Döms efter drönarspark och misshandel i Mariastaden

itusparkad drönare Mavic Pro

En granne döms till villkorlig dom och dagsböter efter att ha sparkat en mäklarfotografs drönare och slagit mäklarfotografen. Totalt landar summan grannen ska betala på 42 800 kr. Förundersökningen är redan omnämnd sedan tidigare och bild kommer från förundersökningsprotokollet. Nedan finner man Helsingborgs tingsrätt B 5863-19

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken 2019-07-10
2. Skadegörelse, 12 kap 1 § brottsbalken 2019-07-10

Påföljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsböter 140 om 200 kr

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till mäklarfirman T med 4 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 10 juli 2019 till dess betalning sker.
2. B ska betala skadestånd till A med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 10 juli 2019 till dess betalning sker.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
JN får ersättning av staten med 6 544 kr. Av beloppet avser 5 235 kr arbete och 1 309 kr mervärdesskatt. B ska betala 5 000 kr av denna kostnad till staten.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för skadegörelse och misshandel, se bilaga 1.

Mäklarfirman T har begärt skadestånd med 8 392 kr, med ränta på beloppet enligt 4 § femte stycket och 6 § räntelagen från dagen för brottet till dess full betalning sker.

A har, sedan han justerat sin talan under huvudförhandlingen, begärt skadestånd med 5 500 kr, med ränta på beloppet enligt 4 § femte stycket och 6 § räntelagen från dagen för brottet till dess full betalning sker. Av det begärda beloppet avser 5 000 kr kränkning och 500 kr sveda och värk.

B har erkänt skadegörelse, men förnekat misshandel. Han har medgett att betala skadestånd med 4 000 kr till T . Han har motsatt sig att betala skadestånd till A, men godtagit det begärda beloppet för kränkning som skäligt i och för sig.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Bakgrund
Målsäganden A arbetar som fotograf för en mäklarfirma. Vittnet AP är mäklare på samma firma och har arbetat tillsammans med A i fyra eller fem år. Den 10 juli 2019 befann sig A och AP på [gatuadress] i Helsingborg. A skulle fotografera ett hus inför en försäljning. Fotograferingen skedde med en drönare. Den tilltalade B bor i grannfastigheten till det hus som skulle säljas.

Ska B dömas för skadegörelse (åtalspunkten 1)?
Åklagaren har påstått att B har sparkat sönder den drönare som A använde vid fotograferingen.

B har erkänt att han har sparkat sönder drönaren. Han har uppgett att hans sambo och dotter låg ute och solade när de upptäckte drönaren. Han försökte få tag på drönaren, utan att lyckas, och följde efter den tills han hittade den person som körde drönaren. När han kom fram till personen som körde drönaren placerade denne drönaren mellan dem och hånlog mot honom. När drönaren befann sig i närheten av hans fötter sparkade han till den.

B:s erkännande får stöd av den utredningen som åklagaren har presenterat. Av både A:s uppgifter och av de fotografier på drönaren som har lagts fram framgår att drönaren har skadats. A har även berättat att det var B som sparkade sönder den. Åklagaren har därigenom bevisat att B har sparkat sönder drönaren.

Som utvecklas närmare nedan under avsnittet ”B ska betala skadestånd” anser tingsrätten att mäklarfirman T, som äger drönaren, har rätt till skadestånd med 4 000 kr. Det finns enligt tingsrättens mening inte skäl att vid en straffrättslig bedömning värdera skadan på något annat sätt. Med hänsyn till värdet på den förstörda drönaren och till övriga omständigheter kan gärningen inte rubriceras som ringa. B ska därför dömas för skadegörelse av normalgraden.

Ska B dömas för misshandel (åtalspunkten 2)?
Åklagaren har påstått att B, sedan denne sparkat sönder drönaren, uppsåtligen slagit A med knuten hand mot huvudet.

B har slagit A…
Åklagarens påstående om att B har slagit A får stöd av vad A har berättat. A har bl.a. uppgett att B var väldigt arg i samband med att denne sparkade drönaren. Han blev chockad över att B svarade med sådan ilska utan att först ställa frågor om situationen. A har berättat att B därefter puttade honom. A sa till B att det inte är okej att lägga hand på människor, varpå B slog honom. Enligt A kändes det som ett knytnävsslag mot ansiktet. Han uppfattade inte att knytnävsslaget skulle komma. Det var smärtsamt och han blödde från läppen. A ropade därefter på AP, som såg att han höll sig för läppen.

B har förnekat att han skulle ha slagit A. B har uppgett att A gjorde ett utfall mot honom efter att han hade sparkat sönder drönaren. Han såg hur A knöt sin högerhand och han var beredd på att få en smäll. Han ville därför skydda sitt ansikte och höll upp sina händer. Han vet inte om han i samband med detta kan ha träffat A. Han kände att någonting träffade hans arm. Han märkte inte att A skulle ha blivit skadad, och han vet inte heller om den rörelsen skulle kunna ha orsakat någon skada på A.

Tingsrätten kan konstatera att det inte finns någon annan än A och B som har sett vad som har hänt. Utredningen talar emellertid enligt tingsrättens mening starkt för att A har blivit slagen av B. Som framgått har A uppgett att han blev slagen av B och att detta ledde till att det började blöda från hans läpp. Hans uppgifter om skadan får stöd av vad vittnet AP har berättat. AP kom till platsen i nära anslutning till det påstådda slaget och har berättat att han då såg att A höll sig för munnen, samt att det blödde från A:s mun. Därutöver har åklagaren presenterat bilder på den påstådda skadan. Bilderna är visserligen inte helt tydliga, men ger visst stöd för att A har blivit slagen.

Tingsrätten anser mot denna bakgrund att åklagaren har bevisat att B i och för sig har slagit A.

…och slaget har skett uppsåtligen
Frågan är då om B har haft uppsåt till att slå A.

B har invänt att A gjorde ett utfall mot honom i samband med att han sparkade sönder drönaren, och att han höll upp händerna för att skydda sig. Han har förklarat att han då kan ha träffat A, men att han inte vet om så var fallet, och att han inte heller vet om den rörelsen skulle kunna ha orsakat någon skada på A.

Som framgått delar A inte B:s uppfattning. A har i stället berättat att B var väldigt arg i samband med att denne sparkade sönder drönaren, och att B därefter puttade och slog honom.

A:s uppgifter får stöd av vad AP har berättat. AP har, som nämnts, uppmärksammat att A blödde från munnen när han anlände till platsen. AP har vidare uppgett att B var uppjagad och aggressiv när han kom till platsen, medan A var lite chockad. Enligt AP var känslan att A backade och B gick framåt. AP uppfattade det som att B gjorde rörelser mot A och att hela situationen var hotfull. AP har vidare uppgett att han förklarade för B att han och A var där i arbetet och att det inte var okej att slå någon. B svarade då, enligt AP, att han ansåg sig ha rätt att slå. AP har även bekräftat att han kan ha sagt till polisen att B stod med nävarna uppe, som om denne var på väg att slåss igen.

Även om AP inte har sett det påstådda slaget, ger hans uppgifter om hur han upplevde situationen på platsen och vad B har sagt till honom i direkt anslutning till händelsen stöd för åklagarens påstående att B har slagit A uppsåtligen.

Vad A och AP har uppgett gör enligt tingsrättens uppfattning också att det finns anledning att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. De har t.ex. båda berättat att A blödde från läppen efter slaget. AP har dessutom berättat att B inte kan ha missat detta. Att B då, som han själv uppgett, inte skulle ha märkt att A blödde eller på något annat sätt var skadad framstår inte som särskilt sannolikt.

Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att åklagaren har presenterat så stark bevisning att det är utrett att B har slagit A och att detta har skett uppsåtligen.

Gärningen har inte begåtts i nödvärn
B har i och för sig inte gjort någon uttrycklig invändning om nödvärn. Under sitt förhör har han dock berättat att A skulle ha gjort ett utfall mot honom och att han med anledning av detta höll upp händerna. Enligt B kan detta eventuellt ha lett till att han träffade A i ansiktet.

B:s uppgifter i denna del är emellertid vaga. Som nämnts tidigare anser tingsrätten också att det finns anledning att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat med hänsyn till vad som framkommit av förhören med A och AP. Även om B:s uppgifter om att A skulle ha gjort ett utfall mot honom skulle kunna betraktas som en invändning om nödvärn anser tingsrätten därför att denna invändning framstår som obefogad.

B ska alltså inte gå fri från ansvar på grund av nödvärn.

B ska dömas för misshandel
A har berättat att slaget var lite smärtsamt, att läppen var lite svullen under första dygnet, och att hakan var stel under två eller tre dagar. Med hänsyn till omständigheterna vid misshandeln och till skadebilden kan brottet inte bedömas som ringa. B ska därför dömas för misshandel av normalgraden.

Vilken påföljd ska B dömas till?
B ska dömas för skadegörelse och misshandel. Straffvärdet för gärningarna motsvarar ett kortare fängelsestraff. B har lämnat en redogörelse för upptakten till händelsen, nämligen att hans fru och dotter låg och solade när A flög drönaren in på B:s tomt. Detta är emellertid inte en omständighet som bör beaktas vid straffmätningen.

Frågan är då vilken påföljd som B ska dömas till.

