Inlägg

Publicerat

Kvinna gripen efter drönarflygning över Sweden Rock Festival

Under onsdagskvällen kunde polisen med hjälp av polisens egna drönare samt helikopter lokalisera en drönarpilot som flugit drönare över Sweden Rock Festival. Festivalområdet är ett temporärt restriktionsområde där drönare inte får flyga så länge restriktionsområdet är upprättat.

TEMPORARY RESTRICTED AREA NORJE ESTABLISHED DURING SWEDEN ROCK
FESTIVAL WITHIN A CIRCLE WITH RADIUS 1.5 NM CENTERED ON 560700N
0144046E. FLIGHT WITHIN THE AREA IS PROHIBITED FOR ALL AIRCRAFT,
INCLUDING RPAS/UAS AND MODEL FLYING. AFTER CLEARANCE FROM MALMO ACC
THE FOLLOWING TRAFFIC IS EXEMPTED: POLICE, AMBULANCE, SWEDISH
MILITARY, CUSTOMS, COAST GUARD AND SAR. OTHER EXEMPTIONS FROM THE
RESTRICTIONS MAY BE GRANTED BY THE POLICE, TEL +46 (0)73 079 24 74.
LOWER: GND
UPPER: 1500FT AMSL
FROM 08 JUN 2022 10:00 TO 12 JUN 2022 23:59

SVT skriver att ”hon greps och förhördes direkt efter händelsen. Kvinnan medger att hon har flugit drönare över området, men menar att hon inte kände till att det råder flygförbud över festivalen.”

SVT skriver också att drönarflygningar fortsatt under torsdagen och att man än så länge är uppe i sex konstaterade fall.

För fyra år sedan inträffade en liknande händelse där en kvinna flög drönare över Sweden Rock Festival. Då renderade det i strafföreläggande om 50 dagsböter.

Publicerat

Drönare över olycksplats hindrade helikopter

Drönare vid solnedgång

I går under förmiddagen inträffade det en olycka mellan en lastbil och personbil på väg 76 i Norrtälje. En drönare som flög över olycksplatsen hindrade en ambulanshelikopter från att lyfta.

Polisen gick ut med följande notis:

02 juni 10:16, Trafikolycka, Norrtälje

Trafikolycka med lastbil och personbil norr om Svanberga.

En lastbil och en personbil har frontalkrockat på Norrtäljevägen norr om Svanberga.

Vägen är i nuläget helt avspärrad. Polis, ambulans och räddningstjänst är på väg till platsen. 

Uppdatering klockan 11.29
Föraren till personbilen är förd med ambulans till sjukhus allvarligt skadad.

En drönare som flög över olycksplatsen försvårade för ambulanshelikoptern att lyfta. En anmälan gällande kränkande fotografering och eventuellt ytterligare rubricering kommer att upprättas. 

Uppdatering klockan 11.41
Väg 76 kommer att vara avstängd under flera timmar framöver, under den tid som bärgningsarbete pågår. Någon exakt prognos när vägen öppnas finns i nuläget inte.

Under gårdagen ställdes bland annat följande frågor till Polismyndigheten:

  • Togs i beslag?
  • Uppskattningsvis hur mycket senare, om det blev en försening, helikoptern blev?
  • Om brottsrubriceringen typats om från kränkande fotografering (som i princip inte kan tillämpas utanför hem eller omklädningsrum och dylikt) till brott mot luftfartslagen/luftfartsförordningen eller ytterligare brottsrubriceringen?

Svaret från Polismyndigheten blev:

En anmälan gjordes om luftfartssabotage och olaga integritetsintrång, men ingen misstänktes, drönaren togs ej i beslag (den flög iväg) och någon förundersökning har ej inletts. Skäl: Går ej att utreda. Motiveringstext: Det finns inte förutsättningar att identifiera gärningsman. 

Enligt anmälan fördröjdes helikoptern några minuter trots att både polis och räddningstjänst gestikulerade mot drönaren att den skulle flytta på sig.

Polisens anmälan

”I samband med att räddningsinsats vid en allvarlig trafikolycka pågick på Rv 76, mellan Karls Kyrkoruin och Erkenvägen kom en drönare inflygande över olycksplatsen. Drönaren flög runt olycksplatsen och verkade fotografera/filma på ca 10-15 meters höjd. På vägbanan låg då en allvarligt skadad kvinna som togs om hand av vårdpersonal och räddningstjänst.

Då den skadade var lastad i ambulanshelikoptern kunde den inte omedelbart lyfta då drönaren fortfarande var i luften i närheten och hindrade helikoptern att lyfta av säkerhetsskäl. Omvårdnaden kan därför ha fördröjts för den skadade.

Räddningsledaren och insp B försökte förmå drönaren att avlägsna sig genom att gestikulera. Detta hjälpte inte under ett par minuter. Därefter drog insp B tjänstevapen och riktade mot drönaren, som då flyttade sig åt sidan, västerut. Efter ytterligare någon minuts gestikulerande försvann drönaren österut och tappades ur sikte. Det är okänt vem som kört drönaren och varifrån.”

Drönarpiloten om anklagelserna

Till Norrtelje tidning berättar drönarpiloten att han inte anser att polisens uppgifter stämmer. Han hade koll på ambulanshelikoptern och flög sin drönare under tre minuter medan helikopterns personal befann sig utanför den.

