Journalist döms efter att ha filmat polisstation i Solna

En dokumentärfilmare som skulle filma polishuset till en dokumentär om en arbetsplatskonflikt blev i dag, 3:e oktober 2024, dömd i Solna tingsrätt för att ha brutit mot avbildningsförbudet i skyddslagen. Han dömdes till att betala 40 dagsböter om 200 kr. Totalt med försvarare och brottsofferfond landade det på 14 394 kr.

Domslut

Brott som B döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2024-05-17, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

Påföljd

40 dagsböter om 200 kr (8 000 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

Ersättning och återbetalning

CS ska få ersättning av staten med 5 394 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 315 kr arbete
• 1 079 kr mervärdesskatt

B ska betala tillbaka 5 394 kr av kostnaderna till staten.

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera och/eller filma ett skyddsobjekt. Det hände den 17 maj 2024 på Sundbybergsvägen 15, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har framställt yrkande enligt ovan.

B har förnekat brott och bestritt ansvar för brott. Han har vidgått att han filmat polishuset i Solna, men förnekat att han haft uppsåt eller agerat oaktsamt.

UTREDNINGEN

B har hörts. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat avrapporterings-PM, promemoria avseende filmer på B:s telefon och beslut från Länsstyrelsen Stockholm. Åklagaren har också förevisat fotografier på skyltning och kartbild.

DOMSKÄL

B döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt

Genom beslut från Länsstyrelsen och fotografier på skyltning är det utrett att polishuset på Sundbybergsvägen 15 är ett skyddsobjekt, att avbildningsförbud gäller och att detta är skyltat utanför polishuset. Det är också, genom B:s egna uppgifter och promemoria avseende filmer på B:s telefon, utrett att B fotograferat och/eller filmat polishuset. Tingsrätten konstaterar därmed att de objektiva förutsättningarna för att B ska kunna dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt är uppfyllda.

Frågan som tingsrätten har att pröva är om B agerat med uppsåt eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har berättat att han arbetar som dokumentärfilmare och att han filmade polishuset till en dokumentär om en arbetsplatskonflikt. Av B:s uppgifter har framkommit att han ringt till polisen på 114 14 tidigare under dagen för att fråga om polisstationen fortfarande låg på samma ställe som när arbetsplatskonflikten utspelade sig, att han presenterat sig som dokumentärfilmare, att han pratat med två olika personer hos polisen och att ingen av personerna sagt till honom att det skett ändringar i grundlagen eller att det var förbjudet att filma polishuset. B har uppgett att han inte frågade polisen uttryckligen om det var tillåtet att filma, att han inte visste om att det skett en grundlagsändring och att det inte finns någon process för hur man som dokumentärfilmare söker tillstånd till att avbilda ett skyddsobjekt. Enligt B har han genom att ringa till polisen gjort tillräckliga kontroller över vilka regler som gäller. Om vad som hände när han kom till polishuset i Solna har B berättat att han filmade polishusets staket på ungefär 15 meters avstånd i dagsljus, att han såg en övervakningskamera vid staketet när han filmade sista filmsekvensen och att han såg förbudsskyltarna först när han slutat filma. B har också redogjort för synpunkter på de ändringar som skett i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gällande tillämpningen av skyddslagens avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området.

Tingsrätten konstaterar att B:s uppgifter om att han till en början inte visste att det var förbjudet att avbilda polishuset inte är orimliga och inte heller motbevisade. Det är därmed inte utrett att B bröt mot avbildningsförbudet uppsåtligen. B har dock haft ett ansvar att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande avbildning av polishuset. Det framgår av promemoria avseende filmer på B:s telefon att han vid flera tillfällen filmat förbudsskyltarna. Även om B avbildat polishuset på visst avstånd framstår det som osannolikt att han inte noterat skyltarna, särskilt eftersom filmningen skett i dagsljus. Han har under alla förhållanden haft anledning att lägga märke till skyltarna. Enligt tingsrätten har B genom att fortsätta filma trots att han passerat förbudsskyltar agerat oaktsamhet. Att B ringt till polisen för att fråga om det fortfarande var samma polisstation på platsen som när arbetsplatskonflikten utspelade sig och då inte upplysts om att det var förbjudet att avbilda polishuset medför ingen annan bedömning. De synpunkter som B fört fram mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 saknar betydelse i fråga om ansvar för brottet. B ska därför dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljden bestäms till dagsböter

Det brott som B döms för är sådant att påföljden kan stanna vid dagsböter. Med hänsyn till brottets allvar ska B dömas till 40 dagsböter. Varje dagsbot bestäms till 200 kr på grund av B:s ekonomiska förhållanden. Sammanlagt ska B alltså betala 8 000 kr i böter.

Ersättning m.m.

Den offentliga försvararen CS har yrkat ersättning för fem timmars arbete och en timmes tidsspillan. Tingsrätten konstaterar att den totala förhandlingstiden i målet uppgått till en timme och att Domstolsverkets föreskrifter om brottmålstaxa för offentlig försvarare i tingsrätt och hovrätt (DVFS 2023:12) är tillämplig. Som utgångspunkt ska ersättningen därför bestämmas i enlighet med bilagan till föreskrifterna. Om skälig ersättning för arbete i målet överstiger däri angivet gränsvärdet har målet krävt avsevärt mer arbete än normalt och taxan får då frångås (se 8 § DVFS 2023:12).

