JO kritiserar poliser för att ha hindrat journalist att filma

I augusti 2018 omskrevs det här tidigare om den JO-anmälan som FoodMonitors ansvarige utgivare lämnat in efter vad han ansett varit ett felaktigt behandlade från två poliser.

I går kom så svaret från justitieombudsmannen, JO, om att Polismyndigheten ska kritiseras.

Bedömning

Min granskning har avsett hur poliserna agerade mot AA när han filmade vid det aktuella tillfället. Jag går därför inte in på frågan om hur polisernas åtgärder dokumenterades efter ingripandet.

Av utredningen framgår att AA, som arbetar som frilansjournalist,har filmat en man på allmän plats och att två poliser har sagt till AA att sluta filma sedan mannen påtalat att han inte ville bli filmad.

AA befann sig utanför det område som polisen hade spärrat av när han filmade. Av filmsekvenserna framgår att AA är lugn och att han inte uppträder provocerande, vare sig mot mannen som han filmar eller mot poliserna.

En polis som ingriper i myndighetsutövning ger rent faktiskt uttryck för samhällets maktbefogenheter, oavsett om han eller hon använder tvång eller inte. En polis har därför anledning att räkna med att den som ett ingripande riktar sig mot ofta uppfattar förhållandena som att han eller hon är tvungen att följa polisens uppmaning. Den enskilde befinner sig typiskt sett i ett sådant underläge att man inte kan tala om någon egentlig frivillighet i en sådan situation. Det är därför viktigt att en polis inte uttrycker sig eller agerar på ett sådant sätt att en enskild uppfattar det som ett tvång att agera på ett visst sätt eller avstå från att göra något. (Se bl.a. SOU 1995:47 s. 145, JO 2019/20 s.306 och mitt beslut den 10 februari 2020, dnr 3182-2018.)

Utrymmet är mycket litet för en polis att i sin tjänsteutövning ge uttryck för rent personliga uppfattningar eller önskemål om att en person ska upphöra med ett visst beteende, t.ex. att sluta filma (se mitt beslut den 10 februari 2020, dnr 3182-2018).

BB har avstått från att yttra sig i ärendet. Jag känner därför inte till hur han resonerade när det gäller förutsättningarna att ingripa mot AA. Av filmsekvenserna framgår att mannen som blev filmad sa att han inte ville bli filmad och att BB då bad AA att ”lägga ned” och sluta filma,eftersom det störde samtalet mellan dem.

Det har inte kommit fram någonting i utredningen som tyder på att AA genom att filma på något konkret sätt hindrade poliserna i deras arbete, utgjorde en säkerhetsrisk för någon eller agerade på ett sätt som innebar att det av något annat skäl fanns rättsliga förutsättningar för att säga till AA att sluta filma. Även om BB skulle ha resonerat på det sättet att han bara framförde ett eget önskemål om att AA skulle sluta filma fanns det en uppenbar risk att AA, med hänsyn till sammanhanget,uppfattade det som en uppmaning som han var skyldig att följa. Sammantaget anser jag att BB agerade fel när han uttalade sig på det sätt som han gjorde.

CC har anfört att han uppmanade AA att sluta filma eftersom han gjorde bedömningen att det fanns grund för att annars avvisa AA från platsen för att avvärja en straffbelagd handling.

Enligt CC gjorde AA sig skyldig till ofredande när han filmade mannen. Straffbestämmelsen om ofredande gäller sådana oacceptabla fridskränkningar som är ägnade att kränka någons frid på ett kännbart sätt.Som framgått ovan är gärningar som kan vara ovälkomna, otrevliga eller obehagliga–men som den enskilde rimligen ska kunna tåla–i princip inte kriminaliserade som ofredande. Mot bakgrund av vad som kommit fram i utredningen när det gäller det sätt som AA filmade på är det enligt min mening klart att hans agerade inte var straffbart, vare sig som ofredande eller enligt någon annan bestämmelse. AA uppträdde inte heller ordningsstörande på det sätt som avses i 13 § polislagen. Det fanns därför inte grund att avvisa AA från platsen med stöd av denna bestämmelse. Att AA valde att lämna platsen måste, i ljuset av det ultimatum som han ställdes inför av CC, ses som en konsekvens av en befallning från CC. CC agerade därför fel när han uppmanade AA att sluta filma och uppgav att AA annars skulle bli avvisad.

