Inget NOTAM på svenska – drönarpilot friad

En drönarpilot som flugit drönare i ett restriktionsområde friades av Göteborgs tingsrätt då NOTAM som reglerat det temporära restriktionsområdet inte stått på svenska. Göteborgs tingsrätt förkunnade domen 2024-04-03.

Göteborg tingsrätt domslut

Åtal som B frikänns från
Brott mot luftfartsförordningen, 2023-08-05, Göteborgs stad, 13 kap 1 §
luftfartsförordningen (2010:770)

Ersättning och återbetalning
JS ska få ersättning av staten med 4 129 kr. Beloppet fördelas
enligt följande:
• 3 303 kr arbete
• 826 kr mervärdesskatt

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för brott mot
luftfartsförordningen enligt 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770).
Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 BROTT MOT LUFTFARTSFÖRORDNINGEN
B har brutit mot Transportstyrelsens beslut om tillfälligt
restriktionsområde ESR631 ULLEVI genom att utan tillstånd flyga med
en drönare inom det tillfälliga restriktionsområdet. Det hände den 5
augusti 2023 vid bland annat Levgrensvägen, Göteborgs stad.

B begick gärningen med uppsåt.

INSTÄLLNING

B har erkänt gärningen men har motsatt sig ansvar för brott. Han har hävdat att han inte har haft uppsåt då han har vidtagit alla
försiktighetsåtgärder som krävts av honom.

UTREDNING

B har hörts.

Som skriftlig bevisning har åklagaren presenterat anmälan, beslut,
registerutdrag och uppgifter från Luftfartsverket.

SKÄL
Tillämpliga bestämmelser

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 1 kap. 8 § första stycket luftfartslagen (2010:500) av militära skäl meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta om inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom viss del av landet (restriktionsområde). Sådana föreskrifter eller beslut får också meddelas om det behövs av hänsyn till allmän ordning och säkerhet, friluftsliv, natur- eller miljövård eller för att undvika störning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning av större omfattning

Det framgår av 1 kap. 4 § luftfartsförordningen (2010:770) att
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta att ett område ska vara restriktionsområde, om det behövs av hänsyn till militär verksamhet eller om allmän ordning och säkerhet kräver det. Av kapitlets 5 § framgår vidare att när Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om eller beslutar att ett område ska vara restriktionsområde, ska den ange de inskränkningar i rätten till luftfart inom området som behövs. Den som uppsåtligen överträder föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av 1 kap. 4 och 5 § luftfartsförordningen döms till böter, 13 kap. 1 § luftfartsförordningen.

I 2 kap. 10 § Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:110) om
obemannade luftfartyg anges att flygning i restriktionsområde (R-område) och farligt område (D-område) bara får ske efter tillstånd i enlighet med AIP ENR 5.1 (Aeronautical information publication).
Av AIP ENR 5.1 punkten 2.1.4 framgår att tillfälligt upprättat
restriktionsområde liksom tillfällig utvidgning i sid- eller höjdled av permanent restriktionsområde publiceras genom NOTAM (Notices for Airmen).

Den straffrättsliga legalitetsprincipen

Den straffrättsliga legalitetsprincipen kommer till uttryck i bl.a. 2 kap. 10 § Regeringsformen och 1 kap. 1 § Brottsbalken. Legalitetsprincipens
huvudsakliga funktion kan sägas vara att göra det förutsebart om straff kan följa på ett visst handlande men även att möjliggöra en kontroll av den straffrättsliga maktutövningen. En given utgångspunkt är då att den enskilde ska ha rimliga möjligheter att själv skaffa sig kännedom om vilka regler som gäller. Att det då kan erfordras efterforskningar och överväganden om vad som gäller innebär inte att det krav på tydlighet och precision som ställs ska anses eftersatt.

Högsta domstolen har i NJA 2019 s. 577 framhållit att den givna
utgångspunkten är att lagar och andra författningar ska vara avfattade på svenska. Endast i rena undantagsfall, som när en författnings tillämpningsområde är begränsat och riktar sig till personer med särskilda fackkunskaper på området, kan det godtas att någon del av en reglering, t.ex. en utfyllande norm, är på annat språk än svenska. Högsta domstolen uttalar vidare att särskilda hänsyn måste av rättssäkerhetsskäl tas när det gäller föreskrifter
som anger ramarna för det straffbara området och att den enskilde måste ha möjlighet att ta reda på innehållet i en straffbestämmelse genom att ta del av regleringen på svenska. Slutsatsen är att de krav som följer av legalitetsprincipen inte är uppfyllda om en straffbestämmelse i sådana delar som är avgörande för en gärnings straffbarhet inte är avfattade på svenska.

