Döms efter att ha flugit drönare inom Drottningholms slott

Den 12 maj 2021 dömdes den lettiske medborgare som tidigare stått åtalad för för att ha flugit drönare inom skyddsobjektet Drottningholms slott. Han dömdes till 2 500 kr i dagsböter, villkorlig dom samt att betala försvararens kostnader om 5 855 kr. Nedan är Solna tingsrätts dom B 9348-20. Skiss ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23
2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23

Påföljd m.m.
1. Dagsböter 50 om 50 kr
2. Villkorlig dom

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
AE får ersättning av staten med 5 855 kr. Av beloppet avser 4 475 kr arbete, 209 kr utlägg och 1 171 kr mervärdesskatt. B ska betala denna kostnad till staten.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har åtalat B för

1. I första hand:

”OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Lagrum: 7 § första stycket och 30 § första stycket första meningen skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.

I andra hand:

”BROTT MOT LUFTFARTSFÖRORDNINGEN; B har uppsåtligen brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde kring slottet Drottningholm genom att utan tillstånd flyga med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Det hände på samma tid och plats som ovan.”

Lagrum: 1 kap. 4 och 5 §§ och 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:770) samt 1 kap. 8 § luftfartslagen (2010:500).

2.
”OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med kamerautrustning fäst på drönaren. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Lagrum: 7 § andra stycket och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.

B har förnekat brott. Han har erkänt att han flugit drönare i området kring Drottningholms slott och att han med hjälp av drönaren flygfotat omgivningarna, men gjort gällande att han saknat uppsåt till brott och inte heller handlat oaktsamt.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Vad målet handlar om
Målet gäller frågan om åklagaren kunnat bevisa att B en dag sommaren 2019 uppsåtligen eller av oaktsamhet flög drönare på förbjudet område omkring Drottningholms slott och i strid med gällande bestämmelser för s.k. skyddsobjekt filmade slottet och omgivningarna. Åklagaren har ansett tingsrätten ska döma honom för brott mot i första hand skyddslagen till villkorlig dom och dagsböter.

Brott mot skyddslagen
Brotten ”obehörigt tillträde till skyddsobjekt” och ”olovlig avbildning av skyddsobjekt” regleras i skyddslagen från 2010. I den lydelse som lagen hade sommaren 2019 angavs bl.a. följande. För att tillgodose behovet av skydd mot sabotage eller terroristbrott kan det beslutas att bl.a. statschefens residens och bostäder ska vara s.k. skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Åklagaren har presenterat ett sådant beslut om skyddsobjekt som innebär dels att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt i lagens mening, dels förbud mot att göra avbildningar och beskrivningar av skyddsobjektet (Länsstyrelsens i Stockholms läns beslut 451-7613-2014 som trädde i kraft den 1 april 2014). Av beslutet framgår uttryckligen att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet. Det förbudet framgår också numera direkt av lagtexten.

Gärningarna
Parterna har varit överens om de faktiska omständigheterna kring de åtalade gärningarna. I detta ligger att B erkänt att han flög en drönare inom skyddsområdet och att han från drönaren flygfotograferade slottet, parken och omgivningarna inom och strax utanför skyddsområdet. Tingsrätten ifrågasätter inte hans uppgifter i de delarna. Hans erkännande av de faktiska omständigheterna har dessutom stöd i den film som han gjorde med hjälp av drönaren. Tingsrätten har tagit del av filmen. Den är ca 10 minuter lång och visar flygbilder över slottet, slottsparken och de närmaste omgivningarna.

Uppsåt eller oaktsamhet?
Det är alltså klart att B i strid med skyddslagen utan tillstånd flög drönaren inom skyddsobjektets område och att han utan tillstånd också filmade slottet med omgivningar med kamerautrustning fäst på drönaren.

En första avgörande fråga är om han gjorde detta uppsåtligen eller inte, dvs. om han visste eller förstod att han handlade på ett otillåtet sätt eller åtminstone var likgiltig inför om han bröt mot skyddslagen. I denna del har B förklarat bl.a. att han inte visste vad Drottningholms slott var för sorts byggnad, att han inte visste att kungen bor där, att han trodde att byggnaden och parken var någon sorts museum, att han inte såg några förbudsskyltar och att det var fullt med turister som fotade omgivningarna och vandrade runt i parken. Han har tillagt att han såg personer i militära uniformer och att det var de som efter en stund stoppade honom och fick honom att sluta flyga och filma med drönaren.

Utredningen i uppsåtsfrågan består av B:s egna uppgifter. Hans uppgifter om att han inte såg några förbudsskyltar, att han inte visste att området var ett skyddsområde och att det var förbjudet att filma på området är inte orimliga och inte heller motbevisade. Åklagaren har därmed inte styrkt att han bröt mot skyddslagen uppsåtligen.

Däremot är det tydligt att han var oaktsam när han filmade. Han har förklarat att han är van vid att filma olika miljöer med drönar-kameran och fullt införstådd med att man av säkerhetsskäl inte får flygfilma t.ex. flygplatser och andra platser av särskilt intresse. Han har vidare berättat att hans kamera är inställd eller ”förprogrammerad” på så sätt att den som sköter drönaren/kameran får någon form av automatisk varningssignal när kameran användes vid eller över ett skyddsområde. En sådan signal fick han även denna gång, men han trodde att den hängde samman med den relativa närheten till Bromma flygplats och förstod inte att han borde avhålla sig från att filma slottet.

