Ungersk journalist filmade Uppsalas polisstation och greps

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Journalisten B greps den 4 mars 09:30 efter att ha filmat sig själv framför polishuset i Uppsala. Det var i samband med det då misstänkta terrordådet i Vetlanda som B skulle rapportera om händelsen i ungersk media.

Polisen skrev följande på sin hemsida:

”En skyddsvakt upptäcker en man som står och filmar sig själv och polishuset på Svartbäcksgatan i Uppsala.

Då polishuset klassas som skyddsobjekt blir mannen omhändertagen av skyddsvakten och blir medtagen till förhör.

Efter förhör släpps mannen på fri fot, han är misstänk för brott mot skyddslagen och polisen har säkrat den aktuella filmen från mannens mobiltelefon.”

B:s egna berättelse

Till Kameratrollet berättar B följande:

B som är frilansare hade av ungerska Hír TV fått i uppdrag att rapportera angående det då misstänkta terrorbrottet i Vetlanda. På min fråga varför han valde just platsen vid polishuset berättar han att han valde den p.g.a. atmosfären. Trots allt befann han sig 40 mil från Vetlanda.

Han riggade upp mobilen på ett stativ och började spela in sig själv när två skyddsvakter kom fram och ställde frågor och berättade att det rådde förbud mot att filma. B omhändertogs och fördes till polisstationen där han visade sitt presskort och körkort.

B bad om att få ringa till Hír TV för att berätta att han inte kunnat fullfölja sitt uppdrag. Detta nekades. B frågade då om han var gripen vilket polisen svarade ja till. B önskade inte ha ett förhör på svenska och då engelsk eller ungersk tolk inte fanns att tillgå schemalades ett förhör framåt i stället.

Telefonen togs i beslag. Enligt B fick han varken beslagsprotokoll eller ett K-nummer för att kunna bestrida beslaget.

They said in Sweden they do not have to give me paperwork on these kind of thing”.

På min fråga om han såg några skyltar angående avbildningsförbud svarar han:

”No. Later on I went back to see if there is one. I found a tiny one little bit further from the entrance”.

”I could not see it from the other side nor even the sidewalk of front of the enrance…. It is rather hidden.

Polis skyldig att utlämna beslagsprotokoll

Polis har enligt lag en skyldighet att upprätta och utlämna protokoll efter begäran enligt Polislag 27 och Rättegångsbalken 28:9, 28:13 samt enligt Rikspolisstyrelsens författningssamling.

Anskaffarfriheten har trumfat tidigare

Högsta domstolen avgjorde 2015 att om syftet är att publicera får man enligt Tryckfrihetsförordningen anskaffa bilder eller film, även av skyddsobjekt med avbildningsförbud. Sedan Högsta domstolens avgörande har ett åtal lagts ned av åklagare och ett annat åtal ogillats av Örebro tingsrätt.

Utöver det har tidigare fall ogillats hos domstolar när skyltning ej synts eller när avbildning har skett långt från objektet.

Kameratrollet har utan framgång sökt Polisregion Mitt den 5 mars och den 8 mars för att få ut polisanmälans K-nummer.


Uppdatering 11 mars – fallet nedlagt

Den 9 mars hör en av polisens administratörer av sig och meddelar att fallet är nedlagt.

 

Frias efter att ha fotograferat polishuset i Växjö

B åtalades förra året för att bland annat ha fotograferat polishuset i Växjö. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. I och med Växjö tingsrätt B 2361-20 den 25 juni 2020 friades mannen från åtalspunkten angående avbildningsförbud. Bild från polisens förundersökningsprotokoll. Tingsrättens motivering följer nedan.

Växjö tingsrätt B 2361-20

B har medgett att han fotograferat polishuset i Växjö men förnekat brott. Förhör har hållits med B.

Vidare har åklagaren åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

Försvaret har sakframställningsvis redogjort för att det från åklagarens hemsida finns länkat fotografier på polishuset i Växjö.

B har i huvudsak uppgett följande. Han hade precis blivit frisläppt från arresten och tog bilden för att visa sin tjej var han var. Polisen kom och tog honom direkt. Han såg förbudsskylten precis efter att han hade tagit bilden. Han kände inte till att polishuset var ett skyddsobjekt som omfattades av fotograferingsförbud.

