Vägbeskrivning till Hakkenzan

Hakkenzan, 八剣山, är en höjd en timmes färd sydväst om Sapporo centrum och som man kan ta som en halvdag. Man tar sig enklast dit antingen med cykel eller buss. Tar man buss kostar det drygt 600 円. I dagsläget under 60 kronor. Bussen som tar en dit är linje 7 och man finner den bland annat vid Susukino i Sapporo. Efter drygt en timmes färd hamnar man på en busshållplats söder om Hakkenzan. Promenera till västra eller södra stigen och följ den uppåt 20-30 minuter. Det går inte att gå fel när man väl nått stigen.

Saker att tänka på:

  • Vatten och tilltugg. Energi behövs.
  • Medtag förstärkningsplagg. Det blåser ofta och är kallare på toppen än vid botten även om det bara rör sig om några hundra meter.
  • Björn finns i skogen. Gör ljud ifrån dig eller använd en björnbjällra.
  • Sist jag var där hade det några timmar innan varit ett större räddningspådrag efter att två personer blivit stuckna av bålgetingar.
  • Det är vid de sista 30 höjdmeterna mycket smalt och det stupar hundratals meter ned.
  • Påbörja nedgång senast vid solnedgången eftersom skogen du skall gå genom är tät och inte släpper in mycket ljus.

Om du väl nått hela vägen upp, glöm då inte att att föreviga platsen. Utsikten är en av de bästa runt Sapporo.

Darktable nu för Windows

Darktable var programvaran som fick mig att övergå till Linux. Det fanns enbart till Linux och till OS X men inte till Windows. Det är enklare än RawTherapee men ändå kompetent. Framför allt är det gratis och bygger på öppen källkod. Jag skulle personligen säga att det är den öppna källkodens motsvarighet till Adobe Lightroom.

Utvecklarna bakom råkonverteraren har länge motsatt sig en Windowsversion då de inte hittat någon programmerare som varit beredd att axla rollen för att ge Darktable en lång Windowssupport. Sedan en vecka tillbaka det dock ändrats och nu kan även Windowsanvändare dra nytta av en hyfsat stabil Windowsversion. Ladda ned den senaste version du finner från diskussionsplattformen Pixls.us och testa själv. Tips och tricks på svenska finner du vidare här hos Kameratrollet.

Fokusstacka makrobilder enkelt och snabbt med din Canon

tomater-mg_8600

Gillar du att fotografera makrobilder, så som makrobilden på tomaterna ovan? Har du dessutom en systemkamera från Canon kompatibel med Magic Lantern? Då ska du läsa vidare eftersom det här kommer att underlätta din fotografering.

Fokusstackning

Vanligtvis när man fotograferar bländar man ned för att få ett långt skärpedjup. Men vad gör man om man inte får det trots att man använder den minsta bländare man kan använda? Och hur bär man sig åt för att undgå att få tydlig och störande diffraktion? Svaret är fokusstackning. Bilden på tomaterna ovan består inte av en bild utan av 90 sammansatta bilder, alla fotograferade med bländare 5,6 för att få så bra skärpa och så litet diffraktion som möjligt. Fokusstackning innebär att man tar flera bilder men flyttar fokusen litet grand mellan varje bild. Därefter lägger man i datorn ihop bilderna till en enda bild.

Sätt att fokusstacka på:

  • Manuellt – Vilket innebär att du själv vrider på fokuseringreglaget på objektivet. Tar lång tid, är tråkigt och du riskerar att förskjuta bilden när du tar tag i kameran.
  • Via datorstyrd rigg – Man kan använda objektiv utan autofokus och det är inte lika tråkigt som att manuellt sitta med det.
  • Via mjukvara i dator – Är man hemma är kanske detta en behändig metod. Fungerar enbart tillsammans med objektiv som har autofokus.
  • Via Magic Lantern till Canon – Man behöver enbart kamera och programvara. Ingen dator eller läsplatta att ha med och priset är 0 kr. Fungerar enbart tillsammans med objektiv som har autofokus.