Missuppfattningar och okunnighet om bestämmelsers innebörd fritar i princip inte en gärningsman från ansvar. B var skyldig att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande flygfotografering och mot bakgrund av sina tidigare erfarenheter av sådan fotografering och det som nyss nämnts om kamerans varnings-system borde han ha förstått att han skulle kontrollerat om det var tillåtet att flygfota området. Han har själv sagt att han såg flera vakter på området. Deras närvaro borde ha väckt misstankar hos honom och i vart fall hade han där personer han hade kunnat fråga om han velat. Till detta kommer att det i utredningen visserligen inte dokumenterats att det kring slottet fanns några förbudsskyltar eller andra markeringar som angav att slottsområdet är ett skyddsobjekt. Men att det fanns sådana skyltar eller markeringar är ändå övervägande sannolikt. Oavsett om skyltar fanns eller borde borde han ha vidtagit åtgärder för att säkerställa vad som gällde innan han filmade.

Tingsrätten dömer därmed B för att av oaktsamhet ha gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.

Fråga är inte om ringa brott.

Påföljd: villkorlig dom och dagsböter
B förekommer inte sedan tidigare i belastningsregistret. Av yttrande från frivården och hans egna uppgifter vid huvudförhandlingen framgår att han lever under ordnade förhållanden. Påföljden kan nu bestämmas till villkorlig dom och dagsböter.

Lettisk medborgare flög drönare över Drottningholm

2019-06-23 flög en man i 30-årsåldern, med tolkbehov på ryska, en drönare över Drottningholms slott. Då slottet är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud inom objektet bröt mannen därmed avbildningsförbudet. Mannen står även åtalad för att ha gjort intrång på skyddsobjektet genom att flyga drönaren där samt för att ha flugit i ett permanent restriktionsområde.  Nedan finns delar ur polisens förundersökningsprotokoll i fallet Solna tingsrätt B 9348-20. Skiss överst från samma protokoll. Dom föll 15 maj 2021.

Huvudanmälan

INLEDNING

Patrull 33-9340 bestående av Pa V, Pa EG och Pa J beordrades av RLC till Drottningholms slott där skyddsvakter omhändertaget en person som flugit över slottet med en drönare.

BROTT

Överträdelse av restriktionsområde enligt luftfartslagen genom att misstänkt B flugit med drönare i ett flygförbudsområde. Brott mot skyddslagen 30§ genom att misstänkt B genom sin drönare har berett sig tillträde till skyddsobjektet.

HÄNDELSE

Tre skyddsvakter som stod på olika poster reagerade på en drönare som flög över Drottningholms slott. En annan post lokaliserade den som navigerade drönaren, som stod på parkeringen. Drönaren landade.

Föraren av drönaren omhändertogs och polis larmades till platsen. Filmen över slottet är cirka tio minuter lång.

TVÅNGSMEDEL

Misstänkt B greps kl. 13.59 efter beslut av Pa EG. Gripandet hävdes inne på polisstationen av JFUL KB. Telefon samt drönarens minneskort i beslag efter beslut av JFUL M.

Förhör med vittnet JE 2019-06-23

Förhörsledaren JS kommer under förhöret att benämnas Fhl.

Vittnet JE kommer under förhöret att benämnas JE.

JE tjänstgjorde vid brottstillfället som högvakt vid post 1.

Fhl: Vill du berätta fritt om dina iakttagelser?
JE: Jag stod vid post 1 som ligger på slottets västra sida då jag hörde drönaren och tittade upp. Den flög över slottets tak mot post 4. Post 2 som också ligger på västra sidan ropade då upp att han också gjort iakttagelsen utav drönaren. Då kom det en patrull springandes förbi mig mot Herkulesfontänen, där även drönaren då befann sig. Drönarens pilot stod också där, varpå patrullen mötte upp honom. De tog då över uppgiften helt. Jag stod fast vid min post under hela händelseförloppet.

Fhl: Vilken tid skedde dina iakttagelser?
JE: 12-14 tiden. Tiden går väldigt sakta så det är svårt att hålla koll på den.

Förhör med vittnet JJ 2019-06-23

Förhör hållits av mig, Pa EG, och vittnet JJ som är skyddsvakt och stod som post 2.

JJ berättar att klockan var någonstans runt 12.30 när han hörde att JE rapporterade in något över radion och tittade åt JE:s håll.
JJ såg hur drönaren flög från JE:s vaktkur och öster ut, mot JJ.
JJ stod som post 2, men stod på ett av postställena som är cirka 25 till 30 meter utanför kuren.

Sedan hörde JJ att IL ropade på radion att den var på hennes sida. JJ såg den fortfarande då.
Samtidigt som hon rapporterade in såg JJ att den flög rakt över honom mot Herkulesstatyn. Då går JJ tillbaka till kuren för att hämta kikare för att se om den gick ner någonstans. När han hade hämtat kikaren såg han den inte längre men hörde att posterna hittat den som körde drönaren.

JJ såg att posten stod med föraren och att han tagit ner drönaren.

Förhörsledaren: Vilken höjd skulle du uppskatta att drönaren var på?
Ca 10-15 m ovanför slottet.

