Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis Logården, inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.


Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

 


Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.


Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Anderas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Anderas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.


Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”


Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

Döms efter filmning vid Göteborgs hamn

En man filmade i sitt yrke Göteborgs hamn den 12 oktober 2020. Han filmade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varvid han blev tagen av skyddsvakt och därefter överlämnad till polis. Den 11 januari 2021 dömdes mannen att betala 5 300 kr samt att hans ena minneskort som nästan uppgick till halva summan av dagsböterna förverkades.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.


Göteborgs tingsrätt B 19935-20

DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-12

Påföljd m.m.

Dagsböter 30 om 150 kr

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Väst, beslagsnummer 2020-5000-BG125721.1).

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) med följande gärningsbeskrivning.

B har genom att filma ett skyddsobjekt brutit mot ett förbud att göra avbildningar. Det hände den 12 oktober 2020 vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag taget minneskort ska förverkas från B enligt 32 § första stycket skyddslagen.

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott och anfört att han inte har agerat med uppsåt eller av straffbar oaktsamhet. Han har motsatt sig åklagarens begäran om att minneskortet ska förverkas.

UTREDNINGEN I MÅLET

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat fotografier, promemoria avseende filmmaterialet, skärmdumpar från filmklipp, beslagsprotokoll samt protokoll över datamedieundersökning.

B har berättat i huvudsak följande. Han jobbade med ett projekt för Business Region Göteborg där han skulle göra en film om Säve depå, eftersom Säve ska utvecklas till att bli en hubb till hamnen. För att kunna bildsätta projektet insåg han att han behövde bilder från hamnen. Han åkte därför ner till hamnen och filmade. Han har jobbat som fotograf i cirka 20 år men inte som redigerare och var därmed stressad. Han är medveten om att det finns skyddsobjekt, men trodde att det bara avsåg militära objekt. Han såg en gul skylt med en hand på vid portentrén till hamnen och trodde att skylten betydde att man inte får gå in på området. Det framgick inte av den skylten att man inte fick fotografera eller filma där. Han utgick från att övriga skyltar på platsen innehöll samma information. Han trodde därför att det inte var några problem att filma utanför området. Han var på cirka fyra till fem platser och filmade innan han blev stoppad av en vakt. När vakten kom vände han bort kameran eftersom man inte ska filma vakter. Han visste inte att man inte fick filma hamnen förrän vakten berättade det för honom. Han uppfattade det som att han stod på allmän plats och filmade hamnen, som ägs av Göteborgs stad, åt Göteborgs stad. Han var inte medveten om att hamnen är ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL
Gärningen

Det är genom B:s egna uppgifter och övrig utredning i målet bevisat att B på den i gärningsbeskrivningen angivna tiden och platsen olovligen har avbildat ett skyddsobjekt genom att filma skyddsobjektet. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. Han ska därför inte anses ha agerat uppsåtligt. Av utredningen framgår dock att det har suttit tydliga förbudsskyltar på portentrén och stängslet in till området på den plats där B filmat. B har sett skyltarna men förutsatt att de rört otillåtet tillträde till området. Genom att då filma hamnen på det sätt som skett utan att läsa skyltarna eller närmare undersöka om han fick avbilda objektet har B enligt tingsrättens mening agerat oaktsamt. Gärningen är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret och påföljden för honom ska bestämmas till dagsböter. Att han av oaktsamhet och endast i syfte att utföra ett internprojekt för Göteborgs stad gjort avbildningar av skyddsobjektet talar i mildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Gärningens straffvärde motsvarar 30 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande ska varje dagsbots storlek bestämmas till 150 kr. Vid bedömningen av dagsbotsbeloppet har tingsrätten beaktat att B inte har någon inkomst men ansökt om a-kassa.

Förverkande

B har motsatt sig åklagarens begäran om att hans minneskort ska förverkas, eftersom minneskort kostar pengar och innehållet enkelt kan raderas. Åklagaren har uppgett att det är oklart om det finnas säkra raderingsmetoder och att en radering oavsett är kostsam och tidskrävande. Enligt 32 § första stycket skyddslagen ska avbildningar som har kommit till genom brott enligt lagen förklaras förverkade. De avbildningar som B gjort finns lagrade digitalt på minneskortet. Det finns en risk för att bilderna kan återskapas om inte minneskortet förklaras förverkat. Yrkandet om förverkande ska därför bifallas.

Övrigt

B döms för brott som har fängelse i straffskalan och han ska därför betala en avgift om 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.

