Kategori: Lag och rätt

Publicerat

Friad efter att på TikTok spridit film på ett bråk

Vågskål

En yngre kvinna filmade ett bråk på en hamburgerrestaurang i Helsingborg i april 2021. Hon åtalades för olaga integritetsintrång och förtal, efter att ha spridit filmen, men friades 2022-10-19 i Helsingborgs tingsrätt.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Skadestånd

HA:s begäran om skadestånd avslås.

Ersättning och återbetalning

Staten ska stå för kostnaderna. AW får ersättning av staten med 10 815 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 8 652 kr arbete
• 2 163 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-03-24, åtalspunkt 1

Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Gärningsbeskrivning

1.1 OLAGA INTEGRITETSINTRÅNG

B har spridit en film som visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Spridningen har skett genom att B har laddat upp filmen på TikTok och på så sätt gjort den tillgänglig för ett stort antal personer. B har därigenom gjort intrång i HA:s privatliv. Det hände den 6 april 2021 i Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för HA.

B begick gärningen med uppsåt.

2.2 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-03-24, åtalspunkt 2

Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Gärningsbeskrivning

2.1 FÖRTAL

B har spridit en film som visar när AS knuffar HA. Det hände den 6 april 2021 på Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Uppgiften var sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning.

B begick gärningen med uppsåt.

2.3 Skadestånd

HA har begärt att B ska betala skadestånd med 6 000 kr. Beloppet avser kränkning. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 6 april 2021 tills betalning sker.

3. Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har förnekat gärningarna och motsatt sig skadeståndsskyldighet.

UTREDNINGEN

Åklagaren har har åberopat följande bevisning.

o Förhör med de båda målsägandena HA och AS samt med den tilltalade B
o anmälan,
o pm och skärmdumpar från TikTok,
o skärmdumpar kommentarsfält till i åtalet nämnd video,
o uppspelning av TikTok-video,
o uppspelning av övervakningsfilm, samt
o pm och skärmdump från TikTok.

Rätten har även hållit syn på ett foto i AS:s mobiltelefon utvisande en skriftlig underrättelse om åklagarens beslut den 16 november 2021 att inte väcka åtal mot AS för misstanken om ringa misshandel, med motiveringen att det inte förelåg tillräckliga skäl för åtal för att det med hänsyn till bevisningen på objektiva grunder inte kunde förväntas en fällande dom, eftersom det inte gick att motbevisa invändningen om att gärningen hade begåtts i nödvärn.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Av utredningen i målet framgår till en början följande.

B befann sig den aktuella kvällen på en hamburgerrestaurang i centrala Helsingborg för att beställa mat. På restaurangen befann sig även AS och HA. AS var arbetsledare på restaurangen och var klädd i restaurangens arbetskläder. HA var på restaurangen för att hämta mat som han i sitt yrke skulle leverera till kunder. Han var klädd i budfirmans arbetskläder. Den aktuella kvällen var det brist på personal i restaurangen och väntetiderna för att få sina beställningar färdigställda var långa.

Väntetiderna och den pressade arbetssituationen medförde att HA och AS hamnade i ordväxling med varandra. Vad som närmare i detalj hände har de hörda personerna berättat delvis olika om.

AS har uppgett följande. HA skrek på restaurangens personal och följde inte uppmaningen att på grund av covid-restriktioner vänta utanför restaurangen. AS försökte prata med HA tre gånger, men HA svor, hotade och tog upp sin mobil och började filma AS. HA hotade även att sprida filmen. AS uppmanade då HA att omedelbart lämna restaurangen och sa att han annars skulle ringa polisen. Han tog upp sin mobil för att ringa polisen. När HA istället höll upp sin mobil för att filma knuffade AS honom en gång. Det ingick i hans uppgifter som arbetsledare att hålla ordning i restaurangen.

HA har uppgett följande. AS var på just HA om att stå utanför restaurangen trots att andra personer fick stå där inne. Om man står där ute glömmer de bort ens beställning. AS sade till HA att vara tyst och gå ut, men hade inte rätt att säga så till honom. När AS viftade med sitt finger sade HS till honom att inte vifta med fingret och hota honom. AS frågade vad HA skulle göra då, varpå HA svarade att då skulle han filma AS och skicka filmen till dennes chef. När HA tog fram sin mobil för att filma slog AS mobilen ur hans hand. AS attackerade honom och hotade honom. AS knuffade honom i bröstet så att han slog i benet i en slags pelare, vilket orsakade honom ett sår på benet. AS försökte också slå honom, men hindrades av sina arbetskamrater.

B har uppgett att hon var på restaurangen för att beställa mat och att det var hon som filmade händelseförloppet med sin mobil, men att det inte var hon som lade ut videoklippet på sitt TikTok-konto utan någon av hennes vänner, som hade lånat hennes mobil och hade tillgång till hennes TikTok-konto. Hon har vidare uppgett att anledningen till att hon i polisförhör erkände att det var hon som hade lagt ut videon var för att polisen hotade med att hennes mobil annars skulle beslagtas. B har även uppgett att hon inte vet vem av hennes vänner som lade ut videon, men att hon inte längre är vän med de personerna.

Beträffande konsekvenserna av publiceringen på TikTok har följande framkommit.

AS: Fler än 50 personer har kommenterat videon till honom. Folk kom fram till honom på jobbet och det var besvärande. Även hans kollegor och hans släkt har visat videon för honom. Han framställdes som en våldsam person för att folk inte visste vad det handlade om och han mådde dåligt när han läste kommentarerna i kommentarsfältet. Detta var en av flera orsaker till att han sade upp sig från sitt arbete.

HA: Hans barn, som är i AS:s ålder, var upprivna när de hade sett filmen. De väckte honom och visade honom videon. Även vänner, personer på restaurangerna där han hämtar mat och folk på stan känner igen honom från filmen. Han gick inte till jobbet på en vecka för att han inte kunde gå till restaurangerna på grund av alla frågor. Det har påverkat hans psykiska mående och hans arbete. När han går på stan tittar han ner i marken för att folk känner igen honom.

Det har även framkommit att när polisen tog del av filmen så hade den 154 800 visningar och 6 646 gilla-markeringar, samt att B, efter polisförhöret, tog bort videon från TikTok.

Tingsrätten inleder med att konstatera att det är B som filmat händelsen med sin mobiltelefon. B:s vaga uppgifter om att det inte är hon som publicerat videon på TikTok, utan en tidigare vän som lånat hennes mobil och då lagt ut filmen på B:s TikTok-konto, framstår som en ren efterhandskonstruktion och kan lämnas utan avseende.

Bedömningen av åtalspunkt 1

Åklagaren har i åtalspunkt 1 gjort gällande att filmen som B spridit visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Av utredningen i målet har framgått att en annan åklagare har valt att inte väcka åtal för den gärningen, som i det beslutet betecknades som ringa misshandel, på grund av att AS:s nödvärnsinvändning inte gick att motbevisa.

Tingsrätten har tagit del av både B:s film och film från övervakningskameror på hamburgerrestaurangen. Den utredningen, tillsammans med vad som framkommit vid förhören med AS och HA, leder tingsrätten till bedömningen att det inte kan anses motbevisat att AS agerade i nödvärn, eller i vart fall i nöd, när HA trots tillsägelser vägrade lämna restaurangen och att den knuff AS då utdelade inte kan anses oförsvarlig. En handling som någon begår i nödvärn eller nöd utgör brott endast om handlingen är uppenbart oförsvarlig respektive oförsvarlig. Detta medför att det inte är styrkt att AS utsatte HA för ett brott mot person genom knuffen.

Att filmen visat att AS utsatte HA för ett brott mot person är en förutsättning för bifall till åtalet för olaga integritetsintrång. Eftersom denna förutsättning brister ska B frikännas från åtalet i åtalspunkt 1. Av samma anledning ska även HA:s skadeståndsyrkande avslås.

Frågan om angivelse till åtal och åtalsprövning beträffande åtalet för förtal

Åtalet enligt åtalspunkt 2 gäller förtal. Förtal är ett brott som, som utgångspunkt, inte ska åtalas av åklagare utan av målsäganden. Om målsäganden anger brottet till åtal och åklagaren finner att åtal påkallat från allmän synpunkt får dock åklagaren väcka åtal för förtal, se 5 kap. 5 § brottsbalken. Från denna åtalsprövningsregel finns ett undantag i 20 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Enligt undantagsregeln får, om en viss handling innefattar flera brott och något av dem hör under allmänt åtal, åtal väckas för samtliga brott.

I detta fall innefattar den handling som B åtalats för, att ha spridit den aktuella filmen, både brotten olaga integritetsintrång och förtal. Olaga integritetsintrång hör under allmänt åtal. Med tillämpning av den ovannämnda undantagsregeln har någon åtalsprövning därför inte behövt ske för att åtal ska få väckas även för förtal.

Av rättsfallet NJA 1970 s. 258 framgår dock att att om åtalet för det brott som hörde under allmänt åtal ogillas, ska åtalet för de brott som kräver angivelse och åtalsprövning avvisas om de förutsättningarna inte är uppfyllda. På grund av att tingsrätten ovan har funnit att B ska frikännas från åtalet för olaga integritetsintrång uppkommer därför frågan om AS har angett förtalsbrottet till åtal och om åtal funnits vara påkallat från allmän synpunkt. Den i målet ingivna stämningsansökan och förundersökningsprotokollet ger inte ledning i denna fråga. Åklagaren har dock i en komplettering angett att hon bedömt AS:s uppgift i polisförhör, att han ville anmäla målsäganden för förtal, har utgjort en angivelse till åtal och har vid huvudförhandlingen uppgett att åtalsbeslutet inneburit att åtal har ansetts påkallat från allmän synpunkt.

Tingsrätten saknar anledning att ifrågasätta åklagarens bedömning i denna del. Det föreligger därför inte hinder för att tingsrätten prövar åtalet för förtal enligt åtalspunkt 2.

Bedömningen av åtalspunkt 2

När det gäller åtalet för förtal är det utrett att B har spridit en film som visar att AS knuffade HA. Även om tingsrätten ovan kommit fram till att det inte kan uteslutas att knuffen utdelades i nödvärn eller nöd, så framgår inte upprinnelsen till knuffen av den film som B har spridit, Tvärtom framkom det många negativa kommentarer till AS:s agerande i kommentarsfältet på TikTok. Filmen, så som den spreds av B, får därför bedömas ha varit sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning vilket således också har skett.

