Ännu en natt i Odori park

Sommarnätterna i Sapporo tillhör ungdomarna. I Odori park i centrum sitter par efter par på bänkarna och håller om varandra och en del kysser t.o.m. varandra fullt öppet. Något som annars är tabubelagt i Japan. Innanför bänkarna på det torgliknande området sysselsätter sig skatare och BMX:are att utöva konster. Givetvis var jag framme och försökte mig på att fråga om de kunde göra något speciellt trick framför kameran.

Även om jag har ett ljusstarkt objektiv, som nuförtiden felfokuserar, räcker ljuset knappt till. Kameran är gammal och når enbart till ISO 1600. 3200 om jag pressar den vilket ger upphov till bandning i bilderna. Lösningen på problemet?

1. Stäng av autofokusen och förfokusera istället. Som ni kanske ser har jag fotograferat motiven på exakt samma plats.

2. Vrid över kameran till manuellt läge. På så vis slipper jag oroa mig för att ljusmätaren ska spela mig ett spratt.

3. Använd högsta ISO och underexponera för att sedan pressa råbilden i datorn. Brus går att brusreducera. Det syns heller inte lika illa på bilder som enbart är 950 pixlar breda. Värre är det med bandning.

4. Följ motivet och fortsätt följa motivet även efter att du tryckt av.

Själv väntar jag ivrigt på att mitt råkonverteringsprogram RawTherapee ska få bättre brusreduceringsfunktion. Något som bör dyka upp inom en månad och som ser lovande ut…

Vulkanvandring

Här är man borta en dag för att bestiga en vulkan och märker att det har genererats en hel del besökare till bloggen via Fokis.se. Jag antar att mitt besök vid Sweden Hills har satt sina spår, även om det hade varit kul om jag fått en förfrågan först innan bilderna kopierades…som vanligt.

Hur som helst tillbringade jag helgen genom att bestiga 羊蹄山 (Youteizan) som betyder något i stil med Fårklövaberget p.g.a. dess form. Som vanligt var det mulet väder vilket innebar att jag inte kunde ta någon bra bild från marknivå. Bilden ovan är från ett annat mindre sämre tillfälle.

Desto bättre gick det för mig väl på toppen även om jag hann vätas ned av en redig regnskur.

Först framåt lördagskvällen klarnade det tillräckligt för att vara fotovänligt.

Vi måste ha varit +50 personer som tillsammans väntade på solnedgången.

Därefter, runt 19:30 gick alla och lade sig för att sova. Detta då vi alla ville kliva upp tidigt på söndagsmorgonen. 02:15 började de första skramla med utrustningen, och det var bara till att hänga på.

Litet mer än en timme senare nådde vi vår utsiktspunkt på den östra delen om vulkankratern, sittandes och ivrigt väntandes på den annalkande scenen.

Och där var den, några minuter efter fyra på morgonen.

Därefter var det hopp och lek för min del. Molnen som bredde ut sig hundratals meter under mig såg ut som ett hav med små öar.

 

 

Fotografera människor medelst ND-filter och extern blixt

Så, jag finner två människor på en bergstopp och vill införliva dessa i min fotosamling. Problemen jag står inför är följande:

1. Konstrastskillnad mellan himmel och mark i bilden.

2. Motljus, vilket innebär att mina modeller kommer hamna med skuggsidan mot mig.

 

Lösningarna:

1. Genom att använda ett halvtonat gråfilter (halvtonat ND-filter/graderat ND-filter) kan jag mörka ned himlen till ungefär samma ljusstyrka som marken. Genom att placera motiven, i det här fallet de två japanerna, under horisonten innebär att den mörka gränsen på mitt filter inte framhävs i min bild.

2. Med en extern blixt satt på automatik och genom att minska styrkan litet på den lyser jag upp motiven samtidigt som ögonen får den där vita glimten.

Bilden är framkallad i RawTherapee.