Tingsrättens bedömning

Det framgår av utredningen i målet, däribland B:s egna
uppgifter, att han flög med sin drönare (obemannat luftfartyg) i det tillfälliga restriktionsområdet ESR631 ULLEVI någon gång mellan kl. 21.45 till 22.25 den 5 augusti 2023. En förutsättning för att döma B för brott mot luftfartsförordningen är emellertid att straffbestämmelserna uppfyller kravet på legalitetsprincipen.

Transportstyrelsen beslutade den 10 juli 2023 att inrätta ett tillfälligt
restriktionsområde efter ansökan av polismyndigheten. Det framgår av
bestämmelserna i 1 kap. 8 § luftfartslagen samt 1 kap. 4 och 5 § luftfartsförordningen att inrättandet av restriktionsområde innebär en
inskränkning av rätten till luftfart i området. Området som berördes var
benämnt ESR631 ULLEVI och restriktionen gällde den 5 augusti 2023 från kl 13.00 till 23.00. Beslutet skickades sedan till relevanta myndigheter för kännedom och publicering, bland annat skickades beslutet till Luftfartsverket.

Luftfartsverket publicerade informationen till allmänheten genom NOTAM. NOTAM är en tjänst som utger löpande aeronautisk information som antingen ändras innan AIP har uppdaterats eller då informationen är mer tillfällig (exempelvis vid tillfälliga restriktionsområden). Tjänsten är tillgänglig genom Luftfartsverket och Transportstyrelsen hemsida. Det nu aktuella tillkännagivandet publicerades den 13 juli 2023. I  tillkännagivandet framgick det vilken tid och vilket område som är tillfälligt begränsat. Tillkännagivanden i NOTAM, inkluderat det nu aktuella tillkännagivandet, är en avgörande precisering av straffbestämmelsen i 13 kap. 1 § luftfartsförordningen och är väsentlig för att den enskilde ska kunna veta vart och när restriktionerna gäller.

Det har inte framkommit annat än att föreskrifterna tillkommit i enlighet med lämnade bemyndiganden. Däremot är samtlig information i NOTAM,
inkluderat det nu aktuella tillkännagivandet, kungjort på engelska.
Tillkännagivandena som kungörs i NOTAM finns inte tillgänglig på svenska.

Såvitt utredningen visar framgår restriktionen på svenska endast genom
Transportstyrelsens beslut den 10 juli 2023. Det finns inget som talar för att B har fått del av det beslutet. Det har inte gjorts gällande att
restriktionsområdet tillkännagetts på platsen genom anslag eller liknande. Åklagaren har för övrigt i målet inte redogjort för hur B hade kunnat få kännedom om och tillgång till beslutet.

Av kartbilden som har lagts fram i målet framgår vilka områden som är under restriktion och kartbilden är visserligen tillgänglig på svenska. Det finns däremot inte någon hänvisning till kartbilden i AIP ENR 5.1 som
Transportstyrelsens föreskrifter hänvisar. Dessutom har det nu aktuella
tillkännagivandet inte publicerats med hjälp av kartbilden.

Mot bakgrund av att det nu aktuella tillkännagivandet var kungjort i NOTAM på engelska är de krav på legalitetsprincipen som Högsta domstolen har fastställt i ovan nämnda mål inte uppfyllda (se även Svea hovrätts avgörande i mål B 8846-20, där det var fråga om ett permanent restriktionsområde). Tillkännagivanden som publiceras i NOTAM vänder sig till envar som ägnar sig åt luftfart och är därmed inte så begränsade till personer med särskilda fackkunskaper att det bör kunna godtas att informationen som publiceras är på annat språk än svenska. Förutsättningarna för att döma B för brott är därför inte uppfyllda och åtalet ska därför ogillas.

Ersättning för kostnader för försvarare

B har frikänts från åtalet och har begärt ersättning för sina
rättegångskostnader. Den begärda ersättningen är skälig.

