Jag fotograferade ett körkortsfoto åt min kollega, som efteråt fick ställa upp på litet modellbilder för att jag skulle kunna testa mina radiosändare utomhus. Skulle jag använt mig av en reflexskärm i det här fallet skulle jag aldrig ha lyckats mörka ned bakgrunden så pass mycket som man kan göra med ett par blixtar. Själva ljussättningen var inte något avancerat. Tre speedlites uppradade framifrån och där alla överexponerades en liten del i TTL-läget. Samtidigt stod kameran i Av-läge och underexponerades ett steg för att få en mörkare himmel. Trådlösa blixtar utomhus underlättar modellfotografering utomhus grymt mycket.
Wrams Gunnarstorp i infrarött
Wrams Gunnarstorp slott som ligger mellan Björnekulla, Gunnarstorp och Norra Vram. Wrams Gunnarstorp är känt för sin buxbom som är äldst i Nordeuropa, men nu hålls parken stängd p.g.a. buxbomsdöden.
Fotokurs Darktable – Del 1 – Första steget
Då har jag använt mig av Darktable tillräckligt länge för att kunna skriva ut en kort fotokurs om Darktable. Till skillnad från de övriga programvarorna jag tidigare skrivit om fungerar Darktable inte för dig som har Windows. För mig själv innebar det att jag fick gå över till Ubuntu (Linux). Om inte annat slipper jag en hel del virus och andra tråkigheter som Linuxplattformen är rätt skyddad mot.
Darktable är den öppna råkonverterare som är mest lik Adobes Lightroom. Den har dessutom möjlighet till kartfunktion med GPS-koordinatorer och tjudring (tethering), alltså att kunna använda datorskärmen som sökare.
Första steget
Det första man behöver göra är att skaffa sig ett operativsystem med Linux, alternativt att köra Mac OSX. Om du använder dig av Windows kan du ändå testa på Darktable genom att ladda hem och bränna den här Live-skivan. Du kan du välja ifall du enbart vill testa att köra Ubuntu från skivan eller om du vill installera den helt och hållet. Installerar du den kommer ditt Windows raderas, så se till att du bara kör från skiva om du är ute efter att testa.
Det första man möts av när man startar Darktable är Ljusbordet. En bildkatalog helt enkelt.
Uppe i vänstra hörnet har man katalog för att välja bildmapp. Därefter visas alla bilder i mitten av fönstret. Inne i Ljusbordet kan man välja storlek på miniatyrerna, klassificera dem och exportera dem.
För att radera en bild hjälper det inte att trycka på delete då den funktionen endast klassar bilden som färdig att slängas. Man behöver istället välja radera uppe i högra hörnet. Vill man kan man välja en snabbtangent för detta ändamål. Då går man in på verktyg (det lilla kugghjulet under ordet Ljusbord), snabbtangenter, valda bilder och till slut dubbelklickar på radera fysiskt från disk. Tryck därefter ned t.ex. shift + delete, så har du fått ett snabbkommando för att radera bilder.
Framkalla en bild snabbt
Dubbelklicka på den bild du vill framkalla och du kommer automatiskt in i Mörkrum.
De vanligaste verktygen jag har mest nytta av är skuggor och högdagrar, exponering och vitbalans. Även färgzoner under fliken moduler för färgförändringar ger ett önskvärt resultat. Om du funderar på hur du ändrar flera färger samtidigt och inte bara en färg använder du dig av scrollfunktionen på musen.
När du känner dig nöjd med din bild ska du se till att exportera den. Du går du tillbaks till Ljusbord och markerar de bilder du vill konvertera, se förra bilden om Ljusbord. Ute till höger har du en meny. Du väljer om du vill spara bilden som fil på disk och i vilken storlek du vill välja. Om det bara står 0 x 0 i storlek innebär det att bilden kommer exporteras i originalstorlek. Välj vilket format du vill ha bilden exporterat till och i vilken kvalité. Tryck därefter på exportera, eller håll ned knapparna Ctrl + E.
Lycka till och håll ögonen på fler fotokurser genom att prenumerera på Feeds eller genom att gilla på facebook.
Tycker du att inlägget var bra och lärorikt, länka då gärna till det. Är du intresserad av fler tips och tricks rekommenderar jag att du kikar in på min kategori Fototips eller kategorin Fotokurs.