Högsta domstolen har vid flera tillfällen uttalat att utgångspunkten vid påföljdsvalet för misshandelsbrott av normalgraden är att ett sådant straff medför fängelsestraff. Vid bedömningen måste emellertid misshandelns närmare karaktär och omständigheterna kring brottet beaktas. I praxis finns också åtskilliga exempel på att en icke frihetsberövande påföljd har valts när det har varit fråga om ett misshandelsbrott av normalgraden som inte har varit av allvarligare beskaffenhet. I t.ex. rättsfallet NJA 2015 s. 386 ansåg Högsta domstolen att det var möjligt att välja en icke frihetsberövande påföljd vid en misshandel som skett i hemmet mot en närstående, när det endast rört sig om ett slag mot armen och skadorna var begränsade till en underhudsblödning.

B döms för att ha slagit A med ett slag med knuten hand mot ansiktet. Skadorna har dock blivit förhållandevis lindriga och varit begränsade till en blödande läpp och viss smärta i käken. Enligt tingsrättens mening är misshandeln inte av så allvarlig beskaffenhet att det är nödvändigt att döma B till en frihetsberövande påföljd.

Det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Påföljden bör därför bestämmas till villkorlig dom. Som utgångspunkt ska en villkorlig dom förenas med böter (se 30 kap. 8 § brottsbalken). Något skäl mot att så sker har inte framkommit. Påföljden ska alltså bestämmas till villkorlig dom med böter.

B ska betala skadestånd

Mäklarfirman T ska få skadestånd med 4 000 kr
T har begärt skadestånd med 8 392 kr för den förstörda drönaren. Beloppet avser inköpspriset exklusive moms.

Det är utrett att B har skadat företagets drönare. Han ska därför betala skadestånd till T. Frågan är hur stort skadeståndet ska vara.

B har medgett att betala 4 000 kr och anfört att det är ett skäligt belopp efter att ett åldersavdrag gjorts från inköpspriset. T har i och för sig inte ifrågasatt att ett ålderavdrag ska göras, men invänt att avdraget inte bör vara så stort som B har påstått.

Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning (se 5 kap. 7 § skadeståndslagen). När en sak har gått helt förlorad har den skadelidande rätt till full ersättning för sakens värde. Enligt uttalanden i den juridiska litteraturen ska sakens värde som huvudregel svara mot återanskaffningskostnaden. Ersättning bestäms då med ledning av vad det kostar att köpa ny egendom av samma slag som den skadade, med avdrag för bl.a. ålder och bruk. Återanskaffningsmetoden syftar till att möjliggöra för den skadelidande att skaffa annan egendom i stället för den förlorade eller skadade. Avdraget för ålder och bruk bör göras med försiktighet med tanke på det värde för ägaren som föremålet trots sin ålder kan ha haft (Bengtsson m.fl., Skadeståndslagen [JUNO, version 6A], kommentaren till 5 kap. 7 §).

Av utredningen framgår att T köpte en drönare under år 2017 för 8 392 kr exklusive moms. Genom förhöret med AS har det framkommit att den drönare som T köpte år 2017 gick sönder någon gång under år 2018 och att T då fick en ny drönare på garantin. AS har vidare berättat att drönaren som B sparkade sönder var i fullt bruksskick, att det inte var något fel på drönaren och att den fungerade som den skulle.

Det har inte lagts fram någon utredning om åldersavdraget. Rätten har under vissa förutsättningar en möjlighet att uppskatta en skada efter vad som är skäligt, om det skulle leda till ett materiellt sett otillfredsställande resultat om någon av parternas positioner godtas fullt ut (se NJA 2011 s. 576). Även om förutsättningarna för att uppskatta skadan till ett skäligt belopp skulle vara uppfyllda kan tingsrätten emellertid inte på det begränsade material som finns tillgängligt bedöma om det skulle leda till ett materiellt sett otillfredsställande resultat om det medgivna beloppet skulle dömas ut. Sammantaget gör tingsrätten därför bedömningen att T inte har visat att de har rätt till ett större belopp än vad B har medgett, dvs. 4 000 kr.

A ska få skadestånd med 5 000 kr
A har begärt skadestånd med 5 500 kr. Av beloppet avser 5 000 kr kränkning och 500 kr sveda och värk.

Den kränkning som A har utsatts för är så allvarlig att han har rätt till ersättning. Det begärda beloppet har godtagits som skäligt i och för sig. B ska därför betala 5 000 kr i kränkningsersättning till A.

A har berättat att hans läpp blev svullen i någon dag och att hans käke var stel i två eller tre dagar. Han har emellertid inte varit sjukskriven i samband med händelsen. Tingsrätten anser att han inte har visat att han har rätt till ersättning för sveda och värk. Någon ersättning ska alltså inte utgå i denna del.

Ersättning till den offentlige försvararen och återbetalningsskyldighet
Den ersättning som den offentlige försvararen har begärt bedöms som skälig. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han betala tillbaka en del av denna kostnad till staten.

Sabotage mot blåljusverksamhet – berör det fotografer?

Sabotage mot blåljusverksamhet

1 januari 2020 ändras brottsbalken och sabotage mot blåljusverksamhet läggs till. För nyhetsfotografer kan det förstås då vara intressant att veta om det kan bli några konsekvenser. Så här står det:

Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms,
om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.

I dess proposition 2018/19:155 sida 65 finner man faktiskt fotografering omnämnt. Det står så här:

I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.

I yttersta undantagsfall skulle det kunna beröra en fotograf och då ska man ha betett sig bra dåligt.

Polismyndigheten medger fel vid beslag av mobiler

En djurrättsaktivist fick sin mobiltelefon beslagtagen med olovlig fotografering eller olaglig fotografering som grund efter att han filmat inne på ett slakteri. På slakteriet rådde nämligen fotoförbud. Olovlig fotografering eller olaglig fotografering finns inte som brott i Sverige. Ärendet typades om till kränkande fotografering, som är ett brott i Sverige, men som handlar om någonting helt annat. Nedan kan Polismyndighetens yttrande i fallet läsas. Undertecknad har fetmarkerat de delar som behandlar filmningen.

Yttrande över klagomål mot Polismyndigheten, polisregion Öst

Inledning

Riksdagens ombudsmän (JO) har beslutat att inleda utredning beträffande polisens kroppsvisitation av JL den 25 april 2019. Visitationen genomfördes i samband med polisingripande med anledning av att ett antal personer olovligen hade trängt in på ett inhägnat fabriksområde utanför Katrineholm där ett kycklingföretag bedrev verksamhet. Polismyndigheten har uppmanats att yttra sig över den rättsliga grunden för genomförandet av kroppsvisitationen.

Bakgrund och vad som framgår av dokumentationen

En polispatrull blev beordrad till kycklingföretagets fabrik i Valla utanför Katrineholm. Där hade obehöriga personer tagit sig in på området genom att böja upp nederdelen på stängslet. När patrullen kom till fabriken stod det cirka tio personer utanför stängslet. De genomförde en tyst demonstration och höll upp skyltar som de skrivit text på.

Fabrikschefen informerade om att fem personer var inne på området och att en sjätte person hade lämnat området med en kyckling från fabriken. De obehöriga personerna hade på sig liknande kläder som personalen och när de blev påkomna inne i fabriken sade de att de var där på hygienkontroll.

På stängslet och på fabriken fanns det skyltar som visade att obehöriga inte ägde tillträde och att fotografering var förbjuden. Poliserna fick information om att de obehöriga personerna trots detta hade filmat inne på fabriksområdet. Personerna  berättade för polisen att de ville visa vad som skedde inne på aktuellt fabriksområde. Poliserna på plats tog kontakt med jourförundersökningsledaren, polisinspektör MC, som beslutade om kroppsvisitation av de personer som kunde tänkas ha fotograferat på området.

Vid kroppsvisitation påträffades en telefon. JL tillfrågades av polis att lämna över den telefon han lämnat ifrån sig, vilket han gjorde. Brottsanmälan upprättades enligt vilken JL misstänktes för olaga intrång och kränkande fotografering. Visitationen av JL genomfördes med ändamålet att utröna omständigheterna som kunde ha betydelse för utredning av brottet kränkande fotografering. Misstanken om kränkande fotografering lades ned den 10 maj 2019 med motiveringen att det saknades anledning att anta att brott som hörde under allmänt åtal hade förövats. Åtal väcktes mot JL beträffande olaga intrång och åklagaren åberopade utdrag från en Facebooksida där ett reportage som skildrar händelsen publicerats. Nyköpings tingsrätt fann det utrett att JL hade trängt in i det inhägnade fabriksområdet samt att syftet var att dokumentera  inifrån slakteriet och orsaka störningar i kycklingföretagets verksamhet. Tingsrätten dömde JL för olaga intrång och påföljden bestämdes till penningböter 1 500 kr.

Yttranden från berörda befattningshavare

Polisinspektör MC har i huvudsak uppgett följande. Beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på en föredragning per telefon av polisassistenterna TL och TB. Då framkom att fem personer hade varit inne på kycklingföretagets område samt filmat där det råder fotoförbud och gjort sig skyldiga till olaga intrång och kränkande fotografering. Utifrån de beskrivna brotten fattade han beslut om kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken för att eftersöka telefoner som hade betydelse för utredningen av brotten.