Döms till böter för att ha fotat SAAB:s skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

En SAAB-fantast såg 2020-04-29 från motorvägen SAAB:s byggnad och körde inom för att fotografera dess skylt på taket. Utöver skylten fick han även med en skyddsobjektsskylt där det tydligt står att avbildningsförbud råder samt två militära radarfordon, modell Giraffe. Mannen dömdes den 1 oktober 2020 av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för olovlig avbildning av skyddsobjekt. Nedan är Göteborgs tingsrätt B 8366-20.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-04-29

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 50 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1.

DOMSKÄL

Den av åklagaren åberopade bevisningen framgår av stämningsansökningen.

B har erkänt den påstådda gärningen.

Tingsrättens bedömning
Genom den tilltalades erkännande i förening med övrig av åklagaren åberopad bevisning är åtalet styrkt och ska därför bifallas. Påföljden för den tidigare ostraffade B ska bestämmas till ett modest bötesstraff.


Delar ur förundersökningsprotokollet

Anmälan

INLEDNING
Patrull 51-3250 med Pa K och Pa RK blir beordrade till SAAB Space Kallebäck med anledning av att skyddsvakt har gripit person för att fotograferar skyddsobjekt.

BROTT
Gärningsperson kan misstänkas för brott mot skyddslagen genom att han uppsåtligen eller av oaktsamhet fotografera skyddsobjekt.

HÄNDELSE
Gärningsperson fotograferar skyddsobjekt där det framgår att det råder fotoförbud även på bilden han tagit.

ÖVRIGT
Bilder i filip på foto gärningsperson tagit.

Förhör med vittnet KL

KL informeras om att detta är ett förhör.

Berätta vad du noterat.
Jag arbetar på Saab och noterade en man som stod utanför en bil och fotograferade. Jag vet ju att det är ett skyddsobjekt så jag sade till honom att det var olämpligt att han fotograferade här och att han skulle följa med till skyddsvakterna. Han sade att han inte ville det och sedan satte han sig i bilen och åkte från platsen. Jag åkte till skyddsvakten och sade åt dem vad som hade hänt.

När jag skulle åka hem så såg jag samme man vid Burger King i Delsjön. Då åkte jag upp till vakten igen och sade att han var där. När jag åkte tillbaka till Burger King så var han där och jag ringde till skyddsvakterna varpå de kom till platsen.

Vet du vad det var han fotograferade?
Där han fotograferade så står det två militära fordon.

Sade han något mer till dig?
Han sade att han hette B.

PM från RK 2020-05-14

Jag frågor misstänkt om han kan öppna sin telefon och visa vilka kort han har tagit vilket han svarar på att dem har han tagit bort. Jag frågar honom då om de ligger i papperskorgen på telefonen vilket det visar sig att de gör. Kontakt med JFUL Ö tas och han beslutar om att vi skall fotografera av telefonen där man ser bilderna, men att telefonen inte skall tas i beslag utan att misstänkt skall få behålla telefonen. Detta görs och misstänkt tar själv bort bilderna från papperskorgen på telefonen.

Förhör med B 2020-04-29

Förhörsledarens frågor och anteckningar skrivs mer kursiv stil.
B informeras om rätten till offentlig försvarare och godtar att detta förhör hålls utan någon försvarare närvarande. Vid eventuell rättegång godtar B den försvarare rätten utser.

B informeras om att han inte behöver yttra sig kring den misstanke som är riktad mot honom eller yttra sig om de frågor som ställs i förhöret.

B delges misstanke om brott mot skyddslagen genom att den fram till den 200429 kl 16.19 uppsåtligen eller av oaktsamhet fotat skyddsobjekt på Saab Space där det råder fotoförbud.

Förstår du misstanke?
Ja. Ja att jag har tagit kort på något.

Inställning till brott
Erkänner. Jag har ju själv tagit kort på det.

Inställning till strafföreläggande?
Godtar.

Berätta om bilden du tagit.
Jag skulle åka upp dit och ta kort på den stora skylten där det står Saab för jag är Saab-fantast. Det var allt. De var det ända jag skulle göra. Jag gillar att ta kort på allt som har med Saab att göra. Jag tänkte inte på att det var en sådan skylt där det står att det är fotoförbud. Jag såg den inte. Hade jag sett den så hade jag inte tagit kort över huvud taget.