Tingsrättens bedömning

Det är klarlagt att polishuset i Växjö är ett skyddsobjekt för vilket det råder ett avbildningsförbud. Det är vidare klarlagt att B fotograferat polishuset i Växjö och att han härigenom brutit mot detta förbud. För att dömas till ansvar krävs det emellertid att han brutit mot förbudet uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Frågan är om B har känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud eller om han varit oaktsam i förhållande till dessa omständigheter. Av utredningen framgår att det funnits en mindre skylt om att platsen är ett skyddsobjekt och att det råder avbildningsförbud samt att den varit placerad jämte grinden in till polisens bakgård. Skylten syns inte på de fotografier som B har tagit och han har själv uppgett att han inte sett någon skylt. I avsaknad på bevisning som tyder på annat anser tingsrätten att det inte är utrett att B känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud. Det finns inte heller något som visar på att han varit likgiltig inför den risken. Han har alltså inte agerat med uppsåt. Omständigheterna är inte heller sådana att det kan läggas på B:s ansvar att undersöka om polishuset var ett skyddsobjekt med ett avbildningsförbud. B har därmed inte agerat oaktsamt. Åtalet i denna del ska därför ogillas.

Vid denna utgång i skuldfrågan ska även förverkandeyrkandet ogillas.

Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

Uppdatering 26 mars 2021, drönaroperatören friades från båda åtalspunkterna.


Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis Logården, inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.


Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

 


Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.


Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Andreas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Andreas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.


Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”


Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

Döms efter filmning vid Göteborgs hamn

En man filmade i sitt yrke Göteborgs hamn den 12 oktober 2020. Han filmade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varvid han blev tagen av skyddsvakt och därefter överlämnad till polis. Den 11 januari 2021 dömdes mannen att betala 5 300 kr samt att hans ena minneskort som nästan uppgick till halva summan av dagsböterna förverkades.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.


Göteborgs tingsrätt B 19935-20

DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-12

Påföljd m.m.

Dagsböter 30 om 150 kr

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Väst, beslagsnummer 2020-5000-BG125721.1).

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) med följande gärningsbeskrivning.

B har genom att filma ett skyddsobjekt brutit mot ett förbud att göra avbildningar. Det hände den 12 oktober 2020 vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag taget minneskort ska förverkas från B enligt 32 § första stycket skyddslagen.

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott och anfört att han inte har agerat med uppsåt eller av straffbar oaktsamhet. Han har motsatt sig åklagarens begäran om att minneskortet ska förverkas.

UTREDNINGEN I MÅLET

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat fotografier, promemoria avseende filmmaterialet, skärmdumpar från filmklipp, beslagsprotokoll samt protokoll över datamedieundersökning.

B har berättat i huvudsak följande. Han jobbade med ett projekt för Business Region Göteborg där han skulle göra en film om Säve depå, eftersom Säve ska utvecklas till att bli en hubb till hamnen. För att kunna bildsätta projektet insåg han att han behövde bilder från hamnen. Han åkte därför ner till hamnen och filmade. Han har jobbat som fotograf i cirka 20 år men inte som redigerare och var därmed stressad. Han är medveten om att det finns skyddsobjekt, men trodde att det bara avsåg militära objekt. Han såg en gul skylt med en hand på vid portentrén till hamnen och trodde att skylten betydde att man inte får gå in på området. Det framgick inte av den skylten att man inte fick fotografera eller filma där. Han utgick från att övriga skyltar på platsen innehöll samma information. Han trodde därför att det inte var några problem att filma utanför området. Han var på cirka fyra till fem platser och filmade innan han blev stoppad av en vakt. När vakten kom vände han bort kameran eftersom man inte ska filma vakter. Han visste inte att man inte fick filma hamnen förrän vakten berättade det för honom. Han uppfattade det som att han stod på allmän plats och filmade hamnen, som ägs av Göteborgs stad, åt Göteborgs stad. Han var inte medveten om att hamnen är ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL
Gärningen

Det är genom B:s egna uppgifter och övrig utredning i målet bevisat att B på den i gärningsbeskrivningen angivna tiden och platsen olovligen har avbildat ett skyddsobjekt genom att filma skyddsobjektet. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. Han ska därför inte anses ha agerat uppsåtligt. Av utredningen framgår dock att det har suttit tydliga förbudsskyltar på portentrén och stängslet in till området på den plats där B filmat. B har sett skyltarna men förutsatt att de rört otillåtet tillträde till området. Genom att då filma hamnen på det sätt som skett utan att läsa skyltarna eller närmare undersöka om han fick avbilda objektet har B enligt tingsrättens mening agerat oaktsamt. Gärningen är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret och påföljden för honom ska bestämmas till dagsböter. Att han av oaktsamhet och endast i syfte att utföra ett internprojekt för Göteborgs stad gjort avbildningar av skyddsobjektet talar i mildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Gärningens straffvärde motsvarar 30 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande ska varje dagsbots storlek bestämmas till 150 kr. Vid bedömningen av dagsbotsbeloppet har tingsrätten beaktat att B inte har någon inkomst men ansökt om a-kassa.