Polisassistenterna HE, TL och TB har i huvudsak uppgett följande. De blev beordrade till platsen med anledning av att personer vistades olovligt inne på området. Personerna hade även filmat kycklingverksamheten trots rådande fotoförbud. HE och TB tog ut personerna från området och identifierade dem. När poliserna fick reda på att det filmats med mobiler inne på området ringde de till jourundersökningsledaren som beslutade om kroppsvisitation för att säkra bevisning utifrån brotten olaga intrång och kränkande fotografering. De genomförde kroppsvisitation och anträffade två stycken mobiltelefoner som togs i beslag. Detta dokumenterades sedan enligt gällande rutiner och bifogades i utredningen.

Polismyndighetens bedömning

Enligt första stycket i 28 kap. 11 § rättegångsbalken får, om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, bl.a. för att söka efter föremål som kan ta s i beslag eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet. I nu aktuellt fall framgår det av dokumentationen att beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på att han utifrån omständigheterna var misstänkt för kränkande fotografering, vilket är ett brott som kan följas av fängelse. Enligt de uppgifter som poliserna lämnat i samband med JO:s utredning låg även misstanken om olaga intrång till grund för beslutet. Brottet olaga intrång kan emellertid inte följas av fängelse, såvida det inte är grovt. Varken i brottsanmälan, protokollet eller i utredningen i övrigt har det redovisats någon omständighet som pekat på att JL varit misstänkt för grovt olaga intrång. Vid en granskning i efterhand framgår det som att brottet med hänsyn till omständigheterna inte kunde betecknas som grovt. Detta uppfattning styrks av tingsrättens dom. Polismyndigheten utgår därför från att JL blev föremål för kroppsvisitation som misstänkt för kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme (4 kap 6 a § brottsbalken). Brottet tar således sikte på integritetskränkande fotografering i privata sammanhang som sker i hemlighet och på vissa platser. I det nu aktuella ärendet grundades enligt uppgift misstanken om kränkande fotografering på att poliserna fått kännedom om att JL utan tillstånd och trots rådande fotoförbud hade filmat på kycklingföretagets område samt i företagets lokaler. Enbart dessa omständigheter kan emellertid inte läggas till grund för en sådan misstanke. Det har inte heller i övrigt genom utredningen framkommit att det förelåg någon konkret omständighet som talade för att JL hade begått brottet kränkande fotografering.

Mot denna bakgrund visar inte utredningen att det fanns förutsättningar att besluta om och genomföra kroppsvisitation av JL med stöd av 28 kap. 11 § rättegångsbalken.

Detta yttrande har beslutats av juristen TB efter föredragning av juristen ME. Juristen AS har deltagit i ärendets beredning.

Fotograf skickade inte sålda objektiv – döms för bedrägeri

En fotograf som varit medlem under många års tid på intressesidan Fotosidan.se dömdes i Ångermanlands tingsrätt till villkorlig dom efter att 2017 lurat två köpare på objektiv. Mannen uppmärksammades redan året tidigare i Aftonbladet efter att ha tagit betalt för en uppmärksammad ishockeybild men utan att ha levererat till fansen.

I dagarna är fotografen åter i blåsvädret efter att flertalet kunder under månader tillbaka skrivit av sig att de inte fått pengarna tillbaka efter inställda foto- och bunkerresor till Färöarna, Lofoten och Hemsö fästning.

Domen nedan behandlar enkom objektivköpen.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Bedrägeri, 9 kap 1 § 1 st brottsbalken
2017-09-15 (2 tillfällen)

Påföljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsböter 50 om 100 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

Ersättning
JL får ersättning av staten med 8 800 kr. Av beloppet avser 7 040 kr arbete och 1 760 kr mervärdesskatt.. B ska betala 1 000 kr av denna kostnad till staten.

Yrkanden m.m.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott i enlighet med följande gärningsbeskrivningar.

1.1 BEDRÄGERI

B har via en annons på www.fotosidan.se sålt ett kameraobjektiv till ND. Samma objektiv således även till BM, se åtalspunkten 2. Något objektiv har dock inte levererats till ND. Han lurade på det sättet ND att betala 2 650 kr till honom utan att ha för avsikt att leverera objektivet till honom. Det hände den 15 september 2017 på okänd plats, Sverige. B:s handling innebar vinning för honom och skada för ND.

B begick gärningen med uppsåt. Lagrum: 9 kap 1 § 1 st brottsbalken

2.1 BEDRÄGERI

B har via en annons på www.fotosidan.se sålt ett kameraobjektiv till BM. Samma objektiv såldes även till ND, se åtalspunkten 1. Via samma annons har B även sålt ytterligare 4 objektiv till BM. Några objektiv har dock inte levererats till BM. Han lurade på det sättet BM att betala 28 000 kr utan att ha för avsikt att leverera objektiven till honom. Det hände den 15 september 2017 på okänd plats, Sverige. B:s handling innebar vinning för honom och skada för BM.

B begick gärningen med uppsåt. Lagrum: 9 kap 1 § 1 st brottsbalken

Inställning

B har förnekat brott.

Utredningen i målet

Målsägandeförhör med ND och BM har spelats upp (förhören har tagits upp i samband med att en tidigare huvudförhandling ställts in enligt bestämmelserna i 46 kap 3 § rättegångsbalken):

B har hörts. Åklagaren har som övrig bevisning åberopat annons, mejlkonversationer, kontoutdrag och tjänsteanteckning angående kontakt med Postnord.

DOMSKÄL

Bakgrund B arbetar som fotograf och anordnar fotoresor, kurser m.m. Torsdagen den 14 september 2017 annonserade han ut ett antal kameraobjektiv på fotosidan.se. I annonsen uppgav han, förutom beteckning och pris på objektiven, att han var på väg till Lofoten på en veckas fotoresa och att han skulle åka natten mot lördag. Vid köp av samtliga objektiv var totalpriset 28 000 kr.

ND har berättat i huvudsak följande. Fotosidan.se är en intressesida för fotografer och där finns också en annonssida där fotoutrustning säljs. Han var på jakt efter ett Canon EF 24 mm-objektiv och såg att ett sådant fanns med bland de objektiv som B annonserade ut. Det angivna priset på 2 500 kr verkade rimligt. Han kontrollerade den hemsida som B angivit och den verkade mycket seriös. B hade också varit medlem på fotosidan i tio år. Han kontaktade B via mejl den 14 september 2017 och först skrev B att han hade en köpare som var intresserad av alla objektiven. Dagen efter, den 15 september 2017, skrev B att det objektiv som han var intresserad av var ”ledigt” om han fortfarande ville ha det. Han svarade att han ville köpa objektivet och han swishade 2 650 kr till B. 2 500 för objektivet och 150 kr för frakten. B bekräftade att han fått pengarna och skrev att han skulle ordna frakten under eftermiddagen. Han fick inget objektiv och B svarade inte på mejl. Han fick kontakt med B i början av oktober 2017 och han lovade att höra av sig, men det gjorde han inte. Han har inte fått något kameraobjektiv och inte heller några pengar tillbaka. Efteråt kom han i kontakt med bland annat BM som också köpt objektiv av B utan att vare sig få objektiv eller pengarna tillbaka.

BM har uppgett i huvudsak följande. Han såg en annons om försäljning av kameraobjektiv på fotosidan.se. Han kontrollerade säljaren som hade workshops och anordnade fotoresor. Han kontaktade säljaren, B, via telefon och bestämde sig för att köpa alla objektiven som annonserades ut. Han fick ett kontonummer som han förde över 28 000 kr till den 15 september 2017 och skrev i ett mejl till B att han gärna ville ha sändningsnummer på försändelsen för att kunna spåra den. B svarade i ett mejl att han skulle stå för frakten och att han höll på att göra bra paket. På morgonen den 16 september 2017 fick han ett mejl där det stod att pengarna hade kommit fram och att dottern skulle skicka samma dag. Efter detta fick han inte kontakt med B. Han fick inga sändningsnummer, inga objektiv och inte heller pengarna tillbaka. När han skrev på Fotosidans forum fick han klart för sig att även andra personer köpt saker av samma säljare utan att få det som köpts levererat.

B har uppgett i huvudsak följande. Han skulle byta fotoutrustning och sålde därför ut fotoutrustning som han haft i sitt tidigare bolag. Det var många som hörde av sig med anledning av annonsen på Fotosidan.se. Han hade en köpare i Lund som ville köpa alla objektiv, men det var en del märkliga turer och han beslöt sig för att inte genomföra affären eftersom han var tveksam till om köparen var seriös. ND och BM hörde också av sig. Eftersom båda ville köpa objektivet på 24 mm så sålde han ett annat likadant objektiv för att båda skulle kunna köpa ett objektiv. Han gjorde i ordning paketen innan han åkte till Norge. Hans dotter lämnade in paketen på postinlämningen på Coop i Härnösand. Han fick inga inlämningskvitton eller spårningsnummer. Han har letat efter kvittona när han kom hem, men har inte hittat några. Han vet inte vad som hänt med paketen, om de kommit fram eller om posten slarvat bort dem. Han har kontaktat Postnord via telefon och försökt spåra paketen, men det är svårt när det inte fanns spårningsid. Han har inte haft för avsikt att lura någon.