Vad hade du tänkt att göra med bilden?
De jag tänkte göra var att lägga ut den för jag brukar lägga ut allt som har med Saab att göra. Men hade jag vetat om att jag inte fått ta kort så hade jag aldrig gjort det.

Var brukar du lägga ut bilder någonstans?
Alla Saab-forum runt hela världen. Oftast är det internationellt.

Vad har du gjort med bilden nu?
Raderat den. Jag ska ta bort den ur papperskorgen nu med.

Bilden är på Saab och militära fordon. Varför är militära fordon med?
Jag vet inte, jag såg dem inte. Jag ville bara ta kort på Saab-skylten. Jag håller alltid kameran liggandes och då får jag alltid med mer en det jag vill ha.

Något annat du vill tillägga eller förändra?
Nej.

Förhör med B 2020-05-15

B är kallad till förhör på polishuset, Ernst Fontells Plats, Gbg, via telefon. Anledningen till förhöret är att höra honom ytterligare angående brott mot Skyddslagen(2010:305)

B informeras om sin rättighet att ha en advokat närvarande vid förhöret samt om sin rättighet att tiga under förhöret.
B godkänner att förhöret hålls utan att advokat är närvarande.

B delges skälig misstanke om brott mot Skyddslagen (2010:305) genom att fotografera skyddsobjekt med sin mobil den 29 april 2020. På de fotografier som B tog vid det aktuella tillfället finns skylten om fotografering förbjuden. Skyddsobjekt.

B erkänner brott.

Är du fotointresserad?
Han är mycket intresserad av allt som rör SAAB. Han har egen webbsida om SAAB. Allt det står SAAB på tar han en bild av.

Brukar du använda kamera?
Han använder mobilen då den är med och alltid till hands.

Varför var du där och fotograferade?
Han har noterat skylten varje gång han passerar på Riksväg 40. Denna gång ville han stanna och ta en bild på den aktuella skylten. Den aktuella skylten han fotograferade vet han inte om det är den skylt man ser från vägen.

Brukar du fotografera med din mobil?
Det är sin mobil han använder.

Såg du inte skylten med ”Stopp, Skyddsobjekt, Förbud mot fotografering mm”?
Han såg inte skylten om stopp om fotografering utan hade bara skylten SAAB i sitt synfält. Det var själva skylten som han ville fotografera.

Varför inte?
Han lade inte märke till den aktuella skylten om skyddsobjekt.

Något mera du vill tillägga?
Nej

B delges utredningen jml RB 23:18 a genom att ta del av samtliga handlingar. B har ingen erinran.

B är beredd att mottaga ev strafföreläggande. Vid ev rättegång önskar han en advokat. Han godkänner den rätten förordnar.

Bildspridning på någon från rättegång nu förbjuden

Från 1 juli 2020 är det nu förbjudet att sprida bilder från en rättegång om en person syns på bilderna. Förra året förbjöds att fotografera in under en rättegång men spridning av bilder som olovligen tagits kunde fortfarande publiceras. Nu har regeringen täppt till kryphålet. Lagändringen påverkar inte grundlagsskyddad media eftersom spridning inte är ett tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. SFS 2020:318 och prop. 2019/20:88.

9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.

Förbudet hindrar inte att domstolen tar upp bild i rättssalen när domstolens överfallslarm har utlösts.

Det är förbjudet att sprida bild som har tagits upp i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Lag (2020:318).

Åtalas efter att ha fotograferat polishus i Växjö

En afghan fotograferade med sin mobiltelefon 2020-02-18 09:30 polishuset i Växjö. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varför fotografering är förbjudet. Han åtalades därför i Växjö tingsrätt som friade mannen från åtalspunkten angående avbildningsförbud. Samma polishus finns när detta inlägg skrevs detaljerat avbildat hos Google Street View där man även kan se skyltarna om avbildningsförbud. Om också Google åtalas återstår att se. Bild ovan ur polisens förundersökningsprotokoll.

Anmälan

INLEDNING

Person anträffas utanför polisstationen i Växjö av polis på Sandgärdsgatan 31 med att fotografera polishuset som är ett skyddsobjekt

HÄNDELSE

Person fotograferar polishuset samt dess innergård. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud och på så vis olagligt att fotografera samt avbilda.

BROTT

Misstänkt för brott mot olovlig avbildning av skyddsobjekt genom att fotografera polisstationen i Växjö med sin mobiltelefon.

TVÅNGSMEDEL

Mobiltelefon i beslag.