Till tomatbilden använde jag Magic Lantern. Kika vidare här för att installera Magic Lantern. Nedan visar jag kameramenyn från min Canon EOS 6D tillsammans med Magic Lantern och dess modul Focus Stacking.

fokusstackning-magic-lanternfokusstackning-magic-lantern_1

I menyn har jag inställt att objektivet ska flytta sig ett autofokussteg per bild och jag har använt 100 förflyttningar till 101 bilder. Nedan syns två av de 101 bilderna:

tomater-fokuserade_mg_8617tomat-ofokuserad_mg_8687

Fördelen med den större bländaren är inte bara att diffraktionen inte blir lika påtaglig. Sensordamm syns inte och inte heller behöver jag köra mina blixtar på full effekt. Att använda Magic Lantern innebär bara några minuters ansträngning. Någonting som skulle kunna ta en timme istället för hand.

Bearbetning i datorn

Jag låter denna punkt enbart bli någonting jag nämner i förbifart. Jag fixar till alla bilder i min råkonverterare, t.ex. Darktable. Eftersom jag har Linux som operativsystem använder jag för att slå samman bilderna från Darktable ZereneStackar. Det finns inte mycket annat till Linux. Använder du dig av Windows eller OS X finns det flertalet andra program att välja mellan.

Skillnad mellan att stacka och att blända ned

Nedan visar jag bildexempel på stackad bild och på en bild från en exponering. Den fokusstackade bilden består av 90 exponeringar och har bländare 5,6. Den undre bilden består av en exponering och har bländare 32. Den med en exponering har ljuset från mina blixtar inte räckt till. Därav den extra mängd brus som bilden uppvisar.

tomater-mg_8600tomater-en-exponering_mg_8691

mg_8600_100procenten-exponering-100-procent_mg_8691

För Canonrelaterade inlägg, se vidare:

Andra populära inlägg, se vidare:

Skydda dina bilder vid fotograferandet

eye-fi fototips

Problemställning för en fotograf

Fotografen och journalisten Lars Epstein blev av polis i somras gripen när han på allmän plats fotograferade ett kulturarrangemang. Inte nog med att polis grep honom, herr Epstein fick även sin kamera fråntagen och sina bilder betittade.

I augusti 2016 hotades en fotograf från Nerikes Allehanda att av en arg fotbollshuligan få kamerautrustningen sönderslagen.

Vid Seved i Malmö 2015 hotades Sydsvenskans fotograf av en 23-årig man som hade för avsikt att slå sönder kameran och slå ned fotografen.

Problemlösningar

I fallet med polis, eller egentligen vem som helst, som olovligen vill titta på dina bilder kan man om man har rätt kameramodell kryptera bilderna. Man kan också om tid gives snabbformatera minneskortet, visa upp ett tomt minneskort och sedan väl hemma i säkerhet återskapa bilderna. Att snabbformatera innebär dock att även andra aktörer så som polis eller våldsverkare lätt kan återskapa. Kryptering däremot innebär att polis, även om den försöker återskapa, stöter på patrull. Det kanske till och med är som så att den polisman som får ansvar för minneskortet inte ens känner till att man kan kryptera bildfiler vid fototillfället och tror att bilderna är korrupta.

En del kameror har stöd för WiFi eller har möjlighet att använda SD-kort med WiFi, så som Eye-Fi. På så vis kan man vid fototillfället trådlöst och kontinuerligt överföra bilder mellan kamera och telefon för att senare uppladda bilderna till en server. Det kräver förstås att man har obegränsat med surf i sin telefon för att kunna ladda upp en större mängd filer. Om man använder denna metod kan man om man har möjlighet till det lågnivåformatera sitt SD-kort i kameran och på så vis göra det svårt att återskapa bilder därifrån. Då gäller det att personen som vill titta på bilderna inte förstår att bilderna överförts till mobiltelefonen alternativt att bilderna överförs till en krypterad Androidtelefon eller iPhone som man snabbt stänger av eller låser.