Tingsrättens bedömning

ND och BM, som inte var bekanta sedan tidigare, har båda lämnat klara, trovärdiga och tillförlitliga uppgifter. Deras uppgifter stöds av mejlkonversationer och uppgifter om överföringar av pengar.  uppgifter om vad som hänt sedan ND respektive BM fört över pengarna till honom är att han gjort i ordning paket som hans dotter ska ha lämnat in för postbefordran. Det saknas kvitton på inlämnade paket. Tingsrätten finner att B:s uppgifter framstår som en efterhandskonstruktion särskilt mot bakgrund av att det varit lätt för honom att, med kvitton eller annat, visa att paket lämnats in. Han har inte heller betalat tillbaka de pengar som ND och BM betalat in till honom. Tingsrätten finner därför att det är styrkt att B lurat ND och BM att betala in beloppen till honom. Förfarandet har inneburit vinning för B och skada för ND och BM. Gärningarna är att bedöma som bedrägeri.

Påföljd

B förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret. Den gärningen ligger nästan tio år tillbaka i tiden och påverkar inte bedömningen i det nu aktuella fallet. Frivården har uppgett att B kallats till möte, men att han inte kommit till mötet och inte hört av sig. Kriminalvården kan därför inte lämna något påföljdsförslag.

B har uppgett att han nu arbetar i Norge åt ett norskt bolag. Hans ekonomi försämrades i slutet av 2017, efter de nu aktuella händelserna, då han och hans familj fick ett krav från hans svärmors förvaltare som ansåg att de felaktigt fått pengar från svärmodern. När han nu besöker Sverige bor han hos sin mor.

Tingsrätten finner att B lever under ordnade förhållanden. Gärningarna har inte ett sådant straffvärde att det är oundgängligen påkallat med ett fängelsestraff utan påföljden kan stanna vid en villkorlig dom i förening med dagsböter.

Övrigt

B döms för brott med fängelse i straffskalan och ska därför betala 800 kr till Brottsofferfonden.

JL tillerkänns yrkad ersättning. B:s ekonomiska förhållanden bedöms vara sådana att han ska betala tillbaka delar av försvararkostnaderna till staten.

Tysk cyklist frias från obehörigt tillträde till skyddsobjekt vid Vidsel

Robotförsöksplats Norrland

En tysk turist skulle cykla från Tyskland till Nordkap för att därefter ta flyget hem. Vid Vidsel cyklade han in på skyddsobjektet Robotförsöksplats Norrland. Han såg skyddsobjektsskylten på vägen in men trodde den betydde att man skulle stanna upp och läsa på skylten. Den överstrukna kameran på skylten tolkade han som att man inte skulle störa samerna. Mannen friades eftersom han inte förstod och domen finns nedan att läsa.

Luleå tingsrätt B 3677-18

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, ringa brott, 7 § 1 st och 30 § 2 st skyddslagen (2010:305) 2018-08-02

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, ringa brott, enligt det följande.

B har obehörigen berett sig tillträde till Robotförsökplats Norrland, RFN, skjutfält som är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Det hände den 2 augusti 2018 på RFN skjutfält, Vidsel, Arvidsjaurs kommun.

Brottet bör bedömas som ringa då intrånget skett av oaktsamhet och utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet samt då intrånget på sin höjd medfört försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet.

B begick gärningen av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 2 st skyddslagen (2010:305)

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott då han saknat uppsåt, eftersom han aldrig hade gått in på området om han vetat att det varit ett skyddsobjekt.

Målet har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 p rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling.

UTREDNINGEN

Åklagaren har som bevisning åberopat B:s egna uppgifter samt polisens händelserapport, försvarsmaktens interna utredning och fotografi av hans ID-kort.

B har i skrivelse till tingsrätten uppgett i huvudsak följande. Han förstod inte att området var ett skyddsobjekt och han hade aldrig gått in på området om han förstått det. Han har varit på cykelsemester från Tyskland med slutmålet Nordkap i norra Norge. Han förstår inte svenska. Han kom till en bom som gick över vägen och var låst, han trodde den var för biltrafik eftersom det inte fanns något staket och att man med lätthet kunde gå eller cykla förbi. Det fanns en skylt som det stod något på svenska på samt en symbol med en hand och en skylt med fotoförbud. Han tolkade handen som att man skulle stanna upp och läsa skylten och att fotoförbudet var för att man inte skulle störa samerna. Han uppfattade aldrig området som militärt. Han har två appar på telefonen som hjälper honom att navigera, en cykelapp, ”Komoot”, och en app med kartor, ”Google Maps”, som båda föreslog denna väg och inte nämnde någonting om att området var militärt. När han kom till en sjö mötte han en man som berättade att det var militärt område och att han inte fick vara där. Mannen visade honom på en karta hur han snabbast kunde ta sig från området. Han tog vägen och mötte längs den en bil från ”Stenly Security” med två män i, han frågade männen om det var den bästa vägen och de sa ja. När han kom till en bom fanns det skyltar på engelska som sa att man skulle ringa ett nummer om man åkte ut från området. Han ringde numret och mannen som svarade berättade att han skulle fortsätta på vägen och att en bil från Securitas skulle möta upp honom. Han har tagit några semesterbilder i området, på sjöar, åar och träd.

Åklagaren har för sin del anfört att B:s uppgift om att intrånget skett av misstag styrks av dennes Instagramkonto. Veckan före, under och efter händelsen har ingen provverksamhet genomförts och fältet har varit öppet för de som har tillträde, d.v.s. medlemmar ur jakt- och fiskeklubbar och renskötare. Mot denna bakgrund bedöms intrånget på sin höjd medfört försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Intrånget har dessutom varit kortvarigt, skett av oaktsamhet och utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Brottet bör därför bedömas som ringa.

Eftersom målet avgörs utan huvudförhandling så grundas tingsrättens dom på vad som framgår av handlingarna.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNINGAR

Det har framgått att B tagit sig in på RFN skjutfält, som är ett militärt skyddsobjekt enligt skyddslagen. Åklagaren har påstått att B gjort detta av oaktsamhet.

B har invänt att han inte förstod att området var ett skyddsobjekt och att han aldrig gått in på området om han förstått det. Frågan i målet är därmed om B varit oaktsam i förhållande till att området varit ett skyddsobjekt.

Oaktsamhet finns i två varianter: medveten respektive omedveten oaktsamhet. Medveten oaktsamhet kan sägas innebära en misstanke om risken (att området var skyddsobjekt med tillträdesförbud) medan omedveten oaktsamhet kan sägas innebära frånvaro av misstanke, men att man borde ha misstänkt risken.

B har inte varit medvetet oaktsam

B har sett en bom med en skylt med en hand och en överstruken kamera på samt text på svenska – ett språk han inte behärskar – och tolkat detta som att man ska stanna och läsa om fotoförbud för att inte störa samerna i området. Han har senare av servicepersonal blivit informerad om att han befunnit sig på militärt skyddsområde samt fått närmaste väg ut förklarad för sig. Han har då omedelbart följt instruktionerna och tagit närmaste väg ut från området. Då han anlänt till utfarten har han läst en skylt på engelska och följt uppmaningen på skylten – att ringa till vakten vid passage – samt följt dennes instruktioner. Dessa förhållanden talar med styrka för att B inte insett risken att området var militärt skyddsområde. Han har därför inte varit medvetet oaktsam.

B har inte heller varit omedvetet oaktsam

Vid bedömningen av om någon varit omedvetet oaktsam är den första frågan vad gärningsmannen kunde ha gjort för att komma till insikt, samt om han haft förmåga och tillfälle att göra detta. Därefter ska prövas om det kunde begärts av honom att han skulle ha gjort det.

Enligt tingsrättens mening kan det inte begäras att en utländsk cykelturist ska översätta alla skyltar han stöter på i skogen och inte förstår, om inte symbolerna på skylten eller omständigheterna i övrigt ger anledning att anta att det behövs. En vägbom i kombination med en hand och en överstruken kamera ger inte skälig anledning att anta att området är ett militärt skyddsobjekt med tillträdesförbud och att det är straffbart att passera bommen. Det är därmed inte rimligt att begära av B att han skulle ha översatt texten på skylten. Han kan därför inte heller anses ha varit omedvetet oaktsam.

Eftersom B därmed sammanfattningsvis inte varit oaktsam på det sätt som krävs för straffansvar ska han frikännas.

Delar ur förundersökningsprotokollet

Förhör med LA

LA arbetar som skyddsvakt på RFN. Han jobbar åt Securitas i Linköping i vanliga fall, som skyddsvakt, han jobbar extra på sommaren åt Securitas på RFN. Han har jobbat som vakt i 29 år.

Det här hände på provområdet, ett 7 x15 mil stort område.

Larmtekniker larmade – teknikern hade mött tysken B på en grusväg. Teknikern talade om för B att han kommit fel, visade vilken riktning han skulle ta sig ut och sen larmade teknikern.

LA tog en bil och åkte upp i riktning mot B, en annan kollega tog en annan väg och bil. Det tog uppskattningsvis 30-40 minuter att ta sig upp där B var. Under den tiden hade B lytt rådet och tagit sig till närmsta utfart där det finns kamera som filmade honom när han kom.

B fotade skyltarna vid vägbommen. En av skyltarna hade ett telefonnummer uppskrivet och B ringde det numret, B pratade knagglig engelska på telefon med en kollega till LA och B ber om ursäkt.