Förhör med vittnet IL 2019-06-23

Förhörsledaren ber IL att berätta vad som hänt.

IL berättar att hon stod vakt på post 4, framför slottet.
IL säger att hon någon runt 13-tiden så hör hon över radion att post 1 ser en drönare, kort därefter rapporterar även post 2 att även han ser en drönare.
IL berättar att hon själv sedan hör hur det surrar och att hon ser en drönare som kommer från baksidan av slottet och flyger över slottet och stannar framför slottet.
IL säger att drönaren står still ett tag för att sedan flyga tillbaka över slottet.

Förhör med misstänkt B 2019-06-23

Förhörsledarens frågor och kommentarer kursiveras nedan.

B informeras om rätten att ha försvarare närvarande samt att han inte behöver uttala sig om brottsmisstanken. Dagens förhör går bra att hålla utan försvarare och önskar en särskild försvarare vid eventuell rättegång, inkommer med namn senare.

Inställning till misstankarna:
Jag erkänner, men jag visste inte att man inte fick göra det.

Berätta varför du åkte till Drottningholm i dag och vad du gjorde där.
Jag måste säga att jag jobbar mycket men när jag är ledig gillar jag att flyga/kontrollera drönare med fjärrkontrollen. Dagen var så fin och man kunde ta bilder på vackra byggnader och floder och vackra byggnader. När jag var på resa i dag var det inte min plan att åka in just i detta område men när jag passerade så tänkte jag att det var ett mycket vackert område. Jag tänkte att jag ville göra bilder här. Dessutom visste jag inte att detta område hade några restriktioner. Jag visste inte att kungen bodde där. Jag trodde det var ett museum. Många personer tar bilder här. När jag körde in på parkeringen såg jag inga varnings skyltar om att det skulle vara förbjudet att flyga här. Jag skickade upp min drönare och började följa efter den.

Dessutom när jag tog in på detta område såg jag militären som hade sett mig men inte sagt något till mig. Eventuellt såg dem inte att jag flög drönare, jag vet inte. När jag filmade så gjorde jag det helt öppet, jag gömde mig inte. Jag filmade i 10 minuter och jag flög till det förbjudna området filmade och sen flög jag tillbaka och sen efter det kom väktare och grep mig. Dessutom visste jag att flygplatsen Bromma ligger i närheten, därför flög jag aldrig högre än 55 meter. Jag visste inte att det var förbjudet att filma där. Hade jag vetat det hade jag hållit mig borta därifrån. När jag ställde min bil på parkeringen letade jag efter varningsskyltar att jag inte skulle få flyga där men hittade ingen. När jag lämnade parkeringen och gick efter drönaren så tittade jag i min telefon och på drönaren, mer han jag inte se. När militären kom så pekade dem på en liten skylt, men den såg jag inte för att jag var upptagen med att flyga vid det laget. Jag tänkte efter som andra gick och fotade så var det tillåtet att filma.

Vet du om att det finns skyddsområden där man inte får filma?
Jag vet att det är förbjudet ,till exempel vid flygplatsen. Annars brukar jag titta på platsen om det finns skyltar om att det är förbjudet att flyga med drönare.

Hade du någon anledning att tro att du inte fick filma där du var?
Nej, faktiskt inte.

Var det någon annan som bad dig filma där?
Nej. Jag tycker om att filma för mig själv.

Vad tänkte du göra med filmen?
Jag är bara intresserad av att titta på saker. Det är privat film. Bevara filmen för mig själv. Jag förstår nu att det inte var tillåtet. Jag kan ta bort filmen. Jag vill följa svenska lagar. Jag visste inte att det kunde bli så stort problem. Jag förstår att jag måste vara uppmärksam framöver och titta på lagar för att inte upprepa något sådant framöver.

Fick du en varning att du var nära ett restriktionsområde eller i ett restriktionsområde?
Jag fick en varning om att det ska finnas en flygplats i närheten.

Stod det hur nära restriktionsområdet du var då?
Redan på parkeringsplatsen fick jag varning om att jag ska vara nära en flygplats. Jag tror att det var strängt förbjudet område så borde jag inte kunnat flyga där över huvud taget. Det kommer en varning när man startar drönaren nära ett restriktionsområde.

Men du valde att flyga i alla fall. Stämmer det?
Ja, det var ju bara en varning att det fanns en flygplats.

Stod det uttryckligen flygplats i varningen?
Jag förstod att det var varning för flygplats och då tänkte jag att jag inte flyger så högt, bara på 50 meters höjd.

Hur forcerade du varningen?
Minns inte riktigt, jag tror att jag svarade ja på något, minns inte riktigt. Jag bekräftade.

Hur högt flög du?
50 eller eventuellt 55 meter det är jag helt säker på.

Det kommer en varning när man flyger högre än 120 meter, fick du en sådan varning?
Nej.

Det syns på filmen att du flugit betydligt högre än 120 meter. Har du någon kommentar till det?
Jag har inte så mycket att kommentera. Jag vet att jag jag inte flög högre än 55 meter. När jag närmade mig huset så kan jag flugit något högre men jag tror inte det var 120 meter. Det var under kortare period som jag inte såg hur högt jag flög. Jag är inte säker på att det var högre än 100 meter, jag såg den hela tiden.

Det kommer en varning när man flyger högre än 120 meter, fick du en sådan varning?
Jag garanterar att jag inte fick en sådan varning.