CS har som skäl för att taxan ska frångås anfört att huvudmannen begärt flera möten för förberedelser och varit aktiv i att utforma sitt försvar. Enligt tingsrätten har skälig ersättning i målet inte överstigit gränsvärdet och det finns därför inte skäl att frångå brottmålstaxan. CS ska därför tillerkännas ersättning enligt brottmålstaxan, vilket även omfattar ersättning för en timmes tidsspillan.

Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han återbetala hela beloppet för försvararkostnaden till staten.

Brottsofferfond

Eftersom B döms för ett brott med svårare straff än penningböter i straffskalan ska han betala en avgift till Brottsofferfonden.

Eskilstuna-Kuriren publicerade bild på militärtransport

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Eskilstuna-Kuriren valde i går att publicera en artikel, inklusive bild, om en aktuell transport av pansarbandvagnar modell 302 som skänkts till Ukraina. Någonting som väckt känslor i tidningens kommentarsfält.

Strax efter krigsutbrottet i Ukraina gick bland annat chefen för Fältjägargruppen på Frösön, överstelöjtnant Mikael Wassdahl, ut med uppmaningen att inte sprida vad försvarsmakten gör och är.

Avbildningsförbud?

Sedan några år tillbaka kan fordon klassas som skyddsobjekt och på bilden som Eskilstuna-Kuriren tagit och även publicerat sitter det en gul skylt på varje pansarbandvagn. Upplösningen på den publicerade bilden är dock för låg för att kunna säga om skyddsobjektsskyltarna även nämner avbildningsförbud. Däremot publicerade Eskilstuna-Kuriren en insändare utan betalvägg. I videon som är filmad på nära håll syns också symbolen för en hand uppe i vänstra hörnet och någonting mindre, troligen en kamera, i skyddsobjektsskyltarnas övre högra del.

Sedan förra året med en ändring i tryckfrihetsförordningen har journalister inget frikort när det kommer till att fotografera skyddsobjekt med avbildningsförbud.

Bröllopsfotograf anmäld till ARN för uteblivna bilder

En bröllopsfotograf på Gotland blev den 7 augusti 2024 anmäld till Allmänna reklamationsnämnden för att, enligt anmälaren, inte levererat enligt avtal efter snart tre år. Allmänna reklamationsnämnden beslutade den 13 augusti 2024 att inte pröva anmälan då anmälan kommit in för sent.

Vid den 22 september 2024 hade delar av avtalet, de 600 högupplösta bilderna, levererats.

Företagsnamnet är i texten nedan utbytt till Företaget AB.

Nämndens beslut

Allmänna reklamationsnämnden prövar inte tvisten. Ärendet avslutas.

Motiveringen till nämndens beslut

Nämnden prövar inte tvister där anmälan kommit in till nämnden mer än ett år efter det att anmälaren första gången klagade till företaget (8 § och 25 § förordningen med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden). Nämnden konstaterar att A klagade till företaget den 20 september 2022 och att anmälan kom in till nämnden den 7 augusti 2024, vilket är för sent.

Tvisten mot företaget

Beskrivning av vad tvisten handlar om

I grunden handlar tvisten om att vi ännu inte ha fått delar av det vi avtalat om vilket är: ca 600 högupplösta bilder på USB, fotoalbum samt fotoförstoring i valfri storlek. Allting är betalat. Vi har också påmint B under alla år och hon svarar med att be om ursäkt och lovar att återkomma så snart hon kan men gör det aldrig. Därav vi har dröjt med anmälan hit till ARN då hon nu sedan juni i år inte svarar oss längre.

Vi beställde bröllopsfotografering inför vårt bröllop som skulle äga rum 4 sept 2021. Den 24 sept 2021 återkom B med alla bilder i lågupplöst då vi skulle välja ut vilka bilder vi ville ha till vårt album. Hon skrev i samma meddelande att de högupplösta skulle komma på USB (har ej hänt ännu). Vi dröjde dock till den 8 december med att återkomma med svar då E blev gravid och mådde väldigt dåligt under perioden. Vi hade dialog med B gällande det som sa att det är ingen fara utan vi skulle återkomma så fort vi mådde bättre. Första påminnelsen till B var i mars 2022 där hon svarade med att hon ännu inte påbörjat arbetet men skulle göra det så snart som möjligt. Sedan kom nästa påminnelse från vår sida i september 2022 där vi fick ungefär liknande svar tillbaka, men att hon också hade dåligt samvete för att vi fått vänta så länge. Sedan har vi påmint B kontinuerligt i snitt varannan månad via mail, Instagram och sms då hon inte svarar oss per telefon när vi ringer. Däremot svarade hon när vi skrev till henne där hon ber om ursäkt och lovar att leverera så snart som möjligt. Det är också anledningen till varför vi avvaktat med att anmäla hit till ARN.