PM av CJ 2020-02-18

Den misstänkte iakttogs av polis SG när den misstänkte tog kortet, varpå kollegor i polishuset tillkallades vilket var undertecknad CJ, vilken fick biträde av JK och HR. Skyltarna fanns på plats enligt polis JK.

Pinkoden till telefonen är xxxx.

Tjänsteanteckning upprättad av HJ 2020-02-19

Mobiltelefonen är tömd på sitt innehåll, d.v.s. säkrad.
Misstänkt har i dag varit på polishuset och efterfrågat sin telefon.

Bild som tagits på polishuset är kvar i mobiltelefonen. Frågad är om den ska förstöras innan beslaget av telefonen hävs och lämnas ut.

Förhör med B 2020-02-18

B är underrättad om sina rättigheter under förhöret vad gäller försvarare och om hans övriga rättigheter.

B ERKÄNNER att han tagit fotografiet. B trodde inte det var förbjudet. B har inte sett några skyltar.

B uppgav att han skulle ta kortet för att visa sin tjej.

B var tidigare hos polisen och hade precis blivit släppt.

Uppläst och godkänt.

Polismyndigheten medger fel vid beslag av mobiler

En djurrättsaktivist fick sin mobiltelefon beslagtagen med olovlig fotografering eller olaglig fotografering som grund efter att han filmat inne på ett slakteri. På slakteriet rådde nämligen fotoförbud. Olovlig fotografering eller olaglig fotografering finns inte som brott i Sverige. Ärendet typades om till kränkande fotografering, som är ett brott i Sverige, men som handlar om någonting helt annat. Nedan kan Polismyndighetens yttrande i fallet läsas. Undertecknad har fetmarkerat de delar som behandlar filmningen.

Yttrande över klagomål mot Polismyndigheten, polisregion Öst

Inledning

Riksdagens ombudsmän (JO) har beslutat att inleda utredning beträffande polisens kroppsvisitation av JL den 25 april 2019. Visitationen genomfördes i samband med polisingripande med anledning av att ett antal personer olovligen hade trängt in på ett inhägnat fabriksområde utanför Katrineholm där ett kycklingföretag bedrev verksamhet. Polismyndigheten har uppmanats att yttra sig över den rättsliga grunden för genomförandet av kroppsvisitationen.

Bakgrund och vad som framgår av dokumentationen

En polispatrull blev beordrad till kycklingföretagets fabrik i Valla utanför Katrineholm. Där hade obehöriga personer tagit sig in på området genom att böja upp nederdelen på stängslet. När patrullen kom till fabriken stod det cirka tio personer utanför stängslet. De genomförde en tyst demonstration och höll upp skyltar som de skrivit text på.

Fabrikschefen informerade om att fem personer var inne på området och att en sjätte person hade lämnat området med en kyckling från fabriken. De obehöriga personerna hade på sig liknande kläder som personalen och när de blev påkomna inne i fabriken sade de att de var där på hygienkontroll.

På stängslet och på fabriken fanns det skyltar som visade att obehöriga inte ägde tillträde och att fotografering var förbjuden. Poliserna fick information om att de obehöriga personerna trots detta hade filmat inne på fabriksområdet. Personerna  berättade för polisen att de ville visa vad som skedde inne på aktuellt fabriksområde. Poliserna på plats tog kontakt med jourförundersökningsledaren, polisinspektör MC, som beslutade om kroppsvisitation av de personer som kunde tänkas ha fotograferat på området.

Vid kroppsvisitation påträffades en telefon. JL tillfrågades av polis att lämna över den telefon han lämnat ifrån sig, vilket han gjorde. Brottsanmälan upprättades enligt vilken JL misstänktes för olaga intrång och kränkande fotografering. Visitationen av JL genomfördes med ändamålet att utröna omständigheterna som kunde ha betydelse för utredning av brottet kränkande fotografering. Misstanken om kränkande fotografering lades ned den 10 maj 2019 med motiveringen att det saknades anledning att anta att brott som hörde under allmänt åtal hade förövats. Åtal väcktes mot JL beträffande olaga intrång och åklagaren åberopade utdrag från en Facebooksida där ett reportage som skildrar händelsen publicerats. Nyköpings tingsrätt fann det utrett att JL hade trängt in i det inhägnade fabriksområdet samt att syftet var att dokumentera  inifrån slakteriet och orsaka störningar i kycklingföretagets verksamhet. Tingsrätten dömde JL för olaga intrång och påföljden bestämdes till penningböter 1 500 kr.