Förverkande

B har motsatt sig åklagarens begäran om att hans minneskort ska förverkas, eftersom minneskort kostar pengar och innehållet enkelt kan raderas. Åklagaren har uppgett att det är oklart om det finnas säkra raderingsmetoder och att en radering oavsett är kostsam och tidskrävande. Enligt 32 § första stycket skyddslagen ska avbildningar som har kommit till genom brott enligt lagen förklaras förverkade. De avbildningar som B gjort finns lagrade digitalt på minneskortet. Det finns en risk för att bilderna kan återskapas om inte minneskortet förklaras förverkat. Yrkandet om förverkande ska därför bifallas.

Övrigt

B döms för brott som har fängelse i straffskalan och han ska därför betala en avgift om 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.

Ej kränkande fotografering att använda mobil som kikare

Varbergs tingsrätt dömde en man för kränkande fotografering och sexuellt ofredande efter att på en stege använt sin telefon för att genom ett fönster kika in på en kvinna.

Mannen överklagade till hovrätten och friades från kränkande fotografering eftersom han inte spelat in utan enkom använt mobiltelefonen som kikare eller som periskop. Nedan Hovrätten för västra Sverige B 2940-20 och Varbergs tingsrätt B 2584-19.

Hovrätten för västra Sverige

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten ogillar åtalet för kränkande fotografering (åtalspunkten 1.1) och sätter ned B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare till 15 000 kr.

Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska fortfarande gälla.

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen ska även i fortsättningen vara tillämplig för de uppgifter som har lagts fram vid hovrättens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detsamma gäller uppgifterna i partsbilagan sekretess.

JB ska få ersättning av allmänna medel med 6 125 kr, varav 3 955 kr för arbete, 643 kr för tidsspillan, 302 kr för utlägg och 1 225 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad. MS ska få ersättning av allmänna medel med 6 149 kr, varav 2 808 kr för arbete, 1 928 kr för tidsspillan, 183 kr för utlägg och 1 230 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ogillar åtalet och skadeståndsyrkandet samt i vart fall upphäver eller sätter ned återbetalningsskyldigheten till staten för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare. För det fall hovrätten dömer honom för gärningen och även anser att kränkningsersättning ska utgå till målsäganden, har han vitsordat det yrkade beloppet samt sättet att beräkna ränta. Detta gäller oavsett om hovrätten anser att gärningen utgör ett eller två brott.

Åklagaren och målsäganden har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har vidare uppgett att gärningspåståendet vidhålls i sin helhet, men förtydligat att med ordet ”filma” inte åsyftas att spela in något som lagras, utan att rikta telefonens kamera mot ett motiv som då syns i displayen i realtid.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten och inspelningarna av förhören som hölls där har spelats upp.

Skuldfrågan

Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken följer såvitt nu är av intresse att ”[d]en som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad (…) döms för kränkande fotografering”. I bestämmelsens andra och tredje stycke följer begränsningar av det straffbara området som inte aktualiseras i den förevarande situationen. Av 6 kap. 10 § andra stycket samma balk följer vidare att ansvar för sexuellt ofredande ådöms bland annat den som ”genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att det är utrett att B från en stege och genom sin mobiltelefon tittade på målsäganden i hennes sovrum när hon var iklädd endast en handduk. Det är också utrett att detta skedde både olovligen och, till dess målsäganden efter en stund upptäckte vad B gjorde, i hemlighet. Åklagaren har inte gjort gällande att B tog några fotografier eller gjorde någon filminspelning. I stället begränsades B:s agerande till att rikta mobiltelefonens kamera mot målsäganden och i realtid betrakta henne i displayen. Fråga är om detta agerande omfattas av det som i straffbestämmelsen om kränkande fotografering benämns som att ”[ta] upp bild av någon”.

Bestämmelsen är utformad i syfte att vara teknikneutral i den meningen att alla former av bildupptagning omfattas, oavsett vilken metod som används. Det kan till exempel gälla användning av livekamera, det vill säga att rörlig bild visas i stunden. I förarbetena framgår samtidigt att lagstiftaren ansåg att det saknades tillräckliga skäl att låta straffbestämmelsen omfatta att någon med hjälp av en kikare betraktar någon. (Se propositionen 2012/13:69 sidorna 23 och 39 samt rättsfallet NJA 2018 sidan 844.) B tog visserligen upp bild på så vis att kameran i hans mobiltelefon vidareförmedlade motivet den riktades mot till mobiltelefonens display. Det som mobiltelefonkameran riktades mot var dock inte synligt på någon annan enhet än själva mobiltelefonen eller för någon annan person än B själv. Även om B använde sig av teknisk utrustning med funktion för fotografering och filminspelning ligger hans faktiska agerande ytterst nära en sådan iakttagelse med kikare som lagstiftaren valt att inte kriminalisera. Med hänsyn till den försiktighet som straffbud alltid måste tolkas med kan det som B gjorde inte anses omfattas av straffbestämmelsen om kränkande fotografering.