Filmning av räddningsinsats ledde till påhälsning av polis

Vid 17:12 fredagen den 26 april pågick en räddningsinsats vid Årstabron i Stockholm. En man filmade händelsen från sin bostad varvid polisen sökte upp mannen, spelade av filmen och raderade därefter materialet på mannens mobiltelefon. Enligt polisens presstjänst verkar det inte som att en anmälan har upprättats.

Av allt att döma skedde filmningen av en person som befann sig på en bro utomhus och inte inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Någonting som krävs för för att vara kränkande fotografering.

Varför filmen raderats och med vilket lagstöd förtäljs ej. Metoden att bara radera en film är heller inte en säker metod utan det krävs överskrivning av materialet.

Se artikeln Lathund för polisen vid fotorelaterade brott

Journalist friad i hovrätt efter att ha fotat SÄPO:s byggnad

En kinesisk medborgare som hade ärende till Säkerhetspolisen i Solna tog med sin mobiltelefon en bild på byggnaden. Det uppmärksammandes av skyddsvakt och mannen blev därefter gripen. I både tingsrätt och hovrätt friades mannen då han var journalist och att anskaffarfriheten innan 1 januari 2024 trumfade skyddslagen. Svea hovrätts dom från 2024-03-22 nedan.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Svea hovrätt

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

2. SN får ersättning av staten med, rätt räknat, 8 161 kr. Av beloppet avser 5 129 kr arbete, 1 400 kr tidsspillan och 1 632 kr mervärdesskatt. Staten ska även slutligt stå för kostnaderna för den offentlige försvararen.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma B i enlighet med åtalet.

B har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Parterna har åberopat samma bevisning som i tingsrätten. Därtill har åklagaren åberopat beslut från Länsstyrelsen och fotografier på skyltning. B har åberopat ett synintyg. Hovrätten har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av ljud- och bildfiler från förhören i tingsrätten.

Hovrätten gör följande bedömning. Av den i hovrätten åberopade bevisningen framgår att Säkerhetspolisens lokaler är ett skyddsobjekt och att avbildningsförbud gäller samt att detta är skyltat på flera ställen utanför lokalen. B har dock uppgett att han är journalist och i denna egenskap blivit inbjuden till lokalerna samt att han har för vana att fotografera platser som han besöker. Eftersom han inte hade internetuppkoppling kunde han dock inte skicka vidare bilden eller lägga upp bilden på internet direkt.

Vid tiden för den aktuella gärningen gällde enligt praxis från Högsta domstolen (NJA 2015 s. 298) att ansvarsbestämmelserna i skyddslagen (2010:305) stod i strid med anskaffarfriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet skett för att bilderna skulle publiceras. Detta har sedan den 1 januari 2023 ändrats genom att en ny bestämmelse, 1 kap. 12 § p. 7 tryckfrihetsförordningen, förts in. Eftersom B fotograferat skyddsobjektet i egenskap av journalist får syftet med hans avbildning antas ha varit att publicera bilden. Eftersom fotograferingen skedde före lagändringen ska bedömningen ske enligt den praxis som gällde enligt det ovan nämnda rättsfallet från Högsta domstolen. Mot denna bakgrund saknas det anledning att pröva B:s invändningar om att han varken haft uppsåt eller varit oaktsam eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen vid denna tidpunkt inte kunde tillämpas i en situation som denna. B ska därför inte fällas till ansvar för brott och tingsrättens dom ska fastställas.


Solna tingsrätt

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-12-06 09:03, Solna stad

Ersättning och återbetalning

SN får ersättning av staten med 4 594 kr. Beloppet fördelas enligt följande:

  • 3 675 kr arbete
  • 919 kr mervärdesskatt

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-05-10, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

B har olovligen och i strid med särskilt förbud avbildat skyddsobjektet Säkerhetspolisen genom att ha fotograferat detsamma. Det hände den 6 december 2022 på Bolstomtavägen 2, Solna stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Skäl

Denna dom

Denna dom behandlar frågan om åklagaren kunnat bevisa att B gjort sig skyldig till brottet olovlig avbildning av skyddsobjekt. B har förnekat brott. Åklagaren har ansett att han ska dömas till villkorlig dom och dagsböter för i vart fall oaktsamt brott mot skyddslagen.