B hinner en knappt en kilometer då LA hinner upp honom, B är då utanför skyddsområdet.

LA konfronterar B. B ber om ursäkt. B hade en mobiltelefon i handen med en gps igång. LA skymtade B:s ungefärliga färdväg i telefonen. B hade enligt GPS:en kommit in via en bakväg, som nästan bara används av samer.

B berättade att han sett skyltarna och att han trodde det var informationsskyltar. LA berättar att det är klassiska skyddsobjektsskylten. LA tror att det bara står på svenska på skyltarna.

Då de står där kommer en bil kommer dånande förbi, en polskregistrerad skåpbil. I vanliga fall hade LA velat kontrollera den men nu var han upplåst med B. B såg att LA reagerade. De fortsatte prata. LA såg en liten GPS fastmonterad på cykeln. På cykelhjälmen hade han ett fäste för en GoPro-kamera, GoPro-kameran hade han i cykelväskan, ganska långt nerpackad, B sa att han inte använt GoPro-kameran på länge.

LA tyckte det tysken berättade verkade stämma. LA fann ingen anledning att tvivla på B.

LA meddelade RFN-basen vad som hänt. Just då hade LA ingen tanke på frihetsberövande.

Sen tog polisens vakthavande beslutet att B skulle transporteras till Luleå. LA var lite tveksam och bollade det vidare till deras närmsta chef som sa att de hade gjort rätt, beslutet var fattat av polis. LA har aldrig varit med om detta tidigare. B låste cykeln och så ställde de den i skogen, gömd. Det var en ganska dyr cykel. B hade lånat cykeln vad LA förstod det som.

B berättade på väg till Luleå att han träffat en man vid en sjö, inne på området, som sagt åt honom att han inte fick vistas där och han skulle ta sig därifrån kortast väg. LA berättar att en del anställda kan vistas inom området under lugnare perioder. Det kan ha varit en anställd B träffade.

B borde kunna säga när han passerade bommen och tog sig in i området, när LA frågade honom kunde han inte riktigt svara på det

Förhör med DN

DN jobbar som servicetekniker på Stanley Security som utfört jobb på RFN.

DN har arbetat på företaget sedan 2014, innan dess har han jobbat 10 år som skyddsvakt, DN är väl bekant med området och vet vad som gäller där.

DN och hans kollega SÅ hade gjort några kontroller och när det är på väg från en plats till en annan får de syn på en cyklist på grusvägen och det hör inte till det normala. De stannade vid cyklisten och mannen på cykeln pratade inte svenska. DN:s kollega SÅ, förklarade på engelska för mannen att han inte fick vara på området.

Mannen ursäktade sig. DN säger att mannen var på väg i riktning för att ta sig ut från området. DN säger att om mannen fortsatt rakt fram så hade han kommit ut från området, mannen var omkring 1 ½ mil från att ta sig ut via en av utfarterna.

DN:s uppfattning var att mannen hamnat fel men samtidigt förstår inte DN hur mannen kunnat hamna där av misstag. På bilvägarna, grusvägarna är det skyltat på olika språk och tydliga symboler, säger DN.

DN uppfattade det som att mannen förstått att det var fotoförbud men inte att det var förbjudet att komma in på området.

DN och hans kollega träffade inte på någon annan människa. Det finns stugor där det kan finnas folk ibland, personal som är och fiskar och som får vistas därinne.

DN uppfattade det som att mannen hade träffat på en annan person inne på området och fått veta att han inte fick vara där.

DN såg att mannen hade en cykeldator på cykeln, DN såg inte att mannen hade en mobiltelefon eller kamera med sig. DN rapporterade in det till RFN och de körde sedan vidare och de såg inget annat som avvek.

Förhör med B 2018-08-02

B blev informerad om att han har rätt att vara tyst och att han har rätt till försvarare.

B erkänner brottet men att han inte hade uppsåt till det och om han hade vetat att det var ett skyddsobjekt så hade han aldrig gått in dit.

På frågan om han visste om att det var förbjudet att vara på området han befann sig på svarar B att han inte visste det då.

B berättar att han är på cykelsemester från Tyskland och att hans slutmål är Nordkap i Norge. B planerar att vara där den 20 augusti. B berättar att han har bokat flyg från Norge till Tyskland den 29 augusti. B säger att han startade sin resa den 26 juni.

B berättar att han idag vid ca 12 tiden kom till en bom som gick över vägen och som var låst. B berättar att han trodde att bommen bara var till för bilar eftersom det inte fanns något staket och att med lätthet gick att gå eller cykla förbi. B berättar att det vid bommen fans en skylt som det stod något på svenska och en skylt med en hand på och den tolkade han som att man skulle stanna upp och läsa skyltarna. Sen var det också en skylt som sa att det var fotoförbud. B berättar att han trodde att fotoförbudet var för att man inte skulle störa samerna. B berättar att han aldrig uppfattade området som militärt.

B berättar att han har två appar på telefonen som hjälper honom att navigera. En som är för cyklister och en med kartor. B berättar att appen som är för cyklister heter Komoot och att det var den som hade förslagit vägvalet förbi bommen. B berättar att han bara ville fortsätta längs rutten till Jokkmokk.

B berättar att när han kom till en sjö så kom det fram en man som berättade att det var ett militärt område och att han inte fick vara där. Mannen visade honom på en karta hur han enklast skulle ta sig från området. Mannen berättade att han inte kunde fortsätta mot norr utan då skulle han bara komma till ett staket utan han skulle ta vägen mot syd.

B berättar att han gjorde som mannen sa och började cykla mot syd. Han mötte en bil med två män i På bilen stod det Stenly Security. Han frågade dem om det var bästa vägen och de sa ja. B berättar att han cyklade vidare tills han kom till en bom. Där fanns det skyltar på engelska. På skylten stod det att man skulle ringa ett nummer när man for ut från området. B berättar att han ringde och att mannen berättade att han skulle fortsätta efter vägen och då skulle en bil från Securitas möta honom. B berättar att det var de i bilen som grep honom och körde honom till polisstationen.

På frågan om han tog några bilder på området så berättar B att han gjorde det. B berättar att han tog semesterbilder på sjöar, åar och träd.

B berättar att han inte såg någonting som antydde att han var på ett militärt område.

B berättar att förslaget till rutten kom från cykelappen och att han markerat rutten i GPS:en.

B berättar att det inte var meningen att ställa till det. B berättar att han gör anspråk på allt som är beslagtaget och att han inte kan fortsätta sin resa utan telefonen.

Förhör med B 2018-12-19

B hörs via tysktalande telefontolk i trepartssamtal. B och tolken förstår varandra väl.

B har sedan tidigare fått förundersökningsprotokollet mejlat till sig och tagit del av detta.

Han tillfrågas och uppger att han inte har några frågor rörande utredningen, ingen erinran.

Han informeras att åklagaren har för avsikt att lämna in en stämningsansökan till Luleå Tingsrätt med begäran att domstolen avgör målet på de handlingar som är redovisade/presenterade i ärendet.

Han förstår innebörden i detta och är beredd att acceptera domstolens utslag och e.v. påföljd.

Okänd drönare flög över Forsmark

Drönare vid solnedgång

Uppdaterat: Även torsdagen 31 oktober flögs en drönare under kvällen vid Forsmark. Polispatrull och helikopter sökte utan resultat.

Under fredagskvällen den 25 oktober observerades en drönare över kärnkraftverket och skyddsobjektet Forsmark. En polispatrull åkte till platsen men fann ingen drönarförare.

Forsmark är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud och har dessutom ett restriktionsområde mot luftfarkoster som sträcker sig från marken upp till 2000 fot. Från nästa år ska det bli lagligt för skyddsvakter att oskadliggöra obemannade luftfarkoster som befinner sig i närheten eller ovanför skyddsobjekt.

Bilden på drönaren ovan har inget med aktuellt fall att göra.

Placerade dold kamera i herrarnas dusch

Dold kamera

Detta är Malmö tingsrätt B 5720-19 där en man placerat ut en flaska ”Axe” med dold kamera i. Mannen dömdes för kränkande fotografering och allt som allt kostade tilltaget mannen 27 000 kr. Samtliga bilder från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken 2017-11-19

Påföljd m.m.
Dagsböter 60 om 70 kr

Skadestånd
B ska betala skadestånd till A med 8 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 19 november 2017 till dess betalning sker.

Förverkande och beslag
I beslag tagen kamerautrustning förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Syd; beslagsliggare 2017-5000-BG123520.1).

Sekretess
Sekretessen enligt 21 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå i målet för de filmsekvenser som förevisats vid förhandlingen inom stängda dörrar.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
1. KM får ersättning av staten med 4 856 kr. Av beloppet avser 3 885 kr arbete och 971 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN M.M.

Åklagarens yrkanden, se bilaga.

B har erkänt gärningen och medgett det särskilda yrkandet. Han har medgett att utge skadestånd till A med 5 000 kr avseende kränkning.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat förhör med A och B. Hon har också åberopat fotografier avseende den i målet aktuella schampoflaskan med innehåll och två filmer hämtade från den kamerautrustning som hittades i flaskan.

A har uppgett i huvudsak följande.