Yttranden från berörda befattningshavare

Polisinspektör MC har i huvudsak uppgett följande. Beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på en föredragning per telefon av polisassistenterna TL och TB. Då framkom att fem personer hade varit inne på kycklingföretagets område samt filmat där det råder fotoförbud och gjort sig skyldiga till olaga intrång och kränkande fotografering. Utifrån de beskrivna brotten fattade han beslut om kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken för att eftersöka telefoner som hade betydelse för utredningen av brotten.

Polisassistenterna HE, TL och TB har i huvudsak uppgett följande. De blev beordrade till platsen med anledning av att personer vistades olovligt inne på området. Personerna hade även filmat kycklingverksamheten trots rådande fotoförbud. HE och TB tog ut personerna från området och identifierade dem. När poliserna fick reda på att det filmats med mobiler inne på området ringde de till jourundersökningsledaren som beslutade om kroppsvisitation för att säkra bevisning utifrån brotten olaga intrång och kränkande fotografering. De genomförde kroppsvisitation och anträffade två stycken mobiltelefoner som togs i beslag. Detta dokumenterades sedan enligt gällande rutiner och bifogades i utredningen.

Polismyndighetens bedömning

Enligt första stycket i 28 kap. 11 § rättegångsbalken får, om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, bl.a. för att söka efter föremål som kan ta s i beslag eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet. I nu aktuellt fall framgår det av dokumentationen att beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på att han utifrån omständigheterna var misstänkt för kränkande fotografering, vilket är ett brott som kan följas av fängelse. Enligt de uppgifter som poliserna lämnat i samband med JO:s utredning låg även misstanken om olaga intrång till grund för beslutet. Brottet olaga intrång kan emellertid inte följas av fängelse, såvida det inte är grovt. Varken i brottsanmälan, protokollet eller i utredningen i övrigt har det redovisats någon omständighet som pekat på att JL varit misstänkt för grovt olaga intrång. Vid en granskning i efterhand framgår det som att brottet med hänsyn till omständigheterna inte kunde betecknas som grovt. Detta uppfattning styrks av tingsrättens dom. Polismyndigheten utgår därför från att JL blev föremål för kroppsvisitation som misstänkt för kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme (4 kap 6 a § brottsbalken). Brottet tar således sikte på integritetskränkande fotografering i privata sammanhang som sker i hemlighet och på vissa platser. I det nu aktuella ärendet grundades enligt uppgift misstanken om kränkande fotografering på att poliserna fått kännedom om att JL utan tillstånd och trots rådande fotoförbud hade filmat på kycklingföretagets område samt i företagets lokaler. Enbart dessa omständigheter kan emellertid inte läggas till grund för en sådan misstanke. Det har inte heller i övrigt genom utredningen framkommit att det förelåg någon konkret omständighet som talade för att JL hade begått brottet kränkande fotografering.

Mot denna bakgrund visar inte utredningen att det fanns förutsättningar att besluta om och genomföra kroppsvisitation av JL med stöd av 28 kap. 11 § rättegångsbalken.

Detta yttrande har beslutats av juristen TB efter föredragning av juristen ME. Juristen AS har deltagit i ärendets beredning.

Tysk cyklist frias från obehörigt tillträde till skyddsobjekt vid Vidsel

Robotförsöksplats Norrland

En tysk turist skulle cykla från Tyskland till Nordkap för att därefter ta flyget hem. Vid Vidsel cyklade han in på skyddsobjektet Robotförsöksplats Norrland. Han såg skyddsobjektsskylten på vägen in men trodde den betydde att man skulle stanna upp och läsa på skylten. Den överstrukna kameran på skylten tolkade han som att man inte skulle störa samerna. Mannen friades eftersom han inte förstod och domen finns nedan att läsa.

Luleå tingsrätt B 3677-18

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, ringa brott, 7 § 1 st och 30 § 2 st skyddslagen (2010:305) 2018-08-02

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, ringa brott, enligt det följande.

B har obehörigen berett sig tillträde till Robotförsökplats Norrland, RFN, skjutfält som är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Det hände den 2 augusti 2018 på RFN skjutfält, Vidsel, Arvidsjaurs kommun.

Brottet bör bedömas som ringa då intrånget skett av oaktsamhet och utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet samt då intrånget på sin höjd medfört försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet.

B begick gärningen av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 2 st skyddslagen (2010:305)

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott då han saknat uppsåt, eftersom han aldrig hade gått in på området om han vetat att det varit ett skyddsobjekt.