Att genom sin mobiltelefon smygtitta på en person som befinner sig i sitt eget sovrum iklädd endast handduk är dock ett sådant agerande som typiskt sett kränker dennes sexuella integritet. B:s agerande har därför, i enlighet med åklagarens gärningspåstående i den delen, utgjort ett sexuellt ofredande.

Påföljdsfrågan

Hovrätten anser att straffvärdet för det sexuella ofredande som B gjort sig skyldig till ensamt motsvarar 80 dagsböter. Det saknas skäl att bestämma varje dagsbots storlek till något annat än vad tingsrätten gjort.

Skadeståndsfrågan

Den gärning som B utsatt målsäganden för har utgjort en så allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att hon är berättigad till kränkningsersättning. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången i målet ska B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare vid tingsrätten sättas ned i enlighet med vad som framgår av domslutet. JS har för sitt arbete i hovrätten begärt ersättning överstigande den i målet tillämpliga så kallade brottsmålstaxan. Taxan får överskridas under förutsättning att målet bland annat krävt avsevärt mer arbete än normalt. JS har anfört att så varit fallet och att detta berott på att målet aktualiserat frågor som krävt mer inläsning och rättsutredning än normalt. Hovrätten, som konstaterar att rättsfrågorna i målet varit desamma som vid tingsrätten, anser att det inte framkommit skäl att överskrida taxan.

JS ska därför tillerkännas ersättning i enlighet med brottmålstaxan. Den av MS begärda ersättningen är skälig och ska tillerkännas henne. Kostnaderna här för försvararen och den särskilda företrädaren ska stanna på staten.


Varbergs tingsrätt

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

1. Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken 2019-03-21

2. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 2 st brottsbalken 2019-03-21

Påföljd m.m.

Dagsböter 80 om 280 kr

Skadestånd

B ska betala skadestånd till Sekretess A med 7 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 21 mars 2019 till dess betalning sker.

Sekretess

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som kan röja målsägandens identitet i den mån uppgifter om detta har lämnats vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska vara tillämplig på identitetsuppgifterna i partsbilagan till denna dom.

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning

1. MS får ersättning av staten för arbete som särskild företrädare med 20 250 kr. Av beloppet avser 11 092 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 610 kr utlägg och 4 050 kr mervärdesskatt.

2. JS får ersättning av staten med 6 993 kr. Av beloppet avser 3 490 kr arbete, 1 799 kr tidsspillan, 305 kr utlägg och 1 399 kr mervärdesskatt.

3. B ska återbetala kostnaden för den särskilda företrädaren och försvararen till staten.

DEN TILLTALADES INSTÄLLNING
Åtalspunkterna 1.1 och 1.2

B har vidgått att han klättrat upp och smygtittat på Sekretess A med sin telefon men har förnekat att han filmat eller tagit bilder av henne och har inte haft för avsikt att kränka hennes sexuella integritet. Han har bestritt ansvar för brott.

B har bestritt Sekretess A:s skadeståndsyrkande med hänvisning till sin inställning i ansvarsdelen. Han har inte vitsordat något belopp, frånsett sättet att beräkna ränta, såsom skäligt i och för sig.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

DOMSKÄL
ANSVAR

Sekretess A har berättat att hon gick och duschade. B satt då i soffan. När hon kom ut från duschen satt han inte där. Hon trodde att han gått och lagt sig. Hon gick upp på sitt rum. Hon hörde att något slog mot fönstret. Hon kände sig iakttagen. Hon tittade mot fönstret och såg B:s telefon i ena hörnet. När hon gick mot fönstret hörde hon hur han gick ner för stegen. Det lät som om han snubblade. Hon hämtade sin mobil för att använda ficklampan och såg honom gå från stegen mot hörnet på huset. Hon frågade vad han höll på med och han mumlade lite. Hon tror att han sa att ”det kommer inte att hända igen”. Det var sent på kvällen. Hon hade en handduk på sig. Den var knuten runt henne och täckte hela hennes kropp. Hennes rum var på övervåningen. Hon hade varit i sitt rum cirka tio minuter innan hon upptäckte telefonen. Det var som att någon höll i telefonen men hon såg inga händer. Hon såg skalet och såg då att var B:s telefon. Hon blev chockad. Först förstod hon inte vad som hänt. Sedan blev allt jobbigt. Det känns som att han ville kolla hur hennes kropp såg ut.

Sekretess A har berättat detaljerat, sammanhängande och sakligt om händelsen. Hennes uppgifter vinner stöd av vad B berättat. Han har dock uppgett att han bara använde telefonen som ett hjälpmedel för att kunna se Sekretess A från den vinkel han stod i förhållande till henne. Han har varken filmat eller tagit bilder.