För förtal döms, enligt 5 kap. 1 § första stycket brottsbalken, bl.a. den som lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Dock finns i andra stycket vissa undantag, t.ex. om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken.

I lagtexten anges inte närmare de olika situationer som kan motivera att lämnandet av en viss uppgift är försvarligt. Det har i juridisk litteratur (se kommentaren till Brottsbalken, 5:1, Zeteo) framhållits att det vid försvarlighetsbedömningen måste beaktas att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick och att en avvägning måste ske mellan skyddet mot kränkande yttranden och kravet på yttrandefrihet. Det föreligger således i många fall en intressekollision mellan rätten till yttrandefrihet och skyddet för den enskildes integritet.

Vid den avvägning mellan yttrandefrihet och skyddet för integriteten som behöver ske gör tingsrätten följande överväganden. Den film som B spridit visar när AS knuffar HA. Det våld som AS utövar är inte särskilt allvarligt. Trots detta har AS genom spridningen av film utsatts för andras missaktning. Detta talar mot att det varit försvarligt att sprida filmen. Å andra sidan visar filmen ett bråk på en restaurang där en person ur personalen knuffar ett matbud som väntar på sin beställning efter att de hamnat i konflikt. Hela situationen framstår för tingsrätten som så pass anmärkningsvärd att det får sägas finnas ett visst berättigat allmänintresse för händelseförloppet. Detta talar för att det varit försvarligt att sprida filmen. Vid den sammanvägda bedömning som tingsrätten behöver göra av dessa motstående intressen anser tingsrätten att den grundlagsfästa yttrandefriheten får väga över i detta fall och B:s agerande att sprida filmen på TikTok får bedömas ha varit försvarligt. B ska därför frikännas även från åtalet för förtal i åtalspunkt 2.

Övrigt

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. På grund av den frikännande domen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Publicerat

Fotade för Google Maps – frias från olovlig avbildning av skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

En förare som kört runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotograferat omgivningar för Google Maps friades 2023-10-18 i Uppsala tingsrätt från olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2021-10- 25, Uppsala kommun

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen hårddisk avslås. Beslaget hävs

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-02-24, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 25 oktober 2021 på Uppsala Garnison, Uppsala kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Förverkande och beslag

Åklagaren har begärt att i beslagtagen hårddisk förklaras förverkad.

Domskäl

Inställning

B har förnekat gärningen.

Skuld

Det är utrett att B i oktober 2021 arbetade för ett företag med uppdrag att köra runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotografera omgivningar för Google Maps. Han har i det sammanhanget åkt förbi militärområdet Uppsala Garnison som utgör ett sådant skyddsobjekt som är förbjudet att avbilda enligt skyddslagen (2010:305), vilket även framgår av gula skyltar vid infarten till området.

B har berättat att han såg de gula skyltarna vid området och att han då direkt stängde av kamerautrustningen. Han flaggade även upp i datasystemet att han kört på ett område där fotografering inte var tillåtet. I efterhand uppgav Google till honom, dit fotomaterialet hade skickats automatiskt, att de inte kunde se att det faktiskt tagits några bilder av militärområdet.

Åklagaren har inte åberopat någon utredning som visar att B faktiskt fotograferade eller filmade militärområdet med sin kamerautrustning. Mot B:s förnekande är det då inte bevisat att han avbildat något skyddsobjekt. Tingsrätten frikänner honom därför från åtalet.

Eftersom B frikänns från åtalet ska den beslagtagna hårddisken inte förverkas utan återlämnas till honom. Beslaget hävs.

Publicerat

Döms efter drönarfärd över Lund

En man som flög drönare över Lund 9 oktober 2022 åtalades den 29 maj 2023 för vårdslöshet i flygtrafik. Den 9 oktober 2023 dömdes han i Lunds tingsrätt.

Bilder från polisens förundersökningsprotokoll.

Domslut

Brott som B döms för

Vårdslöshet i flygtrafik, 13 kap 1 § 1 st luftfartslagen (2010:500), 2022-10-09, Lunds kommun

Påföljd

40 dagsböter om 430 kr (17 200 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Ersättning och återbetalning

PZ får ersättning av staten med 24 011 kr. Beloppet fördelas enligt följande:

    • 17 859 kr arbete
    • 1 350 kr tidsspillan
    • 4 802 kr mervärdesskatt

B ska betala tillbaka 24 012 kr av kostnaderna till staten.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 22, 2023-05-29, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för vårdslöshet i flygtrafik enligt 13 kap 1 § 1 st luftfartslagen (2010:500).

Gärningsbeskrivning

1.1 VÅRDSLÖSHET I FLYGTRAFIK

B har den 9 oktober 2022 vid tre tillfällen i tät följd från Västra Stationstorget i Lund, Lunds kommun uppsåtligen eller av grov oaktsamhet manövrerat ett luftfartyg på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsatts för fara.

Härvid har han flugit en drönare
– så pass långt bort att han inte haft drönaren inom synhåll ovanför centrala Lund,
– stundtals på upp mot 140 meters höjd då max tillåten höjd är 120 meter,
– flugit inom en kontrollzon tillhörande Universitetssjukhusets helikopterflygplats utan att informera helikopterflygplatsen om flygningen.

Hans agerande har inneburit stor risk för att han skulle tappa kontrollen över drönaren varvid den hade kunnat ramla ned på någon eller något samt stor risk att störa helikoptertrafik till och från universitetssjukhuset.

INSTÄLLNING M.M.

B har erkänt att han manövrerat luftfartyget (drönaren) vid tre tillfällen på tid och plats som åklagaren påstått. Han har gått med på att drönaren en kort stund kan ha flugits på upp mot 140 meters höjd och möjligen en kort tid även inom kontrollzonen för universitetssjukhusets helikopterflygplats, men förnekat att han inte haft drönaren inom synhåll.

B har förnekat att han handlat med uppsåt eller av grov oaktsamhet.

Åklagaren har förtydligat att påståendet i tredje stycket i gärningsbeskrivningen inte innebär något annat än en konkretisering av påståendet i första stycket om att drönaren manövrerats på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsatts för fara.

Åklagaren har vid huvudförhandlingen uppgett att beslagen är hävda.

UTREDNINGEN

B har förhörts. På åklagarens begäran har polismannen AN förhörts.

Åklagaren har presenterat skriftlig bevisning.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Bakgrund och inledande slutsatser av utredningen

Följande är klarlagt. B är frilansfotograf. Den 9 oktober 2022 befann han sig på Västra Stationstorget i Lund för att på uppdrag av en fastighetsägare filma ett fastighetsbestånd i centrala Lund från luften med hjälp av en obemannad luftfarkost (drönare). B genomförde tre flygningar som, utifrån flygloggen och enligt vad han själv berättat, skedde över ett område i centrala lund, däribland kring Lunds centralstation, Clemenstorget och Stadsparken. Drönaren var av modell DJI Mavic 2 Pro med måtten 322x242x84 mm och vägde, enligt en promemoria upprättad av polisen, 907 gram.

Polis kallades till platsen med anledning av flygningarna. En av de polismän som kom till platsen under tiden som en av flygningarna pågick var AN, som är utbildad UAS-pilot inom polisen. AN var också den som med en mobiltelefon filmade av den flyglogg som fanns sparad på drönarens fjärrkontroll och B:s mobiltelefon. AN har även uppgett att han granskat flyggloggarna för de andra två flygningarna som dock inte dokumenterats genom att filmas av. Åtalet gäller denna drönarflygning.

Ska B dömas för vårdslöshet i flygtrafik?

Vilka regler är tillämpliga?

Enligt 13 kap. 1 § första stycket luftfartslagen (2010:500) döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet manövrerar ett luftfartyg på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsätts för fara för vårdslöshet i flygtrafik. Termer manövrerar innebär att straffbestämmelsen även träffar den situationen där ett obemannat luftfartyg manövreras från en punkt på marken (se prop. 2009/10:95 s. 368).

I Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg, TSFS 2017:110, finns bestämmelser av betydelse för prövningen även om de i sig inte definierar innehållet i straffbestämmelsen. Vid flygning med ett obemannat luftfartyg med en startvikt på mindre eller lika med 7 kg gäller bl.a. följande enligt föreskrifterna.

– Flygningen ska ske så att luftfartyget är väl inom synhåll för piloten utan hjälp av visuella hjälpmedel (3 kap. 1 § första punkten). Inom synhåll definieras som det maximala avståndet mellan piloten och det obemannade luftfartyget inom vilket det obemannade luftfartygets position och färdriktning hela tiden kan observeras visuellt utan bl.a. kamera, kikare eller andra hjälpmedel samt det avstånd där det obemannade luftfartyget säkert kan manövreras på så sätt att kollision med andra luftfartyg i luften och personer eller egendom på marken kan undvikas (1 kap. 4 §),
-Innan en flygning genomförs ska piloten ta del av uppdaterad information om eventuella restriktioner eller särskilda villkor från AIP, AIP Supplement, NOTAM, länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommunen (3 kap. 1 § tredje punkten),
-En flygning i okontrollerat luftrum ska ske på en höjd som är lägre än 120 meter över marken (3 kap. 1 § tionde punkten),
-Flygning närmare än 1 000 meter från vissa helikopterflygplatser får endast ske i samråd med berörd helikopterflygplats (3 kap. 1 § trettonde punkten).

Tingsrätten går nu vidare och värderar bevisningen.

Vad är bevisat om flygningen?

B har erkänt att han flugit drönaren på tid och plats som åklagaren påstått och vid tre tillfällen i följd. Detta stöds också av annan bevisning, däribland flygloggen från en av de tre flygningarna och AN:s uppgifter och är således bevisat.

Åklagaren har påstått att B flugit drönaren på sätt som utsatt andras liv eller egendom för fara och att han gjort det genom att ha flugit drönaren (1) så långt bort att han inte haft den inom synhåll, (2) upp mot 140 meters höjd trots att den maximalt tillåtna höjden var 120 meter och (3) inom en kontrollzon tillhörande Universitetssjukhuset i Lunds helikopterflygplats utan att informera dem om flygningen. B har gått med på att drönaren en kort stund kan ha flugits på upp mot 140 meters höjd och möjligen även inom kontrollzonen för universitetssjukhusets helikopterflygplats, men förnekat att han inte haft drönaren inom synhåll.