Målet har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 p rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling.

UTREDNINGEN

Åklagaren har som bevisning åberopat B:s egna uppgifter samt polisens händelserapport, försvarsmaktens interna utredning och fotografi av hans ID-kort.

B har i skrivelse till tingsrätten uppgett i huvudsak följande. Han förstod inte att området var ett skyddsobjekt och han hade aldrig gått in på området om han förstått det. Han har varit på cykelsemester från Tyskland med slutmålet Nordkap i norra Norge. Han förstår inte svenska. Han kom till en bom som gick över vägen och var låst, han trodde den var för biltrafik eftersom det inte fanns något staket och att man med lätthet kunde gå eller cykla förbi. Det fanns en skylt som det stod något på svenska på samt en symbol med en hand och en skylt med fotoförbud. Han tolkade handen som att man skulle stanna upp och läsa skylten och att fotoförbudet var för att man inte skulle störa samerna. Han uppfattade aldrig området som militärt. Han har två appar på telefonen som hjälper honom att navigera, en cykelapp, ”Komoot”, och en app med kartor, ”Google Maps”, som båda föreslog denna väg och inte nämnde någonting om att området var militärt. När han kom till en sjö mötte han en man som berättade att det var militärt område och att han inte fick vara där. Mannen visade honom på en karta hur han snabbast kunde ta sig från området. Han tog vägen och mötte längs den en bil från ”Stenly Security” med två män i, han frågade männen om det var den bästa vägen och de sa ja. När han kom till en bom fanns det skyltar på engelska som sa att man skulle ringa ett nummer om man åkte ut från området. Han ringde numret och mannen som svarade berättade att han skulle fortsätta på vägen och att en bil från Securitas skulle möta upp honom. Han har tagit några semesterbilder i området, på sjöar, åar och träd.

Åklagaren har för sin del anfört att B:s uppgift om att intrånget skett av misstag styrks av dennes Instagramkonto. Veckan före, under och efter händelsen har ingen provverksamhet genomförts och fältet har varit öppet för de som har tillträde, d.v.s. medlemmar ur jakt- och fiskeklubbar och renskötare. Mot denna bakgrund bedöms intrånget på sin höjd medfört försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Intrånget har dessutom varit kortvarigt, skett av oaktsamhet och utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Brottet bör därför bedömas som ringa.

Eftersom målet avgörs utan huvudförhandling så grundas tingsrättens dom på vad som framgår av handlingarna.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNINGAR

Det har framgått att B tagit sig in på RFN skjutfält, som är ett militärt skyddsobjekt enligt skyddslagen. Åklagaren har påstått att B gjort detta av oaktsamhet.

B har invänt att han inte förstod att området var ett skyddsobjekt och att han aldrig gått in på området om han förstått det. Frågan i målet är därmed om B varit oaktsam i förhållande till att området varit ett skyddsobjekt.

Oaktsamhet finns i två varianter: medveten respektive omedveten oaktsamhet. Medveten oaktsamhet kan sägas innebära en misstanke om risken (att området var skyddsobjekt med tillträdesförbud) medan omedveten oaktsamhet kan sägas innebära frånvaro av misstanke, men att man borde ha misstänkt risken.

B har inte varit medvetet oaktsam

B har sett en bom med en skylt med en hand och en överstruken kamera på samt text på svenska – ett språk han inte behärskar – och tolkat detta som att man ska stanna och läsa om fotoförbud för att inte störa samerna i området. Han har senare av servicepersonal blivit informerad om att han befunnit sig på militärt skyddsområde samt fått närmaste väg ut förklarad för sig. Han har då omedelbart följt instruktionerna och tagit närmaste väg ut från området. Då han anlänt till utfarten har han läst en skylt på engelska och följt uppmaningen på skylten – att ringa till vakten vid passage – samt följt dennes instruktioner. Dessa förhållanden talar med styrka för att B inte insett risken att området var militärt skyddsområde. Han har därför inte varit medvetet oaktsam.

B har inte heller varit omedvetet oaktsam

Vid bedömningen av om någon varit omedvetet oaktsam är den första frågan vad gärningsmannen kunde ha gjort för att komma till insikt, samt om han haft förmåga och tillfälle att göra detta. Därefter ska prövas om det kunde begärts av honom att han skulle ha gjort det.