”Helikoptern var inte lastad och startklar på långa vägar. Jag hade plockat ihop allt och det var först efter tio minuter som den lättade. Jag har på inget sätt fördröjt ambulanshelikoptern.”

Ej olaga integritetsintrång eller kränkande fotografering

För att någonting över huvud taget ska kunna vara olaga integritetsintrång behöver materialet först spridas i icke grundlagsskyddad media. Att enbart ta upp bild eller film räknas inte som att sprida.

För att någonting ska kunna gå som kränkande fotografering måste platsen som offret befinner sig på vara inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Däremot är en rubricering angående luftfartssabotage mer rimlig.

Vill man ha mer kött på benen om vad som gäller finns Lathund för polisen vid fotorelaterade brott.

 

Publicerat

Känd naturfilmare frias från artskyddsbrott

 

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Artskyddsbrott, 29 kap 2 b § 1 st 1 p miljöbalken (1998:808) jämfört med 4 § 1 st 2 p artskyddsförordningen (2007:845) 2020-07-17

Ersättning
1. JH får ersättning av staten med 15 640 kr. Av beloppet avser 11 824 kr arbete, 660 kr tidsspillan, 28 kr utlägg och 3 128 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN M.M.

Åklagarens yrkande och bevisning, se domsbilaga 1.

B har vidgått att han var cirka 50 meter från rävlyan. Han har bestritt ansvar för brott i första hand på den grunden att han inte har stört fjällrävarna, i andra hand på den grunden att han handlade i puttativ nöd och att hans handlande därför är ansvarsbefriat och i tredje hand på den grunden att hans handlande har varit ringa och därför fritt från ansvar.

B har som egen bevisning åberopat länsstyrelsens rapport 2019-05-08 efter kontroll enligt djurskyddslagen (dnr 282-2562-2019), enligt vilken den anmälan som gjordes mot Stockholms universitet konstaterades vara befogad då öronmärkena som använts inte var lämpliga för djurets art och storlek, samt att de i vissa fall placerats på sådant sätt att det riskerade att menligt påverka djuret i det vilda, samt vidare att det var brister i instruktionerna för märkningen av djuren. B har uppgett att det var han som den gången gjorde anmälan mot Stockholms universitet. Han har åberopat rapporten till styrkande av att hans fotografering endast hade till syfte att göra länsstyrelsen uppmärksam på fortsatta brister i universitetets märkning av fjällrävar, samt till styrkande av att det funnits motsättningar mellan honom och Stockholms universitet.

UTREDNINGEN

Sakframställningsvis har framgått att B har varit naturfilmare och fotograf i 60 år, med ett stort intresse för fjällrävar, samt att fjällrävar finns upptagna på den lista över fridlysta djur som finns som bilaga till artskyddsförordningen. B har vid andra tillfällen/annan plats haft tillstånd, s.k. samrådsbeslut, enligt 12 kap 6 § MB, för att fotografera fjällräv och då har som en av försiktighetsåtgärderna angivits att fotografering inte får ske närmare lya än ca 300 meter.

B har sammanfattningsvis berättat följande. Han hade fått uppgift om att fjällräv synts där på vintern. Han begav sig själv dit den 17 juli, och hade kikare med sig. Han befann sig cirka 500 meter från lyan och kunde med kikare iaktta lyan. Han kunde inte se någon aktivitet och gick närmare. När han befann sig på ett avstånd om 400 meter såg han att det stod en fångstbur på lyan, vilket han reagerade över och han ansåg att det var ett flagrant hemfridsbrott gentemot rävarna. Han ville fotografera buren och skicka bilderna till naturbevakare på länsstyrelsen och gick därför fram till ett avstånd om cirka 50 meter från lyan. Då kom en kvinna fram och var upprörd och sade att man inte fick vara närmare än 300 meter från lyan, varpå han frågade hur hon då kunde ha ställt fångstburen på lyan och hon svarade då att de hade dispens för det. Under samtalet frågade hon sedan om han var B, vilket han medgav. Han bedömer att det var under 10-15 minuter som han befann sig på ett närmare håll än 300 meter från lyan.

Han känner till Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet och misstänkte att det var de som satt upp fångstburen. Han har tidigare varit i konflikt med projektet då de använt märkplattor för tamboskap när de märkt fjällrävarna. Dessa märkplattor har varit sådana att de lättare kunnat ge infektioner, men kan användas på tamboskap eftersom det vid infektion på tamboskap kan tvättas rent vid såret – vilket det inte kan göras på vilda djur.

Han är helt övertygad om att hans närvaro inte har stört några rävar. Under denna tid varken såg eller hörde han någon räv. Han har alltid varit försiktig och alltid visat respekt, ödmjukhet och hänsyn vid fotografering av fjällrävar. Hans enda avsikt var att dokumentera det hemfridsbrott som han ansåg hade skett. Det som kan ha stört rävarna är burens placering och att han och KN började prata. KN hade börjat prata till honom redan från avstånd, och han uppfattar inte henne som tystlåten.

Han ansåg att det förelåg en nödsituation eftersom buren var placerad vid lyans ingångshål, så att rävarna skulle komma att bli fångade när de gick in och ut i rävlyan. Tidigare har buren varit placerad vid sidan av lyan och inte ovanpå den.