Tillägg vid uppläsning: Jag för det mesta på 50 meter men när jag kom nära huset så flög jag upp i några sekunder men aldrig över 100 meter.

Det syns att du flugit betydligt högre än 120 meter, har du en kommentar till det?
Jag minns verkligen att jag flög till vattnet och att jag vände tillbaka och steg lite men inte att jag flugit över 120 meter. Det är konstigt för mig att höra. Jag förstår att det är inte ofarligt att flyga drönare där flygplan flyger. Därför är det konstigt för mig att höra att jag flugit högt.

 

Två döms efter att ha fotograferat P18 på Gotland

Beslut om skyddsobjekt för Tofta

Den 27 april 2021 dömdes två män för brott mot skyddslagen efter att var för sig fotograferat regementet P18 på Gotland. Bilder från polisens förundersökningsprotokoll.

Gotlands tingsrätt B 138-21

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-08-09

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 250 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att tingsrättens ska döma B för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt följande:

B har med uppsåt eller av oaktsamhet avbildat Tofta kasernområde, som enligt beslut av Försvarsmakten den 14 december 2017 är ett skyddsobjekt. Det hände den 9 augusti 2020 i Tofta, Region Gotland.

B har medgett att han fotograferat på platsen men har motsatt sig att han ska dömas för brott eftersom han inte har agerat med uppsåt eller straffbar oaktsamhet.

DOMSKÄL

Åklagaren har lagt fram fotografier, beslut från Försvarsmakten och en karta. B har hörts.

B har berättat: Han var ny på Gotland och cyklade från Visby till Tofta strand. När han skulle cykla tillbaka ville han ta vägen längs stranden och cyklade från fiskeläget Gnisvärd norrut. Han följde en väg genom området som visades i Google maps och cyklade genom en öppen grind. När han närmade sig andra ändan av området såg han en grind. Han fotograferade grinden men det var inte av någon särskild anledning. Han visste inte att området var ett skyddsobjekt med fotoförbud. Han såg skyltar men förstod inte texten som var på svenska. Han såg inte heller symbolen med en överkorsad kamera. I hans hemland Indien är skyltar som anger fotoförbud betydligt större. Han skulle inte tagit något foto om han hade förstått att det gällde fotoförbud. Han gjorde ett misstag.

Tingsrätten gör följande bedömning:

Genom utredningen är det styrkt att B har avbildat Tofta kasernområde genom att fotografera, trots att området är skyddsobjekt. Det har suttit tydliga skyltar om bl.a. fotoförbudet på stängslet till det område som han har fotograferat. Det får anses oaktsamt att inte läsa sådana skyltar och förvissa sig om att det var tillåtet eller inte att fotografera på platsen. Han ska därför dömas för oaktsamt brott i enlighet med åtalet.

Påföljden för brottet är dagsböter. Tingsrätten bestämmer antalet dagsböter till 30. Storleken på varje dagsbot bestäms med hänsyn till B:s inkomst till 250 kr. Det sammanlagda bötesbeloppet blir 7 500 kr.

Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala en avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.

Gotlands tingsrätt B 95-21

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-07-17

Påföljd m.m.
Dagsböter 30 om 150 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att tingsrätten ska döma C för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt följande:

C har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar av skyddsobjekt genom att fotografera Tofta skjutfält, som är ett skyddsobjekt. Det hände den 17 juli 2020 vid Tofta Skjutfält, Visby, Region Gotland.

C begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

C har erkänt att han fotograferat på platsen men har förnekat att han haft uppsåt att bryta mot förbudet att göra avbildningar och att han varit medveten om att det var ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL

Åklagaren har lagt fram fotografier. C har lagt fram fotografier och en kartskiss. C har hörts.

C har berättat: Han och hans flickvän cyklade från Vibble till Blåhäll. Enligt Google maps skulle det vara möjligt att cykla genom området. De hade hört att området skulle vara övergivet och de såg ingen aktivitet. De blev förvirrade när det var avspärrat och han tog ett foto med mobilen som han skickade till en vän för att fråga om det var möjligt att ta sig vidare i området. Fotot har raderats. Han visste inte att det var ett skyddsobjekt. Han såg skyltar med varning för gammal ammunition, vilket låg i linje med hans uppfattning att området var övergivet. Det fanns skyltar vid grinden till området men han stod för långt ifrån för att kunna se vad som stod på dem. Han trodde att även de skyltarna varnade för ammunition.

Tingsrätten gör följande bedömning:

Genom utredningen är det styrkt att C har fotograferat på Tofta skjutfält där det är skyddsobjekt. Det har suttit tydliga skyltar om bl.a. fotoförbudet på stängslet till det område som han har fotograferat. Det får anses oaktsamt att inte läsa sådana skyltar och förvissa sig om att det var tillåtet eller inte att fotografera på platsen. Han ska därför dömas för oaktsamt brott i enlighet med åtalet.

Påföljden för brottet är dagsböter. Tingsrätten bestämmer antalet dagsböter till 30. Vid bedömningen av storleken på varje dagsbot beaktar tingsrätten att det finns en viss osäkerhet om C:s framtida inkomst och bestämmer varje dagsbot till 150 kr. Det sammanlagda bötesbeloppet blir 4 500 kr.