Enligt tingsrättens mening kan det inte begäras att en utländsk cykelturist ska översätta alla skyltar han stöter på i skogen och inte förstår, om inte symbolerna på skylten eller omständigheterna i övrigt ger anledning att anta att det behövs. En vägbom i kombination med en hand och en överstruken kamera ger inte skälig anledning att anta att området är ett militärt skyddsobjekt med tillträdesförbud och att det är straffbart att passera bommen. Det är därmed inte rimligt att begära av B att han skulle ha översatt texten på skylten. Han kan därför inte heller anses ha varit omedvetet oaktsam.

Eftersom B därmed sammanfattningsvis inte varit oaktsam på det sätt som krävs för straffansvar ska han frikännas.

Delar ur förundersökningsprotokollet

Förhör med LA

LA arbetar som skyddsvakt på RFN. Han jobbar åt Securitas i Linköping i vanliga fall, som skyddsvakt, han jobbar extra på sommaren åt Securitas på RFN. Han har jobbat som vakt i 29 år.

Det här hände på provområdet, ett 7 x15 mil stort område.

Larmtekniker larmade – teknikern hade mött tysken B på en grusväg. Teknikern talade om för B att han kommit fel, visade vilken riktning han skulle ta sig ut och sen larmade teknikern.

LA tog en bil och åkte upp i riktning mot B, en annan kollega tog en annan väg och bil. Det tog uppskattningsvis 30-40 minuter att ta sig upp där B var. Under den tiden hade B lytt rådet och tagit sig till närmsta utfart där det finns kamera som filmade honom när han kom.

B fotade skyltarna vid vägbommen. En av skyltarna hade ett telefonnummer uppskrivet och B ringde det numret, B pratade knagglig engelska på telefon med en kollega till LA och B ber om ursäkt.

B hinner en knappt en kilometer då LA hinner upp honom, B är då utanför skyddsområdet.

LA konfronterar B. B ber om ursäkt. B hade en mobiltelefon i handen med en gps igång. LA skymtade B:s ungefärliga färdväg i telefonen. B hade enligt GPS:en kommit in via en bakväg, som nästan bara används av samer.

B berättade att han sett skyltarna och att han trodde det var informationsskyltar. LA berättar att det är klassiska skyddsobjektsskylten. LA tror att det bara står på svenska på skyltarna.

Då de står där kommer en bil kommer dånande förbi, en polskregistrerad skåpbil. I vanliga fall hade LA velat kontrollera den men nu var han upplåst med B. B såg att LA reagerade. De fortsatte prata. LA såg en liten GPS fastmonterad på cykeln. På cykelhjälmen hade han ett fäste för en GoPro-kamera, GoPro-kameran hade han i cykelväskan, ganska långt nerpackad, B sa att han inte använt GoPro-kameran på länge.

LA tyckte det tysken berättade verkade stämma. LA fann ingen anledning att tvivla på B.

LA meddelade RFN-basen vad som hänt. Just då hade LA ingen tanke på frihetsberövande.

Sen tog polisens vakthavande beslutet att B skulle transporteras till Luleå. LA var lite tveksam och bollade det vidare till deras närmsta chef som sa att de hade gjort rätt, beslutet var fattat av polis. LA har aldrig varit med om detta tidigare. B låste cykeln och så ställde de den i skogen, gömd. Det var en ganska dyr cykel. B hade lånat cykeln vad LA förstod det som.

B berättade på väg till Luleå att han träffat en man vid en sjö, inne på området, som sagt åt honom att han inte fick vistas där och han skulle ta sig därifrån kortast väg. LA berättar att en del anställda kan vistas inom området under lugnare perioder. Det kan ha varit en anställd B träffade.

B borde kunna säga när han passerade bommen och tog sig in i området, när LA frågade honom kunde han inte riktigt svara på det

Förhör med DN

DN jobbar som servicetekniker på Stanley Security som utfört jobb på RFN.

DN har arbetat på företaget sedan 2014, innan dess har han jobbat 10 år som skyddsvakt, DN är väl bekant med området och vet vad som gäller där.

DN och hans kollega SÅ hade gjort några kontroller och när det är på väg från en plats till en annan får de syn på en cyklist på grusvägen och det hör inte till det normala. De stannade vid cyklisten och mannen på cykeln pratade inte svenska. DN:s kollega SÅ, förklarade på engelska för mannen att han inte fick vara på området.