Han uppfattar inte att det finns något som är felaktigt i Stockholms universitets Fjällrävsprojekts yttrande angående fjällrävars känslighet för störningar.

KN: Hon hjälpte till som volontär vid Stockholms universitets Fjällrävsprojekt där fjällrävsstammen skulle kartläggas. Det var hennes första sommar i projektet och hon hade varit där i två veckor. Hon är inte själv någon fjällrävsexpert. De hade placerat buren uppe på lyan och syftet var att observera lyan, fånga in valpar och mäta och väga dessa, samt ta dna-prov på dem. När hon fick se B stå där gick hon fram till honom i en rund båge – ganska raskt – eftersom han inte själv gick bort därifrån. Hon minns inte om hon gjorde någon gest om att han skulle bort. Hon försökte undvika att använda höga röster och tror att hon var tyst. Ljudnivån gick från att vara normalt samtal till lite mer. Som hon minns det gick hon och B bort en bit för att prata.

Lyan var cirka 20 meter bred med hål på olika ställen. Hennes bedömning är att de befann sig 15-20 meter, max 30 meter, från den närmaste delen av lyan. Hon märkte ingen reaktion från lyan under den tid som B var där. Hon varken såg eller hörde någon räv när de var där. Lyan i sig var ganska tyst och rävarna var inte särskilt aktiva. Hon har varit vid flera andra lyor och har svårt att uttala sig om hur rävarna reagerade på fångstburen som stod ovanpå lyan. Det är olika aktivitet i olika lyor. Vissa rävar kan vara reserverade för buren och vissa kan vara enormt obrydda.

DOMSKÄL

Fjällrävar är fridlysta och i målet har framkommit att länsstyrelsens och forskarnas rekommendationer är att man inte ska gå närmare en fjällrävslya än 300 meter, förutom vid undantag som t.ex. vetenskaplig forskning. Avståndsbedömningar är inte precisa. Det går inte genom vad KN har berättat fastslå att B skulle ha befunnit sig närmare rävlyan än de 50 meter, som B själv har medgett. Åklagaren har gjort gällande att B därigenom har gjort sig skyldig till artskyddsbrott. Tingsrätten finner genom vad såväl B som KN har berättat att det vid detta tillfälle var mycket lugnt och stilla i lyan och att ingen av dem såg eller hörde någon fjällräv.

Aktuella bestämmelser m.m.

I 29 kap 2 b § 1 st, 1 p miljöbalken anges att den som ”med uppsåt eller av oaktsamhet… stör djur… i strid med en föreskrift om förbud som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap 1 §”, ska dömas för artskyddsbrott. Enligt 8 kap 1 § miljöbalken” får regeringen meddela föreskrifter om förbud att inom landet störa vilt levande djur. Enligt 29 kap 11 § miljöbalken ska det inte dömas till ansvar för en gärning som avses i 2 b §, om gärningen är att anse som ringa, varvid med detta menas att gärningen framstår som obetydlig med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen.

I 4 § artskyddsförordningen, första stycket andra punkten, stadgas att det är förbjudet att ”avsiktligt störa djur” som listats i bilaga till förordningen, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Fjällräven finns listad i bilagan och omfattas således av förbudet.

Då artskyddsbestämmelserna finns i en förordning saknas ledning för tolkningen av bestämmelserna i form av förarbeten, och det finns därför inte heller några särskilda förordningsmotiv (se Artskydd, Grunder och tillämpning, av Mikael Schultz och Åsa Marklund Andersson, JUNOs digitala version, sid 76). 4 § artskyddsförordningen prövas ofta vid dispensärenden av miljödomstolar. Omfattningen av den störande åtgärden och känsligheten hos den berörda arten är då av betydelse vid bedömningen av om det som planeras eller som har inträffat är att se som en otillåten störning i den mening som avses i 4 § ( a a s 79).

I EU-kommissionens dokument ”Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer” (slutlig version, februari 2007) anges följande (s. 35):

Utgående från det synsätt som domstolen tillämpat i målen C-103/00 och C-221/04 skulle följande definition kunna framläggas: ”Avsiktliga” gärningar är gärningar som utförs av en person som vet, i ljuset av gällande lagstiftning för den aktuella arten, och den allmänna information som riktats till allmänheten, att hans gärning sannolikt kommer att orsaka skada för en djurart, men strävar efter att åstadkomma denna skada, eller åtminstone medvetet accepterar det förutsägbara resultatet av gärningen.

I MÖD 2015:3 (Örndalenmålet) konstaterade miljööverdomstolen att den planerade anläggningen skulle komma att uppföras inom ett örnrevir med tre bebodda kungsörnsbon i omedelbar anslutning till anläggningen. En lyckad häckning genomfördes i reviret under år 2012. Med hänsyn till dessa omständigheter framstår det som högst sannolikt att verksamheten kommer att störa kungsörnarna i den mening som avses i förbudet i 4 § första stycket 2 artskyddsförordningen. Vidare står det klart att bolaget har insett denna risk. Då bolaget trots denna insikt ändå avser att uppföra den planerade skid- och turistanläggningen måste det anses som ett avsiktligt agerande i den mening som avses i 4 § första stycket 2 artskyddsförordningen. Miljööverdomstolen fann således att en etablering av en störande verksamhet kunde vara avsiktlig trots att det inte varit verksamhetsutövarens syfte att störa en viss art eller att en sådan följd inte heller varit likgiltig för denne.

