Märgelgravar

Märgelgravar

I de skånska, halländska och småländska landskapen finner man märgelgravar litet varstans. Små vattenhål som närmast kan liknas vid oaser ute bland åkrarna. Många har blivit igenfyllda och många har använts som privata soptippar, men de som fortfarande är kvar har blivit till andningshål för djur.

Märgelhål

Bakgrunden till märgelgravarna var att man ville åt märgel att sprida på åkrarna. Märgel är en kalkrik lera några meter ner i marken och denna bröts som mest i södra Sverige mellan 1850-1890. I Skåne finns det dokumenterad märgling redan vid 1830-tal. Syftet med att sprida kalkrik lera på åkrarna var för att höja pH-värdet och på så vis få ut mer näringsämnen som växterna skulle kunna ta upp.

Med den moderna konstgödslingens intåg upphörde märgling och märgelgravarna sluttade att grävas. I stället var märgelgravarna ett odlingshinder och flertalet fylldes igen.

Jätteloka

Jättelokor

Jättebjörnloka, jätteloka eller jättefloka. Kärt barn har många namn. Växten kan bli fem meter hög och har meterstora blad. Växten var en populär prydnadsväxt och kom till Sverige under 1800-talet. På grund av dess växtsaft och dess lätta spridning är den räknad som en invasiv art och ovälkommen i Sverige.

Man finner den oftast vid vattendrag och dess blommor och blad är karaktäristiska. Växtsaften är fototoxisk och om man får den på solbelyst hud kommer man få brännskador med bland annat blåsor, här bildexempel. Den är alltså inget som barn ska vistas i närheten av.

Får man vätska på sig ska man tvätta huden med tvål och vatten för att därefter täcka området mot solljus. Huden ska täckas under en vecka.

Att utrota jättelokan är en svår uppgift. Detta då den förökar sig extremt snabbt med 50 000 fröer, har en kolhydratrik rot och att den snabbt sätter nya blommor.

Effektivast är att bekämpa den med gift, såsom glyfosat, men det är inte alltid man har eller får använda det. Är beståndet litet kan man gräva bort växterna. Kapar man blommor och växt, med t.ex. lie, får man hålla koll på nödskott som växten skickar upp två till tre gånger med nya blommor.

Rådjurskid i rörelse

Rådjurskid i rörelse

Vid en cykeltur längs med kustremsan vid Skepparkroken fick jag se detta rådjurskid. Det var i rörelse redan innan jag hunnit ställa in allt på kameran så där för skymningsljus, men jag gillar hur bilden blev ändå.

Valborg 2019

Majbål under Valborg

Trots en torr vår gick det att beskåda majbrasan 2019 under Valborg ute vid Sven jons udde i Skälderviken. Knappt någon vind, bra temperatur och ett stort majbål som tändes vid solens nedgång.

Körsbärsblomning i Furutorpsparken

Körsbärsblomning med fågel i skyn

I går i det fina vårvädret passade man på att titta på körsbärsblomningen, お花見 (o-hana-mi), i Furutorpsparken i Helsingborg. Körsbärsblomningen sker under en kort period under en till två veckor och i Furutorpsparken hade blomningen redan nått sin kulmen.

Populärt i Japan är att ha picknick under körsbärsträden och det är minst lika mysigt i Sverige när man väl finner ett större antal körsbärsträd.


Visa större karta

Åre gamla kyrka

Åres gamla kyrka en vinterdag

Åre gamla kyrka är den enda medeltidskyrka i sten som finns kvar i fjällkedjan. Den byggdes under mitten eller slutet av 1100-talet av norska bönder.

Under svensktiden växte befolkningen och kyrkan behövde byggas ut vilket gjorde att man förlängde den från 11 meter till 23 meter.

Runt 1890 stod Åre nya kyrka klar i Duved och den gamla kyrkan lämnades åt sitt öde fram till början av 1900-talet då den åter började användas som kyrka.