Eftersom C döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala en avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.

Felaktigt skyltade skyddsobjekt

Gammalt fotoförbud på pv-värn

Kan man lita på den skyddsobjektsskylt som sitter på ett objekt? Det krassa svaret är nej, det kan man inte, även om de flesta stämmer.

Runt om våra skyddsobjekt och före detta skyddsobjekt sitter det skyltar som är inaktuella, egengjorda eller med delvis felaktiga förbud. När skyltningen hänvisar till inaktuell lagstiftning vet man att skylten är fel, men vissa skyltar saknar helt hänvisning till lag.

Den lagstiftning som är aktuell just nu heter 2010:305. Innan dess fanns 1990:217 vars skyltar under övergångsbestämmelserna gällde t.o.m. 2014 ut. Därefter blev de ogiltiga.

Hur skyltarna ska utformas hittar man i Försvarets författningssamling 2010:5.

Gå till källan

Vad ska man göra om man är osäker på om ett skyddsobjekt verkligen är det eller ej? Eller om skyddsobjektet verkligen har avbildningsförbud? Jo, man efterfrågar beslut om skyddsobjekt hos den länsstyrelse som objektet ingår hos. Om objektet i stället är militärt är det Försvarsmakten man ska vända sig till. Exempel på hur ett beslut kan se ut finns för de kungliga slotten eller regementet P18 på Gotland.

Ett avbildningsförbud är alltid ett tillägg i beslutet om skyddsobjekt:

”7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Lag (2019:696).”

Exempel på felaktigt skyltade objekt

Mörarps transformatorstation

Mörarps transformatorstation är ett skyddsobjekt där det enligt Google Street View från juni 2020 skyltas med avbildningsförbud. Stöd saknas dock i beslutet om skyddsobjekt. I beslutet med nr 451-30189-14 kan man utläsa följande:

”Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.”

Men det är också allt. Ingenstans står det att finna någonting om ett avbildningsförbud. Ett sådant avbildningsförbud vore för övrigt meningslöst då en bilväg löper intill skyddsobjektet samt att man kan se allt genom stängslet. Om man nu på allvar hade önskat ett insynsskydd från mark borde man i stället ha satt upp ett plank.

E.ON, som ytterligare har ett felskyltat skyddsobjekt, fick bland annat frågan om varför man utan stöd i beslutet skyltar med ett avbildningsförbud. Trots allt kan detta drabba tredje man vilket redan skett vid Stockholms slott.

Hej Peter!
När det gäller frågeställningarna nedan så kommenterar vi inte säkerhetsarbetet kopplat till E.ONs objekt.”

E.ON har den 22 maj 2021 fortfarande de felaktiga skyltarna.

Trollhättans vattentorn

Skyltad med en egengjord skylt som inte följer Försvarets författningssamling 2010:5. Dessutom felstavad på två ställen samt att man valt att ha ett avbildningsförbud av vattentornet trots att man aldrig fått igenom punkten hos Länsstyrelsen Västra Götaland. I beslutet 451-36435-2015 står i stället följande:

”Ansökan beviljas förutom i fråga om förbud om avbildningar, beskrivningar eller mätningar utomhus.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet samt ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjektet.

Beslutet gäller från och med den 27 november 2015 och för en tid av fem år. Beslutet upphör att gälla den 26 november 2020.”

Lägg dessutom märke till att beslutet löpt ut den 26 november 2020. På fråga till Länsstyrelsen Västra Götaland erhöll jag följande svar:

”Verksamhetsutövaren ser över objektet i detta nu och har för avsikt att inkomma med en förnyad och något förändrad ansökan.
Men tills nytt beslut är taget utgör inte objektet ett skyddsobjekt.

Trollhättans Energi AB svarade följande:

Hej Peter,

Det stämmer att beslut av skyddsobjekt har löpt ut, vi kommer inom det närmsta göra en förnyad ansökan.

Vi har också förstått att skylten är felaktig och vi kommer montera ny skylt när vi fått nytt beviljat beslut om skyddsobjekt.”

Krypterade meddelartjänster saknas hos ansvariga

Rekommenderat brev gäller

Om man som privatperson önskar meddela ansvariga någonting om skyddsobjekten stöter man på patrull. I flera fall saknas krypterade meddelartjänster såsom ett simpelt kontaktformulär, under förutsättning att hemsidan har krypterad förbindelse. Titta efter hänglåset vid hemsidans adressfält för att avgöra om förbindelsen med sidan är krypterad.

Ett annat enkelt alternativ är att använda appen Signal och koppla den mot ett telefonnummer. Tidningar runt om i världen använder SecureDrop, men det förutsätter att avsändaren använder webbläsaren Tor Browser.

Tyvärr har man valt bort enkla, billiga och säkra metoder med osäkra metoder såsom telefon, mejl eller brev. När man skickar mejl skickas det i klartext. Det betyder att vem som helst som sitter mellan dig och mottagaren kan läsa vad du skrivit.

Militärregion syds tipslinje består av mejl eller SMS i klartext. Väntar fortfarande på svar angående säkert alternativ.

Så gott som samtliga länsstyrelser i Sverige hänvisar till rekommenderat brev. 2021 ligger priset för att skicka rekommenderat brev på 76 kr för skicka direkt eller 96 kr frimärkt. Några länsstyrelser berättade att man personligen kan leverera meddelande till länsstyrelsen eller använda länsstyrelsens filtjänst. För filtjänsten måsten man först mejla i klartext.

En länsstyrelse utvecklade sitt svar:
”Då information om skyddsobjekt kan omfattas av sekretess och utgöra säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt Säkerhetsskyddslag (2018:585), kan sådan information inte förmedlas elektroniskt med mindre än att man använder särskilda signalskyddssystem; det vill säga nationella av Försvarsmakten godkända kryptosystem.

Också E.ON hänvisar till rekommenderat brev:

När det gäller frågan att komma i kontakt med E.ON om man önskar att meddela känsliga uppgifter så kan ett rekommenderat (REK) brev skickas till

E.ON Sverige AB  205 09 Malmö Att: Säkerhetsskyddschefen”

Frias efter att ha fotograferat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

En drönaroperatör åtalades efter att ha flugit över Gamla stan och fotograferat Stockholms slott. Detta då luftrummet över Gamla stan är ett restriktionsområde samt att delar av Stockholms slott har avbildningsförbud.

I dag friades mannen från de två åtalspunkterna i Stockholms tingsrätt. Under huvudförhandlingen ströks av åklagaren delen om oaktsamhet i åtalspunkten brott mot luftfartsförordningen. Kvar återstod uppsåt vilket inte är lika lätt att fälla någon för som oaktsamhet är.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Stockholms tingsrätt B 748-21

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från

1. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-09-20

2. Brott mot luftfartsförordningen, 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) samt 2 kap 10 § TSFS 2017:110 2020-09-20

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare avslås. Beslaget hävs.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1.

B har erkänt att han med hjälp av en drönare fotograferat Kungliga slottet från luften och att han utan tillstånd flugit med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Han har däremot förnekat att han begått gärningarna med uppsåt eller av oaktsamhet på det sätt som åklagaren påstått och motsatt sig att dömas för brott. Han har även motsatt sig att den beslagtagna drönaren förverkas.

UTREDNING

B har hörts.

Åklagaren har som skriftlig bevisning presenterat en karta med markering av var flygningen skedde, fotografier tagna vid aktuell flygning, fotografier av beslagtagen drönare samt en PM upprättad av polisen angående bl.a. restriktionsområden för drönarflygning.

B har presenterat ett fotografi av en förbudsskylt.

DOMSKÄL

Åtalspunkt 1 – olovlig avbildning av skyddsobjekt

Regleringen i skyddslagen (2010:305)

För olovlig avbildning av skyddsobjekt döms enligt 30 a § skyddslagen den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses 7 § andra eller tredje stycket samma lag.

Enligt 7 § skyddslagen gäller följande:

”Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Ett avbildningsförbud är i första hand ett fotograferingsförbud. Förbudet mot att ta fotografier av eller inom skyddsobjektet syftar till att hindra spridning av information och därmed förstärka sekretesskyddet (se prop. 2009/:10:87 s. 56). Bakgrunden till bestämmelsen i tredje stycket om att tillträdesförbudet får ersättas av ett avbildningsförbud är att ett beslut inte ska göras mer ingripande än nödvändigt (se Norstedts kommentar till 7 § skyddslagen, Juno, version 4A).

Av 22 § skyddslagen framgår att den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt ansvarar för bl.a. att upplysning om beslutet om skyddsobjekt lämnas genom tydlig skyltning eller på annat sätt. Därutöver kan vissa krav enligt allmänna principer gälla för tillkännagivande av förbud enligt skyddslagen (se a.a. ovan).

Det aktuella förbudet avseende Stockholms slott (Kungliga slottet)

Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 10 mars 2014 med beteckning 451-7614-2014, se bilaga 2. Skyddsobjektet omfattar enligt beslutet bl.a. slottsbyggnaden med Logården samt inre och yttre borggårdarna och innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet har i enlighet med 7 § andra stycket skyddslagen även förenats med ett förbud mot att göra avbildningar. I denna del anges följande:

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:
1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Har B brutit mot förbudet?

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen i form av fotografier är det klarlagt att han med hjälp av drönare fotograferat Stockholms slott från luften. Fotografierna föreställer bl.a. den inre borggården som omfattas av länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt. B har medgett att det på platsen fanns viss skyltning med information om att Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt samt att han vid händelsen inte frågade någon vakt om det var tillåtet att fotografera med hjälp av drönare. Enligt B framgick det emellertid inte av skyltningen att det var förbjudet att fotografera från luften och han uppfattade det som att förbjudet endast avsåg tillträde till och fotografering från vissa platser på marken.

Med hänsyn till vad B uppgett om att han kände till att särskilda regler kunde gälla för flygning och fotografering med drönare borde han enligt tingsrättens bedömning ha försäkrat sig om vilka regler som gällde på den aktuella platsen. Det gjorde han inte vare sig inför flygningen eller på plats genom att fråga en vakt eller liknande. Hans handlande har därför som utgångspunkt varit oaktsamt. Att B tidigare sett videor på internet i vilka andra personer har filmat Stockholms slott med drönare förändrar inte denna bedömning.