Prövningen i målet

Åklagaren har, såsom tingsrätten har uppfattat det, i sin plädering medgett att huvudstadgandet i miljöbalken i och för sig förutsätter att en störning har ägt rum, men ansett att artskyddsförordningens lydelse väcker fråga om det nödvändigtvis måste ha varit en störning eller om orden ”avsiktligt störa” innebär att man har gjort sig skyldig till en överträdelse även i de fall att man kommer nära en lya, även om någon störning inte har skett, eftersom man då ändå haft en avsikt att störa.

Tingsrätten anser att straffstadgandet i 29 kap 2 b § miljöbalken ”den som med uppsåt eller av oaktsamhet…stör djur…”, förutsätter att djuren – i detta fall fjällrävarna – har störts, för att det ska kunna dömas till ansvar för artskyddsbrott. Även om lydelsen ”avsiktligt störa” i 4 § artskyddsförordningen i andra sammanhang ges innebörden att det vore tillräckligt med en insikt om risken för att djuren kunde komma att störas, kan det inte dömas till ansvar för artskyddsbrott, när det inte är visat att någon störning skulle ha ägt rum. I detta fall har åklagaren inte visat att fjällrävarna har störts. Åtalet för artskyddsbrott ska därför ogillas.

Försvararkostnaden är skälig. Kostnaden ska stanna på staten eftersom åtalet ogillats.

Sekretess

Tingsrätten upplyser om att det vid huvudförhandlingen inte har förebringats några uppgifter som omfattas av sekretess enligt 20 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen för sådana uppgifter har således inte röjts.

Publicerat

Bil voltade på E6 söder om Hjärnarp

Personbil voltade på E6:an

Strax innan klockan 20 under måndagskvällen fick räddningstjänsten in ett larm om att en personbil voltat i norrgående körriktning mellan Hjärnarp och Rebbelberga trafikplats.

En man i 75-årsåldern fördes till sjukhus och Region Skåne uppdaterade därefter att mannen vårdades för allvarliga skador.

Senare under kvällen, 23:22, gick polisen ut med att man upprättat en anmälan om grovt rattfylleri.

Publicerat

Vackra kondensationsstrimmor

kondensationsstrimma

Kondensationsstrimmor, kondensstrimmor eller k-strimmor. Vid solnedgången kommer färgskiftningarna fram och de vita strimmorna blir mer varma i färgtonerna. Vinden ser till att blåsa liv i de annars så stela och raka strimmorna.

Publicerat

Barn fälls i hovrätten efter att ha fotat Högkvarteret

Två barn som friats i Stockholms tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt fälles 2022-01-25 i Svea hovrätt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för T

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att T döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. T åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. EH får ersättning av staten med 8 083 kr, varav 5 047 kr avser arbete, 1 320 kr tidsspillan, 100 kr utlägg och 1 616 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för E

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att E döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. E åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. SS får ersättning av staten med 4 488 kr, varav 3 590 kr avser arbete och 898 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma T och E för olovlig avbildning av skyddsobjekt och bestämma påföljden till dagsböter.

T och E har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att T och E har avbildat skyddsobjektet på det sätt som åklagaren påstått. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är i strid med skyddslagen – att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Som anges i tingsrättens skiljaktiga mening krävs det ingen kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Enligt hovrättens bedömning har T och E i vart fall agerat med sådan oaktsamhet som krävs för straffansvar. Åtalet är därför styrkt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Eftersom de tilltalade döms för brott med fängelse i straffskalan ska de också betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Publicerat

Högdagerprioritet – användbart vid fotografering i råformat?

Highlight tone priority

Canons högdagerprioritet, HTP, är en funktion för att förhindra att högdagern klipper. Från manualen till Canon EOS 6D står det följande:

”Högdagrarnas detaljrikedom blir större. Det dynamiska intervallet utökas från standardvärdet 18 % grått till ljusa högdagrar. Gradationen mellan gråtoner och högdagrar blir jämnare.”

När högdagerprioritet är påslaget blir lägsta ISO-tal man kan använda ISO 200(D+). Vart allt pekar mot är att ISO 200(D+) egentligen är ISO 100 men att kameran exponerar som om ISO 200 skulle ha använts. Man uppnår samma resultat för råfiler genom att underexponera 1 EV med ISO 100 om man fotograferar i råformat. Om man däremot fotograferar i JPEG kan det finnas en poäng med att använda HTP.

Nedan visar grön färgkanal där högdagern klippt. Programmet för att visa klippt högdager är Hraw.

Highlights clipped at ISO 100

ISO 100, f/7.1 and 1/200 sek och ISO 200(D+), f/7.1 and 1/200 sek. Bilderna är så gott som identiska.

Highlights clipped at ISO 200(D+)

Men bilderna ser olika ut i min råkonverterare

Det beror sannolikt på Exiftaggen HighlightTonePriority som kan vara påslagen eller avslagen. Den går att ändra och om man gör det kommer inte råkonverteraren ta hänsyn till den längre.