Annat är inte visat än att B använt telefonen på det sätt han påstått. Fråga är först om han därigenom gjort sig skyldig till kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Med rekvisitet med tekniskt hjälpmedel tar upp bild avses upptagning av både stillbilder, som fotografier, och rörliga bilder, t.ex. filmer och videogram, oavsett vilken teknik som används. Således omfattas fotografering och annan bildupptagning med såväl analog som digital teknik, exempelvis fotografering med systemkamera eller kamera i mobiltelefon, inspelning med videoteknik samt bildupptagning med webbkamera eller tv-kamera för direktsändning. Fotograferingen ska ske i hemlighet.

I förevarande fall har B använt en mobiltelefon för att kunna se delar av Sekretess A:s rum där hon befann sig och som inte varit möjliga att se från det ställe där han befann sig. Enligt tingsrättens uppfattning är detta att jämföra med vad i förarbetena anges som en s.k. livesändning. B:s agerande har skett i hemlighet in i Sekretess A:s rum. Åtalet är därmed styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

B har vetat om att Sekretess A precis hade duschat. Det måste ha stått klart för honom att hon var lättklädd och gick till sitt rum för att klä om. Även om Sekretess A under hela händelsen haft en handduk om sig som skylde hennes intima delar måste B förstått att hans agerande kunde förväntas väcka obehag och kränka Sekretess A:s sexuella integritet. Åtalet är även i denna delen styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

Fråga är om samma gärning. De båda straffbuden har dock olika skyddsintressen. Tingsrätten anser därför att B ska dömas för kränkande fotografering och sexuellt ofredande i brottskonkurrens.

PÅFÖLJD

B ska dömas till böter för brotten.

SKADESTÅND

Med anledning av den bedömning tingsrätten gjort i ansvarsdelen är B skadeståndsskyldig gentemot Sekretess A. Tingsrätten finner att skälig ersättning för kränkning uppgår till det yrkade beloppet. Sekretess A:s skadeståndsyrkande ska därför bifallas.

BROTTSOFFERFOND

Eftersom B döms för brott för vilka fängelse ingår i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.

Hedrade internationella kvinnodagen – stämdes för bildstöld

Företaget Alpha Plus som bedriver försäljning av kosttillskott passade på att uppmärksamma åtta kvinnor under internationella kvinnodagen den 8:e mars 2019. En av kvinnorna, CH, hade man frågat om hälsotips och en porträttbild att ha på företagets Instagramkonto i samband med hälsotipset.

Fotografen till porträttbilden, tillika vän med CH, uppskattade dock inte att CH givit Alpha Plus fotografiet och stämde Alpha Plus på 15 000 kr för bilden samt 3 000 kr i skadestånd för uteblivit namn.

I november 2019 förlikades parterna om att fotografen skulle få 12 500 kr ex moms och att båda parter skulle stå för sina egna rättegångskostnader.

Stämningsansökan 15 september 2019

Jag får ansöka om stämning på Alpha Plus AB (nedan ”Alpha Plus”) och framställa följande. Yrkande Jag yrkar att tingsrätten skall förplikta Alpha Plus att till mig utge ett belopp om 18 000 kronor, eller det belopp tingsrätten finner skäligt, jämte ränta jämlikt 4 och 6 § räntelagen fr o m dagen för delgivning av stämningsansökan. Jag yrkar ersättning för mina rättegångskostnader, inom ramen för tillämpningen av 18 kap 8a § rättegångsbalken, med belopp som senare kommer att anges.

Grunder

Alpha Plus har begått intrång i mina upphovsrättigheter och skall utge ersättning för intrånget med dels skälig ersättning, dels skadestånd för brott mot namnangivelserätten.

Omständigheter i sak

För ett par år sedan fick jag en förfrågan av CH om en testfotografering och vi reste till bl.a Skanör för att göra ett antal bilder. Jag innehar samtliga rättigheter till fotografiet på CH enligt bilaga 1 (”Fotografiet”), som togs vid detta tillfälle

I mars 2019 erfor jag att Alpha Plus — företaget tillverkar och säljer kosttillskott — på sitt konto på Instagram lagt upp bilden i bilaga 2 (”Intrångsbilden”). Intrångsbilden är identisk med Fotografiet. Det enda som skiljer Fotografiet och Intrångsbilden åt är att bilden är beskuren.

Intrångsbilden har tillkommit genom att Alpha Plus olovligen använt sig av Fotografiet, kopierat detta samt underlåtit att ange mig som upphovsman. Vid intrång i upphovsrätt har upphovsmannen enligt URL rätt till skälig ersättning för nyttjandet. Den skäliga ersättningen beräknas enligt det rimliga pris upphovsmannen skulle ha begärt och erhållit för det fall att intrångsgöraren kommit till upphovsmannen som kund och frågat vad en nyttjanderätt motsvarande det som skett hade kostat.