En polis som i sin tjänsteutövning ingriper mot någon måste alltid ha klart för sig vilka rättsliga förutsättningar som gäller för att ett ingripande ska kunna ske. I detta fall har polisernas agerande inneburit att AA i sitt arbete som frilansjournalist har hindrats från att filma på allmän plats trots att det inte funnits grund för det. Agerandet har riskerat att inkräkta på den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Det finns anledning att se allvarligt på det inträffade.

Polismyndigheten ska kritiseras för polisernas felaktiga agerande.

Ärendet avslutas.

Fotograf rånad vid Ågelsjön

En fotograf skulle söndagen den 17 november vid 19-tiden fotografera vid Ågelsjön norr om Norrköping. Han blev där rånad av tre män. Nedan följer polisanmälan:

Beskrivning av händelsen

”Jag var uppe vid Ågelsjön för att fota natthimlen. När jag kommer tillbaka till parkeringen är det en bil till parkerad med tre personer som står utanför. När de ser mig med kameran och stativet säger de något och går mig till mötes. En visar en kniv och säger på dålig svenska att de vill ha kameran.

När jag inte ger dem kameran blir de aggressiva och viftar och hotar med kniven. En tar tag i kameran och stativet och försöker slita den från mig. När han med kniven trycker kniven mot min mage släpper jag kameran. De tar även mina bilnycklar och kastar in i skogen bredvid parkeringen. De springer sen till sin bil och åker fort därifrån.

Efter cirka 15-20 minuter hittar jag mina bilnycklar och åker därifrån. Bilen var av mörkare färg och kanske Kia, Skoda eller liknande och med utländska skyltar. En av personerna hade någon typ av huvjacka med huvan uppfälld, en hade täckjacka och jeans. Den tredje hann jag inte se så mycket av. En litet äldre och två yngre.”

Stulen kamerautrustning
  • Nikon D810
  • Tamron AF SP 24-70/2.8 Di VC USD
  • Sirui ET 1004
  • SanDisk Extreme SDHC 32 GB UHS-I

Okänd drönare flög över Forsmark

Drönare vid solnedgång

Uppdaterat: Även torsdagen 31 oktober flögs en drönare under kvällen vid Forsmark. Polispatrull och helikopter sökte utan resultat.

Under fredagskvällen den 25 oktober observerades en drönare över kärnkraftverket och skyddsobjektet Forsmark. En polispatrull åkte till platsen men fann ingen drönarförare.

Forsmark är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud och har dessutom ett restriktionsområde mot luftfarkoster som sträcker sig från marken upp till 2000 fot. Från nästa år ska det bli lagligt för skyddsvakter att oskadliggöra obemannade luftfarkoster som befinner sig i närheten eller ovanför skyddsobjekt.

Bilden på drönaren ovan har inget med aktuellt fall att göra.

Canon har släppt 90D och M6 II tillsammans med två RF-objektiv

Under förra veckan publicerade Canon Australien av misstag specifikationer och filmer för de båda kamerorna. Denna gång är det dock officiellt.

Bägge kameror får 4k som upptar hela sensorbredden och för stillbild är man uppe i 32,5 megapixlar.

Medelst verktyget Hraw kan man uppmäta kamerornas dynamiska omfång och så har även skett. 90D och M6 II hamnar vid ISO 100 något högre än 80D och M5. Däremot vid högre ISO-tal drar de nya kamerorna ifrån där skillnaden är 0,75 steg vid ISO 6400.

Samtidigt med kamerorna släppte man även två objektiv i RF-serien.

Drönarförare tagen efter att ha flugit vid Arlanda

Mavic 2 Pro

Strax innan 21 på kvällen i söndags observerade man från flygledartornet på Arlanda en drönare, modell DJI Mavic 2 Pro, inne på området. En man i 40-årsåldern, som jobbar som pilot, kunde vid Jumbo Stay omhändertagas. Mannens drönare och mobiltelefon beslagtogs.