Mannen ursäktade sig. DN säger att mannen var på väg i riktning för att ta sig ut från området. DN säger att om mannen fortsatt rakt fram så hade han kommit ut från området, mannen var omkring 1 ½ mil från att ta sig ut via en av utfarterna.

DN:s uppfattning var att mannen hamnat fel men samtidigt förstår inte DN hur mannen kunnat hamna där av misstag. På bilvägarna, grusvägarna är det skyltat på olika språk och tydliga symboler, säger DN.

DN uppfattade det som att mannen förstått att det var fotoförbud men inte att det var förbjudet att komma in på området.

DN och hans kollega träffade inte på någon annan människa. Det finns stugor där det kan finnas folk ibland, personal som är och fiskar och som får vistas därinne.

DN uppfattade det som att mannen hade träffat på en annan person inne på området och fått veta att han inte fick vara där.

DN såg att mannen hade en cykeldator på cykeln, DN såg inte att mannen hade en mobiltelefon eller kamera med sig. DN rapporterade in det till RFN och de körde sedan vidare och de såg inget annat som avvek.

Förhör med B 2018-08-02

B blev informerad om att han har rätt att vara tyst och att han har rätt till försvarare.

B erkänner brottet men att han inte hade uppsåt till det och om han hade vetat att det var ett skyddsobjekt så hade han aldrig gått in dit.

På frågan om han visste om att det var förbjudet att vara på området han befann sig på svarar B att han inte visste det då.

B berättar att han är på cykelsemester från Tyskland och att hans slutmål är Nordkap i Norge. B planerar att vara där den 20 augusti. B berättar att han har bokat flyg från Norge till Tyskland den 29 augusti. B säger att han startade sin resa den 26 juni.

B berättar att han idag vid ca 12 tiden kom till en bom som gick över vägen och som var låst. B berättar att han trodde att bommen bara var till för bilar eftersom det inte fanns något staket och att med lätthet gick att gå eller cykla förbi. B berättar att det vid bommen fans en skylt som det stod något på svenska och en skylt med en hand på och den tolkade han som att man skulle stanna upp och läsa skyltarna. Sen var det också en skylt som sa att det var fotoförbud. B berättar att han trodde att fotoförbudet var för att man inte skulle störa samerna. B berättar att han aldrig uppfattade området som militärt.

B berättar att han har två appar på telefonen som hjälper honom att navigera. En som är för cyklister och en med kartor. B berättar att appen som är för cyklister heter Komoot och att det var den som hade förslagit vägvalet förbi bommen. B berättar att han bara ville fortsätta längs rutten till Jokkmokk.

B berättar att när han kom till en sjö så kom det fram en man som berättade att det var ett militärt område och att han inte fick vara där. Mannen visade honom på en karta hur han enklast skulle ta sig från området. Mannen berättade att han inte kunde fortsätta mot norr utan då skulle han bara komma till ett staket utan han skulle ta vägen mot syd.

B berättar att han gjorde som mannen sa och började cykla mot syd. Han mötte en bil med två män i På bilen stod det Stenly Security. Han frågade dem om det var bästa vägen och de sa ja. B berättar att han cyklade vidare tills han kom till en bom. Där fanns det skyltar på engelska. På skylten stod det att man skulle ringa ett nummer när man for ut från området. B berättar att han ringde och att mannen berättade att han skulle fortsätta efter vägen och då skulle en bil från Securitas möta honom. B berättar att det var de i bilen som grep honom och körde honom till polisstationen.

På frågan om han tog några bilder på området så berättar B att han gjorde det. B berättar att han tog semesterbilder på sjöar, åar och träd.

B berättar att han inte såg någonting som antydde att han var på ett militärt område.

B berättar att förslaget till rutten kom från cykelappen och att han markerat rutten i GPS:en.

B berättar att det inte var meningen att ställa till det. B berättar att han gör anspråk på allt som är beslagtaget och att han inte kan fortsätta sin resa utan telefonen.

Förhör med B 2018-12-19

B hörs via tysktalande telefontolk i trepartssamtal. B och tolken förstår varandra väl.

B har sedan tidigare fått förundersökningsprotokollet mejlat till sig och tagit del av detta.

Han tillfrågas och uppger att han inte har några frågor rörande utredningen, ingen erinran.

Han informeras att åklagaren har för avsikt att lämna in en stämningsansökan till Luleå Tingsrätt med begäran att domstolen avgör målet på de handlingar som är redovisade/presenterade i ärendet.

Han förstår innebörden i detta och är beredd att acceptera domstolens utslag och e.v. påföljd.