Han var medlem i en naturistförening som träffades en gång i veckan på Burlövsbadet. Föreningen abonnerade på anläggningen på kvällen. Vid träffarna badade man i bassängen, bastade och avslutade med kaffesamkväm. Denna kväll kom han ut från bastun och duschade av sig. Ungefär samtidigt kom en kamrat till honom ut från bastun och sträckte sig efter en schampoflaska som fanns i duschrummet för att låna lite tvål. Trots att flaskan var tung kom det inte något schampo ur den. I stället upptäckte de, efter att ha öppnat flaskan med hjälp av en fickkniv att den innehöll någon elektronisk anordning och tyngder. På utsidan av flaskan kunde man se att den hade ett litet hål på mitten av flaskan. Där hade objektivet suttit. Man kontrollerade med personalen på badhuset om det kunde ha varit en kvarglömd flaska. Badhuspersonalen meddelade att ytorna i badhuset, inklusive omklädningsrummen, städats av innan föreningen fått tillgång till dem. På så vis förstod de att schampoflaskan ställts dit av någon i föreningen. Under veckan som följde undersökte en föreningsmedlem innehållet i schampoflaskan och fick fram att det var en kamera med filmer i, bl.a. en film som han själv var med på.

Föreningen polisanmälde därefter händelsen som kränkande fotografering och lämnade in utrustningen till polisen.

Han har tagit illa vid sig av det inträffade och är numera mer försiktig och misstänksam avseende personer han inte känner. Han har funderat mycket på varför det hela inträffade och vad som var tanken med att filma. Även möjligheten att det kan ha hänt vid andra, tidigare, tillfällen är också obehaglig.

B har uppgett i huvudsak följande.

Det var en svår tid för honom. Hans fru hade nyligen gått bort. Han köpte schampoflaskan, som inte innehöll schampo, utan den aktuella utrustningen, på internet. Han ställde schampoflaskan i männens duschrum. Det var inte meningen att just A skulle drabbas av detta. Han vet inte varför han gjorde det. Det är han själv som syns på en av filmerna som förevisats i salen.

Åklagaren har visat fotografier av den i beslag tagna utrustningen. Av fotografierna framgår följande. Inuti en ca 16 cm hög schampoflaska ”AXE” av mörk ogenomskinlig plast har monterats en liten kamerautrustning med bl.a. ett objektiv, ett kretskort och ett USB-minne. Mitt på flaskan finns ett litet hål för kamerans lins. Fotografierna har visat flaskan sönderskuren med utrustningen fastsatt på insidan.

Åklagaren har åberopat och förevisat filmer tagna med den lilla kameran i schampoflaskan. Den första filmen visar vad som angetts vara del av herrarnas duschutrymme på Burlövsbadet. Under ca 10 sekunder syns A duscha. Han syns med huvud, överkropp, underkropp och delar av benen och han är filmad så att hans framsida syns. Därefter snurrar bilden runt och det blir ömsom svarta partier, ömsom filmpartier där det syns kroppsdelar och delar av duschutrymmets väggar och golv.

Den andra filmen synes visa inledningsvis delar av en bassänghall, delar av en manskropp och slutligen ett mansansikte. Det som syns på filmen är sekvenser som är förenligt med att den som bär schampoflaskan är den som filmar.

DOMSKÄL

Skuld

B har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av utredningen i övrigt. Han har olovligen med tekniskt hjälpmedel i form av en kamera monterad inuti en schampoflaska filmat A när denne var i duschrummet på Burlövsbadet den aktuella kvällen. Det saknar betydelse för bedömningen att han inte avsett att filma just A utan att det var en slump att det var just denne som blev filmad. Ett duschrum är ett sådant utrymme som omfattas av lagregleringen mot kränkande fotografering. Gärningen har inte varit försvarlig. B ska dömas för kränkande fotografering.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret. För kränkande fotografering är föreskrivet böter eller fängelse i högst två år. Av förarbetena framgår att straffet i många fall torde kunna stanna vid böter. Omständigheter som talar för att straffvärdet kan anses ligga på fängelsenivå är om t.ex. smygfilmning skett fortlöpande under en längre tid i en persons bostad eller om en person installerat en dold kamera i ett omklädnings- eller duschrum för pojkar eller flickor på en skola och därefter under en tid filmat barnen. Även andra omständigheter än de nu nämnda kan medför att straffvärdet är så högt att det ligger på fängelsenivå (se prop. 2012/13:69 s. 40 f.). I rättsfallet RH 2015:57 uttalade hovrätten att ett fall av kränkande fotografering, som sker genom att någon fotograferar eller kortvarigt filmar någon annan, i normalfallet har ett straffvärde om 60 dagsböter.

I förevarande fall har det varit fråga om en kort filmsekvens på en naken man som duschar i ett duschrum på ett badhus. Det är fråga om filmning vid ett tillfälle. Sett mot uttalandena i förarbetena och den inte särskilt omfattande praxis som finns på området finner tingsrätten att straffvärdet för gärningen inte överstiger dagsböter. Sammantaget finner tingsrätten att straffmätningsvärdet för gärningen motsvarar 60 dagsböter. Påföljden för det brott som B nu döms för ska således bestämmas till 60 dagsböter.

Skadestånd

På grund av att B nu döms för det åtalade brottet ska han betala skadestånd till A. Tingsrätten finner att gärningen har inneburit en allvarlig kränkning av A:s personliga integritet. I ett fall som detta framstår ett belopp 8 000 kr som skälig ersättning för kränkningen. Detta belopp ska därför B betala till A. På beloppet ska också betalas yrkad ränta.

Övrigt

Det särskilda yrkandet är lagligen grundat och medgivet och ska vinna bifall. Eftersom fängelse ingår i straffskalan för det brott som B nu fälls till ansvar för ska han åläggas att betala föreskriven avgift om 800 kr till brottsofferfonden. Den offentliga försvararen ska tillerkännas den begärda ersättningen. Det har upplysts i målet att B tidigt under utredningen begärt att en offentlig försvarare skulle förordnas för honom, men nekats. Han har då anlitat en privat försvarare, vilket kostat honom 14 000 kr. Senare har en offentlig försvarare förordnats för honom. Mot bakgrund av ovan nämnda omständigheter samt mot vad som framkommit om B:s ekonomiska omständigheter finner tingsrätten att staten ska stå för kostnaden för den offentliga försvararen.

För filmsekvenserna som förevisats inom stängda dörrar ska sekretessbestämmelserna i 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fortsätta vara tillämpliga avseende den tilltalade respektive målsäganden.

Dold kamera i AXE

Delar ur förundersökningsprotokollet

Beskrivning av filmerna

MOVI000: Filmsekevensen är 20 sek lång. I filmen ser man någon hålla i kameran. Inga personer filmas.

MOVI001: Filmsekevensen är 28 sek lång. I filmen ser man någon hålla i kameran. Inga personer filmas.

MOVI002: Filmsekvensen är 5 min lång. I filmen ser man först någon hålla i kameran vars nakna kropp syns. Kameran filmar sen uppe i simbassängen. En man filmas naken. En kvinna som går förbi kameran blir filmad. Ytterligare en naken man filmas. Kameran flyttas sen runt i simhallen.

MOVI003: Filmsekvensen är 5 min lång. Det hörs endast några röster. Något ligger för linsen så filmen är helt svart.

MOVI004: Filmsekvensen är 5 min lång. Det hörs endast några röster. Något ligger för linsen så filmen är helt svart.

MOVI005: Filmsekvensen är 5 min lång. Det hörs endast några röster. Något ligger för linsen så filmen är helt svart.

MOVI006: Filmsekvensen är 5 min lång. Det hörs endast några röster. Något ligger för linsen så filmen är helt svart.

MOVI007: Filmsekvensen är 5 min lång. Det hörs endast några röster. Något ligger för linsen så filmen är helt svart. I slutet av sekvensen filmas den misstänkta kameraägaren när denne tar upp flaskan.

MOVI008: Filmsekvensen är min och 30 sekunder lång. Kameran flyttas och visar någon hålla i kameran.

MOVI009: Filmsekvensen är 5 min lång. Filmen visar först när någon går runt med kameran. Kameran sätts sedan på en plats så den filmar in i två duschar. Någon naken personer filmas men det går inte att urskilja några ansikten.

MOVI010: Filmsekvensen är 3 min och 16 sekunder lång. Kameran filmar fortfarande in i de två duscharna och en man blir filmad naken. Den misstänkta kameraägaren blir filmad i slutet av filmsekvensen då han tar upp flaskan.

Tillägg/ändring till MOVI010: Det är inte den misstänkte som syns i slutet på filmen. Det är vittnet som anträffar/hittar den gömda kameran i flaskan. Pa HC 2018-11-23

Förhör med B 2018-11-21

Delges misstanke om kränkande fotografering Burlövsbadet 20171119. B informeras om Fuk 12§ om rätten att inte behöva yttra sig om brottsmisstanken och inte heller i övrigt behöva medverka till utredningen av sin egenskuld. Försvarare JJ närvarande vid förhöret.

Förhörsledarens frågor i fetstil.

Är eller var du medlem i naturistföreningen Svanrevet? Har varit med. Blev utesluten runt årsskiftet.

Varför blev du utesluten? Fick ett brev som förklarade att han var utesluten. Kommer inte ihåg vad där stod. Slängde det sedan.

Återkopplade du till någon ansvarig i föreningen om varför du blivit utslängd? Nej.