Canon Digital Photo Professional 4. Vänster, ISO 100, mitten ISO 200(D+), höger ISO 200(D+) med HTP-taggen avslagen. Lägg märke till att ISO 100 och ISO 200(D+) med modifierad Exiftagg ser identiska ut.
Lightroom. Vänster, ISO 100, mitten ISO 200(D+) med HTP-taggen avslagen, höger ISO 200(D+). Lägg märke till att ISO 100 och ISO 200(D+) med modifierad Exiftagg ser identiska ut.

 

Publicerat

Fälldes efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2021-03-30

Påföljd m.m.
Dagsböter 60 om 700 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 15 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografierna, som finns på s. 5 och 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och som förevisats inom stängda dörrar vid huvudförhandlingen, ska bestå i målet. Detsamma gäller uppgifterna om innehållet i beslut om skyddsobjekt som framkommit vid vittnesförhöret med AF vilket hållits inom stängda dörrar.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagarens yrkande, se bilaga 1.

B har vitsordat omständigheterna i åklagarens gärningspåstående men har förnekat brott. Han har i första hand hävdat att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet för bilder som ska publiceras i tryckt skrift och att han därför inte ska dömas till ansvar. Han har i andra hand gjort gällande att det som har avbildats är rivningssopor av något som har varit ett skyddsobjekt och som efter rivningen inte längre kan anses vara ett skyddsobjekt, vilket medför att straffbestämmelsen inte är tillämplig. Han har i tredje hand anfört att det finns sedan tidigare offentliggjort material som visar skyddsobjektet och som är tillgängligt för alla samt att detta, med beaktande av att skyddet inte ska sträcka sig längre än som behövs, medför att ansvarsbestämmelsen inte kan göras gällande. I slutanförandet har han även fört fram att det inte är klart och tydligt vad som omfattas av beslutet om skyddsobjekt samt att det därför inte är klarlagt att avbildningen han gjort avser något som omfattas av beslutet.

B har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för sina kostnader för försvarare.

UTREDNINGEN

Åklagaren har lagt fram den skriftliga bevisningen som anges i bilaga 1.

B har åberopat utdrag ur böcker som han har skrivit, manus till en kommande bok, e-postkorrespondens mellan honom och hans medförfattare samt detaljplan och utdrag ur tjänsten Google Earth för området på Flottiljområdet i Karlsborg.

Det har hållits förhör med B, AF och PB. Beslutet om skyddsobjekt i sin helhet har förevisats av AF i samband med förhöret med henne, vilket hållits inom stängda dörrar. Tingsrätten antecknar här följande från förhören.

B

Han har tjänstgjort som pilot och psykolog i flygvapnet i många år, bl.a. på detta område i Karlsborg. Han är väl bekant med begreppet skyddsobjekt. Han gick i pension 2017 och arbetar numera som konsult och ger second opinions inom flygsäkerhet. Han har skrivit flera böcker som har getts ut och håller på med en bok som är planerad att ges ut 2023.

Boken han arbetar med nu handlar om hur flygvapnet byggdes upp, hur det såg ut i inledningen och hur det ser ut nu. Den 30 mars 2021 passerade han förbi på Flottilj- vägen i Karlsborg. Matsalen och skolhuset revs just den dagen. Han tänkte att det skulle vara intressant att ha med i bokprojektet och visa vad som hänt med F6. Han tog därför en bild med sin mobiltelefon av byggskrotet. Han tyckte att bilden kunde vara intressant även för nutiden och lade ut den i två grupper på Facebook. Det är han som har skrivit kommentarerna på Facebook som åklagaren läst upp. Det var inget större allvar i kommentarerna från hans sida. Han drog till med att han hade tillstånd att ta bilden.

Han hade inte begärt att få tillstånd när han tog bilden utan tog beslutet där och då eftersom det fanns ett publicistiskt intresse att ta bilden. Han ansåg att det inte fanns något skyddsobjekt kvar och tänkte att det inte skulle vara något problem. Han vet att han hade fått tillstånd att fotografera om han hade frågat. Han har tjänstgjort i special- förband och har utbildning och kompetens att bedöma vad som är skyddsvärt och inte skyddsvärt.

Han och kollegan diskuterar arbetet med boken nästan dagligen. Avsikten är att visa hur flygvapnet såg ut och hur flygvapnet är i dag. Det grundläggande syftet med att ta bilden var att ha den till boken. Boken ska ges ut av förlaget Norlén & Slottner som gett ut hans andra böcker.

Frågan om boken kom inte upp när han hördes av polisen. Förhöret handlade om bilden som var publicerad på Facebook och han fokuserade på det. Han förstod inte att det var relevant att nämna att bilden skulle vara till en bok. Det var samma när han lämnade synpunkter på utredningen i maj och juni 2021.

AF

Hennes arbetsuppgift är handhavande av skyddsobjekt. Beslutet om skyddsobjekt i det här fallet avser ett område med staket runt där allt inom området omfattas av beslutet. Om en byggnad inom området rivs behöver inget nytt beslut fattas. Eftersom hela området är skyddsobjekt spelar det ingen roll om man tar bort eller tillför något inom området. Hela det vitmarkerade området på kartan på s. 4 i beslutet (s. 8 i tingsrättens aktbilaga 3) är skyddsobjekt. Enklaven som löper in i området är enligt hennes uppfattning ett civilt område.