AN:s och B:s uppgifter om flygningen går isär i vissa avseenden, däribland i fråga om drönaren var inom synhåll under den del av den sista flygningen som pågick när AN kom till platsen. Det rör sig om iakttagelser som gjorts av en polisman i tjänsten och det har inte kommit fram någon omständighet som tyder på att AN misstagit sig om vad han sett eller att hans uppgifter av någon annan anledning bör ifrågasättas. Eftersom AN dessutom är polisiär drönarpilot och därmed har särskild kunskap och erfarenhet på området kan man också utesluta att han misstagit sig eller missförstått hur flygningen gått till. I de delar som AN:s uppgifter skiljer sig från vad B berättat lägger tingsrätten därför AN:s version till grund för bedömningen. AN har berättat att när han kom till Västra Stationstorget satt B på en bänk och drönaren befann sig då utom synhåll och att drönaren då flögs över Stadsparken. Det var bland annat träd i vägen som gjorde att man inte kunde se drönaren. Att det var på det sättet får även visst stöd av vad B berättat, eftersom han berättat att han haft fokus på fjärrkontrollens/mobiltelefonens display, det vill säga vad man kunde se genom drönarens kamera, låt vara att B lagt till att han hade kunnat se drönaren visuellt om han velat. Genom AN:s uppgifter finner tingsrätten bevisat att B flugit med drönaren så långt bort att han inte haft den inom synhåll. Påståendet i första strecksatsen i andra stycket i gärningsbeskrivningen är således bevisat, men endast när det gäller den av de tre flygningarna som AN sett delar av och kunnat uttala sig om.

Av den avfilmade flygloggen framgår att drönaren under en av flygningarna flugits över 120 meters höjd och den högsta höjden var 133 meter. Enligt de uppgifter som AN observerat från flygloggningen och som anges i hans promemoria var den högsta höjden i de andra flygningarna 140 respektive 130 meter. Att flygningarna kan ha skett på så hög höjd höjden har B också godtagit, även om han betonat att det bara varit en kort stund. Det saknas anledning att ifrågasätta mätningarna. Mot denna bakgrund är det utrett att B under i vart fall en av flygningarna flugit på upp mot 140 meters höjd trots att den maximalt tillåtna höjden var 120 meter. Detta innebär att påståendet i andra strecksatsen också är styrkt i vart fall när det gäller en av flygningarna.

Som redan nämns får drönare inte annat än i samråd med berörd helikopterflygplats flygas närmare än 1 000 meter från vissa helikopterflygplatser. Av den kartbilden över flygförbud i Lund som presenterats framgår att kontrollzonen bl.a. omfattar Clemenstorget och delar av spårområdet vid Lunds centralstation. Filmen från flygloggen visar att B under i vart fall delar av den tredje flygningen flugit drönaren inom kontrollzonen. Enligt vad han själv berättat har B inte informerat helikopterflygplatsen om flygningen. Påståendet i tredje strecksatsen är således bevisat avseende en av de tre flygningarna. Eftersom han befunnit sig i utkanten av flygförbudsområdet och det inte lagts fram någon loggning av rutterna är det inte bevisat att han under de två andra flygningarna flugit inom kontrollzonen.

Har B flugit på ett sätt som utsatt andra för fara?

Tingsrätten har så långt kommit fram till B under delar av flygningarna handlat på det sätt som åklagaren påstått i andra stycket i gärningsbeskrivningen. Det rör sig i samtliga fall av regler som enligt tingsrätten får anses vara av stor vikt för flygsäkerheten, inte minst eftersom han flugit ovanför de centrala delarna av Lund. Genom AN:s uppgifter är det klarlagt att många människor befann sig ute vid tiden för flygningarna. Det har alltså inte varit på det sätt som B påstått, nämligen det närmast var folktomt. Att inte hela tiden flyga med drönaren inom synhåll kan, som AN utvecklat, medföra fara exempelvis om skärmen slocknar och piloten tvingas manövrera manuellt eller det finns annat i luftrummet. Här kan tilläggas att AN uppgett att vid motsvarande flygningar inom polisen avdelas en särskild person att hela tiden ha visuell kontakt med drönaren. Det ligger också i öppen dag att flygningar på högre höjd än de tillåtna gränserna och inom kontrollzonen för en helikopterflygplats på ett sjukhus medför sådana risker som åklagaren påstått och till exempel kunnat störa helikoptertrafik till och från sjukhuset. Till detta kommer, vilket varningsmeddelandena om möjlig risk för signalavbrott (”strong interference”) som enligt flygloggen visats vilket visar att det funnits risk för att han skulle förlora kontrollen över drönaren.

Slutsatsen blir därför att delar av flygningarna skett på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsatts för fara.

Har B handlat med uppsåt eller varit grovt oaktsam?

Det är inte bevisat att B med avsikt flugit på det sätt som tingsrätten ovan funnit bevisat, förutom när det gäller flyghöjden där han haft information synlig på displayen om hur högt han flög. B har själv berättat att han känt till 120-meters regeln och även att han haft fokus på skärmen. Han måste därför ha sett att han stundtals flög för högt. Att det, som B hävdat, skulle ha rört sig om att drönaren accelererat och då en kort tid kommit för högt förändrar inte bedömningen. Han har ju överskridit höjdgränsen flera gånger och skulle då rimligen ha avslutat stigningarna tidigare eller göra inställningar på drönaren om maxhöjd om han inte avsett att komma över tillåten höjd.

I övriga delar är det inte visat att B handlat med uppsåt. Han måste dock ha varit medveten om riskerna och således varit medvetet oaktsam. Oaktsamheten gäller regler av vikt för flygsäkerheten och är enligt tingsrätten att bedöma som grov. Det är tingsrättens bedömning att han även varit grovt oaktsam i förhållande till att hans agerande utsatt andra liv eller egendom för fara. B:s egen riskbedömning tar alltså inte någon kraft från åklagarens bevisning i denna del. B ska därför dömas för vårdslöshet i flygtrafik. De tre flygningarna har gjorts på samma plats i ett sammanhang och är att bedöma som ett och samma brott.

Straffet bestäms till böter

Det saknas vägledande avgöranden som belyser hur påföljden ska bestämmas när någon flugit på ett vårdslöst sätt med en drönare. Tingsrätten får därför falla tillbaka på de allmänna regler som gäller när en domstol ska bestämma påföljd.

Straffet för vårdslöshet i flygtrafik är böter eller fängelse i högst sex månader (13 kap. 1 § första stycket luftfartslagen). Vid bedömningen av det konkreta straffvärdet beaktar tingsrätten att det rört sig om tre flygningar och ett grovt vårdslöst agerande där flera regler av betydelse för flygsäkerheten satts åt sidan. Någon olycka inträffade dock inte och enligt tingsrätten motsvarar straffvärdet ett måttligt bötesstraff.

Antalet dagsböter till 40. På grund av B:s ekonomi bestäms varje dagsbot till 430 kr. Sammanlagt ska B alltså betala 17 200 kr i böter.

Övriga frågor

Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet ska B, enligt de regler som gällde vid tiden för gärningen, betala en avgift på 800 kr till brottsofferfonden.

Den ersättning som försvararen har begärt är rimlig. Den ska därför godtas.

Eftersom B döms och med hänsyn till hans ekonomi ska han betala tillbaka hela kostnaden för försvararen till staten.

Publicerat

Maria Sveland fälld för rättegångsfoto

Vågskål

Den 13 juni 2023 fälldes journalisten och debattören Maria Sveland för att ha fotograferat under en pågående förhandling i en rättssal. Det hela uppmärksammades och fick spridning i media i december 2021.

Domslut
Brott som Maria Sveland döms för

Brott mot rättegångsbalken, 9 kap 5 a § 1 st rättegångsbalken (1942:740), 2021-05-11 09:00 till 2021-05-11 16:53, Stockholms stad

Påföljd

60 dagsböter om 400 kr (24 000 kr)

Brottsofferfond

Maria Sveland ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-11-16, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att Maria Sveland ska dömas för brott mot rättegångsbalken enligt 9 kap 5 a § 1 st rättegångsbalken (1942:740).

Gärningsbeskrivning

1.1 BROTT MOT RÄTTEGÅNGSBALKEN

Maria Sveland har den 11 maj 2021 under en huvudförhandling i Stockholms Tingsrätt, Scheelegatan 7, Stockholms stad tagit en bild i rättssalen. Bilden visar målsäganden i den rättegången, PA, målsägandebiträdet, rättens ordförande, tre nämndemän samt protokollföraren.

Maria Sveland har därefter, samma dag, spridit bilden, genom att lägga ut bilden på sitt instagramkonto.

YKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt ovan.

DOMSKÄL

Skuldfrågan Maria Sveland har förnekat att hon tagit aktuell bild i rättssalen, men erkänt att hon spridit bilden genom att lägga ut den på sitt instagramkonto samma dag.

Den tilltalade har hörts. Åklagaren har som muntlig bevisning åberopat förhör med målsäganden PA samt vittnesförhör med CB och EH. Åklagaren har vidare åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.

Åklagaren har sakframställningsvis framhållit bl.a. följande. Huvudförhandling hölls vid Stockholms tingsrätt i ett brottmål den 11 maj 2021 där PA var målsägande. Ett anonymt tips lämnades i juni 2021 till polisen att Maria Sveland, som var åhörare vid huvudförhandlingen, tagit en bild i rättssalen under förhandlingen och lagt ut samma bild på sitt instagramkonto, som då hade drygt 17 000 följare. En tilläggsanmälan rörande saken gjordes av målsägandebiträdet i målet i september 2021. Av utredningen framgår dels att Maria Sveland under rättegångsdagen den 10 maj 2021 i samma mål lagt upp en bild på sitt konto varav framgick att fotoförbud gällde i rättssalen, dels att hon den 11 maj 2021 på sitt konto lagt upp flera bilder från rättssalen, bland annat den som åtalet avser (fup. aktbil. 2, s. 10). Vittnet CB har sett Maria Sveland fotografera i rättssalen och sedan att bilden lades ut på den tilltalades instagramkonto (fup. aktbil. 2, s. 11). Vittnet EH har också sett att bilden lagts upp under pågående rättegång, vilket också framgår av den skriftliga utredningen. Till bilden har Maria Sveland skrivit en text.