Var du på Burlövsbadet 171119 i samband med att föreningen hade abonnerat badet på kvällen? Ja, det var på en söndag.

Använde du duschutrymmena samt poolområdet? Han nyttjade faciliteterna.

Varför tror du att du är misstänkt i detta ärende för kränkande fotografering? Vet inte varför men det låter tråkigt.

Hade du med dig någon dusch eller schampoflaska? Ja. Kommer inte ihåg vilken typ av flaska han hade med sig. Han använde flaskan när han duschade.

Använde du någon annan schampoflaska eller bara din egen? Bara min egen.

Det anträffades en kamera i en svart schampoflaska inne i duscharna. Var detta din flaska? Nej.

Har du använt någon flaska med kamera i? Avstår från att svara.

Du finns med på videon på kameran som anträffades. Där det syns då du hanterar flaskan med kameran i. Du har den med in på toaletten och i duschutrymmet. Hur svarar du på det? Avstår från att svara på frågan.

Visar delar av filmmaterialet från mov 7, mov 8 samt mov 9? Förhörsledaren visar en bild från filmen där förhörsledaren påstår att det är B som syns och som hanterar kameran. Förhörsledaren förklarar att B har blivit identifierad av personer från föreningen.

Är det du som hanterar kameran som spelar in? Avstår från att svara.

Förhöret pausas på förslag från B 10:15. B överlägger med försvararen och förhörsledaren lämnar rummet. Förhöret fortsätter 10:39 Förhörsledaren frågar Bom han vill kommentera något innan förhörsledaren fortsätter med frågorna? B säger att det är uppenbart att det är han på videon. Det behöver vi inte bråka om.

Varför ställde du ut kameran? Varför filmar du? Har funderat på det med. Men kommer inte fram med något.

Har du filmat på liknande sätt tidigare? Svar nej.

Vad hade du tänkt att använda filmerna till? Hade nog ingen tanke från början.

Var har du fått tag på kameran ifrån? Avstår från att svara.

Hur fungerar den? Skickas information från flaskan eller finns all information lagrad i flaskan? Avstår från att svara. Vet ej.

Inställning till brottet? B erkänner brott Inställning till strafföreläggande. B godtar strafföreläggande.

Har försvararen några frågor eller förtydliganden? Har inga frågor.

Information om förenklad delgivning överlämnad i pappersform.

Inställning till ersättningsyrkande? Avvaktar.

Anspråk på beslaget? Absolut inte.

Erinran? B har inget att lägga till eller ta bort.

Uppläst godkänt 11:00

Förhörsledarens anteckning: B godtog att utredningen efter att bevisvärderingen är gjord skickas till P på advokatbyrån för slutdelgivning. Utredningen kommer där efter att skickas till åklagare för beslut. B behövde inte ett eget exemplar av utredningen.

Förhör med B 2019-06-05

Delges misstanke om kränkande fotografering Burlövsbadet 2017-11-19 mellan klockan 18.30-19.45.

B informeras om Fuk 12§ om rätten att inte behöva yttra sig om brottsmisstanken och inte heller i övrigt behöva medverka till utredningen av sin egen skuld.

B går med på att hålla förhöret utan försvarare.

Hur är din inställning till brottet? Erkänner brott.

Förklara igen varför du ställde ut videokameran som var dold i duschflaskan? Hade nog ingen tanke eller plan.

Vad var avsikten och vem ville du fånga på videon? Han vet inte exakt varför. Han var vilsen vid den tiden då hans fru hade haft bröstcancer under lång tid. Hon hade dött i februari 2017 och det hade varit en svår process under de tre år av behandling. Det hade varit väldigt tufft under dessa år. Han vet inte varför han gjorde det eller avsikten, men han ångrar det bittert. Borde inte få förekomma.

Hur fungerade kameran i flaskan och hur fick du tag på den? Köpte den över internet på något sätt. Där var något kort med som inspelningarna lagrades på.

Hade du använt kameran tidigare? Det var första gången han använde den. Hade dålig koll på hur den fungerade och visste inte om det blev någon film av det.

Målsägande yrkar på 10 000 kr i ersättning för kränkningen. Hur ställer du dig till detta? B säger att om det hade varit fem tusen så hade det varit bra. Han har dålig ekonomi och är arbetslös.

Vill du titta på filmerna från videokameran som finns i ärendet? Nej. Är inte intresserad av att få se några av filmerna.

Gör du fortfarande inte anspråk på kamerautrustningen? Nej. Vill absolut inte ha med den att göra.

Hur ställer du dig till strafföreläggande? B godtar strafföreläggande.

Förenklad delgivning utlämnad skriftligen B fick förhöret uppläst och delgavs utredningen i sin helhet skriftligen. B hade ingen erinran. B informerades om att utredningen i sin helhet kommer att redovisas till åklagare.

Laddade upp flickors instagrambilder på porrsida

Detta är domen Solna tingsrätt B2306-19 där en pojke plockade instagrambilder från flickor och lade upp dessa med namn på en porrsida. Bilderna var både selfiebilder på ansikten tagna i bilar och i toalettspeglar som badbilder i bikini. Först under huvudförhandlingen valde åklagaren att specificera och begränsa bilderna till de mer lättklädda sådana. Bilden ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13 (7 tillfällen)

Påföljd m.m.
Ungdomsvård
Särskild föreskrift: B ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden, se bilaga 2.

Lagrum som åberopas
29 kap 7 § 1 st brottsbalken

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till V med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 13 september 2018 till dess betalning sker.
2. M:s skadeståndsyrkande avslås.
3. J:s skadeståndsyrkande avslås.
4. E:s skadeståndsyrkande avslås.
5. S:s skadeståndsyrkande avslås.
6. C:s skadeståndsyrkande avslås.
7. W:s skadeståndsyrkande avslås.
8. F:s skadeståndsyrkande avslås.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
1. GW  får ersättning av staten med 57 285 kr. Av beloppet avser 41 400 kr arbete, 4 428 kr tidsspillan och 11 457 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för åtta fall av olaga integritetsintrång enligt 4 kap 6 c § första stycket 5 brottsbalken, allt enligt vad som framgår av domsbilaga 1. I anslutning till var och en av de åtta åtalspunkterna har respektive målsägande yrkat att B ska betala skadestånd till dem. Även dessa skadeståndskrav framgår av domsbilaga 1.

DOMSKÄL

Inställning och utredning

B har förnekat samtliga gärningar innefattande både ett bestridande av att han begått de gärningar som anges i respektive åtalspunkt och att det skulle röra sig om straffbara gärningar.

B har vidare bestritt skadeståndsskyldighet. Inga vitsordanden av skäliga belopp i och för sig har gjorts. Vid huvudförhandlingen har samtliga målsägande utom E hörts. Förhöret med E (som är under 15 år) har i stället lagts fram genom uppspelning av videoupptagning vid polisförhör.

B har hörts över åtalet. Vidare har vittnesförhör hållits med MD (mor till målsäganden S) samt med MH och WL. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat bl.a. datamedieundersökningsprotokoll och kontoinformation. Vidare har åklagaren vid huvudförhandlingen förevisat skärmdumpar av olika bilder dokumenterade som publicerade på sajten sex.com respektive från målsägandenas sociala medier. Därvid har det förevisats såväl sådana bilder som omfattas av åtalet som andra bilder av målsägandena och även av andra personer.

Precisering av de bilder som omfattas av åtalet

Åklagaren har i gärningspåståendena inte närmare preciserat vilka bilder som han anser omfattas av hävdad straffbar spridning utan endast angett det antal bilder som enligt honom är straffbara under respektive åtalspunkt. Inte heller har det i bevisuppgiften närmare angetts vilka bilder som avses. Såvitt redovisats har det inte heller under förundersökningen närmare preciserats för försvaret vilka bilder som omfattas av brottsmisstanken som riktats mot B även om samtliga i utredningen tillgängliga bilder tillhandahållits B och hans försvarare. Under huvudförhandlingen, som senast i samband med respektive målsägandeförhör, har åklagaren sedan närmare redovisat vilka bilder han avser i respektive åtalspunkt. Försvaret har inte riktat någon erinran mot att preciseringen av brottsmisstanke och åtal gjorts så pass sent.

De bilder som avses i respektive åtalspunkt redovisas nedan med angivande av sida i respektive förundersökningsprotokoll till vilka åklagaren primärt hänvisat. Av åklagarens genomgång och förevisning av bilder vid huvudförhandlingen framgår att samma bilder återfinns på andra ställen i förundersökningsprotokollen med varierande i protokollet redovisad bildkvalitet.

