Frias efter att ha fotograferat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

En drönaroperatör åtalades efter att ha flugit över Gamla stan och fotograferat Stockholms slott. Detta då luftrummet över Gamla stan är ett restriktionsområde samt att delar av Stockholms slott har avbildningsförbud.

I dag friades mannen från de två åtalspunkterna i Stockholms tingsrätt. Under huvudförhandlingen ströks av åklagaren delen om oaktsamhet i åtalspunkten brott mot luftfartsförordningen. Kvar återstod uppsåt vilket inte är lika lätt att fälla någon för som oaktsamhet är.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Stockholms tingsrätt B 748-21

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från

1. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-09-20

2. Brott mot luftfartsförordningen, 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) samt 2 kap 10 § TSFS 2017:110 2020-09-20

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare avslås. Beslaget hävs.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1.

B har erkänt att han med hjälp av en drönare fotograferat Kungliga slottet från luften och att han utan tillstånd flugit med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Han har däremot förnekat att han begått gärningarna med uppsåt eller av oaktsamhet på det sätt som åklagaren påstått och motsatt sig att dömas för brott. Han har även motsatt sig att den beslagtagna drönaren förverkas.

UTREDNING

B har hörts.

Åklagaren har som skriftlig bevisning presenterat en karta med markering av var flygningen skedde, fotografier tagna vid aktuell flygning, fotografier av beslagtagen drönare samt en PM upprättad av polisen angående bl.a. restriktionsområden för drönarflygning.

B har presenterat ett fotografi av en förbudsskylt.

DOMSKÄL

Åtalspunkt 1 – olovlig avbildning av skyddsobjekt

Regleringen i skyddslagen (2010:305)

För olovlig avbildning av skyddsobjekt döms enligt 30 a § skyddslagen den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses 7 § andra eller tredje stycket samma lag.

Enligt 7 § skyddslagen gäller följande:

”Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Ett avbildningsförbud är i första hand ett fotograferingsförbud. Förbudet mot att ta fotografier av eller inom skyddsobjektet syftar till att hindra spridning av information och därmed förstärka sekretesskyddet (se prop. 2009/:10:87 s. 56). Bakgrunden till bestämmelsen i tredje stycket om att tillträdesförbudet får ersättas av ett avbildningsförbud är att ett beslut inte ska göras mer ingripande än nödvändigt (se Norstedts kommentar till 7 § skyddslagen, Juno, version 4A).

Av 22 § skyddslagen framgår att den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt ansvarar för bl.a. att upplysning om beslutet om skyddsobjekt lämnas genom tydlig skyltning eller på annat sätt. Därutöver kan vissa krav enligt allmänna principer gälla för tillkännagivande av förbud enligt skyddslagen (se a.a. ovan).

Det aktuella förbudet avseende Stockholms slott (Kungliga slottet)

Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 10 mars 2014 med beteckning 451-7614-2014, se bilaga 2. Skyddsobjektet omfattar enligt beslutet bl.a. slottsbyggnaden med Logården samt inre och yttre borggårdarna och innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet har i enlighet med 7 § andra stycket skyddslagen även förenats med ett förbud mot att göra avbildningar. I denna del anges följande:

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:
1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Har B brutit mot förbudet?

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen i form av fotografier är det klarlagt att han med hjälp av drönare fotograferat Stockholms slott från luften. Fotografierna föreställer bl.a. den inre borggården som omfattas av länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt. B har medgett att det på platsen fanns viss skyltning med information om att Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt samt att han vid händelsen inte frågade någon vakt om det var tillåtet att fotografera med hjälp av drönare. Enligt B framgick det emellertid inte av skyltningen att det var förbjudet att fotografera från luften och han uppfattade det som att förbjudet endast avsåg tillträde till och fotografering från vissa platser på marken.

Med hänsyn till vad B uppgett om att han kände till att särskilda regler kunde gälla för flygning och fotografering med drönare borde han enligt tingsrättens bedömning ha försäkrat sig om vilka regler som gällde på den aktuella platsen. Det gjorde han inte vare sig inför flygningen eller på plats genom att fråga en vakt eller liknande. Hans handlande har därför som utgångspunkt varit oaktsamt. Att B tidigare sett videor på internet i vilka andra personer har filmat Stockholms slott med drönare förändrar inte denna bedömning.