Försvaret för Maria Sveland har sakframställningsvis framhållit bl.a. följande. Maria Sveland är journalist och författare. Hon har inte tagit bilden själv utan använt en bild tagen av annan person och bildsatt ett debattinlägg på sitt instagramkonto angående målet. Vad gäller vittnena i målet och bevisvärdet av deras uppgifter föreligger motsättningar mellan dem och Maria Sveland. EH var flickvän till målsäganden PA och CB var särbo med GL vid tillfället och hade skrivit till Maria Sveland dagarna före rättegången att hon skulle sluta skriva om GL.

Allmänt

Av 5 kap. 9 b § första stycket rättegångsbalken (RB) följer bl.a. att det är förbjudet att fotografera vid rättens sammanträden i rättssalen. Av bestämmelsens tredje stycke framgår också att det är förbjudet att sprida bild som tagits upp i strid med första stycket om någon syns på bilden. Av bestämmelsen följer att förbudet mot fotografering gäller vid rättens sammanträden, dvs. från det att målet ropas på till dess att parter, ombud och åhörare och andra som närvarar har lämnat rättssalen efter att en dom eller ett beslut har avkunnats eller en underrättelse om tid för meddelande av dom har lämnats (se Juno kommentaren till bestämmelsen, version 94, jfr. prop. 2018/19:81 s. 86).

Vad avser fotograferingsförbudet framgår av förarbetena till gällande lagstiftning bl.a. följande.

De skäl som ligger till grund för fotograferingsförbudet är minst lika relevanta nu som när förbudet infördes för snart 70 år sedan. På grund av den snabba teknikutvecklingen är de utmaningar som domstolarna ställs inför på många sätt ännu större i dag. Detta gäller inte minst möjligheterna att skydda parters, målsägandes och vittnens integritet. Nästan alla som besöker en domstol har den utrustning som krävs för att filma, direktsända, sprida och kommentera känsligt bildmaterial på sociala medier. På internet kan känsliga bilder och filmer snabbt spridas och när detta väl har skett är materialet ofta svårt att ta bort. Den som fotograferas kan uppleva ett stort obehag av att ha blivit fotograferad i en känslig situation och inte veta om bilderna sprids eller hur de används. Detta förhållande kan påverka viljan hos parter, målsägande, vittnen och andra att medverka vid sammanträden, vilket är av central betydelse för rättskipningen (prop. 2018/19:81 s. 41).

Enligt Av 5 kap. 9 b § tredje stycket RB är det förbjudet att sprida bilder som tagits i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Med spridning avses att bilden görs tillgänglig för andra och att det är fråga om fler än ett fåtal personer. Att enbart inneha bilden omfattas inte av förbudet. Det krävs däremot inte att någon faktiskt har tagit del av bilden. Spridningen ska avse en bild där någon syns på bilden. Det krävs inte att det går att identifiera vem det är. Samtliga personer i rättssalen omfattas oavsett roll, dvs. såväl deltagare i sammanträdet som vakter, åhörare och andra närvarande. Om endast en begränsad del av en person syns på bilden får det avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om kravet på att någon syns är uppfyllt, se prop. 2019/20:88 s. 21.

Vad gäller spridningsförbudet anfördes i förarbetena bl.a. följande.

Enskilda personer ska kunna delta i rättegångar utan att bilder på dem oönskat sprids bland allmänheten. I domstolarna behandlas ofta uppgifter som är utlämnande för enskilda och som rör personliga förhållanden. Det kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten om bilder från rättegångar sprids till andra. Den teknikutveckling som har skett innebär att bilder som sprids kan bli tillgängliga för allmänheten under oöverskådlig tid och vara svåra att få bort när de väl har börjat spridas vissa mål finns också en risk för trakasserier mot förhörspersoner. Det är av central betydelse för domstolarnas verksamhet att personer vågar lämna uppgifter inför rätten. I enlighet med vad Brottsoffermyndigheten framhåller kan spridning av bilder få konsekvenser såväl för en pågående rättegång som för framtida processer. Att kunna ingripa mot spridning från rättegångar ger bättre förutsättningar för att personer ska vilja medverka i rättsprocesser (prop. 2019/20:88 s. 11).

Enligt 9 kap 5 a § rättegångsbalken döms den som tar upp eller sprider bild i strid med 5 kap 9 b § rättegångsbalken till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Vid bedömningen av om en gärning är ringa ska hänsyn tas bl.a. till i vilken utsträckning gärningen har skadat de skyddsintressen som ligger till grund för den ordningsregel eller det förbud som personen brutit mot ordningsregel. Som exempel på en situation som kan vara att bedöma som ringa nämns i förarbetena till fotograferingsförbudet att en person bryter mot det utan att varken störa sammanträdet eller kränka någons personliga integritet (prop. 2018/19:81s. 94). I förarbetena till spridningsförbudet nämns som exempel dels mindre allvarliga fall, som att endast en del av någon syns på bilden eller att spridningen endast varit helt kortvarig, dels fall där spridningen är motiverad. Som exempel på sådana nämns att det kan finnas ett legitimt allmänintresse av att sprida en viss bild, t.ex. för att avslöja övergrepp eller andra oegentligheter ( Prop. 2019/20:88 s. 22).

Förhör

PA har uppgett bl.a. att han av sin flickvän efter rättegången samma dag reda på samma dag att någon skrivit om förhandlingen. Han kände inte till Maria Sveland då och såg inte att bilden togs men fick se den på kvällen samma dag. Han kände igen sig själv och sitt ombud på den. Maria Sveland skulle ha postat bilden och den delades av CW. Han kände ”snaran runt halsen” när han såg bilden men ville inte få ytterligare en fiende i henne, då hon också hade en stor gruppering bakom sig. Han valde att inte driva frågan om förtal mot Maria Sveland och inte heller mot CW för publiceringen.

Maria Sveland har berättat bl.a. att hon var medveten om att fotoförbud gällde under huvudförhandlingen. När hon skrev sin text sökte hon efter en bild. Hon minns inte i dag hur hon hittade bilden i fråga som är tagen under huvudförhandlingen och hon minns inte vem som kan ha tagit den. Flera skrev samtidigt i salen och många satt med mobiler. I flödet på instagram har hon sett bilden, tagit en skärmdump och använt den. Dagen innan gjorde hon så med en bild som LC tog på en dörr till förhandlingssalen. Hon närvarade under hela rättegångsdagen den 11 maj 2021. Det var många personer som lyssnade. Hon minns inte var hon satt, men det var pausar och det byttes platser. Hon publicerade bilden samma dag, och det kan stämma att det skedde under rättegången, kl. 16.25.

CB har uppgett bl.a. följande. Hon var åhörare vid huvudförhandlingen den 11 maj 2021. Det var efter lunch förhör med den tilltalade. Efter kanske 30 minuter togs en kort paus i förhandlingen då den tilltalade och hennes försvarare lämnade salen en stund. Alla andra satt kvar. I salen fanns pga. av coronarestriktionerna endast sju åhörare. Rättens aktörer satt bakom en glasvägg. Hon satt på första raden i mitten medan Maria Sveland satt på sidan i rättssalen i en stol vinklad åt det håll där målsäganden satt. Bredvid henne satt MU. Dessa båda satt i stort på samma platser under huvudförhandlingen, men flyttade sig något längs raden. Hon såg på ett par meters avstånd att Maria Sveland vinklade upp sin mobiltelefon framför sig, höll upp den i riktning mot målsäganden och fotograferade. Det var ingen ställning man håller i en mobil för att skriva. Hon hann tänka ”herregud så dum kan hon väl inte vara”. Hon tittade igen och såg att det skedde och att Maria Sveland höll upp telefonen några sekunder och tryckte med sitt finger mot skärmen. Hon såg ingen annan hålla upp en mobiltelefon på samma sätt. Varken MU eller CW som satt längre bort på samma rad fotograferade. Hon såg sedan bilden i efterhand samma dag på instagram. På bilden syntes också att Maria Svelands klänning reflekterades i glasväggen i salen. De var ingen tvekan om att Maria Sveland fotograferade. Hon hyser inget agg till Maria Sveland. Hon var vid tiden särbo med GL och denne blev anhållen och häktad misstänkt för en påstådd våldtäkt. Före den i målet aktuella huvudförhandlingen skrev hon till Maria Sveland, då Sveland hängt ut henne och GL på sociala medier. Hon ville påtala att Sveland skulle granska det hon skrev och ge en rättvisande bild av det hon tog upp.

EH har anfört bl.a. följande. Hon var med den aktuella huvudförhandlingsdagen som vittne. Hon satt sedan i salen ett tag under dagen. Endast ett tiotal åhörare var på plats. Hon bevakade efter sitt förhör åhörarnas, ett antal kvinnors, sociala medier. Hon såg då att en bild från huvudförhandlingen lades upp på Maria Svelands instagramkonto; det kan stämma att det var kl. 16.25 då rättegången fortfarande pågick, således i realtid. Målsäganden syntes tydligt på bilen och det fanns text till bilden. Det var en högupplöst bild och det var lätt att känna igen rättssalen och identifiera personerna. Bilden låg sedan uppe länge och fick en enorm spridning, vilket var obehagligt. Ingen annan åhörare i salen lade upp bilder från salen.

Tingsrättens bedömning

Åklagaren har bevisbördan för att styrka åtalet. För fällande dom krävs att det genom åklagarens utredning kan anses ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått påstådda gärningar (se NJA 1980 s 725 m.fl. rättsfall) . Beviskravet innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att händelsen gått till på ett annat sätt än vad åklagaren har gjort gällande.

Vad gäller utredningen kan konstateras att vittnet CB haft en konversation med den tilltalade på nätet före huvudförhandlingen den 11 maj 2021 och då ifrågasatt Maria Svelands sätt att skriva om henne och hennes dåvarande särbo GL. Vidare har framgått att vittnet EH är sambo med målsäganden PA. Vittnena synes också tagit fram mycket av det skriftliga material som utgör förundersökningen i målet. Det sagda innebär att vittnenas uppgifter, liksom övrig utredning, måste bedömas med försiktighet.