Den straffbara gärningen enligt skyddslagen är en överträdelse av det förbud som meddelats i det enskilda fallet. Det i målet aktuella förbudet avser att göra avbildningar ”inne i” slottet eller ”på” vissa utpekade platser. Beslutets utformning är därmed inte identisk med 7 § andra stycket skyddslagen som anger att ett förbud kan avse att göra avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Enligt tredje stycket i bestämmelsen anges inte närmare vad ett avbildningsförbud kan avse.

Det aktuella beslutets utformning är förenlig med regleringen i skyddslagen. Frågan är om förbudet omfattar avbildningar som skett med drönare från en annan plats än de utpekade. Mot bakgrund av regleringen i 7 § andra stycket skyddslagen skulle formuleringen ”på” kunna tolkas som ett förbud mot alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. I sådana fall skulle enligt tingsrätten även den avbildning som B gjort med drönare omfattas av förbudet. Formuleringen skulle även kunna tolkas som ett mer begränsat förbud mot avbildningar som sker på eller från de utpekade platserna.

Avsikten med förbudet kan mycket väl vara att det ska omfatta alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen anser tingsrätten emellertid att utrymmet för tolkning av förbudet är begränsat och att den mer inskränkta innebörden bör ges företräde. Avbildningar med hjälp av drönare från en annan plats än de utpekade kan därför inte anses omfattas av förbudet. B har därmed inte handlat i strid med förbudet och han ska följaktligen frikännas från åtalet i denna del.

Åtalspunkt 2 – brott mot luftfartsförordningen

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen är det klarlagt att han brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med drönare inom restriktionsområdet.

Frågan är om han har haft uppsåt på det sätt som krävs enligt 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:77). Enligt tingsrätten innebär regleringen att gärningsmannen måste ha uppsåt i förhållande till att ett visst handlande är förbjudet.

B har förklarat att han inte kände till att det var förbjudet att flyga i området utan tillstånd och berättat att drönaren har tekniska begränsningar som vanligtvis hindrar den från att flyga inom förbjudna områden.

B:s uppgifter är inte sådana att de kan bortses från. Därmed är det enligt tingsrätten inte bevisat att han haft uppsåt till att handlandet var förbjudet. Eftersom det rör sig om en relevant villfarelse ska han frikännas från åtalet även i denna del.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången ska yrkandet om förverkande av drönaren avslås och beslaget hävas.

Kaknästornet – ett skyddsobjekt med avbildningsförbud

Länsstyrelsens beslut över Kaknästornet och dess avbildningsförbud

Kaknästornet stängde hösten 2018 för underhåll. Under julen meddelade man att man inte skulle öppna Kaknästornet för besökare p.g.a. en förhöjd hotbild. Den 18 december 2019 utökades skyddet kring Kaknästornet då Länsstyrelsen Stockholm, på Teracoms begäran, beslutade om skyddsobjekt med avbildningsförbud, beteckning 451-39292-2019.

”Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av skyddsobjektet, både exteriört och interiört.”

Från att ha varit ett populärt turistmål till att nu enbart vara ett TV- och radiotorn med fotoförbud. På Fond5 säljs högupplösta filmklipp över riktantennerna. På YouTube syns mängder med drönarfilmer där drönare t.o.m. flyger över.  Sedan 2020 räknas en sådan överflygning av ett skyddsobjekt som ett intrång. Publicerar man en sådan film utan att ha fått godkänt spridningstillstånd av Lantmäteriet ska man veta att man riskerar bli av med drönare inklusive all lagringsmedia som bilder och film befunnits på.

Teracom, som har hand om Kaknästornet, fick den 8 mars 2021 följande frågor att besvara angående avbildningsförbudet. Svar har sedan dess uteblivit.

”Hej!

Jag har sett att det råder avbildningsförbud av Kaknästornet sedan 18 december 2019. Trots detta belyses Kaknästornet med alla dess färger nattetid och bilderna sprids av Teracom i sociala medier. Uppmuntrar inte detta till olovlig avbildning av skyddsobjektet?

Utöver det har man meddelat Google att maska Kaknästornet från Google Street View. Liknande virtuell miljö är däremot fullt synlig hos Teracom.se där man ser parabolpark inklusive reservkraft och övervakningskameror. Enligt beslutet mellan Länsstyrelsen och Teracom får Teracom avgöra vilka personer som får undantas från avbildningsförbudet, men är det inte kontraproduktivt att först ansöka om avbildningsförbud och samtidigt behålla den virtuella miljön?

Som en sista punkt är Kaknästornet en populär plats att flyga drönare över och att filma. Att flyga med drönare över ett skyddsobjekt räknas sedan 2020 som ett intrång. Jag fick aldrig något svar sist om vilka åtgärder man vidtar för att förhindra liknande intrång av skyddsobjektet? Trots allt är publicerade filmklipp där drönare cirkulerar kring ett objekt ytterst enkelt att skapa 3D-modeller av.”

Frias efter att ha fotograferat SÄPO:s byggnad

Den 9 oktober 2019 tog en man på väg till sitt jobb bilder med sin mobiltelefon. I bakgrunden låg SÄPO:s byggnad med avbildningsförbud varvid han greps och åtalades för att ha avbildat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Den 5 juni 2020 friades mannen. Nedan står Solna tingsrätt B 3769-20. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-10-09

Förverkande och beslag
Yrkandet om förverkande av i beslag tagen mobiltelefon avslås. Beslaget hävs.

BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med följande gärningsbeskrivning.