Stockholm prides fotoregler – skapade av en amatör

Under Stockholm Pride 2016 har organisationen tagit upp allmänna regler. Inget fel med det men den som skrivit ned reglerna om fotografering har inte förstått hur en kamera fungerar. Stockholm Pride kan delas in i tre delar. Pride Park, Pride House och Pride Parade. Reglerna nedan gäller inte Pride Parade som sker på allmän plats, men det har inte den som skrivit reglerna förstått eller lyckats tydliggöra. Jag har här en länk om lagtexter för fotografen.

stockholm-pride-fotoregler

    • Vid första stycket står det att publicering inte får ske utan tillåtelse när man har uppdragsgivare. Det innebär att dagspress utan ackreditering hindras medan privatpersoner kan fotografera och publicera och skicka in bilder till dagspress. Dagspress skulle förmodligen kunna trotsa förbudet i och med anskaffningsfriheten i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen som Högsta domstolen visade stod över Skyddslagen, se länken ovan om fotografens lagtexter.
    • Andra stycket är inte mycket att orda om. Det är upp till ens egen moral.
    • Tredje stycket är där allt ballar ur. I min värld är fasta objektiv objektiv som har fast brännvidd och zoom sådana objektiv där man kan variera brännvidden. Nu har Stockholm Pride skrivit fasta eller utbytbara objektiv. Det innebär alltså ett objektiv som antingen sitter fast på kameran och inte går att byta ut, så som en Fujifilm X100. Utbytbara objektiv är till systemkameror så som Canon 5D och Nikon D7000. Här står sedan zoom upp till och med 55 mm. Det innebär att ett objektiv på 500 mm eller 1200 mm är okej, eftersom dessa inte är zoomobjektiv. Nu är det förmodligen inte så den som hittat på reglerna tänkt men det är så det står skrivet.
      Vad som blir än mer intressant är att olika sensorstorlekar ger olika bildutsnitt. 55 mm brännvidd är alltid 55 mm brännvidd men med olika sensorstorlekar kan man variera bildvinkeln en hel del. Det finns en bra länk till sensorstorlekar och vilket utsnitt dessa motsvarar jämfört med en småbildssensor (5D eller D800 t.ex.). Det innebär att man med en kompaktkamera med 1/2,3″ sensor och 55 mm i brännvidd får samma bildutsnitt som vid 309 mm på en småbildskamera. Och vill man inte sträcka sig så lågt ned i sensorstorlek gör Olympus bra kameror med 2x cropfaktorn jämfört med en småbildskamera. För den som fotograferar med en mellanformatskamera så som Hasselblads H6D-100c och dess objektiv på 50 mm får man motsvarande bildutsnitt som vid 32 mm med en småbildssensor.

För att ge ett förenklande exempel innebär det i praktiken att man med en Panasonic DMC-SZ10 vid 51 mm brännvidd får en liknande bildvinkel som med en Canon 1Dx + 70-200 + 1,4 i teleförlängare.

Det kanske rör sig om den fysiska storleken på objektivet som det finns en fobi mot? Fast ett 50 mm objektiv från Sigma, Sigma 50mm f/1.4 DG HSM Art är 85 x 100 mm och väger 815 gram medan ett teleobjektiv från Samyang, spegelobjektivet Samyang 500mm f/8.0 bara är 77 x 87 mm och väger 320 gram. Det måste helt enkelt röra sig om fobi mot logik.

Den sista sak som är inkonsekvent är förbudet mot batterigrepp. Det innebär att kameran till höger i länken är okej men inte den till vänster. Hur tänkte den som skrev fotoreglerna för Stockholm Pride?