Den straffbara gärningen enligt skyddslagen är en överträdelse av det förbud som meddelats i det enskilda fallet. Det i målet aktuella förbudet avser att göra avbildningar ”inne i” slottet eller ”på” vissa utpekade platser. Beslutets utformning är därmed inte identisk med 7 § andra stycket skyddslagen som anger att ett förbud kan avse att göra avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Enligt tredje stycket i bestämmelsen anges inte närmare vad ett avbildningsförbud kan avse.

Det aktuella beslutets utformning är förenlig med regleringen i skyddslagen. Frågan är om förbudet omfattar avbildningar som skett med drönare från en annan plats än de utpekade. Mot bakgrund av regleringen i 7 § andra stycket skyddslagen skulle formuleringen ”på” kunna tolkas som ett förbud mot alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. I sådana fall skulle enligt tingsrätten även den avbildning som B gjort med drönare omfattas av förbudet. Formuleringen skulle även kunna tolkas som ett mer begränsat förbud mot avbildningar som sker på eller från de utpekade platserna.

Avsikten med förbudet kan mycket väl vara att det ska omfatta alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen anser tingsrätten emellertid att utrymmet för tolkning av förbudet är begränsat och att den mer inskränkta innebörden bör ges företräde. Avbildningar med hjälp av drönare från en annan plats än de utpekade kan därför inte anses omfattas av förbudet. B har därmed inte handlat i strid med förbudet och han ska följaktligen frikännas från åtalet i denna del.

Åtalspunkt 2 – brott mot luftfartsförordningen

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen är det klarlagt att han brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med drönare inom restriktionsområdet.

Frågan är om han har haft uppsåt på det sätt som krävs enligt 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:77). Enligt tingsrätten innebär regleringen att gärningsmannen måste ha uppsåt i förhållande till att ett visst handlande är förbjudet.

B har förklarat att han inte kände till att det var förbjudet att flyga i området utan tillstånd och berättat att drönaren har tekniska begränsningar som vanligtvis hindrar den från att flyga inom förbjudna områden.

B:s uppgifter är inte sådana att de kan bortses från. Därmed är det enligt tingsrätten inte bevisat att han haft uppsåt till att handlandet var förbjudet. Eftersom det rör sig om en relevant villfarelse ska han frikännas från åtalet även i denna del.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången ska yrkandet om förverkande av drönaren avslås och beslaget hävas.

Kaknästornet – ett skyddsobjekt med avbildningsförbud

Länsstyrelsens beslut över Kaknästornet och dess avbildningsförbud

Kaknästornet stängde hösten 2018 för underhåll. Under julen meddelade man att man inte skulle öppna Kaknästornet för besökare p.g.a. en förhöjd hotbild. Den 18 december 2019 utökades skyddet kring Kaknästornet då Länsstyrelsen Stockholm, på Teracoms begäran, beslutade om skyddsobjekt med avbildningsförbud, beteckning 451-39292-2019.

”Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av skyddsobjektet, både exteriört och interiört.”

Från att ha varit ett populärt turistmål till att nu enbart vara ett TV- och radiotorn med fotoförbud. På Fond5 säljs högupplösta filmklipp över riktantennerna. På YouTube syns mängder med drönarfilmer där drönare t.o.m. flyger över.  Sedan 2020 räknas en sådan överflygning av ett skyddsobjekt som ett intrång. Publicerar man en sådan film utan att ha fått godkänt spridningstillstånd av Lantmäteriet ska man veta att man riskerar bli av med drönare inklusive all lagringsmedia som bilder och film befunnits på.

Teracom, som har hand om Kaknästornet, fick den 8 mars 2021 följande frågor att besvara angående avbildningsförbudet. Svar har sedan dess uteblivit.

”Hej!

Jag har sett att det råder avbildningsförbud av Kaknästornet sedan 18 december 2019. Trots detta belyses Kaknästornet med alla dess färger nattetid och bilderna sprids av Teracom i sociala medier. Uppmuntrar inte detta till olovlig avbildning av skyddsobjektet?

Utöver det har man meddelat Google att maska Kaknästornet från Google Street View. Liknande virtuell miljö är däremot fullt synlig hos Teracom.se där man ser parabolpark inklusive reservkraft och övervakningskameror. Enligt beslutet mellan Länsstyrelsen och Teracom får Teracom avgöra vilka personer som får undantas från avbildningsförbudet, men är det inte kontraproduktivt att först ansöka om avbildningsförbud och samtidigt behålla den virtuella miljön?

