriftliga utredningen visar vidare att den aktuella bilden senare samma dag lagts ut av Maria Sveland på hennes instagramkonto och att så skett under pågående förhandling. Utredningen ger också vid handen att Maria Sveland på samma konto lagt upp flera andra bilder från samma förhandling; bilder tagna uppenbarligen från samma plats i salen. Av vittnet EH:s uppgifter har framgått att ingen annan av åhörarna som hon följde på sociala medier lade upp några bilder från förhandlingen. Av den skriftliga utredningen framgår vidare att en mönstrad klänning reflekterats i glasväggen mellan åhörare och rättens aktörer då en av bilderna togs. Av de fotografier som åberopats kan ses att Maria Sveland den aktuella dagen och även dagen innan haft en klänning på sig med ett mönster som liknade klänningen som reflekterats (se fup. aktbil. 3 s. 24 jmf med s. 7 och 25).

Vid en samlad bedömning, och med beaktande av den försiktighet som angetts ovan vid prövningen av utredningen, anser tingsrätten klarlagt att det är Maria Sveland som tagit bilden i fråga. Med hänsyn till omständigheterna och vad bilden innehåller kan gärningen rörande tagandet av bilden inte anses vara ringa.

Frågan är om Maria Svelands egna uppgifter till sitt försvar kan förringa bevisvärdet av åklagarens bevisning. Att någon annan person med välliknande klänning, okänt vem, tagit bilden, och rimligen övriga bilder från samma position i rättssalen, och att Maria Sveland skulle ha sett i vart fall den i målet aktuella bilden i sitt instagramflöde och skärmpdumpat den för att använda till sin text motsägs av åklagarens bevisning ovan. Åtalet är i fråga om tagande av bild därför styrkt och bifalls.

Spridningen

Genom Maria Svelands erkännande, som stöds av utredningen i övrigt, är klarlagt att hon spridit den aktuella bilden från huvudförhandlingen på sitt instagramkonto. Med hänsyn till antalet följare Maria Sveland hade vid tillfället och antalet likes hon fått för bilden jämte text, drygt 1 400, kan spridningen inte anses ringa. Åtalet är också i denna del styrkt och ska bifallas.

Påföljdsfrågan

Maria Sveland ska således dömas för brott mot rättegångsbalken. Hon förekommer inte i belastningsregistret.

De aktuella brotten är bötesbrott varför påföljden bestäms till dagsböter. Dagsbotsbeloppet har fastställts efter hennes lämnade inkomstuppgifter.

Övriga frågor

Maria Sveland ska enligt lag betala 800 kr till Brottsofferfonden.