Med Canon EOS M50 introducerades råformatet CR3. Canon har tidigare använt CR2 och CRW. Med CR3 kom möjligheten att välja CRAW, som står för Compact RAW. I stället för den vanliga förlustfria komprimeringen i en CR3-fil, RAW, innebär CRAW att man använder förstörande komprimering. Data kastas bort för att spara plats. Ungefär som de JPEG-bilder vi vanligen stöter på.
Fördel och nackdel med CRAW?
Man vinner plats då CRAW kan ta hälften så mycket i filstorlek som RAW. Man kan ta fler bilder i följd innan kamerans buffert säger stopp och fler filer får plats på minneskortet och på hårddisken. Under de flesta förhållanden ser man dessutom knappt någon skillnad mot RAW.
Nackdelen är att komprimeringsartefakter kan visa sig när man ljusar upp extremt mörka partier.
Exempel
Bilden högst upp är tagen vid Tokyo station med en skyskrapa framför solen. En liten del av grön färgkanal har klippt högdagern vilket får anses acceptabelt. Så länge inte alla tre färgkanaler är klippta i högdagern kan man försöka rekonstruera från den som inte klippt.
Kameran, en Canon EOS R6 har stort dynamiskt omfång och klarar av man exponerar för högdagern för att sedan efteråt i datorn ljusa upp skuggorna. Åtminstone i RAW.
Råfiler att ladda ned finns här inklusive xmp-filer för den som använder darktable. De vanligtvis maskade pixlarna till vänster och ovan i Canons råfiler har jag i XMP-filerna valt att vara synliga. Den förstörande komprimering brukar synas tydligast där vid uppljusning.
Nedan syns två utsnitt från 200%. Den övre, RAW med förlustfri komprimering, har ett fint brus i det upplättade området.
Den nedre bilden däremot, CRAW med förstörande komprimering, har ett mosaikmönster. Speciellt i det gröna grenverket syns det.
Mönstret är dessutom känsligt för vilken typ av färginterpoleringsmetod man använder. Det framträder mer tydligt med metoder som riktar sig mot detaljer såsom AMaZE, RCD och AHD.