PB

Han är säkerhetschef på Karlsborgs garnison. För att få lov att fotografera där krävs tillstånd från säkerhetsavdelningen där han är chef. B har inte varit i kontakt med honom angående tillstånd. För att få tillstånd måste det finnas ett syfte med fotograferingen. Skyddet är till för att förhindra olagliga avbildningar och för att förhindra spioneri, sabotage etc. Om tillstånd lämnas har det gjorts en säkerhets- bedömning. Det kan också ha tagits bort eller dolts sådant inom området som man inte vill visa upp. Det finns foton som är tagna inom området sedan det uppstod på 1880-talet. Området har under perioder varit skyddsobjekt, men var öppet när kommunen ägde det. Området har sedan på nytt blivit skyddsobjekt. Det är området som är skyddsobjekt. Avbildningsförbudet gäller här och nu från det att det finns beslut och skylten kommit upp. Han vet inte när fotografiet som finns på Google Streetview är taget. Det är en bedömningsfråga hur långt från skylten man måste stå för att inte bryta mot förbudet om man fotograferar.

DOMSKÄL

Skuldfrågan

Den rättsliga regleringen

Skyddslagen har som syfte bl.a. att ge förstärkt skydd för byggnader, andra anläggning- ar, områden och andra objekt mot t.ex. sabotage och spioneri. För att tillgodose behovet av skydd kan det beslutas att något ska vara skyddsobjekt. Detta och vad som får beslutas vara skyddsobjekt framgår av 1-6 §§ skyddslagen. Innebörden av ett beslut om skyddsobjekt anges i 7 § skyddslagen. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Av 18 § skyddslagen följer att ett beslut om skyddsobjekt inte får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehovet och att det så långt det är möjligt ska tillses att ett beslut inte kommer att medföra skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen.

Avbildningsförbudet är straffsanktionerat i 30 a § skyddslagen. Där sägs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 § andra eller tredje stycket skyddslagen döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt till böter eller fängelse i högst ett år.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2015 s. 298 (som gällde tillämpningen av skyddslagens regler om beslag) uttalat att en tillämpning av ansvarsbestämmelsen i 30 § (numera 30 a §) skyddslagen står i strid med anskaffarfriheten enligt yttrande- frihetsgrundlagarna om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet har skett i syfte att bilderna ska publiceras samt att en bedömning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen därmed leder till att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen inte får tillämpas.

Tingsrättens bedömning

Av utredningen har det framkommit att ett område som omfattar bl.a. Flottiljvägen i Karlsborg enligt beslut daterat den 6 september 2013 är skyddsobjekt samt att beslutet innebär tillträdesförbud, foto/avbildningsförbud och förbud mot beskrivning/mätning. Det har också framkommit att förbudet är tillkännagett genom skyltning.

Av B:s egna uppgifter och övervakningsfilmen framgår att han den 30 mars 2021 har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg. Genom kartmaterialet som åklagaren har åberopat är det visat att avbildningen som B gjort har avsett en byggnad eller plats inom området som omfattas av beslutet om skyddsobjekt.

Genom beslutet om skyddsobjekt samt AF:s och PB:s uppgifter, som det inte framkommit något som helst skäl att ifrågasätta, är det klarlagt att det är området och inte specifikt byggnader som är skyddsobjekt. B:s invändning om att han genom fotograferingen avbildade rivningssopor och inte ett skyddsobjekt ska därför lämnas utan avseende. Detsamma gäller invändningen om att det finns andra avbildningar av skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten. Att någon annan har fått tillstånd att avbilda ett skyddsobjekt efter det att en säkerhetsbedömning har gjorts, eller att någon annan må ha brutit mot ett förbud att avbilda ett skyddsobjekt, kan inte frita den som inte haft tillstånd att fotografera från ansvar.

Mot bakgrund av det som nu sagts är det utrett att B den 30 mars 2021 på Flottiljvägen i Karlsborg har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera ett skyddsobjekt. Det är också utrett att det fanns en tydlig skylt som visade att det rådde avbildningsförbud samt att

B hade sett skylten och kände till förbudet och att han vid det här tillfället inte hade tillstånd att fotografera. Det står alltså klart att han har begått den åtalade gärningen och att han har gjort detta med uppsåt. B har invänt att han skulle använda fotografiet till en bok och gjort gällande att han inte ska fällas till ansvar eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet.

Av Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 2015 s. 298 följer att ansvars- bestämmelsen i 30 a § skyddslagen inte får tillämpas om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjekt har skett i syfte att bilden ska publiceras i en tryckt skrift. B:s uppgift om att han skulle använda bilden till en framtida bok framstår emellertid som en efterhandskonstruktion. Han nämnde det inte i polisförhöret som hölls den 27 april 2021 eller i de skriftliga synpunkterna han lämnade på förundersökningsprotokollet. Av kommentarerna han skrev på Facebook, i anslutning till att han hade lagt ut bilden där den 30 mars 2021, framgår att han var väl medveten om fotoförbudet och ändå valde att visa bilden eftersom det var av intresse att visa hur förändringar sker. Han skrev emellertid inte något om att bilden skulle publiceras i en bok. Den skriftliga bevisningen som B har åberopat ger inte heller något beaktansvärt stöd för att den aktuella bilden tagits för publicering i en tryckt skrift. Med hänsyn till nu anförda omständigheter gör tingsrätten bedömningen att även denna invändning kan lämnas utan avseende. B ska därmed dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med åtalet.