Bilden

Genom åklagarens skriftliga utredning och vad målsäganden och åberopade vittnen anfört framgår att den aktuella bilden tagits i rättssalen under pågående huvudförhandling av en åhörare. Bilden föreställer bl.a. målsäganden och dennes ansikte syns. Det aktuella fotoförbudet gäller under en pågående förhandling i domstol, och bestämmelsen får enligt tingsrätten tolkas så att den omfattar även förhandlingspauser. Av bilden framgår rättssalen med en sittande rätt jämte målsäganden och målsägandebiträde, medan den tilltalade med försvarare inte är på plats. Vittnet CB har uppgett bl.a. att bilden togs då den tilltalade med sin försvarare för ett kort ögonblick lämnade salen varvid övriga i salen satt kvar, vilket synes stämma. Enligt tingsrätten framgår således att det varit ett uppehåll i förhandlingen men att fotoförbudet enligt bestämmelsen gällt då bilden togs.

Genom CB:s uppgifter som vinner stöd av vittnet EH framgår att endast ett fåtal åhörare fanns i rättssalen till följd av gällande coronarestriktioner, en av dem Maria Sveland. Av CB:s vittnesmål framgår att det är Maria Sveland som tagit bilden från sin placering i en stol som stod vinklad i riktning mot målsäganden. Någon annan person ska inte ha fotograferat i salen enligt vittnet. Den skriftliga utredningen visar vidare att den aktuella bilden senare samma dag lagts ut av Maria Sveland på hennes instagramkonto och att så skett under pågående förhandling. Utredningen ger också vid handen att Maria Sveland på samma konto lagt upp flera andra bilder från samma förhandling; bilder tagna uppenbarligen från samma plats i salen. Av vittnet EH:s uppgifter har framgått att ingen annan av åhörarna som hon följde på sociala medier lade upp några bilder från förhandlingen. Av den skriftliga utredningen framgår vidare att en mönstrad klänning reflekterats i glasväggen mellan åhörare och rättens aktörer då en av bilderna togs. Av de fotografier som åberopats kan ses att Maria Sveland den aktuella dagen och även dagen innan haft en klänning på sig med ett mönster som liknade klänningen som reflekterats (se fup. aktbil. 3 s. 24 jmf med s. 7 och 25).

Vid en samlad bedömning, och med beaktande av den försiktighet som angetts ovan vid prövningen av utredningen, anser tingsrätten klarlagt att det är Maria Sveland som tagit bilden i fråga. Med hänsyn till omständigheterna och vad bilden innehåller kan gärningen rörande tagandet av bilden inte anses vara ringa.

Frågan är om Maria Svelands egna uppgifter till sitt försvar kan förringa bevisvärdet av åklagarens bevisning. Att någon annan person med välliknande klänning, okänt vem, tagit bilden, och rimligen övriga bilder från samma position i rättssalen, och att Maria Sveland skulle ha sett i vart fall den i målet aktuella bilden i sitt instagramflöde och skärmpdumpat den för att använda till sin text motsägs av åklagarens bevisning ovan. Åtalet är i fråga om tagande av bild därför styrkt och bifalls.

Spridningen

Genom Maria Svelands erkännande, som stöds av utredningen i övrigt, är klarlagt att hon spridit den aktuella bilden från huvudförhandlingen på sitt instagramkonto. Med hänsyn till antalet följare Maria Sveland hade vid tillfället och antalet likes hon fått för bilden jämte text, drygt 1 400, kan spridningen inte anses ringa. Åtalet är också i denna del styrkt och ska bifallas.

Påföljdsfrågan

Maria Sveland ska således dömas för brott mot rättegångsbalken. Hon förekommer inte i belastningsregistret.

De aktuella brotten är bötesbrott varför påföljden bestäms till dagsböter. Dagsbotsbeloppet har fastställts efter hennes lämnade inkomstuppgifter.

Övriga frågor

Maria Sveland ska enligt lag betala 800 kr till Brottsofferfonden.

Publicerat

Åtalas efter drönarfärd över Lund

En man som flög drönare över Lund 9 oktober 2022 åtalades den 29 maj 2023 för vårdslöshet i flygtrafik. Mannen ska enligt åklagaren ha flugit drönare så pass långt bort att han inte haft den inom synhåll, flugit med den 140 meter upp och dessutom flugit för nära sjukhusets helikopterplatta.

Bilder och text från polisens förundersökningsprotokoll.

Huvudanmälan

Radiobil 64-7620 med Pinsp AN tillsammans med PA JS blev av RLC Syd beordrade till västra stationstorget i Lund med anledning att kontrollera en drönare. Väl framme befinner sig drönarpiloten B. Vid närmre kontroll av flygningen uppstår misstanke om brott.

BROTT

B är misstänkt för VÅRDSLÖSHET I FLYGTRAFIK, genom att ha framfört en drönare av modell DJI Mavic PRO 2 och under flygningen uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. framfört drönaren så pass långt bort att han inte haft drönaren inom synhåll på platser i centrala delar av Lund där människor går och i övrigt uppehåller sig.

2. flugit drönaren stundtals på upp mot 140 meters höjd då max tillåten höjd är 120 meter.

3. flugit inom en kontrollzonen LUND/Universitetssjukhusets Helikopterflygplats utan att informera helikopterflygplatsen om flygningen. Detta har inneburit en stor fara för människors säkerhet och egendom.

B är misstänkt för FRAMKALLANDE AV FARA FÖR ANNAN, genom att utsätta människor på marken för stora fara genom hans manövrering av drönaren enligt ovan gärningsbeskrivning.

OMSTÄNDIGHETER

Patrullen anländer till platsen och B sitter på en bänk på västra stationstorget, i handen har han en handkontroll och drönaren är uppe i luften, dock ej inom synhåll. Vidare kontrollerar patrullen var B flugit, då visar det sig, med hjälp av flygkartan som lagrats på telefonen att B flugit så pass långt bort att han ej haft visuell på farkosten, vidare kan patrullen konstatera att han överstigit högsta tillåtna flyghöjden. Precis intill där B har stått och manövrerat drönaren finns en kontrollzon (CTR), som sträcker sig med en 1000 meters radie runt helikopterplattan på sjukhuset i Lund. Det visar sig att B flugit inom zonen utan att ha meddelat helikopterlandningsplatsen om flygningen. Se vidare förhör/Pm.

TVÅNGSMEDEL

Beslut om beslag gällande drönaren, handkontrollen, samt mobiltelefonen. Beslut fattat av JFUL PL 2022-10-09 klockan 12:43

ÖVRIGT

B blåste negativt i polisens sållningsinstrument dräger.

PM upprättat av Pinsp AN 2022-10-09

Uppgifter om flygningarna och varningar i displayen.

De flygningar som är gjorda och loggade idag 2022-10-09 är tre stycken.

1. Klockan: 11.04.23 Distans: 11458 m Time: 19 Min Max Alt. 140 m
2. Klockan: 11.26.12 Distans: 6228 m Time: 19 Min Max Alt. 130 m
3. Klockan: 11.46.24 Distans: 9537 m Time: 17 Min Max Alt. 133 m

Under varje flygning 1,2,3 dyker rött varningsmeddelande upp i displayen:

– Altitude above the takeoff point exceeds 120m. Always fly in compliance wigh altitude limitations.
– Höjd över startpunkten överstiger 120m. Flyg alltid i enlighet med höjdbegränsningar.

Under varje flygning 1,2,3 dyker gult varningsmeddelande upp i displayen:

– Strong Interference to Remote Controller. Signal interupption maybe more likely. Fly with caution.
– Starka störningar på fjärrkontrollen. Signalavbrott kanske mer sannolikt. Flyg med försiktighet.

Jag pinsp. AN är utbildad och aktiv polisär UAS-pilot och under samtal med B är det tydligt att han inte har någon kunskap kring regelverket kring drönarflygning. På fråga kan B efter lite besvär uppge och visa upp sitt OperatörsID genom att logga in på Drönarsidan via Transportstyrelsen.
Hans Operatörs-ID är, ——–. B har inte märkt sin drönare med sitt Operatörs-ID.

Jag får titta igenom B:s inställningar i drönarens app DJI GO 4 och kan konstatera att hans inställda max flyghöjd är 400 meter. Han har RTH (Return To Home höjden) inställd på 30 meter och förklarar för honom att det är väldigt lågt ställt om han behöver använda sig av RTH. Det är även flera andra inställningar som har konstiga värden och jag frågar varför han använder sig av dessa inställningarna. B berättar att han inte vet så mycket om inställningarna och inte brukar vara i inställningsmenyn.

Jag ringde 2022-10-09 till Lunds Universitetssjukhus och pratade med vakten. Jag frågade om de haft någon som ringt dem angående drönarflygning inom deras kontrollzon under dagen. Ingen hade ringt angående detta under dagen.

I tjänsten Pinsp. AN

PM upprättat av Pinsp AN 2022-11-11

Kommentarer gällande brottsrubriceringen framkallande av fara för annan.

Enligt de loggade flygningarna i DJI Flight records kan man konstatera att B flugit över centrala delar av Lund (se bilaga).

B berättade för patrullen att han hade ett uppdrag från W som gick ut på att filma deras byggnader och att han från hög höjd från de norra delarna av Stadsparken flög mot Lunds centralstation och vidare längst Bangatan upp mot Clemenstorget under tiden han gick ner i höjd.

Detta var söndagen den 9:e oktober och det var fint väder med solsken. Jag och kollegan pa. JS jobbade dagpass (7-16) och hade kört en del i centrala Lund och konstaterade att var mycket folk i rörelse på stan.

B:s flygningar har genom grov oaktsamhet utsatt andra för livsfara genom att flyga över de människor som befann sig i området där flygningarna skedde. B har flugit på en högre höjd än tillåtet i okontrollerat luftrum (G-luft) i kombination med att bryta mot den grundläggande bestämmelsen att hela tiden kunna se sin drönare och samtidigt få varningar om svag signal mellan handkontrollen och drönaren.