Utredningen

B och åklagaren har till att börja med varit överens om följande. B besökte Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna den 6 december 2022. Han var inbjuden för ett besök som var bestämt i förväg. När han till fots närmade sig byggnaden där huvudkontoret finns tog han på avstånd ett foto av byggnadens utomhusfasad med sin mobilkamera. Han uppmärksammades av skyddsvakter. Efter mötet med Säkerhetspolisen kontaktade skyddsvakter och polis honom. Hans mobilkamera togs i beslag.

Åklagaren har som bevisning lagt fram en övervakningsfilm som visar B utanför byggnaden och ett foto som visar del av byggnadens utomhusfasad. B har bekräftat att han tog fotot. Skyddsvakten LS, som arbetar på platsen, har vittnat om att han av en kollega fick höra att B tagit ett foto av byggnaden och om att det kring byggnaden finns skyltar uppsatta som anger avbildningsförbud (fotoförbud).

B har förklarat att han tog fotot för att han är journalist och har tagit till vana att fotografera platser han besöker. Han var inbjuden av Säkerhetspolisen men hade inte fått någon information om att byggnaden var ett s.k. skyddsobjekt eller att det var förbjudet att fotografera byggnaden. Han kände inte till de förhållandena och såg inte heller någon skylt som angav fotoförbudet förrän han kom fram till husets entré, har han gjort gällande.

Tingsrättens slutsatser

Skyddsobjekt?

En första förutsättning för en fällande dom mot B är att det blivit klarlagt att Säkerhetspolisens huvudkontor utgör ett s.k. skyddsobjekt enligt bestämmelserna i skyddslagen. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet (fast B var ju inbjuden). Åklagaren har inte lagt fram någon direkt bevisning om att det finns ett beslut om att huvudkontoret är ett skyddsobjekt, t.ex. skriftlig dokumentation om förhållandet, men att Säkerhetspolisens huvudkontor verkligen är ett skyddsobjekt är rimligt för envar, väl känt för tingsrätten och dessutom tycks vittnet skyddsvakten LS i sitt vittnesmål vid huvudförhandlingen utan att direkt ha tillfrågats om saken ha utgått från att byggnaden är ett skyddsobjekt. Tingsrätten godtar mot den bakgrunden påståendet om att huvudkontorsbyggnaden är ett skyddsobjekt.

Ett särskilt beslut om förbud mot avbildningar?

Att byggnaden är ett skyddsobjekt innebär inte i sig med automatik att det är förbjudet att fota eller på annat sätt avbilda byggnaden/objektet. För att fotoförbud (avbildningsförbud) ska gälla på platsen krävs ”ett särskilt beslut” som anger att sådant förbud gäller. Åklagaren har inte lagt fram någon bevisning om att sådant särskilt beslut finns. LS har visserligen i sitt vittnesmål utgått från att fotoförbud gäller och B kan sägas ha bekräftat att han nu, i efterhand, förstått att fotografering är förbjuden. Men någon direkt bevisning om förekomsten av ett sådant särskilt beslut har inte presenterats vid huvudförhandlingen. Inte heller har tingsrätten fått del t.ex. ett foto på en skylt som anger avbildningsförbud på platsen. Rimligen finns sådana skyltar men det går inte, som tingsrätten ser saken, att utan vidare och utan någon direkt bevisning i den delen bara utgå från att det finns ett sådant särskilt beslut som krävs enligt skyddslagen och att det beslutet i så fall omfattar också byggnadens yttre fasad.

B:s uppsåt

B har, som framgått, gjort gällande att han inte kände till byggnadens status som skyddsobjekt och det påstådda fotoförbudet och han har sagt att han inte skulle ha tagit något foto om han känt till att det var förbjudet enligt bestämmelserna i skyddslagen. Han har, som också nämnts, förklarat att han inte såg någon skylt som angav förbudet förrän han kom fram till husets entré. Det påståendet stämmer inte överens med LS:s uppgifter vid huvudförhandlingen. Vittnet har sagt att området kring huvudkontoret är ”välskyltat” och att det finns en förbudsskylt ungefär i höjd med den plats där B tog fotot, ett stycke från entrén.

Tingsrätten har ingen anledning att misstro vittnet. Det verkar högst rimligt att anta det finns skyltar på platsen som markerar både byggnadens status som skyddsobjekt och fotoförbudet. Men hur dessa skyltar ser ut och närmare om var de är placerade har det inte lagts fram någon bevisning om. Och i frågan om B såg någon skylt innan han på visst avstånd från byggnaden tog fotot finns ingen annan utredning än B:s egna uppgifter.