Påföljd
Straffskalan för olovlig avbildning av skyddsobjekt är böter eller fängelse i högst ett år. Även om det här är fråga om en uppsåtlig gärning gör tingsrätten bedömningen att påföljden kan stanna vid det bötesstraff som framgår av domslutet.

Övriga frågor
B döms för brott som har fängelse i straffskalan. Han ska därför betala en avgift till brottsofferfonden.

Utgången i målet gör att det inte finns anledning att pröva B:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i händelse av frikännande dom.

Publicerat

Mobil och minneskort förverkat efter drönarflygning över Drottningholm

En polsk medborgare flög den 4 mars 2022 med drönare inom skyddsobjektet Drottningholm. Han filmade även inom skyddsobjektet, vilket till skillnad från att filma objektet utifrån, är olagligt. Han dömdes den 28 mars 2022.

Här på sidan Kameratrollet togs det förra året upp vad som då gällde vid de kungliga slotten. Det beslut som användes i domen har samma diarienummer som det som utlämnades förra året till Kameratrollet.se.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

Påföljd m.m.
Villkorlig dom

Förverkande och beslag
1. Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare med tillhörande handkontroll avslås. Beslaget hävs.

2.  I beslag taget minneskort och tagna mobiltelefoner förklaras förverkade. Beslagen ska bestå.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
SU får ersättning av staten med 29 198 kr. Av beloppet avser 18 758 kr arbete, 3 960 kr tidsspillan, 640 kr utlägg och 5 840 kr mervärdesskatt. B ska betala 11 600 kr av denna kostnad till staten.

YRKANDEN M.M.

Ansvarsyrkanden

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott enligt följande.

1. OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT
B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305)

2. OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med drönarens kamera. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

I anslutning till ansvarsyrkandet har åklagaren framställt särskilda yrkanden om att i beslag tagen drönare, handkontroll, minneskort och två mobiltelefoner ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken eller 32 § skyddslagen (2010:305): 2022-5000-BG25067- 1:1-1:3 samt 2 och 3.

Inställningar

B har vidgått händelseförloppet men förnekat ansvar med hänvisning till att han inte haft uppsåt till något av brotten och inte heller varit oaktsam i sådan grad som krävs för straffansvar. Han har bestritt åklagarens förverkandeyrkanden avseende beslagtagen drönare och tillhörande styrenhet men medgett förverkandeyrkandena i övrigt.

Frihetsberövande

B har varit berövad friheten som gripen och anhållen från den 4 mars 2022 kl. 15.11 till den 6 mars 2022 kl. 14:53.

UTREDNINGEN

B har hörts.

Avseende åtalspunkten 1 har åklagaren som övrig bevisning åberopat information gällande Drottningholms slott, bild från drönarscanner, PM filmanalys, stillbilder och beslagsprotokoll.

Inledningsvis får följande anses utrett. I samband med en resa till Sverige besökte B Drottningholms slott tillsammans med sin fru och en vän. I samband med besöket flög B med sin drönare och filmade. Insatschefen vid Drottningholms slott fick via drönarscanner reda på att en drönare flög i området och lokaliserade piloten till drönaren, dvs. B. Polisen kom sedan till platsen och grep B.

B har uppgett bl.a. följande. Han var på tjänsteresa i Sverige och förlängde vistelsen med anledning av att han nyligen hade gift sig och ville ha en bröllopsresa med sin fru. Eftersom han ville visa sin fru något nytt ringde han till en bekant och frågade om det fanns några lämpliga platser att besöka utanför innerstaden. Hans bekant berättade då att det fanns ett välbesökt vackert slott i närheten och erbjöd sig att skjutsa dem dit. Eftersom det var vackert väder tog han med sig sin drönare vid besöket. Vid slottet promenerade de sedan runt och de tittade bland annat på trädgården och kanonerna vid vattnet. Han såg speciellt klädda vakter och eftersom de inte var klädda som vanliga militärer trodde han att de var där för att roa turisterna.

Det stämmer att han pratade med en vakterna som var polack. Han fick då ett jakande svar på en fråga om man fick fotografera på platsen. I det skedet kom han inte på tanken att fråga om han fick flyga med drönare, han tänkte att allt var i sin ordning. De återvände till parkeringen för att starta drönaren på ett ställe där det inte fanns något folk. Han flög sedan med drönaren och filmade slottet. Under flygningen kom det en uniformerad militär som sa att han inte fick flyga med drönare på platsen. Han blev väldigt överraskad av beskedet eftersom han inte hade sett några skyltar. Inte heller tror han att han fick någon varning i den app han använde. Det borde han ha fått och varningssystemet skulle inte heller ha tillåtit flygning på ett skyddat område. Vid besöket förlitade han sig på drönarens varningssystem och gjorde inte några andra kontroller. Han hade inte någon avsikt att flyga in mot något skyddsobjekt. Om han hade vetat om att slottet tillhörde kungen och var ett skyddsobjekt hade han inte åkt dit. I sitt hemland försöker han alltid undvika ställen som kan ge problem. Hans avsikt med besöket vid Drottningholms slott var bara att få ett minne från resan. Han visste inte att han gjorde fel. Vid besöket såg han inte några informationsskyltar. Det kanske berodde på att han fokuserade på sin fru och det de gjorde.