Skälig ersättning för det begångna intrånget skall erläggas av Alpha Plus med 15 000 kr.

Brott mot namnangivelserätten medför rätt till skadestånd. Enligt rekommendationer utfärdade av Svenska Fotografers Förbund, SFF, där jag är medlem, ska sådant skadestånd utgå med 100 % av den skäliga ersättningen. Jag yrkar dock försiktigtvis 3 000 kr för detta brott mot upphovsrättslagen, vilket får anses vara i linje med domstolspraxis (se t ex dom i mål FT1016-11, Hovrätten för Nedre Norrland).

Yttrande från Alpha Plus 23 september 2019

Hej,

Gällande ovan nämnda ärende så vill jag till rätten anföra följande; Alpha Plus AB (i fortsättningen benämnt AP) fick genom vår konsult på sociala medier SS och Alpha Plus kundregister kontakt med en av våra toppkunder, CH som bedriver Hälsopraktik med AP:s produkter, CH är sedan länge en bekant till AP och en av oss väldigt uppskattad person och ambassadör i branschen för våra produkter. I samband med Internationella kvinnodagen så tillfrågades några kvinnor från branschen och i vårt nätverk om de ville ge sina bästa hälsotips. CH var en av dessa.

Hon hade ett hälsotips hon ville dela med sig av samt ett privat foto som hon använde som profilbild på Facebook, fanns inga som helst oklarheter över porträttbilden som hon själv klippt och anpassat för att passa på Facebook. Att bilden skulle tillhöra någon annan var det inte tal om.

CH är en uppskattad kund till oss och mycket omtyckt – vi är alla väldigt förvånade över utvecklingen och CH själv är förtvivlad över att hennes vän ställer krav på det sätt som nu sker. Alpha Plus vill därför bestrida kravet som riktats mot oss i sin helhet.

Yttrande från Alpha Plus 8 oktober 2019

Vad jag skulle vilja tillägga efter att ha talat med CH som är motivet på bilden och som var den som försåg vår konsult (ej anställd av Alpha Plus) med porträttet, är att hon ser sig äga bilden då ett tjänsteutbyte emellan fotograf och motiv förelåg, CH som är terapeut behandlade fotografens son som betalning för bilden enligt en muntlig överenskommelse som CH beskriver det.

Jag ser därför helst att ägarfrågan utreds innan en eventuell förhandling om intrång sker. Om det anses vara så att bilden ägs av fotografen så har även motivet på bilden gjort ett intrång genom att använda den i sociala medier och har rätteligen även hon ett ansvar. Så även konsulten som var den som hade kontakten med CH (motivet). Både konsulten, motivet och Alpha Plus AB önskar delta via länk.

Rockfotograf stämde artist för upphovsrättsintrång

Rockfotografen Peder Andersson, som nämndes här 2018, fick sex av sina bilder olovligt publicerade på en artists Facebooksida. Fotografen bad Kronofogden om handräckning, men det var först när fallet gått vidare till Södertörns tingsrätt som artisten gick med på att ge fotografen rätt. I samband med domen fick fotografen ett personligt brev från artisten i form av två sidor med ord som bitterhet, misslyckande och hämnd.

Nedan är Södertörns tingsrätt FT 17560-20

DOMSLUT

1. B ska betala Peder Andersson ett kapitalbelopp på 10 000 kr plus ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 december 2019 till dess beloppet är betalt.

2. B ska betala Peder Anderssons rättegångskostnader med 680 kr. Av beloppet avser 380 kr ombudsarvode.

BEGÄRAN M.M.

Peder Andersson har begärt i enlighet med domslutet och fört fram det som framgår av bilaga 1.

B har gått med på att betala det Peder Andersson begärt.

DOMSKÄL

Eftersom B har gått med på att betala ska Peder Anderssons begäran godtas.

Bilaga 1

Grunden till anspråket är vad jurister kallar för ”utomkontraktuellt”. Det är anspråk enligt 54 § Upphovsrättslagen. B och jag har inget avtal oss emellan, varken angående bilder eller i övrigt.

Grunden består i otillåten publicering samt andra användningar av 6 st upphovsrättsligt skyddade fotografier, användningar som skett i strid med 2 § Upphovsrättslagen.

Publiceringen ägde rum den 29 september 2018 på B:s sida på Facebook, en sida där hon marknadsför sig själv som artist. Det som jag kallar ”med mera” – andra användningar – är att B, efter datumet för publiceringen, använde bilderna enligt det som vad jag förstått jurister kallar för ”överföring till allmänheten” och detta till och med 2 april 2019, då bilderna till slut togs bort.