Den drönare som B använde sig av är en DJI Mavic 2 PRO och väger nästan 1 kg (907 gram) och är cirka 35 cm i diameter. Om det skulle bli ett haveri och drönaren skulle ramla ner och träffa någon människa från de höjderna B flög på är risken stor att man skadats allvarligt eller omkommit. Brottet är ett så kallat farebrott och förutsätter inte att gärningsmannens tanke varit att någon faktisk skada skulle uppstå eller ens inträffa. Det brottsliga kan beskrivas med att man vid hanterade av något som kan vara farligt inte vidtar nödvändiga åtgärder och försiktighetsmått och att det som en följd uppstår en verklig fara för annans liv eller hälsa.

I den södra delen av området B flyger i, går han upp på hög höjd och vänder för att flyga tillbaka mot Lunds centralstation ligger Stadsparkens lekplats som brukar vara välbesökt på helger vid fint väder. Särskilt den delen av flygningarna har varit riskfyllda då B inte har haft drönaren inom synhåll i kombination med hög höjd och svag signal och risk för signalbortfall mellan drönaren och handkontrollen.

I tjänsten Polisinspektör AN

Förhör med B 2022-10-09

Informerad om FUK 12
Ja

Godkänner att förhör hålls utan försvarare
Ja.

——————————————————————- ———————————————

Berättelse

B berättar att han var ute på ett filmuppdrag som han fått från W fastigheter. Det bestod i att filma W:s fastighetsbestånd vid Lunds central. B berättar att han har en egen firma och och är huvudsak markfotograf och har fotograferat fastigheter åt bland annat W under cirka 4 år.

I dag när det var fint väder tänkte B att det var lämpligt att utföra uppdraget. Enligt B var det ett ganska enkelt uppdrag men flög många rundor för att ha bra material. –

Förhörsledarens frågor (FL) –

FL. Vad har du för bakgrund när det gäller drönarflygning?
Jag fotar främst markfoto men de gånger uppdraget kräver flygfoto flyger jag drönare. Det har jag behövt göra några gånger.

FL. Hur många gånger?
Det har varit några gånger men har ingen aning om hur många gånger.

FL. Vilken utbildning har du gällande drönarflygning?
Den man tar genom trafikverket.

FL. Då har du alltså ett drönarkort, vad är ditt ID?
Jag tror det finns i mailen på min jobbtelefon.

FL. När gjorde du utbildningen?
Ingen aning. Det kom ett lagkrav och då klickade jag igenom det.

FL. Hur har du förhållit sig till reglerna i utbildningen idag?
Det jag minns har jag försökt efterfölja, till exempel om man ska flyga i närheten av en flygplats då ska man kontakta dem. Det har jag behövt göra en gång när jag flög i Uppsala. Jag visste inte att helikopterlandningsplattan på Lunds sjukhus begränsade mig att flyga där jag flög i dag.

FL. Det finns en grundläggande regler som bland annat säger att när man flyger i G-luft (okontrollerad luft) får man flyga upp till max 120 meters höjd och att man hela tiden måste ha drönaren inom synhåll. Hur har du förhållit dig till det i dag?
Jag har slarvat med det, jag har inte haft koll på höjden och visste inte att jag varit högre än 120 meters och har inte varit så noga med att ha drönaren inom synhåll.

FL. Har du varit i kontakt med helikopterlandningsplatsen?
Nej det har jag inte. Jag visste inte att jag flög in i det området. Jag utgick från restriktionerna som stod i drönarens karta. Där är inte helikopterplattan utmarkerad.

——————————————————————- ———————————————

Beredd att motta strafföreläggande
Ja.

Förhör med B 2022-11-29

F-HL frågor markerade i kursiv stil.

Närvarande under förhöret är :

Förhörsledare : Polisassistent ON.

Biträdande förhörsledare : Polisinspektör MB.

Offentlig försvarare : SK

B delges misstanke om VÅRDSLÖSHET I FLYGTRAFIK, genom att ha framfört en drönare av modell DJI Mavic PRO 2 och under flygningen uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. framfört drönaren så pass långt bort att han inte haft drönaren inom synhåll på platser i centrala delar av Lund där människor går och i övrigt uppehåller sig.
2. flugit drönaren stundtals på upp mot 140 meters höjd då max tillåten höjd är 120 meter.
3. flugit inom en kontrollzonen LUND/Universitetssjukhusets Helikopterflygplats utan att informera helikopterflygplatsen om flygningen.

Detta har inneburit en stor fara för människors säkerhet och egendom. Detta i Lund stad 2022-10-09 mellan klockslagen 11:04 – 12:02

B delges misstanke om FRAMKALLANDE AV FARA FÖR ANNAN, genom att utsätta människor på marken för stora fara genom hans manövrering av drönaren enligt ovan gärningsbeskrivning. Detta i Lund stad 2022-10-09 mellan klockslagen 11:04 -12:02.

Förstår du misstankarna?
Ja.

B informeras om sina rättigheter enligt FUK12.

Förstår du dina rättigheter?
Ja.

Kan du i fritt ordalag berätta om den aktuella händelsen?
Jag hade ett fotouppdrag som jag har ganska ofta, eftersom jag jobbar som arkitekturfotograf. Denna gången för W fastigheter. Denna dagen skulle jag göra en film med drönare där jag flyger förbi deras fastigheter i centrala Lund som är i anslutning till tågspåren. Så flygningen skulle vara i anslutning till tågspåren. Sedan skulle detta animeras med namnskyltar för de olika fastigheterna.

Sen kom en polispatrull?
Ja.

Vad hände då?
De bad mig ta ner drönaren, vilket jag gjorde. Sen så bad polisen mig att visa mina inställningar i kontrollen och gjorde några ändringar i inställningarna, men jag vet inte vilka. Sen så bad de mig sitta kvar medan de diskuterade och sedermera fick jag sätta mig i polisbilen och där höll de förhör med mig och beslagtog drönaren och min mobiltelefon.

Vad har du för bakgrund när det gäller drönarflygning?
Ingen alls. Jag har flugit drönare i de uppdragen som kräver det. Men absolut största delen är arkitekturfotografi med vanlig vidvinkelslins

Hur länge har du flugit drönare?
Jag tror jag har ägt en drönare i kanske tre eller fyra år om jag skulle uppskatta.

Har du genomgått någon utbildning för att få framföra en drönare?
Jag har tagit det här körkortet.

Vilket körkort?
Drönarkörkort.

Hur tog du det?
Via den här hemsidan.

Vilken hemsida?
Transportstyrelsen eller Luftfartsverket.

Vad var det för utbildning?
Vet inte. En sida med PDF.

Men minns du vad man gick igenom på utbildningen?
Nu har jag gått igenom den på nytt, så nu har jag bättre koll på det.

Bättre koll på vad?
De regler som gäller som polismannen anmärkte på.

När du menar att du genomgått utbildningen på nytt, är det då efter det aktuella brottsdatumet, är det så jag ska tolka det?
Ja.

Men då får man ett körkort för drönare?
I utbildningen får man inget, men sen så gör man ett test.

Vadå för test?
Ett test med frågor.

Och då får man ett körkort?
Ja.

När tog du detta körkort då?
Den dagen jag blev delgiven misstanke. (Vid genomläsning av förhör vill B tillägga : Jag var under uppfattning att min drönare vägde under 250 gram och när jag blev delgiven misstanke tog jag körkortet samma dag. )

Innan eller efter du blev delgiven misstanke?
Efter.

Så du hade inte körkortet för drönare innan polisen stoppade dig?
Nej.

Då har du alltså ett drönarkort, vad är ditt ID?

Kände du till reglerna för att få framföra drönare innan polismännen stoppade dig det aktuella brottsdatumet?
Egentligen inte.

Varför?
För jag hade klickat igenom det här utbildningsmaterialet väldigt snabbt och det var ganska längesen jag tog del av informationen.

Känner du till de grundläggande reglerna kring när man flyger i G-luft?
Det är så många av de här uttrycken. Jag minns inte vad G-luft innebär. Jag har ganska dåligt minne.

Kände du till dessa reglerna när polismännen stoppade dig den här dagen?
Inte i detalj.

G-luft innebär okontrollerad luft, alltså luft som man får flyga upp till max 120 meters höjd. Kände du till detta den aktuella dagen?
Att man inte fick flyga över 120 meter kände jag till, men la inte riktigt märke till det.

Vad la du inte riktigt märke till?
Om jag hade kommit över 120 meter.

Vet du ifall du kom över 120 meter?
Enligt polismannen så gjorde jag det.

Men du vet inte själv?
Nej.

Är det på din telefon som du såg den här informationen om var du flög, och även vilken höjd?
Ja.

Höll du koll på den informationen som du kunde utläsa från din telefon?
Nej. Jag fokuserade på estetiken i den här flygningen eftersom jag filmade. Så att jag skulle få rätt vinkel

Vet du var du flög den här dagen?
Jag flög över tågspåren, allting var i anknytning till Lunds central.

Innan du påbörjade flygningen kontrollerade du på något sätt om det var tillåtet att flyga där inne?
Ja, jag kollade på skärmen och den här kartan som indikerar på om det finns restriktioner, då är det ett rödmarkerat område. Jag tror inte det går att flyga in där, jag tror att drönaren stannar upp.

Med skärmen, menar du din telefon?
Ja, precis.

Fick du upp någon sån information?
Inte vad jag kan minnas.

Försökte du på något annat sätt kontrollera ifall det var tillåtet att flyga där du flög?
Nej. Jag förlitade mig på det som det stod på skärmen. Det har tidigare hänt att jag haft uppdrag i närheten av röda områden och då har jag inte kunnat ta det uppdraget. Nu fanns det inget rött område så då körde jag på.

Känner du till att Lunds Universitetssjukhus har en helikopterplatta?
Det visste jag faktiskt inte, men det gjorde polismannen mig medveten om.

Vet du ifall det finns restriktioner att flyga nära en så kallad helikopterflygplats?
Då tänkte jag att det skulle indikeras på den här kartan på min mobiltelefon. Jag visste inte om att det fanns ett sånt här område.

Har du varit i kontakt med helikopterlandningsplatsen på Lunds Universitetssjukhus?
Ja, efter det här tillfället. Jag behövde slutföra mitt uppdrag och polismannen gav mig telefonnumret till sjukhusets helikopterplatta så jag kom tillbaka och slutförde uppdraget och ringde till dem och kontrollerade ifall det var lugnt. Och enligt polismannen så användes den här helikopterplattan väldigt sällan.