 

Fototips del 13 – Ta snygga landskapsbilder

För att ta bra landskapsbilder är ljuset A och O. Utan rätt ljus, ingen magi i bilderna. Men bra ljus innebär ofta problem med ljusskillnader. Skillnaden mellan mark och himmel brukar innebära att kameran bränner ut en fin och färgrik himmel till enbart något vitt, alternativt att förgrunden blir svart och himlen färgrik och korrekt exponerad. Här nedan beskriver jag mitt sätt att gå tillväga:

1. Leta upp platsen du ska fotografera. Se till att vara redo att fotografera under gyllene timmen, d.v.s. den tid på dygnet då solen går upp eller går ned. Du bör vara på plats i god tid så att du kan ställa in allt inför den kommande stunden. En halvtimme efter att solen gått ned eller ska gå upp är goda fotoförutsättningar det med, så packa inte ihop förrän det är försent.

2. Se till att du har rätt saker med dig: Kamera, extern blixt, polfilter, halvtonat gråfilter, stativ, motljusskydd och något att äta samt dricka. Putsduk, extra batteri och minneskort är heller inte fel ifall något skulle strula.

3. Skruva på polfiltret eller gråfiltret, Med programratten vriden till tidsautomatik (Canon och Pentax heter det Av och Nikon och Sony heter det A) går man över på halvautomatik och väljer en liten bländare. Mellan 13-18. Ju mindre bländaren är, desto längre skärpedjup. Man får dock diffraktion vilket minskar skärpan i bilden.

4. Ta några testbilder och ta en titt på histogrammet. Se till att du exponerar histogrammet åt höger, d.v.s. histogrammet ska ligga så långt till höger som möjligt utan att röra den högra väggen. Korrigera med reglaget exponeringskompensation på din kamera.

5. Sätt kameran på självutlösare och börja fotografera. Korrigera det halvtonade gråfiltret så att det passar mot horisonten. Har du en horisont som inte är rak bör du använda ett halvtonat gråfilter med mjuk övergång eller flytta dig tills du får en någorlunda rak horisont. Bilden nedan visar hur det ser ut när det halvtonade gråfiltret har kommit för långt ned i bild och på så vis ger en ful linje under horisonten.

6. Behöver du lätta upp förgrunden kan du med fördel använda den externa blixten. Bilden på mitt självporträtt nedan är ljussatt med just en extern blixt för att få till de där ljusfläckarna i ögonen. Det tog mig 20 exponeringar att få till bilden, så gråt inte om första bilden inte blir som du vill.

7. När jag väl är färdig med fotograferandet är det dags för framkallning. Ja, jag kallar det framkallning även då det är digitalt. Speciellt eftersom jag fotograferar i råformat, d.v.s. digitala negativ. Programvarorna jag använder är följande:

Canon Digital Photo Professional (råkonverterare för Canons råfiler), RawTherapee (råkonverterare för alla kameror) Photomatix (program för HDR-bilder), GIMP (bildbehandlingsprogram).

Av de fyra programmen är det bara Photomatix som kostar, och det under 1000-lappen. Jag brukar skifta mellan Canon Digital Photo Professional och RawTherapee beroende på vilket av programmen som ger mig bäst bildresultat för stunden. Därefter kan jag skicka bilden vidare till GIMP för att plocka bort eventuella dammkorn. Bilden med självporträttet har jag valt att framkalla i RawTherapee. Vid första anblick ser bilden helt gräslig ut, men det ordnas snabbt till.

Fotoövning

Följ punkterna i min beskrivning. Posta därefter en länk i kommentarsfältet, alternativt min mejl, till din bild för feedback.

Gillade du inlägget? För Canonrelaterade inlägg, se vidare:

Andra populära inlägg, se vidare:

Självporträtt

Fotokurs i Skåne

Passade på att fotografera ett självporträtt när jag ändå hade kameran framme på stativ. Berget har blivit något av en favoritplats en timme med cykel från Sapporo, och solnedgången förnekade ju inte precis upplevelsen.

Modellbilder från Japan

Vad gör man om man inte kan finna några modeller att fotografera? Jo, man snor någon annan fotografs modeller. I mitt fall upptäckte jag en japansk fotograf med två modeller i släptåg och erbjöd mig genast att agera assistent och hålla fotografens reflexskärm. Han svarade vänligt nej, men hur det än var fortsatte jag att prata på som om jag inte hört det där nejet.

Det blev några bilder och jag roade mig med att försöka prata japanska med den modell som inte blev fotograferad för stunden.

Varför fotografen valde årets ljusaste och mest kontrastrika tid på dygnet förstår jag fortfarande inte. Något jag förstår däremot är att jag för stunden saknade min portabla softbox.

Bilderna är framkallade med RawTherapee.