Brottsrubriceringarna är satta som brott mot luftfartslagen och brott mot skyddslagen. Under brott mot skyddslagen nämns det avbildningsförbud, men Swedavia som driver flygplatsen har ett allmänt undantag från avbildningsförbudet bortsett från i säkerhetskontrollerna.

”Stockholm Arlanda Airport är ett civilt skyddsobjekt. Inom skyddsobjektet, som omfattar terminaler och alla ytor inom flygplatsstaketet, samt ytor i anslutning till dessa, råder avbildningsförbud fastställt av länsstyrelsen.

Swedavia väljer tillsvidare att ha ett undantag från regeln om avbildningsförbud på alla platser utom på de ytor där säkerhetskontroller genomförs.

Vid behov, exempelvis vid händelser som hotar säkerheten, kan undantaget hävas med mycket kort varsel. Då råder avbildningsförbud inom hela eller angivna delar av flygplatsen. När avbildningsförbudet aktiveras meddelas detta genom skyltning på aktuell plats samt på denna webbplats.”

Brottsrubriceringarna kommer högst troligt ändras.

Canons kameror sårbara över trådlöst nätverk

Tidigare i år publicerades att man funnit sårbarheter hos i princip alla digitala EOS-kameror från Canon med Wi-Fi, samt PowerShot SX740 HS, PowerShot SX70 HS, PowerShot G5X Mark II.

Vid uppkoppling mot ett öppet trådlöst nätverk kan kameran utsättas för en attack från tredje part. Bland annat kan en angripare kryptera alla filer på ens minneskort eller krascha ens kamera.

I skrivande stund har Canon EOS 80D fått en uppdatering via firmware och är efter firmware 1.0.3 inte längre sårbar. För övriga kameror rekommenderas man att inte koppla upp sig mot öppna nätverk.

Kameror som åtgärdats
  • 1D X II – 1.1.7
  • 1D X – 2.1.1
  • 1D C – 1.4.2
  • 5D IV – 1.2.1
  • 5Ds/5DsR – 1.1.3
  • 5D III -1.3.6
  • 7D II – 1.1.3
  • 6D II – 1.0.5
  • 6D – 1.1.9
  • 80D – 1.0.3
  • 80D – 1.0.3
  • 77D – 1.0.3
  • 70D – 1.1.3
  • 200D – 1.0.3
  • 250D – 1.0.2
  • 750D – 1.0.1
  • 760D – 1.0.1
  • 800D – 1.0.2
  • 1300D – 1.1.1
  • 2000D – 1.1.1

 

  • M2 – 1.0.4
  • M3 – 1.2.1
  • M5 – 1.0.2
  • M6 – 1.0.1
  • M6 II – 1.0.1
  • M50 – 1.0.3
  • M10 – 1.1.1
  • M100 – 1.0.1

 

  • EOS R – 1.4.0
  • EOS RP – 1.3.0

 

  • PowerShot SX740 HS – 1.0.2
  • PowerShot SX70 HS – 1.1.1
Kameror som väntar på åtgärd
  • PowerShot G5X Mark II
Referenser

https://www.usa.canon.com/internet/portal/us/home/support/product-advisories/detail/the-vulnerability-in-canon-digital-cameras

https://research.checkpoint.com/say-cheese-ransomware-ing-a-dslr-camera/

https://cve.mitre.org/cgi-bin/cvename.cgi?name=CVE-2019-6001

https://cve.mitre.org/cgi-bin/cvename.cgi?name=CVE-2019-6000

https://cve.mitre.org/cgi-bin/cvename.cgi?name=CVE-2019-5999

https://cve.mitre.org/cgi-bin/cvename.cgi?name=CVE-2019-5998

https://cve.mitre.org/cgi-bin/cvename.cgi?name=CVE-2019-5994

Fotoförbud in i rättegångar från och med i dag

Från 1 juli 2019 har en ny förändring skett i Rättegångsbalk (1942:740) där man ändrat delen om bildupptagning. Tidigare fick man fotografera utifrån korridor och in i rättssalen under pågående förhandling, men från och med i dag är det nu förbjudet.

9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.