Slutsats

I avsaknad av närmare utredning om det nödvändiga särskilda beslutet och om vilka skyltar som B såg eller kunde se när han tog fotot, finns det inte förutsättningar att döma honom för den åtalade gärningen.

Förverkande

Åklagaren har ansett att B:s mobiltelefon ska förklaras förverkad. Hon har gjort gällande att förverkande behövs eftersom även ett raderat foto kan återskapas om B återfår telefonen.

B har motsatt sig förverkande.

Mobiltelefonen kan beskrivas som B:s hjälpmedel vid den åtalade gärningen. Huvudsyftet med att förverka sådana hjälpmedel till brott enligt skyddslagen är att förebygga brott mot lagen. I detta fall har B inte begått något brott och dessutom är det osäkert om förverkande av telefonen skulle innebära att framtida brottslighet från B:s sida förebyggs. Han är ostraffad sedan tidigare och någon konkret risk för att han kommer att göra sig skyldig till brott framöver har inte gjorts gällande. Han arbetar som journalist och under de ca tio månader som nu gått sedan telefonen togs i beslag har han med all sannolikhet skaffat sig en annan mobiltelefon. Om den beslagtagna telefonen förverkas skulle det därmed rimligen ha en högst blygsam betydelse för hans möjligheter att framöver t.ex. fotografera en skyddsklassad byggnad. Till det kommer att det säkerligen är riktigt att ett raderat foto kan återskapas om B återfår telefonen, men det framstår som högst antagligt att fotot kan återskapas eller ”tas fram” via någon av de molntjänster och liknande som finns även om B inte får tillbaka sin telefon.

Det är sammantaget enligt tingsrättens mening inte rimligt att säga att förverkande av mobiltelefonen ”behövs” för att förebygga brott. Några andra särskilda skäl för förverkande än de som nu prövats har åklagaren inte pekat på.

Dömdes efter drönarfilmning vid Kaknästornet

En grekisk medborgare som studerade i Sverige dömdes i Stockholms tingsrätt 2024-02-22 för att medelst drönare olovligen avbildat Kaknästornet. Totalt landade summan på 3 000 kr.

Bild på skyddsobjektsskylten ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Domslut

Brott som B döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2023-10-28, Stockholms stad, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

Påföljd

40 dagsböter om 50 kr (2 000 kr)

Förverkande och beslag

Tingsrätten avslår yrkandena om förverkande av i beslag tagen egendom (drönare, GoPro-glasögon, batterier, kontroll, GoPro-kamera och sim-kort). Beslagen hävs.

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305). Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har med hjälp av en drönare och en GoPro-kamera fotograferat och filmat Kaknästornet från luften och därigenom brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar av skyddsobjektet. Det hände den 28 oktober 2023 vid Kaknästornet, Mörka kroken, Stockholm, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Förverkande och beslag

Åklagaren har yrkat att i beslag tagen drönare, GoPro-kamera, GoPro- glasögon, sim-kort, kontroll och batterier ska förklaras förverkade

INSTÄLLNING

B har under målets handläggning erkänt gärningen. Han har gjort anspråk på den beslagtagna egendomen. Tingsrätten har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

UTREDNING

Åklagaren har som bevisning åberopat beslut om skyddsobjekt, fotografier, beslagsprotokoll och B:s egna uppgifter från förundersökningen.

SKÄL

Skuld och påföljd

B har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av övrig utredning. Åtalet är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Med beaktande av brottets straffvärde bestämt antalet dagsböter till 40 stycken. Storleken på varje dagsbot ska, med hänsyn till vad som framkommit om B:s ekonomi, bestämmas till 50 kr.

Förverkande

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen (2010:30) får enligt 32 § andra stycket nämnda lag förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Av 30 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken framgår att när ett mål avgörs utan huvudförhandling ska domen grundas på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt förekommit i målet.

Åklagarens förverkandeyrkanden avser drönare, GoPro-glasögon, batterier, GoPro-kamera, kontroll och SIM-kort.

Av PM i förundersökningsprotokollet framgår att all film från brottstillfället är raderad från GoPro-kameran. Den aktuella utrustningen är laglig och förhållandevis dyrbar. Tingsrätten anser inte att det framkommit skäl för förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden ska därför avslås och beslagen hävas.

Övrigt

Skyldigheten att betala en avgift till Brottsofferfonden följer av lag.