Enligt 54 § 1 st Upphovsrättslagen har jag som fotograf oberoende av oaktsamhet/uppsåt en oavvislig rätt till skälig ersättning för användningen, publiceringen, exemplarframställning och överföring till allmänheten. Detta belopp har uppskattats till 8 000 kr för 6 bilder. Jag hänvisar härtill rättspraxis RH 2009:7. Därtill tillkommer att användningen ägde rum i marknadsföringssyfte.

Det finns inget krav på adekvat kausalitet när det gäller detta anspråk.

Då B använt bilderna grovt uppsåtligt eller i vart fall av oaktsamhet är jag också berättigad till ersättning enligt 54 § 2 st Upphovsrättslagen punkter 2-5, t.ex. ”ideell skada”, ”upphovsmannens intresse att inte något intrång begås”.
Vid använd på sociala medier är det normalt att bilder ”delas” och ”vidaredistribueras” (delas) ganska frekvent. Det faktum att mina bilder användes såsom skedde – i marknadsföring – kan också föranleda mediekonsumenter att tro att jag medvetet valt att medverka hos B, vilket inte är fallet.

Det är ingen olyckshändelse att B använt bilderna. Publiceringen den 29 september 2018 skedde medvetet i anslutning till en konsert som ägde rum i Gävle, där B uppträdde, och från vilken bilderna är tagna. B eller någon i hennes ställe hade tagit/flyttat bilderna från MittMedia AB:s webbsida, där bilderna hade offentliggjorts lovligt, till B:s egna webbsida/Facebook-sida. Något tillstånd från mig (eller ens från MittMedia AB) har inte inhämtats. Raderingen skedde först efter ett drygt halvår, på intet sätt direkt efter publiceringen. Det faktum att användningen skett under lång tid – drygt ett halvår – understryker B:s oaktsamhet, eller uppsåt. Ersättningen för lidande och skada enligt 54 § 2 st Upphovsrättslagen är uppskattat till totalt 2 000 kr.

Enligt lagförarbeten ska ersättningen baseras på rekommendationer eller avtal som branschoganisationer ingått, det finns ingen matematisk modell inom upphovsrätten att räkna fram ersättning/skada. Detta kan uppskattas till skäligt belopp enligt 35 kap 5 § Rättegångsbalken. Tiden som materialet använts på Internet är också avgörande för ersättningen enligt NJA 2010 s 135 punkt 30: ”…pågått under en längre tid”. I mitt fall har bilderna använts under ett drygt halvår.

Våldtog fotograf – hovrätten fastställer fängelsestraff

Den 27 juli 2019 våldtogs en fotograf i Ängelholm efter att ha blivit ombedd att fotografera en 26-årig man. Helsingborgs tingsrätt dömde mannen till två års fängelse vilket överklagades. Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställde den 30 november 2020 helsingborgs tingsrätts dom. Nedan är ett utdrag ur tingsrättsdomen.

B ska dömas för våldtäkt

Rätten ska enligt 35 kap. 1 § rättegångsbalken avgöra vad som är bevisat i målet efter en samvetsgrann prövning av allt som har förekommit. Utgångspunkten är att det råder fri bevisföring och fri bevisprövning.

För fällande dom krävs att domstolen genom den utredning som parterna har lagt fram finner ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till det om läggs honom till last. En trovärdig utsaga från målsäganden kan, i förening med vad som i övrigt har framkommit i målet, vara tillräckligt för en fällande dom.

Vid bedömningen av målsägandens utsaga finns det ofta anledning att lägga vikt vid framför allt sådana omständigheter som rör innehållet i berättelsen som sådan. Det kan till exempel röra sig om i vad mån berättelsen är klart, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar.

Målsäganden har lämnat en utförlig och sammanhängande redogörelse. Hennes berättelse har varit klart och tydlig samt helt saknat logiska motsägelser. Det finns inte heller några svårförklarliga moment eller något i berättelsen som framstår som en överdrift. I stället framstår den som väl balanserad och som ett utslag av att målsäganden verkligen har lagt sig vinn om att endast berätta om det hon minns. Målsäganden har också varit tydlig med att berätta om vad hon varit osäker på, t.ex. när det gäller i vilken ordning olika delmoment inträffat. I samband med att målsäganden har berättat om händelsen har hon även redogjort för vad hon tänkt och känt i samband med denna. De tankar och känslor som hon har berättat om framstår som helt adekvata reaktioner på händelsen. Även den strategin, som hon valde för att efter händelsen undkomma B, framstår som naturlig och ändamålsenlig.

Målsägandens berättelse vinner vidare starkt stöd av utredningen i övrigt. Såväl hennes dåvarande kamrat, som numera är hennes sambo, som hennes mamma har berättat om hur målsäganden reagerade adekvat på händelsen och för dem översiktligt berättade om det inträffade samma dag som händelsen påstås ha inträffat. Vidare har kuratorn LF, som träffade målsäganden redan någon dag efter den påstådda händelsen, lämnat en redogörelse för vad målsäganden berättade för henne som huvudsakligen överensstämmer med vad målsäganden har uppgett vid tingsrätten. Mot denna bakgrund och då även den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen ger starkt stöd åt målsägandens berättelse, gör tingsrätten bedömningen att denna är mycket trovärdig.