Har du fått ett operatörsID från Transportstyrelsen?
Ja.

Vad ska man göra med det här operatörsID:t, är det så att du t.ex. ska sätta det på din drönare?
Jag tror man kan göra det, men så vitt jag vet så är det väl inte tvång att göra det.

B, har du märkt din drönare med ditt operatörsID från Transportstyrelsen?
Nej.

Har du flugit drönaren på över 120 meters höjd?
Jag kan inte minnas att jag gjort det.

Har du under hela flygningen haft drönaren inom synhåll?
Jag har haft den inom mitt synfält, men drönaren är ganska liten och jag har relativt dålig syn, så det räcker med att den är över 30 meter bort och då ser man inte det, då är det lättare att titta på skärmen för att se var den befinner sig. (Vid genomläsning av förhör vill B förtydliga att 30 meter är ett exempel)

Hur långt bort skulle du uppskatta att du flög med den sett till från var du fysiskt befann dig?
Det är väldigt svårt att svara på.

Kan det ha varit bortom 30 meter från dig?
Det är svårt att svara på.

Biträdande förhörsledare :
Vad var själva uppdraget vid flygningen den här dagen, vad var dina intentioner med flygningen?
W äger flera fastigheter runtom centralstationen och dessa skulle finnas med på filmen.

Du nämnde ju att du varit i eller omkring spårområdet vid Lunds centralstation, kan du uppskatta avståndet från spårområdet hur långt du flugit ut från det?
Det är väldigt svårt att svara på.

Förhörsledaren förevisar Bildbilaga ”Flygförbud i Lund”

Har du någon gång sett den här rödmarkerade området?
Jag tror polismannen visade den här kartan.

Skulle du säga att du flugit innanför den här rödmarkerade cirkeln?
Det är svårt att svara på.

Förhörsledaren visade en inzooming på flygförbudet i Lunds.

Skulle du nu säga att du varit inom det rödmarkerade området?
Det är möjligt, men fortfarande lite osäkert.

Biträdande förhörsledare :
Har du någon gång använt dig av drönarkartan eller ”NOTAM” (Notice to airmen) Det gäller alla som är uppe och flyger farkoster och visar information och dylikt.
Nej. Det ska jag ha koll på framöver.

Finns det några drönarappar som visar samma information?
Jag förlitade mig på drönarappen.

Vilken app var det nu?
Jag minns inte vad den heter, men den som kommer med drönaren.

Polisinspektör AN har i PM nämnt att man via dina loggade flygningar i DJI Flight records kan konstatera att du flugit över centrala delar av Lund. Vad säger du om det?
Det stämmer, centralstationen tänker jag är en central del av Lund.

Men du menar på att du enbart flugit över centralstationen i Lund?
Nej, flugit i närheten av de fastigheter som jag skulle filma.

Och sett från centralstationens håll, hur långt bort är dessa fastigheterna?
Väldigt svårt att svara på.

Men om du skulle försöka uppskatta?
Det kan jag inte riktigt göra.

I AN:s PM skriver han såhär
I den södra delen av området B flyger i, går han upp på hög höjd och vänder för att flyga tillbaka mot Lunds centralstation ligger Stadsparkens lekplats som brukar vara välbesökt på helger vid fint väder. Särskilt den delen av flygningarna har varit riskfyllda då B inte har haft drönaren inom synhåll i kombination med hög höjd och svag signal och risk för signalbortfall mellan drönaren och handkontrollen. Vad säger du om det?
Jag skulle påstå att det inte stämmer.

Vad stämmer inte?
Jag upplevde inte något signalbortfall. Jag kontrollerade att det inte fanns några folksamlingar, och att jag inte var över den här lekplatsen.

Du har inte flugit över den här lekplatsen, är det så jag ska uppfatta dig?
Det kan jag inte minnas att jag gjort, jag har försökt undvika den. Jag var uppe på hög höjd, men jag kan inte minnas att jag gått över den gränsen som man får flyga.

Biträdande förhörsledare :
Hur kontrollerade du att det inte fanns folk på den här platsen, tittade du genom kameran eller vad du på plats rent fysiskt?
Jag kontrollerade via drönarens kamera, om jag skulle utgå från mitt synfält så skulle jag bara kunna flyga på öppna fält för att kunna se. Men jag har haft drönaren under uppsikt.

När du säger att du haft drönaren under uppsikt, vad menar du exakt då?
Att jag vetat var den befinner sig, och vad som är under för att undvika fara för andra.

Så då har du kontrollerat lekplatsen i Lunds stadspark, är det så jag ska förstå dig?
Jag har inte kontrollerat lekplatsen specifikt, jag har kontrollerat att jag inte flugit över några människor.

Hur har du kontrollerat detta?
Genom drönarens kamera.

Förstår jag dig rätt då att du har flugit över stadsparken?
Jag har flugit i närheten av den.

Och då har du kontrollerat med hjälp av drönarens kamera att det inte var några människor under?
Jag har kontrollerat att jag flyger säkert.

Tidigare i förhöret nämnde du att du lagt ditt fokus på fastigheterna, stämmer detta?
Jag kontrollerade fortfarande att jag flög säkert.

När du menar att du kontrollerat, menar du att du då tagit ner kameran och sett på marken?
Nej jag har egentligen bara kontrollerat var jag befinner mig, både genom att titta åt drönarens håll och genom kameran och kartan.

Tidigare så sa du ju dock att du inte kan se drönaren om den är mer än 30 meter bort från dig?
Jag har ju fortfarande kollat åt det hållet. Men det är fortfarande svårt att kontrollera från marken.

Biträdande förhörsledare :
Känner du till regeln om VLOS (visual line of sight), det vill säga att du hela tiden måste visuellt se drönaren när du framför den?
Jag känner till den och jag hade den hela tiden inom mitt synfält när jag stod på platsen.

Så om jag förstått dig rätt så har du under hela flygningen haft drönaren inom synhåll?
Ja.

Så då har den inte varit bortom 30 meter från dig?
Jag har haft den inom VLOS (visual line of sight) eller vad det heter. (Vid genomläsning av förhör vill B tillägga : Jag upplevde att 30 meter blev en hård siffra när det bara var en exempelsiffra och vill även förtydliga att han haft drönaren inom sitt synhåll)

Förhörsledaren förevisade en inspelning från ingripande polisman som visar flygdatan från B:s mobiltelefon.

Förhörsledaren pausar videon och ber B läsa upp vad det står på höjden vid inpausning. På svar till detta sa B ’’131” meter.

Videon pausas även när gula varningsmeddelanden dyker upp, på fråga om B lagt märke till dessa svarade han nej.

Den här flygdatan som föreställs i videon, är det från din flygning?
Det tror jag.

Är det din mobiltelefon?
Ja.

Jag påstår att det är mer än 30 meters avstånd från dig och där drönaren flyger när den flyger som längst bort i videon. Stämmer detta?
Det kan det vara.

Vad skulle du uppskatta avståndet till, är det mer än 30 meter?
Det tror jag inte.

I videon ser man att du befinner dig på Västra Stationstorget i Lund, och drönaren flyger ner till Stadsparken, har du haft den inom ditt synhåll?
Jag har haft den i visual line of sight.

Har du sett den med dina egna ögon?
Jag kunde se den, jag hade den inom synhåll men flög och filmade och kollade i skärmen.

Polisinspektör AN nämner i sitt PM att du har din inställda max flyghöjd på 400 meter och din ”RTH” (Return to home) höjd på 30 meter. Varför har du ställt in inställningarna så?
Det är inte jag som ställt in inställningarna så, den här drönaren är köpt på Blocket tror jag, jag har inte rört inställningarna.

Har du någon gång kontrollerat inställningarna?
Nej med undantag filminställningarna.

Så du har inte aktivt ställt in en max flyghöjd?
Nej.

1.
Klockan: 11.04.23
Distans: 11458 m
Time: 19 Min
Max Alt. 140 m

2.
Klockan: 11.26.12
Distans: 6228 m
Time: 19 Min
Max Alt. 130 m

3.
Klockan: 11.46.24
Distans: 9537 m
Time: 17 Min
Max Alt. 133 m

B förevisas ovan data hämtat från Polisinspektör AN:s PM.

Under flygning 1 har drönaren registrerat att den befunnit sig på 140 meter. Flygning 2 130 meter, samt flygning 3, 133 meter.

Vad säger du om det?
Om jag i så fall varit på de här höjderna så skulle jag vilja veta hur lång tid jag befunnit mig på den maxhöjden som det står, det känns relevant för utredningen.

Vidare har AN skrivit så här i sitt PM.
Under varje flygning 1,2,3 dyker rött varningsmeddelande upp i displayen:
– Altitude above the takeoff point exceeds 120m. Always fly in compliance wigh altitude limitations.
– Höjd över startpunkten överstiger 120m. Flyg alltid i enlighet med höjdbegränsningar.

Under varje flygning 1,2,3 dyker gult varningsmeddelande upp i displayen:
– Strong Interference to Remote Controller. Signal interupption maybe more likely. Fly with caution.
– Starka störningar på fjärrkontrollen. Signalavbrott kanske mer sannolikt. Flyg med försiktighet.

Har du sett dessa varningarna?
Nej.

Känner du till att dessa varningarna kan uppstå?
Nej.

Har du aktivt kontrollerat din max flyghöjd samt hur långt bort drönaren varit ifrån dig?
Nej.

Biträdande förhörsledare :
Vet du vad det innebär med starka störningar på fjärrkontrollen ”Signalavbrott kanske mer sannolikt”?
Nej, och det är inget jag märkt av heller.

Har du sett de här röda och gula varningsmeddelandena som AN nämnt?
Nej.

B vill att utredningen kompletteras med att han vill veta hur långt in i det rödmarkerade området han befunnit sig, samt hur länge han har varit över max flyghöjd 120 meter.

Förhörsledaren förevisar övergångsregler gällande drönare och vilken klass samt vilka regler som gäller.

Inom de grönmarkerade cirklarna har det ringats in vilken klass din drönare är samt vilka regler som gäller, skulle du stämma överens med detta?
Jag har varit av uppfattningen att drönaren väger under 250 gram.