Värn 1567 och Odin radiosändare
I går skrev jag litet om min blixtfotografering vid Hovs Hallar. Idag kommer fortsättningen.
Blixtfotografering är inte något man enbart har nytta av vid modellbilder. Även vid arkitektur och landskap kan man dra nytta av sina speedlites.
1. Radiosändare eller IR-sändare?
När jag först införskaffade min blixtutrustning började jag med en 430EX. Därefter en 550EX och sist en 580IIEX. Den senare kan man använda som IR-sändare för att styra de två andra. Jag införskaffade mig även en dedikerad IR-sändare, ST-E2. Något sämre än 580IIEX:s styrning då den saknar ett vridbart huvud. Jag testade på att använda IR-styrningen vid några fotosessioner, men allt som oftast missade någon blixt att avfyras. Jag behövde dessutom alltid tänka på fri sikt.
Lösningen kom 2013 när jag skaffade mig radiosändare. Efter mycket sökning på nätet landade valet på Odin från Phottix. Odin ska nämligen vara en av de pålitligare sändarna. Något som jag kan bekräfta. Fördelen med Odin jämfört med billigare radiosändare än att man får med high speed sync, d.v.s. möjligheten att ta blixtbilder under kortare slutartider. Den har dessutom E-TTLII som ger en bra automatik.
För dig som står i valet mellan de två, välj den dyrare radiosändaren.
2. När?
Det går att lysa upp sitt motiv med externa blixtar även under fullt dagsljus. Det är bara en fråga om antal och hur nära motivet de står. Vad som dock försvårar är att man förmodligen kommer behöva ha high speed sync aktiverad och på så vis aldrig kan nå blixtens fulla effekt. Ljuset mitt på dagen är dessutom inte fullt så vackert som kvälls- eller morgonljus. Se alltså till att fotografera vid soluppgång och solnedgång. Då kan du verkligen lysa upp motiv utan att omedelbart tömma batterierna. Mitt på dagen kan du istället använda blixtarna för upplättningsljus.
3. Förberedelse
Utrustningen jag bar med mig för att fotografera värnet ute vid Hovs hallar bestod av en Canon 6D + 17-40 och ett stativ. Till den använde jag ett halvtonat gråfilter för att tona ned himlen. Tre blixtar, en radiosändare och tre radiomottagare bars med, allt i en ryggsäck och tillräckligt lätt för att en person skulle kunna bära det.
Med appen Sun Surveyor kunde jag se exakt var solen skulle stå vid solnedgång och på så vis planera var jag skulle ha min fotoplats.
4. Hur man fotograferar med radiosändare
När jag ska fotografera med externa blixtar utomhus börjar jag alltid med kamerans tidsautomatik. rör det sig om landskapsfotografering använder jag även ett halvtonat gråfilter. Jag ställer bländare och ISO och tar en bild. Vill jag spara batterierna i blixtarna väljer jag en något högre ISO.
Det jag på bilden tittar efter vid första tagningen är himlen. Ofta behöver jag underexponera himlen. När får en himmel jag är nöjd med lägger jag slutartiden på minnet. Därefter ställer jag över programratten till manuellt läge.
Resultatet brukar se ut så här när blixtarna är avaktiverade och jag exponerat efter himlen:
Lägg märke till att man på 17 mm brännvid och fullformatskamera ser filterhållaren i de övre hörnen.
Genom att koppla på blixtarna blir scenen ett helt annorlunda landskap.
De fula delarna från filterhållaren får man se till att beskära om man råkat få med dem på bild.
5. Slutsats
Jag missade två saker under gårdagens fotografering. Den första är stativ till blixtarna. Det visste jag i och för sig om, men det syntes ibland väldigt mycket på en del bilder där man kan skönja ljuskäglan längs marken. Istället fick jag stå och handhålla två av mina blixtar.
Den andra saken jag bommade var gelatinfilter till blixtarna. Färgtemperaturen på speedlites är ställda till att passa solen mitt på dagen. Inte kvällsljuset. Igår kväll skulle det istället varit befogat med ett gelatinfilter av varmare slag att fästa framför blixthuvudena.
Hur som helst blev jag en lärdom rikare och jag kommer nog se till att med externa småblixtar fotografera fler värn från Skånelinjens tid.
För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.