Som en sista punkt är Kaknästornet en populär plats att flyga drönare över och att filma. Att flyga med drönare över ett skyddsobjekt räknas sedan 2020 som ett intrång. Jag fick aldrig något svar sist om vilka åtgärder man vidtar för att förhindra liknande intrång av skyddsobjektet? Trots allt är publicerade filmklipp där drönare cirkulerar kring ett objekt ytterst enkelt att skapa 3D-modeller av.”

Frias efter att ha fotograferat SÄPO:s byggnad

Den 9 oktober 2019 tog en man på väg till sitt jobb bilder med sin mobiltelefon. I bakgrunden låg SÄPO:s byggnad med avbildningsförbud varvid han greps och åtalades för att ha avbildat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Den 5 juni 2020 friades mannen. Nedan står Solna tingsrätt B 3769-20. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-10-09

Förverkande och beslag
Yrkandet om förverkande av i beslag tagen mobiltelefon avslås. Beslaget hävs.

BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med följande gärningsbeskrivning.

B har olovligen fotograferat Säkerhetspolisens lokaler som är klassade som skyddsobjekt. Det hände någon gång den 9 oktober 2019 på Säkerhetspolisen, Bolstomtavägen 2, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020

Åklagaren har även begärt att i beslag tagen mobiltelefon ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken.

B har vidgått omständigheterna i sak men förnekat brott eftersom han inte visste att det var olagligt att fotografera byggnaden. Han har inte motsatt sig åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon i och för sig men uppgett att han helst vill få tillbaka den eftersom det var en dyr present från hans föräldrar.

UTREDNINGEN

Vid huvudförhandlingen har B hörts. Åklagaren har lagt fram fotografier, skylt skyddsobjekt, protokoll från undersökning av mobiltelefon och beslagsprotokoll.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

B har erkänt att han tagit de aktuella bilderna men förnekat brott eftersom han inte var medveten om att det inte var tillåtet att avbilda byggnaden. Frågan i målet är om B varit oaktsam när han tog bilderna.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av B:s uppgifter, som tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta, framgår att han hade varit i Sverige en dryg månad vid tidpunkten för händelsen. Den aktuella dagen valde han att promenera till jobbet vid Lindhagen, vilket han inte brukade göra, eftersom det var vackert väder och han ville fotografera naturen som minne. Han hade inte gått den aktuella vägen tidigare. B har vidare berättat att han inte hade kännedom om vilken byggnad det var han passerade och att han inte uppmärksammade förbudsskylten när han tog fotografierna.

Av de fotografier som åklagaren lagt fram syns skylten endast på två av fotografierna. Skylten syns på långt avstånd och i kanten av bilden. Tingsrätten konstaterar att det inte går att utläsa vad som står på skylten. Enligt tingsrätten är omständigheterna sådana att det inte går att säga att B:s agerande inneburit ett otillåtet risktagande. Han kan därför inte anses ha agerat av oaktsamhet. Åtalet är därmed inte styrkt och B ska frikännas från ansvar.

B frikänns nu för brott. Det saknas därmed laglig grund att bifalla åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon. Beslaget ska därför hävas.

Ungersk journalist filmade Uppsalas polisstation och greps

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Journalisten B greps den 4 mars 09:30 efter att ha filmat sig själv framför polishuset i Uppsala. Det var i samband med det då misstänkta terrordådet i Vetlanda som B skulle rapportera om händelsen i ungersk media.

Polisen skrev följande på sin hemsida:

”En skyddsvakt upptäcker en man som står och filmar sig själv och polishuset på Svartbäcksgatan i Uppsala.

Då polishuset klassas som skyddsobjekt blir mannen omhändertagen av skyddsvakten och blir medtagen till förhör.

Efter förhör släpps mannen på fri fot, han är misstänk för brott mot skyddslagen och polisen har säkrat den aktuella filmen från mannens mobiltelefon.”

B:s egna berättelse

Till Kameratrollet berättar B följande:

B som är frilansare hade av ungerska Hír TV fått i uppdrag att rapportera angående det då misstänkta terrorbrottet i Vetlanda. På min fråga varför han valde just platsen vid polishuset berättar han att han valde den p.g.a. atmosfären. Trots allt befann han sig 40 mil från Vetlanda.

Han riggade upp mobilen på ett stativ och började spela in sig själv när två skyddsvakter kom fram och ställde frågor och berättade att det rådde förbud mot att filma. B omhändertogs och fördes till polisstationen där han visade sitt presskort och körkort.

B bad om att få ringa till Hír TV för att berätta att han inte kunnat fullfölja sitt uppdrag. Detta nekades. B frågade då om han var gripen vilket polisen svarade ja till. B önskade inte ha ett förhör på svenska och då engelsk eller ungersk tolk inte fanns att tillgå schemalades ett förhör framåt i stället.

Telefonen togs i beslag. Enligt B fick han varken beslagsprotokoll eller ett K-nummer för att kunna bestrida beslaget.

They said in Sweden they do not have to give me paperwork on these kind of thing”.

På min fråga om han såg några skyltar angående avbildningsförbud svarar han:

”No. Later on I went back to see if there is one. I found a tiny one little bit further from the entrance”.

”I could not see it from the other side nor even the sidewalk of front of the enrance…. It is rather hidden.

Polis skyldig att utlämna beslagsprotokoll

Polis har enligt lag en skyldighet att upprätta och utlämna protokoll efter begäran enligt Polislag 27 och Rättegångsbalken 28:9, 28:13 samt enligt Rikspolisstyrelsens författningssamling.

Anskaffarfriheten har trumfat tidigare

Högsta domstolen avgjorde 2015 att om syftet är att publicera får man enligt Tryckfrihetsförordningen anskaffa bilder eller film, även av skyddsobjekt med avbildningsförbud. Sedan Högsta domstolens avgörande har ett åtal lagts ned av åklagare och ett annat åtal ogillats av Örebro tingsrätt.

Utöver det har tidigare fall ogillats hos domstolar när skyltning ej synts eller när avbildning har skett långt från objektet.

Kameratrollet har utan framgång sökt Polisregion Mitt den 5 mars och den 8 mars för att få ut polisanmälans K-nummer.


Uppdatering 11 mars – fallet nedlagt

Den 9 mars hör en av polisens administratörer av sig och meddelar att fallet är nedlagt.

 

Frias efter att ha fotograferat polishuset i Växjö

B åtalades förra året för att bland annat ha fotograferat polishuset i Växjö. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. I och med Växjö tingsrätt B 2361-20 den 25 juni 2020 friades mannen från åtalspunkten angående avbildningsförbud. Bild från polisens förundersökningsprotokoll. Tingsrättens motivering följer nedan.

Växjö tingsrätt B 2361-20

B har medgett att han fotograferat polishuset i Växjö men förnekat brott. Förhör har hållits med B.

Vidare har åklagaren åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

Försvaret har sakframställningsvis redogjort för att det från åklagarens hemsida finns länkat fotografier på polishuset i Växjö.

B har i huvudsak uppgett följande. Han hade precis blivit frisläppt från arresten och tog bilden för att visa sin tjej var han var. Polisen kom och tog honom direkt. Han såg förbudsskylten precis efter att han hade tagit bilden. Han kände inte till att polishuset var ett skyddsobjekt som omfattades av fotograferingsförbud.

Tingsrättens bedömning

Det är klarlagt att polishuset i Växjö är ett skyddsobjekt för vilket det råder ett avbildningsförbud. Det är vidare klarlagt att B fotograferat polishuset i Växjö och att han härigenom brutit mot detta förbud. För att dömas till ansvar krävs det emellertid att han brutit mot förbudet uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Frågan är om B har känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud eller om han varit oaktsam i förhållande till dessa omständigheter. Av utredningen framgår att det funnits en mindre skylt om att platsen är ett skyddsobjekt och att det råder avbildningsförbud samt att den varit placerad jämte grinden in till polisens bakgård. Skylten syns inte på de fotografier som B har tagit och han har själv uppgett att han inte sett någon skylt. I avsaknad på bevisning som tyder på annat anser tingsrätten att det inte är utrett att B känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud. Det finns inte heller något som visar på att han varit likgiltig inför den risken. Han har alltså inte agerat med uppsåt. Omständigheterna är inte heller sådana att det kan läggas på B:s ansvar att undersöka om polishuset var ett skyddsobjekt med ett avbildningsförbud. B har därmed inte agerat oaktsamt. Åtalet i denna del ska därför ogillas.

Vid denna utgång i skuldfrågan ska även förverkandeyrkandet ogillas.

Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

Uppdatering 26 mars 2021, drönaroperatören friades från båda åtalspunkterna.


Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis Logården, inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.


Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

 


Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.


Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Andreas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Andreas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.


Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”


Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

Döms efter filmning vid Göteborgs hamn

En man filmade i sitt yrke Göteborgs hamn den 12 oktober 2020. Han filmade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varvid han blev tagen av skyddsvakt och därefter överlämnad till polis. Den 11 januari 2021 dömdes mannen att betala 5 300 kr samt att hans ena minneskort som nästan uppgick till halva summan av dagsböterna förverkades.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.


Göteborgs tingsrätt B 19935-20

DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-12

Påföljd m.m.

Dagsböter 30 om 150 kr

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Väst, beslagsnummer 2020-5000-BG125721.1).

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) med följande gärningsbeskrivning.

B har genom att filma ett skyddsobjekt brutit mot ett förbud att göra avbildningar. Det hände den 12 oktober 2020 vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag taget minneskort ska förverkas från B enligt 32 § första stycket skyddslagen.

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott och anfört att han inte har agerat med uppsåt eller av straffbar oaktsamhet. Han har motsatt sig åklagarens begäran om att minneskortet ska förverkas.

UTREDNINGEN I MÅLET

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat fotografier, promemoria avseende filmmaterialet, skärmdumpar från filmklipp, beslagsprotokoll samt protokoll över datamedieundersökning.

B har berättat i huvudsak följande. Han jobbade med ett projekt för Business Region Göteborg där han skulle göra en film om Säve depå, eftersom Säve ska utvecklas till att bli en hubb till hamnen. För att kunna bildsätta projektet insåg han att han behövde bilder från hamnen. Han åkte därför ner till hamnen och filmade. Han har jobbat som fotograf i cirka 20 år men inte som redigerare och var därmed stressad. Han är medveten om att det finns skyddsobjekt, men trodde att det bara avsåg militära objekt. Han såg en gul skylt med en hand på vid portentrén till hamnen och trodde att skylten betydde att man inte får gå in på området. Det framgick inte av den skylten att man inte fick fotografera eller filma där. Han utgick från att övriga skyltar på platsen innehöll samma information. Han trodde därför att det inte var några problem att filma utanför området. Han var på cirka fyra till fem platser och filmade innan han blev stoppad av en vakt. När vakten kom vände han bort kameran eftersom man inte ska filma vakter. Han visste inte att man inte fick filma hamnen förrän vakten berättade det för honom. Han uppfattade det som att han stod på allmän plats och filmade hamnen, som ägs av Göteborgs stad, åt Göteborgs stad. Han var inte medveten om att hamnen är ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL
Gärningen

Det är genom B:s egna uppgifter och övrig utredning i målet bevisat att B på den i gärningsbeskrivningen angivna tiden och platsen olovligen har avbildat ett skyddsobjekt genom att filma skyddsobjektet. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. Han ska därför inte anses ha agerat uppsåtligt. Av utredningen framgår dock att det har suttit tydliga förbudsskyltar på portentrén och stängslet in till området på den plats där B filmat. B har sett skyltarna men förutsatt att de rört otillåtet tillträde till området. Genom att då filma hamnen på det sätt som skett utan att läsa skyltarna eller närmare undersöka om han fick avbilda objektet har B enligt tingsrättens mening agerat oaktsamt. Gärningen är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret och påföljden för honom ska bestämmas till dagsböter. Att han av oaktsamhet och endast i syfte att utföra ett internprojekt för Göteborgs stad gjort avbildningar av skyddsobjektet talar i mildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Gärningens straffvärde motsvarar 30 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande ska varje dagsbots storlek bestämmas till 150 kr. Vid bedömningen av dagsbotsbeloppet har tingsrätten beaktat att B inte har någon inkomst men ansökt om a-kassa.

Förverkande

B har motsatt sig åklagarens begäran om att hans minneskort ska förverkas, eftersom minneskort kostar pengar och innehållet enkelt kan raderas. Åklagaren har uppgett att det är oklart om det finnas säkra raderingsmetoder och att en radering oavsett är kostsam och tidskrävande. Enligt 32 § första stycket skyddslagen ska avbildningar som har kommit till genom brott enligt lagen förklaras förverkade. De avbildningar som B gjort finns lagrade digitalt på minneskortet. Det finns en risk för att bilderna kan återskapas om inte minneskortet förklaras förverkat. Yrkandet om förverkande ska därför bifallas.

Övrigt

B döms för brott som har fängelse i straffskalan och han ska därför betala en avgift om 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.