B förevisas nedan information.
Specifikationerna är tagna från DJIs egna hemsida (inhämtat 2022-11-03)
Vikt: 907g
Mått (utfälld): 322x242x84 mm (längd x bredd x höjd).
Diagonal längd: 354mm

Försvararen frågade B om det var hans avsikt att komma utöver maxhöjden och innanför den röda cirkeln och på svar på det menar B att om han mot förmodan varit det så är i så fall under en kort period om några få sekunder och inte avsiktligen.

Hur ställer du dig till brottsmisstanken vårdslöshet i flygtrafik?
Förnekar.

Hur ställer du dig till brottsmisstanken framkalla av fara för annan?
Förnekar.

Skulle du godta ett eventuellt strafföreläggande?
B godtar inte ett eventuellt strafföreläggande.

Genomläst och godkänt i samråd med försvararen.

Publicerat

Kund fick av ARN delvis rätt mot fotograf

En kund var missnöjd med sina bröllopsbilder och begärde i Allmänna reklamationsnämnden att han skulle få tillbaka hälften av det han betalat till fotografen. Allmänna reklamationsnämnden gick delvis med på kundens krav, men då en tredjedel. Detta då fotografen utfört den större delen av tjänsten. Nedan är nämndens beslut från 8 maj 2023.

Nämndens beslut

Nämnden rekommenderar B att betala 10 000 kr till A.

Anmälarens krav

A begär att avtalet hävs och att han får tillbaka 15 000 kr.

Sammanfattning av A:s skäl för kravet

Den 20 januari 2020 beställde han bröllopsfotografering av företaget via mail och hemsidan. Han fick garanti både muntligen och skriftligen. Det utlovades en viss kvalitet på bilderna. Han betalade 29 000 kr.

Fotograferingen utfördes den 30 maj 2020. Fotografen har endast utfört 2 av 8 tjänster. De tjänster som har genomförts var av låg kvalitet och motsvarade inte företagets marknadsföring. De tjänster som inte genomförts är 6 timmars fotosession, ett handgjort bröllopsalbum (i fantastisk kvalitet med 20 albumsuppslag 25×25 cm), leverans av ett bröllopsalbum efter urval av bilder, en personlig app med ca 75 bilder, bildspel med musik samt tackkort med post. Fotografen fick goda förutsättningar för att kunna slutföra och fullfölja sitt uppdrag (förutom de 6 timmars fotosession som kvarstår vilka inte har bokats in).

Han fick bilderna den 3 juni 2020 och meddelad fotografen den 16 juni 2020 att de inte var nöjda. Den 12 augusti 2020 skickade fotografen redigerade bilder men de var fortfarande inte nöjda. Den 31 augusti 2020 kom de överens med fotografen om att avvakta val av bilder till bröllopsalbumet. Den 7 februari 2021 skickade han de bilder de hade valt ut. Enligt avtalet skulle leverans ske 10–12 veckor senare. Den 4 september 2021 fick han besked från fotografen att hon inte kunde få upp filerna och tyckte att det var bättre om de själva skapade fotoalbumet. Fotografen har inte slutfört sitt uppdrag och är därför i dröjsmål med tjänsten. Han vill därför häva tjänsten. Han vill få tillbaka 15 000 kr. Det är mer än skäligt att fotografen återbetalar ungefär hälften av beloppet då denne endast utfört 25 procent av tjänsten. Företaget har nekat ersättning med motiveringen att det inte finns någon nöjdhetsgaranti i den aktuella branschen.

Fotografen har också utan deras vetskap använt bilderna i kommersiell och marknadsföringssyfte vilket är ett kontraktsbrott.

Motpartens svar

B motsätter sig kravet.

Sammanfattning av B:s svar

Hon och brudparet hade kontakt i början av år 2020 då de önskade boka henne som bröllopsfotograf. Brudparet var då oroliga att deras bilder inte skulle bli så vackra och hänvisade till att de önskade få likadana bilder som ett annat par på min hemsida. Hon var då tydlig med att hon inte kunde lova att deras bilder skulle bli lika någon annans då alla bröllop, brudpar, omgivningar med mer är olika. På grund av pandemin sköt brudparet upp fotograferingen och önskade dela upp den i två delar. Detta tillgodoseddes även om hon då skulle behöva resa till Stockholm från Göteborg vid två tillfällen istället för ett. Efter bröllopet följde hennes arbete som vanligt med att redigera ett par bilder och skicka dem till brudparet. Efter några veckor skickade hon hela urvalet (fler än 500 bilder) och inväntade återkoppling. Efter att hon hade skickat bilderna hörde hon inget från brudparet även fast hon mailade dem vid ett flertal gånger för att se så att bilderna hade kommit fram.

Långt senare fick hon svaret att de absolut inte var nöjda, att bilderna inte motsvarade det de önskat. Hon återkopplade och undrade om hon kunde göra något. Bilderna var högupplösta i mycket god kvalitet. Hon rådgjorde med två nära kollegor som såg över galleriet. Även de ansåg att bilderna höll god kvalité och att det inte fanns något att klaga på i bildkvaliteten.

Hon försökte få kontakt med brudparet och frågade vad det var i bilderna de inte tyckte om. Hon fick då svaret att bilderna var för ljusa. Som fotograf har hon en personlig bildstil och det är den redigeringsstilen som hon använder i sin profession. Då brudparet önskade lite mer färg redigerade hon om hela galleriet, ca 6–8 timmars arbete för att skicka dem igen. Återigen fick hon vänta länge på svar och brudparet var heller inte då helt nöjda med bildernas utseende.

Hon har vid flera tillfällen försökt ta kontakt med brudparet under 2020 samt 2021 om att göra klart. Hon har även skrivit och sagt att hon gärna kommer och gör sista delen av fotograferingen men det var brudparet inte intresserade av eftersom de var missnöjda med sina bröllopsfoton.

Motiveringen till nämndens beslut

Det är ostridigt mellan parterna att A inte har fått delar av den tjänst som han betalat för. Inte heller har han dröjt så länge med att kräva leverans att han förlorat rätten därtill. Företaget är därför skyldigt att ersätta honom för ett belopp som motsvarar den del av tjänsten som inte har levererats. Frågan är hur stort prisavdrag A ska ha rätt till.

Nämnden, som har gått igenom handlingarna i ärendet, konstaterar att större delen av tjänsten, dvs. själva bröllopsfotograferingen med efterföljande leverans av fotografier, är utförd. A bör därför ha rätt till skäligt prisavdrag om 10 000 kr, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av priset. A:s krav ska således delvis bifallas.

Nämnden hanterar inte marknadsföringsfrågor och kan därför inte yttra sig i denna del.

Publicerat

Svea hovrätt häver beslag av TV4:s minneskort

Vågskål

En fotograf från Kalla Fakta fick sitt minneskort beslagtaget efter en filmning in under en pågående förhandling i Attunda tingsrätt. TV4 bestred beslaget. Den 28 mars 2023 hävdes beslaget i Svea hovrätt, men åklagaren har överklagat. Nedan är beslutet.

Mål nr Ö 2240-23

Den 7 februari 2023 beslutade Polismyndigheten att beslagta ett minneskort i en kamera från en fotograf vid TV4 Aktiebolag (TV4). Genom det överklagade beslutet fastställde tingsrätten Polismyndighetens beslut. TV4 har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att beslaget ska hävas.

Hovrätten förordnade den 23 februari 2023 att, till dess något annat beslutas, vidare åtgärder för verkställighet av beslaget inte får ske (inhibition).

Åklagaren har yttrat sig över överklagandet och begärt att beslaget ska fastställas.

TV4 har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Efter föredragning fattar hovrätten följande

BESLUT (att meddelas 2023-03-28)

1. Beslaget av ett minneskort med beslagsnummer 2023-5000-BG15557-1 hävs.

2. TV4 får ersättning av staten med 95 625 kr, varav 73 800 kr avser arbete, 2 700 kr avser tidsspillan och 19 125 kr avser mervärdesskatt.

Skäl för hovrättens beslut

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att förutsättningarna för beslag i 27 kap. 1 § första stycket 1 rättegångsbalken i och för sig är uppfyllda. Det som TV4 har anfört föranleder inte någon annan bedömning i den delen.

Hovrätten ansluter sig även till tingsrättens bedömning att fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § rättegångsbalken reglerar det sätt på vilket uppgifter får anskaffas och att beslaget därför inte står i strid med reglerna om anskaffarfrihet i 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Den fråga som kvarstår är om beslaget står i strid med förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder i 1 kap. 11 § YGL. Av bestämmelsen framgår att det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar inte på förhand får granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Enligt samma bestämmelse är det inte heller tillåtet för en myndighet eller annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i YGL (det s.k. hinderförbudet).

Hovrätten konstaterar inledningsvis att varken beslaget eller de utredningsåtgärder som kan komma att vidtas kan anses innefatta en sådan förhandsgranskning som avses i 1 kap. 11 § YGL, eftersom syftet med beslaget inte är att bedöma om innehållet ska få publiceras eller förbjudas. Som tingsrätten konstaterat leder beslaget emellertid till att TV4 förhindras att framställa, sprida och offentliggöra det innehåll som finns på minneskortet. Den omständigheten att materialet inte är tillgängligt för granskning eller andra förfoganden för TV4 medför också att den ansvarige utgivaren berövas möjligheten att bedöma om innehållet ska ingå i en framställning för publicering. Beslaget av minneskortet har skett på grund av innehållet för att utreda misstankar om brott. Åtgärden har inte skett med stöd av YGL och strider därför mot hinderförbudet i 1 kap. 11 § YGL. Beslaget ska på grund av det hävas.

Vid denna utgång har TV4 rätt till ersättning för rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten. TV4 har begärt ersättning med totalt 156 204 kr exklusive mervärdesskatt för 52 timmars arbete enligt en timkostnad om 2 952 kr och för två timmars tidsspillan enligt timkostnadsnormen om 1 350 kr. Med hänsyn till att målet avsett komplicerade rättsfrågor har hovrätten inga invändningar mot timarvodet. Den begärda ersättningen framstår dock som väl hög sett till antalet timmar. Hovrätten bedömer att TV4 är skäligen tillgodosedda med ersättning motsvarande 25 timmars arbete. Därutöver ska begärd ersättning utgå för tidsspillan och mervärdesskatt.