Vilket ISO-tal med en Canon?

canon-eos-d30_MG_0057

Du kanske har hört att man ska fotografera på lägsta ISO för bäst bildkvalité? Jag reder ut några frågetecken om hur Canons systemkameror hanterar ISO-talen och hur det påverkar din bild. Informationen är hämtad från Magic Lantern och från photographylife.com.

  • Canon har ISO-tal som ser ut på följande vis: ISO 100, ISO 200, ISO 400, ISO 800 osv. Dessa är analoga förstärkningar från sensorn. Om en pixel på sensorn fylls till brädden på ISO 100 fylls den till hälften vid ISO 200, men förstärks så att det ser ut som att lika mycket ljus släpps in som vid ISO 100. Clarkvision har en bra exempelbild. Detta innebär att även brus förstärks.
  • Canon har lägen som heter L som hos t.ex. 5D eller 6D ska motsvara ISO 50. Det är egentligen ISO 100 överexponerat ett steg och därefter i kameran digitalt nedmörkat. Canon har även lägen som heter H och H1. Det är högsta analoga förstärkningen underexponerat ett eller två steg och därefter digitalt uppljusat i kameran. Man kan nedmörka och uppljusa själv i sin råkonverterare om man fotograferar i råformat.
  • ISO 160, ISO 320, ISO 640 osv är digitala nedmörkningar från de analoga förstärkningarna ISO 200, ISO 400, ISO 800. Du kan själv göra detta i din råkonverterare, t.ex. att fotografera på ISO 200 och mörka ned bilden 1/3 i datorn för att få motsvarigheten till ISO 160.
  • ISO 125, ISO 250, ISO 500 är digitala uppljusningar från de analoga förstärkningarna ISO 100, ISO 200, ISO 400. Du kan själv göra detta i din råkonverterare, t.ex. fotografera på ISO 200 och ljusa upp bilden 1/3 i datorn för att få motsvarigheten till ISO 250.

Använder man ISO 125, ISO 250, ISO 500 osv får man 1/3 mer brus i bild jämfört med om man skulle använt samma ljusmätning för ISO 100, ISO 200, ISO 400 osv. Man riskerar även att klippa högdagern. Använder man ISO 160, ISO 320, ISO 640 osv får man mindre brus jämfört med om man skulle använt samma ljusmätning för ISO 100, ISO 200, ISO 400 ISO 800 osv. Om man riskerar klippa högdagern och därmed mindre dynamik ordas det fortfarande om. Killarna inne på Magic Lantern har påvisat att man kan vinna 0,1 steg i dynamik med ISO 160 jämfört med ISO 100 och ISO 200 medan skaparen av RawDigger menar att man riskerar blåsa högdagern.

Bäst bildkvalité får man genom att släppa in så mycket ljus till sensorn så att den mättas. Detta genom någonting som kallas att exponera till höger, expsure to the right (ETTR) på engelska. Det innebär att histogrammet i din bild ska ligga så nära högerkanten som möjligt. Gör du det kanske din bild ser för ljus ut, men man mörkar ned bilden i datorn och sin råkonverterare efteråt så att den kommer ner i rätt ljusstyrka igen. Anledningen till att man gör detta är för att få fram skuggorna ur bruset. Det är bland skuggorna brus mest syns och genom att först fånga in så mycket ljus som möjligt och sedan mörka ned skuggorna till rimliga nivåer mörkar man även ned bruset. På höga ISO-tal, t.ex. över ISO 1600 med en 5DII, spelar inte ETTR någon roll, se inne hos Clarkvision.

Om man inte kan köra med en tillräckligt lång slutartid eller stor bländare är det bättre att höja ISO-talet och exponera korrekt istället för att underexponera på låga ISO-tal och efteråt i datorn höja. Magic Lantern har några talande exempel.

Är du intresserad av fler Canonrelaterade inlägg? Då finns bland annat: