Lantmäteriets flygfotografering

Ett mindre flygplan som under dagtid flyger fram och tillbaka? Då kan det röra sig om flygfotografering. Bilden ovan visar pågående flygfotografering över Ängelholm med flygplanet SE-GIN, men just detta flygplan flög inte åt Lantmäteriet.

SE-GIN som bedrev flygfotografering den 7:e april 2026.
Frågor och svar

Jenny på Bild och Höjdsektionen hos Lantmäteriet har svarat på några frågor angående hur saker och ting fungerar. Frågeställningar i kursiv stil.

För 13 år sedan gjorde både Fotosidan och Sveriges Radio reportage angående Lantmäteriets flygfotografering. Jag tänkte att det vore dags igen och är intresserad av om någonting nytt hänt sedan 2013 och i så fall vad? 2013 hade Lantmäteriet införskaffat Ultracam Eagle. En kamera med 260 megapixlar och som var ihopsatt av Microsoft. Har Lantmäteriet uppdaterat sin kameramodell och i så fall till vad?

– Hej, i dag flyger vi och samlar in bilder med UCM Eagle Mark 3. Det är den senaste uppdateringen sedan 2013.

– Kör Lantmäteriet fortfarande med en upplösning på 25 cm? Har någonting nytt hänt angående att få personer på bild eller är upplösningen fortfarande så pass låg att man inte kan identifiera människor, exempelvis sådana som solar?

– Upplösningen är i dag 16 cm på bilderna. Nej, man kan inte identifiera personer som exempelvis ligger och solar på flygbilderna.

– Många undrar varför Lantmäteriet flygfotograferar i stället för att använda bilder från satelliter. Är det fortfarande så att det rör sig om användarrättigheter och möjligheten att själv välja väderförhållande eller är det mer som spelar roll? Är detaljrikedomen från flygfotografering fortfarande bättre än tillgängliga satellitbilder? Och är det lättare att skapa ortofoto från flygfoton jämfört med satellit? 

– Vi har inte upphovsrätt för satellitbilder. Vår produktion för att framställa ortofoton är i dag anpassad till flygbilder, som bättre uppfyller våra krav på molnfria och snöfria bilder. Detaljrikedomen från flygfotografering är fortfarande bättre än tillgängliga satellitbilder. Ju högre upp i atmosfären ju mer brus får vi med i bilderna.

– Hur ser det ut med LiDAR jämfört med satellitdata samt möjlighet att skapa 3D-miljöer? Behövs fixpunkter som man markerar ut för ortofoto?

Vi har stödpunkter för blocktriangulering.

– Använder Lantmäteriet fristående operatörer som får utföra uppdrag eller står Lantmäteriet med utrustning för en befintlig flotta? Eller det är en kombination?

Lantmäteriet hyr in två flygplan och piloter under säsongen för insamling. Flygfotograferna är Lantmäteriets egen personal. Vi äger en kamerautrustning och hyr en motsvarande, för att säkerställa homogena data och hinna samla in alla bilder vi planerat för en säsong, ca en tredjedel av Sveriges yta.

– Nu när bränslepriser är på tapeten, hur ser Lantmäteriet på drönare i stället för att använda flygplan?

Drönare är inte ett tillräckligt kostnadseffektivt sätt för insamling när det gäller nationell insamling och Sverigetäckning.

 

Klimataktivister friade för drönarflygning vid Landvetter

Två klimataktivister friades av Göteborgs tingsrätt efter att 2025-04-19 flugit drönare utanför Landvetter flygplats. Den springande punkten var att åklagaren inte hade lagt fram någon utredning som visade att aktuellt område som de flög i var ett restriktionsområde, eller rättare sagt en kontrollzon. Man hade även kunnat åtala för brott mot luftfartsförordningen och TSFS 2017:110 då aktivisterna framfört drönare inom fem kilometer från någon del av flygplatsens start- och landningsbana/or.

Beslut om rättelse

A uppgav vid huvudförhandlingen att den beslagtagna drönaren tillhör honom. Tingsrätten har i domslutet av förbiseende missat att ange att den beslagtagna egendomen ska lämnas ut till A utan lösen. Domen rättas i enlighet därmed.

Domslut

Åtal som E frikänns från
Brott mot luftfartslagen, 2025-04-19, 13 kap 4 § luftfartslagen (2010:500) i sin lydelse före 1 januari 2026

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 2025-04-19, 7 § 1 st och 30 § 1 st 2 men skyddslagen (2010:305)

Förverkande och beslag
Åklagarens yrkande om förverkande av drönare med fjärrkontroll avslås. Beslagen hävs och egendomen ska lämnas ut till A utan lösen.

Åtal som A frikänns från
Brott mot luftfartslagen, 2025-04-19, 13 kap 4 § luftfartslagen (2010:500) i sin lydelse före 1 januari 2026

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 2025-04-19, 7 § 1 st och 30 § 1 st 2 men skyddslagen (2010:305)

Förverkande och beslag
Åklagarens yrkande om förverkande av drönare med fjärrkontroll avslås. Beslagen hävs och egendomen ska lämnas ut till A utan lösen.

YRKANDEN

Stämningsansökan 2025-10-15, Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att E och A ska dömas för brott mot luftfartslagen enligt 13 kap 4 § luftfartslagen (2010:500) i sin lydelse före 1 januari 2026.

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN

E och A har tillsammans och i samförstånd flugit luftfartyg, en s.k. drönare, inom ett restriktionsområde utan att ha tillstånd till det. Det hände den 19 april 2025 på Flygplats, Landvetter, Västra Götalands län.

E och A begick gärningen med uppsåt.

Stämningsansökan 2025-10-15, Åtalspunkt 2

Åklagaren har begärt att E och A ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt 7 § 1 st och 30 § 1 st 2 men skyddslagen (2010:305). Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

2.1 OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT

E och A har tillsammans och i samförstånd flugit med en drönare över Landvetter Flygplats, det inhägnade området runt flygplatsen Eskilsbyvägen, som är ett skyddsobjekt. Det hände den 19 april 2025 på Flygplats, Landvetter, Västra Götalands län.

E och A begick gärningen med uppsåt.

Förverkande och beslag

Åklagaren har yrkat att i beslag tagen drönare med fjärrkontroll förverkas A enligt 36 kap 9 § brottsbalken.

Åklagaren har yrkat att i beslag tagen drönare med fjärrkontroll förverkas från E enligt 36 kap 9 § brottsbalken.

INSTÄLLNING

E och A har vidgått de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott. De har gjort gällande att de inte har flugit drönaren inom det inhägnade området. De har under alla förhållanden gjort gällande att de ska gå fria från ansvar på grund av nöd. De har inte haft någon erinran mot åklagarens förverkandeyrkande.

UTREDNING

E och A har hörts. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat händelserapport, övervakningsfilm, fotografier på drönare, karta över området, beslagsprotokoll och beslut om skyddsobjekt.

SKÄL

Brott mot luftfartslagen

Inledningsvis är klarlagt att E och A flög en drönare vid Landvetter Flygplats södra grind den 19 april 2025.

Av 13 kap. 4 § första stycket 3 luftfartslagen framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud eller föreskrifter om restriktionsområden som regeringen har meddelat med stöd av 1 kap. 8 § samma lag döms till böter eller fängelse i sex månader.

Tingsrätten konstaterar att åklagaren inte har lagt fram någon utredning som visar att aktuellt område är ett restriktionsområde. Han har gjort gällande att detta är ett notoriskt faktum. Tingsrätten anser emellertid att det ligger på åklagaren att visa att området där drönaren flugits innefattas av ett beslut om restriktionsområde. E och A ska därför frikännas från gärningen enligt åtalspunkten 1 och förverkandeyrkandet avslås. Det saknas därmed anledning att pröva deras nödinvändning.

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt

Av 7 § första stycket skyddslagen framgår att ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet samt att tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost. Enligt det åberopade beslutet från Länsstyrelsen utgör Göteborg Landvetter Airport ett skyddsobjekt. Vidare framgår av beslutet följande:

Skyddsobjektet omfattar det inhägnade området runt flygplatsen, de delar av passagerarterminalen där det krävs särskilt tillstånd för att vistas, flygtrafikledningsbyggnaden med inhägnat område, samt två stråk mellan den inhägnade landningsbanan och riksväg 40 respektive Eskilsbyvägen där inflygningsljusen är placerade.

E och A har gjort gällande att drönaren endast flögs utanför det inhägnade området, dvs. utanför grinden och staketet. Detta har inte ifrågasatts av åklagaren. E och A har även berättat att de kontrollerade skyltningen på området noggrant och att det inte framgick någonstans att det var otillåtet att flyga en drönare utanför staketet.

Åklagaren har gjort gällande att drönaren flögs på Eskilsbyvägen, vilket ska anses omfattas av beslutet om skyddsobjekt. Tingsrätten anser emellertid inte att det är visat att området utanför grinden där drönaren flögs omfattas av beslutet. Det har inte heller lagts fram någon utredning som visar att beslutet om skyddsobjekt framgått genom skyltning. E och A ska därför frikännas från gärningen enligt åtalspunkten 2. Det saknas därmed anledning att pröva deras nödinvändning.

 

Två toaletter eldhärjade i Ängelholm

Under söndagen fick räddningstjänsten vid 14:43 rycka ut till en toalett vid Stortorget. Där hittades papper som brunnit.

Under kvällen, vid 19:41, var det åter dags. Denna gång gällde det toaletten på lekplatsen Gåsalekan. Även denna gång hittades bränt papper.

Strafföreläggande för SVT efter drönarfärd

I samband med SVT:s program Gränslöst fiske från 2024 flög man även drönare i Haparanda skärgårds nationalpark. Eftersom det är förbjudet att starta och landa med luftfartyg enligt föreskrifterna anmälde Länsstyrelsen händelsen vilket ledde till ett strafföreläggande 2025-10-08.

FÖRSEELSE MOT OMRÅDESSKYDD

Sveriges Television Aktiebolag har av oaktsamhet brutit mot gällande föreskrifter i Haparanda Skärgårds nationalpark då de utan medgivande eller tillstånd startat och landat med drönare inom nationalparken.

FÖRETAGSBOT

På grund av angivet brott begånget i utövningen av företagets näringsverksamhet åläggs Sveriges Television Aktiebolag att betala företagsbot med 10 000 kronor.

Särskild grund

Företaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

Drönarfotande journalist fälld i hovrätt

En journalist från Siljan News drönarfotade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Den 26 augusti 2025 frikändes journalisten i Mora tingsrätt men fälldes i stället i den 13 november 2025 i Svea hovrätt.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

  1.  Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt.
    a. Hovrätten dömer B för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) den 10 april 2025.
    b. Hovrätten bestämmer påföljden till 30 dagsböter om 550 kr.
  2. B ska betala en avgift på 1 000 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
  3. Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortsätta att gälla.
  4. Hovrätten upphäver beslutet om ersättning till B för hans rättegångskostnader avseende försvarare i tingsrätten.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma B för olovlig avbildning av skyddsobjekt. B har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. För det fall hovrätten fastställer tingsrättens dom har han yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten. Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Utredningen i hovrätten är densamma som i tingsrätten.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att de objektiva förutsättningarna för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt skyddslagen är uppfyllda.

Vad gäller frågan om B agerat oaktsamt gör hovrätten följande bedömning. Skyddsobjektets förbudsskyltar framgår tydligt på fotografierna som B tog vid gärningstillfället. Med beaktande av det B berättat om hans kännedom om skyltningen vid skyddsobjekt innebär redan den omständigheten att han närmare borde ha kontrollerat skyltarnas innehåll. När han inte gjort detta har han agerat oaktsamt. Vad han har uppgett om att det förekommer andra avbildningar av skyddsobjektet fritar honom inte från ansvar. Han ska därför dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med vad åklagaren har påstått.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Antalet dagsböter ska motsvara brottets straffvärde. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska storleken på varje dagsbot bestämmas till 550 kr.

Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

Eftersom svårare straff än penningböter är föreskrivet för brottet ska B betala en avgift till brottsofferfonden.

I och med att hovrätten nu dömer B till ansvar enligt åtalet ska tingsrättens beslut om ersättning för hans försvararkostnader upphävas (se NJA 1994 s. 515).

Tysk turist flög drönare vid Drottningholm

En tysk turist fälldes i Solna tingsrätt 2025-09-03 efter att ha filmat Drottningholm inom skyddsobjektet. Utöver det flög han innanför skyddsobjektet och även i Bromma kontrollzon.

En sak som försvaret borde ha tryckt på är att beslutet om skyddsobjekt nämner ”förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.” 

Domslut

Brott som B döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2024-06-24, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

Påföljd

30 dagsböter om 220 kr (6 600 kr)

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förverkas från B enligt 32 § skyddslagen (i dess lydelse vid gärningstillfället). Beslaget ska bestå.

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

Ersättning och återbetalning

MH ska få ersättning av staten med 8 980 kr. Beloppet fördelas enligt följande:

• 3 948 kr arbete
• 1 450 kr tidsspillan
• 1 786 kr utlägg
• 1 796 kr mervärdesskatt

B ska betala tillbaka 8 980 kr av kostnaderna till staten.

YRKANDEN

Stämningsansökan 2025-01-31, Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma/fota det med drönare. Det hände den 24 juni 2024 vid Drottningholms slott, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Förverkande och beslag

Det yrkas att i beslag taget minneskort förverkas från B enligt 32 § skyddslagen

DOMSKÄL

Genom den framlagda utredningen är det klarlagt att B, som kommer från Tyskland, under sommaren var på semester i Sverige. Den 24 juni 2024 besökte han Drottningholms slott med tillhörande park. I samband med besöket lät B sin drönare flyga över parken. Han greps då ganska omgående för att ha filmat ett så kallat skyddsobjekt. Att det var fråga om ett skyddsobjekt och att det var förbjudet att flyga drönare i området framgick av turistskyltar som var uppsatta på olika ställen i området. Frågan i målet är om B hade uppsåt till gärningen alternativt om han var oaktsam när han begick gärningen.

B har själv sagt att han varken såg skyltar som utvisar att det var förbjudet att flyga drönare i området eller av andra skäl hade anledning att tro att ett drönarförbud kunde gälla i området. B har också sagt att han visserligen fick någon typ av varningsmeddelande i sin drönare när han flög i området, men att han inte tolkade det aktuella meddelandet som ett förbud att flyga drönare i området.

Tingsrätten finner inte att åklagaren har styrkt att B agerade med uppsåt när gärningen begicks, dvs. att han flög drönare trots att han visste eller misstänkte att det var förbjudet. Tingsrätten anser dock att B:s agerande att flyga drönare kring ett av vakter bevakat slott var oaktsamt, särskilt eftersom han dessutom fick någon typ av varningsmeddelande i sin drönare inom området. Varningsmeddelandet borde ha fått honom att leta efter informationsskyltar alternativt att fråga en vakt i området om det var tillåtet att flyga drönare eller inte.

B ska alltså, i enlighet med åklagarens förslag, dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt, oaktsamt brott. Påföljden kan stanna vid böter.

Med anledning av utgången i målet ska det i beslag tagna minneskortet förverkas.

B ska, med beaktande av hans ekonomiska förhållanden, betala för sin försvarares kostnader. B ska också erlägga en avgift till Brottsofferfonden om 1000 kr.

Brand i carport förstörde 30-tal bilar i Ängelholm

Strax efter klockan två på natten den 3 november fick räddningstjänsten in ett larm om en brand på en parkeringsplats. Enligt uppringaren föregicks branden av en smäll eller explosion. Två carportar och ett 30-tal bilar förstördes.

I januari 2026 gick SVT ut med att man kunnat härleda denna brand och en annan till det extremistiska 764-nätverket. I ett filmklipp som SVT publicerat syns hur en gärningsman brandanlägger en bil.

Fredagen den 6 februari 2026 häktades av Helsingborgs tingsrätt en pojke i tonårsåldern för mordbrand. Han bodde i samma område.