Den 30 april 2024 skickade vi dock ett krav med följande innehållet att leverera det som ännu inte levererats inom två veckor annars kommer vi gå vidare med en anmälan till ARN. Den 22 maj svarar B via Instagram att hon självklart ska leverera så fort som möjligt och undrar vilken bild vi önskar som förstoring, vilket jag mailade till henne. Det gjorde att vi drog ute på det lite till med nya förhoppningar. Men nu har vi ännu inte hört någonting och heller inte fått någon leverans av henne och därför anmäler vi nu till ARN.

När klagade du första gången till Företaget AB?

2022-09-20

Vad krävde du av Företaget AB?

Leverans av produkterna omgående.

Har Företaget AB sagt nej till kravet?

Nej

Vad svarade eller gjorde Företaget AB och vad gick de med på?

De har hela tiden sagt att de ska leverera så fort som möjligt, men har sagt ungefär samma sak nu sedan mars 2022.

Kravet nu

Vad begär du av Företaget AB?

Vi begär i första hand full leverans enligt avtalet och detta inom två veckor från beslut från ARN. I andra hand begär vi att få de högupplösta bilderna enligt kontrakt med leverans inom två veckor från beslut från ARN och ett avdrag på priset till vad de lägre paketet kostade då. Det lägre paketet kostade 20 000 kr då, vi betalade 35 000 kr och därför önskar vi i så fall en återbetalning från Företaget AB på 15 000 kr.

Hur motiverar du ditt krav?

– Vi har ännu inte fått våra bilder och materialet från den viktigaste dagen i vårt liv tre år efter vårt bröllop.

– Vi tog ett dyrare paket och valde fotograf med omsorg just för att det är vår viktigaste dag i livet.

– Vi har betalt fullt pris innan leverans då vi litade fullt ut på B och Företaget AB och hon hade bra referenser.

– De ville upprätta avtal som företaget själva inte håller.

– Vi har kontinuerligt påmint B på Företaget AB där hon hela tiden sagt att hon ska ordna det så snart som möjligt men återkommer aldrig med leverans. Därav dröjsmål med att anmäla till ARN.

– Företaget AB håller våra bilder som gisslan, vi känner oss maktlösa i ärendet. Också en anledning till varför vi vänder oss till ARN.

– Vi har erbjudit oss att åka till Gotland för att hämta materialet utan gensvar.

– Detta har medfört oro och ångest att vi aldrig ska få våra bröllopsbilder som är minnet från dagen.

Utländsk man häktad för olovlig avbildning av skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

En utländsk man, ryss enligt Aftonbladet, har tisdagen den 2 juli häktats i Örebro tingsrätt misstänkt för att ha fotograferat skyddsobjekt med avbildningsförbud. Nedan del ur häktningsprotokollet:

Åklagaren yrkar enligt aktbilaga 3, och begär att den fortsatta förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar med hänvisning till förundersökningssekretess och försvarssekretess.

B bestrider åklagarens yrkanden och begär att tingsrättens upphäver anhållandebeslutet och försätter honom på fri fot. Han vitsordar de faktiskt omständigheterna, det vill säga att han innehaft kniv och fotograferat på sätt det som åklagaren påstår. Han bestrider dock ansvar för brott på den grunden att han varken agerat uppsåtligt eller oaktsamt i förhållande att det skulle funnits avbildningsförbud. Det föreligger inte sannolika skäl för erforderliga uppsåt såvitt avser brott mot skyddslagen. Han bestrider de särskilda häktningsskälen. För det fall tingsrätten anser att han är på sannolika skäl misstänkt för brotten så är det inte, med beaktande av den påföljd som skulle kunna bli aktuell, proportionerligt att hålla honom frihetsberövad i väntan på rättegång. Hans pass finns polisen och han är beredd att underkasta sig reseförbud. Det finns ingen erinran mot stängda dörrar.

Tingsrätten beslutar med stöd av 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.

BESLUT

B häktas.

Åklagaren får tillstånd att meddela restriktioner. Restriktionerna får avse inskränkningar i rätten att

  • placeras tillsammans med andra intagna (s.k. samsittning)
  • vistas i gemensamhet
  • följa vad som händer i omvärlden
  • inneha tidskrifter och tidningar
  • ta emot besök
  • stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation
  • sända och ta emot försändelser

Åtalet ska väckas vid tingsrätten senast den 16 juli 2024, kl. 11.00.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

B är på sannolika skäl misstänkt för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott den 29 juni 2024 på Villagatan, Karlskoga, Karlskoga kommun och olovlig avbildning av skyddsobjekt den 21 juni 2024 i Sundsvall, Sundsvalls kommun samt olovlig avbildning av skyddsobjekt den 26 maj 2024 i Johanneshov, Stockholms stad.

Det finns risk för att B avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. Det finns även risk för att B genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Denna risk är sådan att åklagarens begäran om restriktioner ska godtas.

Skälen för häktning och angivna restriktioner uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för B eller för något annat motstående intresse.

Uppdatering 2024-07-18

Enligt SVT har mannen frias från misstankarna om brott mot skyddslagen, men är fortfarande misstänkt för att ha burit knivar på allmän plats.