Mot den av åklagaren åberopade bevisningen står B:s berättelse. Denna framstår som helt verklighetsfrånvänd och som ett försök att i efterhand bortförklara vad som har inträffat. Den vinner inte heller något stöd av övrig utredning. B:s berättelse är således inte av sådan karaktär att den försvagar den bevisning som talar för åtalet. I stället finner tingsrätten genom målsägandens berättelse och den i övrigt av åklagaren åberopade stödbevisningen styrkt att B har gjort sig skyldig till våldtäkt på sätt åklagaren har påstått. Gärningen har visserligen inte pågått någon längre tid. Våldtäkten är emellertid av överfallskaraktär och har skett efter det att målsäganden lurats ut under falska förespeglingar om att hon skulle fotografera B. Med hänsyn till detta kan våldtäkten inte bedömas som mindre grov utan är att bedöma som brott av normalgraden.

Påföljden ska bestämmas till fängelse i två år

B förekommer endast under ett avsnitt i belastningsregistret beträffande ett godkänt strafföreläggande avseende olovlig körning. Frivården i Helsingborg har i yttrande den 7 maj 2020 gjort bedömningen att det inte finns något övervakningsbehov avseende B, som bedöms vara lämplig för samhällstjänst. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse i två år. Detta innebär att det finns en mycket stark presumtion för att bestämma påföljden till fängelse. Det har inte framkommit något som ger anledning att frångå denna presumtion. Således bör påföljden bestämmas till fängelse. Vidare bör straffets längd motsvara gärningens straffvärde, dvs. två år.

B ska betala skadestånd till målsäganden med 121 818 kr

Eftersom B döms för våldtäkt av målsäganden ska han också betala skadestånd till henne för den allvarlig kränkning av henne som gärningen har inneburit samt den sveda och värk, den kostnad för läkarbesök och den inkomstförlust som gärningen har medfört.

B har emellertid hävdat att den sjukskrivning som inkomstförlusten hänför sig till ligger så långt efter händelsen i tid att den inte kan anses vara orsakad av händelsen. Målsäganden har å sin sida hävdat att så är fallet. Hennes uppfattning har vunnit stöd av att hennes kurator Laila From har vittnat om att det enligt hennes uppfattning finns ett samband mellan händelsen och sjukskrivningen. Därmed är styrkt att gärningen har medfört sjukskrivningen och den inkomstförlust som denna medfört.

Mot denna bakgrund och då B har vitsordat de begärda beloppen samt ränteberäkningen, ska skadeståndsanspråket i dess helhet bifallas.

Sekretessen angående målsägandens identitetsuppgifter ska bestå

Det kan antas att målsäganden eller någon närstående till målsäganden lider skada eller men om uppgift om målsägandens personliga förhållanden i form av identitetsuppgifter röjs. Sekretessen angående uppgifter som kan röja målsägandens identitet, som har lagts fram vid förhandling bakom stängda dörrar, bör därför bestå.

Publicerade film på avlidna efter trafikolycka i Göteborg

Fyra personer omkom den 16 februari 2020 i Göteborg när en bil körde in i en stolpe som var placerad på ett betongfundament. Innan räddningstjänst och ambulans hunnit till olycksplatsen vid Olskroksmotet hade en privatperson redan hunnit med att närgånget filma händelsen. Filmen publicerades senare på YouTube. Polisen skriver i sin anmälan om olaga integritetsintrång följande:

Efter en dödsolycka har det lagts ut en film på YouTube där samtliga fyra avlidna skildrats på film av god kvalitet. Filmen heter ”Svår trafikolycka E6 Göteborg”.

Filmen har sannolikt tagits av en person som varit på plats strax efter trafikolyckan, innan räddningspersonal hunnit anlända.

Filmen skildrar samtliga målsäganden i en synnerligen utsatt situation och finns dessutom tillgänglig innan polis hunnit lämna dödsbud.

Fallet lämnades över till åklagare som lade ned förundersökningen den 12 maj 2020 med följande motivering:

Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.

23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalken

Det går inte att bevisa att de objektiva förutsättningarna för att förfarandet skall vara brottsligt.

Åklagaren har inte motiverat om nedläggningen beror på att filmen använts i ett led inom nyhetsrapportering vilket skyddas av grundlagarna eller om man aldrig fick tag på den som spridit filmen.

Tidigare fall där olaga integritetsintrång vid liknande händelser nedlagts är dödsstörtningen i Eslöv och dödsolyckan i Fruängen.