Under gårdagen flögs en J35 Draken ovanför gamla F10 i Ängelholm för att hedra den före detta flottiljchefen Bertil Bjäre, som gått bort i januari 2020. Bertil Bjäre blev 92 år.
J35 Draken över Ängelholm
Tallbitar i mängder
Under den gångna vecka dök mängder med tallbitar upp i Ängelholm. En fågel som annars håller till i Sveriges norra delar. Den lockade till sig många fågelskådare som trängdes under träden mitt emot Ängelholms järnvägsstation.
Pyttebron
Bygget med en järnvägslinje mellan Ängelholm och Östra Ljungby påbörjades under 1902. Den 1 december 1904 stod järnvägslinjen färdig och öppen för trafik. Tre år senare var järnvägslinjen mellan Östra Ljungby och Klippan öppnad varför de två linjerna slogs ihop och bildade EKJ, Engelholm-Klippans järnväg.
Linjen ska ha fått sitt namn Pyttebanan efter en konflikt mellan stinsen på Engelholms Värn och en granne till järnvägen, Johan Wilhelm Hall. Halls höns, pyttor, hamnade ofta på bangården och Hall fick böta två kronor. Hall skrev därefter en lustig visa om händelsen som publicerades i Engelholms tidning.
Lönsamheten var aldrig särskilt bra och den 10 juni 1953 lades linjen ned och mellan Ängelholm och Östra Ljungby ersattes järnvägen med riksväg 13.
För Pyttebrons del blev det en övergång för fotgängare och cyklister.
Nu för tiden är Pyttebron åter på tapeten efter att man från kommunens sida önskar bygga den omdebatterade Pytteleden.
Fridhem i Ängelholm
Ängelholms senaste område Fridhem har börjat att ta fart. Ett attraktivt läge nära till allt och med Ängelholms idrottsplats som granne.
Redan nu är parkområdet byggt och det känns som att man inspirerats från Japan.
Vindsurfning i Skälderviken
Under måndagen var det ett riktigt surfingväder och i Skälderviken passade kite- och vindsurfare på. Även om det blåste på bra var det uppehåll och från och till värmande solsken.
Helsingborgs nya vattentorn
Likt Colosseum i Rom tornar sig Helsingborgs nya vattentorn upp när man närmar sig det. Vattentornet har byggts sedan 2018 och beräknas vara klart två år senare men kan redan nu imponera med sina 40 höjdmeter och 90 meter i diameter.
Vill man ta sig hit för att titta på bygget är det enklast att parkera vid Bruces skog och därefter till fots ta sig västerut.
Märgelgravar
I de skånska, halländska och småländska landskapen finner man märgelgravar litet varstans. Små vattenhål som närmast kan liknas vid oaser ute bland åkrarna. Många har blivit igenfyllda och många har använts som privata soptippar, men de som fortfarande är kvar har blivit till andningshål för djur.
Bakgrunden till märgelgravarna var att man ville åt märgel att sprida på åkrarna. Märgel är en kalkrik lera några meter ner i marken och denna bröts som mest i södra Sverige mellan 1850-1890. I Skåne finns det dokumenterad märgling redan vid 1830-tal. Syftet med att sprida kalkrik lera på åkrarna var för att höja pH-värdet och på så vis få ut mer näringsämnen som växterna skulle kunna ta upp.
Med den moderna konstgödslingens intåg upphörde märgling och märgelgravarna sluttade att grävas. I stället var märgelgravarna ett odlingshinder och flertalet fylldes igen.
Jätteloka
Jättebjörnloka, jätteloka eller jättefloka. Kärt barn har många namn. Växten kan bli fem meter hög och har meterstora blad. Växten var en populär prydnadsväxt och kom till Sverige under 1800-talet. På grund av dess växtsaft och dess lätta spridning är den räknad som en invasiv art och ovälkommen i Sverige.
Man finner den oftast vid vattendrag och dess blommor och blad är karaktäristiska. Växtsaften är fototoxisk och om man får den på solbelyst hud kommer man få brännskador med bland annat blåsor, här bildexempel. Den är alltså inget som barn ska vistas i närheten av.
Får man vätska på sig ska man tvätta huden med tvål och vatten för att därefter täcka området mot solljus. Huden ska täckas under en vecka.
Att utrota jättelokan är en svår uppgift. Detta då den förökar sig extremt snabbt med 50 000 fröer, har en kolhydratrik rot och att den snabbt sätter nya blommor.
Effektivast är att bekämpa den med gift, såsom glyfosat, men det är inte alltid man har eller får använda det. Är beståndet litet kan man gräva bort växterna. Kapar man blommor och växt, med t.ex. lie, får man hålla koll på nödskott som växten skickar upp två till tre gånger med nya blommor.