DOMSKÄL

Inledande utgångspunkter

Brotten obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt regleras i skyddslagen (2010:305). Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost. Genom ett särskilt beslut får ett tillträdesförbud förenas med ett förbud att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. För straffansvar krävs för båda brotten uppsåt eller oaktsamhet.

Åklagaren har gjort gällande att beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott meddelades av Länsstyrelsen i Stockholm den 10 mars 2014 (beteckning 451-7613- 2014).

B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt

B har vidgått att han flög och filmade med sin drönare vid Drottningholms slott. Det framgår av länsstyrelsens beslut den 10 mars 2014, och övrig utredning, att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt och att skyddsobjektet omfattar vissa mark- och vattenområden. Av beslutet framgår också att länsstyrelsens beslut omfattar förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen. Tingsrätten anser att uttrycket ”inom slottet” innebär att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet och att det oavsett om fotografering sker från marken eller med hjälp av t.ex. drönare från luften.

B har vidgått att han flög med sin drönare inom den beslutade skyddsobjektsgränsen och det framgår även av åberopad bild avseende drönarens rörelser. Han har också vidgått att han då filmade slottet och dess omgivningar. Att han gjorde det framgår också av de bilder som åklagaren har åberopat som bevisning. Det är således enligt tingsrätten utrett att de objektiva kriterierna för straffansvar är uppfyllda enligt båda åtalspunkterna. Den fråga som tingsrätten ska ta ställning till är om B agerade med uppsåt eller oaktsamhet.

Av utredningen framgår det finns flera förbudsskyltar i anslutning till skyddsobjektet. B har uppgett att han inte letade efter några informationstavlor eftersom han var fokuserad på sin fru och det de gjorde tillsammans. Vid slottet fanns det vakter. B har vidgått att han såg dessa men uppgett att han trodde att de bara var där för att roa turisterna. B har också vidgått att han tidigare hade filmat med sin drönare vid många tillfällen och visste att det fanns områden där man inte fick flyga med den. Han har uppgett att han förlitade sig på drönarens varningssystem men inte kan utesluta att kan ha fått en varning som han inte noterade.

Utredningen i uppsåtsfrågan består uteslutande av B:s egna uppgifter. Det finns inte något i B:s uppgifter som tyder på att han agerade med uppsåt. Tingsrätten anser dock att B agerade oaktsamt. B borde ha förstått att det kunde finnas restriktioner kring det av vakter bevakade slottet och gjort närmare

undersökningar, t.ex. genom att aktivt leta efter informationsskyltar eller fråga någon av vakterna om flygning och filmning med drönare var tillåten. Det gäller inte minst mot bakgrund av B tidigare flygningar med drönare och hans kännedom om att det finns platser där det inte är tillåtet att flyga med drönare. Mot angiven bakgrund är de åtalade gärningarna styrkta. Gärningarna ska rubriceras på det sätt som åklagaren har gjort.

Vilken påföljd ska B få?

B är såvitt känt tidigare ostraffad. Det har inte framkommit något annat än att han lever under ordnade förhållanden. Utredningen ger stöd för att aktuell brottslighet var en oaktsam engångsföreteelse utan närmare planering eller illvilligt syfte. Det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Vid dessa förhållanden, och då varken brottslighetens straffvärde eller art utgör hinder mot det, ska påföljden bestämmas till villkorlig dom. Med hänsyn till den tid som B har varit frihetsberövad i målet föreligger särskilda skäl att avstå från att förena den villkorliga domen med dagsböter.

Förverkandeyrkandena

Bestämmelser om förverkande av utbyte av brott och av egendom som har använts som eller har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott finns i 36 kap. brottsbalken. Om det är särskilt föreskrivet om förverkande i en specialstraffrättslig författning ska dock inte brottsbalkens bestämmelser tillämpas. Exempel på en sådan specialstraffrättslig reglering är 32 § skyddslagen (2010:305). Vid bedömningen av åklagarens förverkandeyrkanden ska således skyddslagen (2010:305) tillämpas.

Åklagarens förverkandeyrkanden avseende minneskort och två mobiltelefoner med filminnehåll är lagligen grundade och ska bifallas.

Åklagarens förverkandeyrkanden i övrigt avser den drönare, med tillhörande styrenhet, som B använde vid aktuellt tillfälle. Utredningen ger inte stöd för att något filmmaterial sparats i aktuell egendom. Enligt 32 § skyddslagen (2010:305) får egendom som använts som hjälpmedel vid brott förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen om brottet fullbordats. Det är fråga om en laglig och förhållandevis dyrbar utrustning som använts oaktsamt vid ett tillfälle utan illvilligt syfte. Tingsrätten anser inte att ett förverkande behövs för att förebygga brott och anser inte heller att det finns särskilda skäl för ett förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden avseende drönaren med tillhörande styrenhet ska därför avslås.

Övriga frågor

Den offentlige försvararens ersättningsanspråk är skäligt. Hon ska därför tillerkännas begärd ersättning. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han till staten återbetala viss del av ersättningen till försvararen.

Eftersom det finns fängelse i straffskalan för de gärningar som B döms för ska han åläggas att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.