B har olovligen fotograferat Säkerhetspolisens lokaler som är klassade som skyddsobjekt. Det hände någon gång den 9 oktober 2019 på Säkerhetspolisen, Bolstomtavägen 2, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020

Åklagaren har även begärt att i beslag tagen mobiltelefon ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken.

B har vidgått omständigheterna i sak men förnekat brott eftersom han inte visste att det var olagligt att fotografera byggnaden. Han har inte motsatt sig åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon i och för sig men uppgett att han helst vill få tillbaka den eftersom det var en dyr present från hans föräldrar.

UTREDNINGEN

Vid huvudförhandlingen har B hörts. Åklagaren har lagt fram fotografier, skylt skyddsobjekt, protokoll från undersökning av mobiltelefon och beslagsprotokoll.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

B har erkänt att han tagit de aktuella bilderna men förnekat brott eftersom han inte var medveten om att det inte var tillåtet att avbilda byggnaden. Frågan i målet är om B varit oaktsam när han tog bilderna.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av B:s uppgifter, som tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta, framgår att han hade varit i Sverige en dryg månad vid tidpunkten för händelsen. Den aktuella dagen valde han att promenera till jobbet vid Lindhagen, vilket han inte brukade göra, eftersom det var vackert väder och han ville fotografera naturen som minne. Han hade inte gått den aktuella vägen tidigare. B har vidare berättat att han inte hade kännedom om vilken byggnad det var han passerade och att han inte uppmärksammade förbudsskylten när han tog fotografierna.

Av de fotografier som åklagaren lagt fram syns skylten endast på två av fotografierna. Skylten syns på långt avstånd och i kanten av bilden. Tingsrätten konstaterar att det inte går att utläsa vad som står på skylten. Enligt tingsrätten är omständigheterna sådana att det inte går att säga att B:s agerande inneburit ett otillåtet risktagande. Han kan därför inte anses ha agerat av oaktsamhet. Åtalet är därmed inte styrkt och B ska frikännas från ansvar.

B frikänns nu för brott. Det saknas därmed laglig grund att bifalla åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon. Beslaget ska därför hävas.

Ungersk journalist filmade Uppsalas polisstation och greps

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Journalisten B greps den 4 mars 09:30 efter att ha filmat sig själv framför polishuset i Uppsala. Det var i samband med det då misstänkta terrordådet i Vetlanda som B skulle rapportera om händelsen i ungersk media.

Polisen skrev följande på sin hemsida:

”En skyddsvakt upptäcker en man som står och filmar sig själv och polishuset på Svartbäcksgatan i Uppsala.

Då polishuset klassas som skyddsobjekt blir mannen omhändertagen av skyddsvakten och blir medtagen till förhör.

Efter förhör släpps mannen på fri fot, han är misstänk för brott mot skyddslagen och polisen har säkrat den aktuella filmen från mannens mobiltelefon.”

B:s egna berättelse

Till Kameratrollet berättar B följande:

B som är frilansare hade av ungerska Hír TV fått i uppdrag att rapportera angående det då misstänkta terrorbrottet i Vetlanda. På min fråga varför han valde just platsen vid polishuset berättar han att han valde den p.g.a. atmosfären. Trots allt befann han sig 40 mil från Vetlanda.

Han riggade upp mobilen på ett stativ och började spela in sig själv när två skyddsvakter kom fram och ställde frågor och berättade att det rådde förbud mot att filma. B omhändertogs och fördes till polisstationen där han visade sitt presskort och körkort.

B bad om att få ringa till Hír TV för att berätta att han inte kunnat fullfölja sitt uppdrag. Detta nekades. B frågade då om han var gripen vilket polisen svarade ja till. B önskade inte ha ett förhör på svenska och då engelsk eller ungersk tolk inte fanns att tillgå schemalades ett förhör framåt i stället.

Telefonen togs i beslag. Enligt B fick han varken beslagsprotokoll eller ett K-nummer för att kunna bestrida beslaget.

They said in Sweden they do not have to give me paperwork on these kind of thing”.

På min fråga om han såg några skyltar angående avbildningsförbud svarar han:

”No. Later on I went back to see if there is one. I found a tiny one little bit further from the entrance”.

”I could not see it from the other side nor even the sidewalk of front of the enrance…. It is rather hidden.

Polis skyldig att utlämna beslagsprotokoll

Polis har enligt lag en skyldighet att upprätta och utlämna protokoll efter begäran enligt Polislag 27 och Rättegångsbalken 28:9, 28:13 samt enligt Rikspolisstyrelsens författningssamling.

Anskaffarfriheten har trumfat tidigare

Högsta domstolen avgjorde 2015 att om syftet är att publicera får man enligt Tryckfrihetsförordningen anskaffa bilder eller film, även av skyddsobjekt med avbildningsförbud. Sedan Högsta domstolens avgörande har ett åtal lagts ned av åklagare och ett annat åtal ogillats av Örebro tingsrätt.

Utöver det har tidigare fall ogillats hos domstolar när skyltning ej synts eller när avbildning har skett långt från objektet.

Kameratrollet har utan framgång sökt Polisregion Mitt den 5 mars och den 8 mars för att få ut polisanmälans K-nummer.


Uppdatering 11 mars – fallet nedlagt

Den 9 mars hör en av polisens administratörer av sig och meddelar att fallet är nedlagt.