Åtalspunkt 1 (E)
Iklädd linne och svarta shorts
Bikinibild, sittande bortvänd på räcke
Iklädd trosa och BH i badrumsspegel (”Stranded nu”)

Åtalspunkt 2 (J)
Bikinibild, sittande på randig handduk på stranden,

Åtalspunkt 3 (V)
Iklädd trosa och korsett, bild från sidan
Endast trosa, skylande bröst med arm, blixt i spegel
Två personers höftpartier, iklädda Calvin Kleintrosor
Iklädd trosa och korsett, bild framifrån
Bikinibild i Jacuzzi

Åtalspunkt 4 (W)
Bikinibild, sittande på en klippa
Baddräktsbild, bakåtvänd på strandgång

Åtalspunkt 5 (M)
Bikinibild, på poolkant, tagen uppifrån/bakifrån
Bikinibild, på poolstege, tagen uppifrån/framifrån

Åtalspunkt 6 (C)
Bikinibild i pool, tagen uppifrån
Iklädd trosa och tröja (”15 grader”)
Iklädd svart tröja ner över höft, bara ben (”Godnatt”)

Åtalspunkt 7 (S)
Bikinibild i sjö, kastandes med hår
Bikinibild bakifrån, sittande i solnedgång

Åtalspunkt 8 (F)
Bikinibild i profil, sittande på altan

Tingsrättens bedömning av skuld och skadestånd

Vilka bilder föreställer respektive målsägandes delvis nakna kropp?

Rättsliga utgångspunkter

För straffbarhet för de gärningar åklagaren hävdat och åtalat som olaga integritetsintrång förutsätts enligt straffbestämmelsen i 4 kap. 6 c § första stycket 5 brottsbalken till att börja med att spridningen avsett bilder på målsägandens delvis nakna kropp. En första förutsättning är alltså att tingsrätten finner att de bilder som avses i gärningspåståendena kan sägas utgöra bilder av respektive målsägandes delvis nakna kropp.

Om tingsrätten skulle finna att en bild som omfattas av åtalet inte visar målsägandens delvis nakna kropp rör det sig inte om en straffbar gärning enligt bestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det saknar vid bedömningen av om bilden föreställer målsägandens delvis nakna kropp i bestämmelsens mening betydelse i vilket sammanhang och på vilket sätt spridningen av bilden skett.

Inom det straffrättsliga området gäller den så kallade legalitetsprincipen fullt ut. Det innebär att en gärning – även om den är oönskad, klandervärd och till och med straffvärd – inte är straffbar om den inte faller in under ordalydelsen i den aktuella straffbestämmelsen. Utrymmet för att inom straffrätten göra ändamålstolkningar av en straffbestämmelses lydelse är mycket små. Det är alltså inte möjligt att använda ändamålsskälen bakom en straffrättsreform till stöd för att utvidga tillämpningsområdet utanför lydelsen av ett straffbud.

Vid tingsrättens tillämpning straffbestämmelsen har tingsrätten alltså att i första hand göra en semantisk analys av begreppet ”delvis naken kropp” och sedan bedöma om respektive bild omfattas. Självfallet är vad som anförts i förarbetena tolkningsdata vid en sådan bedömning och då särskilt där gjorda exemplifieringar.

Straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång är ny och trädde i kraft så sent som den 1 januari 2018. Det saknas vägledande avgöranden hur bestämmelsen ska tillämpas och begreppet tolkas.

Bestämmelsen reglerar olika former av straffbar spridning av integritetskänsliga uppgifter. En sådan form av straffbar spridning är alltså spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2016/17:222 s. 35) uttrycks i den allmänna delen att spridning av bilder som exponerar människokroppen utan kläder kan vara mycket integritetskränkande.

Lagrådet efterfrågade i sitt yttrande över lagförslaget till den nya straffbestämmelsen en precisering av det straffbara området vid delvis exponering av en naken kropp (se prop. s. 138). Regeringen anförde till bemötande av lagrådets synpunkt att det inte är lämpligt att ange hur stor del av kroppen som i ett enskilt fall måste vara naken eller synas på en bild för att kravet ska vara uppfyllt. Det måste dock enligt regeringen för straffbarhet framstå som naturligt att anse bilden som exponerande en delvis naken kropp. Så kan enligt regeringen exempelvis vara fallet om någon bär kläder på överkroppen men i övrigt är naken. Regeringen erinrar samtidigt i propositionen att inte alla bilder som exponerar en delvis naken kropp kommer att omfattas av straffansvar (prop. s. 35).

I den i propositionen intagna författningskommentaren anges att punkten avseende spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp tar sikte på explicita eller detaljerade bilder som – helt eller delvis – exponerar människokroppen utan kläder. Det kan t.ex. vara bilder på någon som duschar, byter om eller besöker toaletten (prop. s. 95).

Vid bedömning av om bilderna föreställer målsägandens helt eller delvis nakna kropp eller ej har domstolen att bedöma varje bild för sig. Det finns inte stöd i straffbestämmelsen för att vid den bedömningen sammanväga flera bilder eller att beakta den inbördes kontexten mellan bilderna eller i vilket sammanhang publicering skett.

Det ska noteras att åklagaren vare sig genom rekvisit i gärningspåståendena eller på annat sätt påstått att de åtalade gärningarna genom spridning av bilderna skulle vara straffbara enligt någon annan bestämmelse än 4 kap. 6 c § brottsbalken. Åklagaren har i samband med slutanförandet pekat på att gärningspåståendena inte torde täckas av straffbestämmelsen om förtal. Tingsrätten har inte heller funnit anledning att självständigt under huvudförhandlingen lyfta frågan om eventuella alternativa rubriceringar.

Tingsrättens närmare bedömning av bilderna

De bilder som åklagaren i respektive åtalspunkt hävdar skildrar målsägandenas delvis nakna kropp kan förenklat delas in i fyra kategorier.

1. En av bilderna visar E (åtalspunkt 1) iklädd ett linne och ett par kortbyxor.
2. Ett antal bilder visar olika målsägande iklädda baddräkt eller bikini på en badstrand eller vid en pool.
3. Några bilder (en av E, åtalspunkt 1, tre av V, åtalspunkt 3, och två av C, åtalspunkt 6) visar målsägande iklädda underkläder i hemmiljö. På två av bilderna av V bär hon en korsett på överkroppen som täcker större delen av överkroppen. På de två bilderna av C bär hon en tröja som täcker hela överkroppen.
4. En bild (aktbilaga 8 s. 15) föreställer V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa där hon skyler sina bröst med sin arm.

Tingsrättens bedömning är att bilden av E iklädd ett linne och ett par kortbyxor (kategori 1) uppenbart inte visar E:s delvis nakna kropp.

Bilderna av olika målsägande iklädda badkläder (kategori 2) är alla tagna på platser och sätt där klädseln i sammanhanget är högst naturlig, dvs. på en badstrand eller vid en pool. Det är sådan klädsel man normalt bär på en sådan allmän plats som en badstrand eller en offentlig poolanläggning. Det skulle inte i allmänt språkbruk kunna beskrivas som att personerna på bilderna varit delvis nakna när bilderna tagits. Än mindre går det att finna stöd i den exemplifiering som gjorts i förarbetena för att det skulle röra sig om delvis nakenhet i lagens mening. En annan sak är att det rör sig om lätt klädsel. Inte någon av dessa bilder omfattas alltså heller av det straffbara området.

När det gäller bilderna på olika målsägande iklädda underkläder (kategori 3) rör det sig inte om sådan klädsel man normalt bär på allmän plats. Bilderna är också till synes tagna i privat sammanhang inomhus. Inte på någon av dessa bilder är könsdelar eller bröstpartierna exponerade. Inte heller är det på någon av bilderna möjligt att genom klädseln skönja mer intima delar av kroppen. Även om några av dessa bilder har en något mer utlämnande karaktär än de som omfattas av kategori 1 och 2 går det inte att med stöd vare sig i allmänt språkbruk eller utifrån den exemplifiering som gjorts i förarbetena konstatera att det skulle röra sig om bilder av målsägandenas delvis nakna kroppar i lagens mening. Inte heller dessa bilder omfattas alltså av det straffbara området. De bilder på vilka V är iklädd korsett respektive på vilka C har en tröja på överkroppen ligger ännu längre från det straffbara området än de övriga i denna kategori.

När det slutligen gäller bilden av V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa (kategori 4) rör det sig om en mycket lättklädd bild. På bilden syns att flickan inte har någonting alls på överkroppen och att hon delvis skyler sina bröst genom att hålla armen för. Bilden synes ha tagits i hemmiljö i en helkroppsspegel. Även om det inte exponeras några könsdelar och inte heller bröstvårtorna syns är bilden enligt tingsrättens bedömning så pass avklädd att det kan betecknas som att V är delvis naken vid en allmänspråklig beskrivning av bilden. Även om det i exemplifieringen i förarbetena inte tagits upp ett fall som liknar detta finner tingsrätten att nakenheten är så pass framträdande i bilden att målsäganden är att beteckna som delvis naken i lagens mening.

Slutsatsen är alltså att endast en bild i materialet, den som föreställer V iklädd endast en trosa (aktbilaga 8 s. 15), omfattas av det straffbara området enligt straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det innebär att åtalet enligt åtalspunkterna 1-2 och 4-8 redan därför ska ogillas. Vidare ska i konsekvens därmed skadeståndsanspråken från målsägandena E, J, W, M, C, S och F avslås.

Tingsrätten redovisar i det följande om B kan hållas ansvarig för att ha spridit bilden av V.

Har bilden spridits på ett sätt som varit ägnat att medföra allvarlig skada?

Av förhöret med V framgår att hon hade lagt ut bilden på sitt Instagramkonto. Hon hade privat inställning på kontot även om hon hade släppt in ganska många följare på sitt konto.

Av den skriftliga utredningen i kombination med vad som framkommit i målsägande- och vittnesförhören framgår att bilden i september 2018 hade lagts ut på porrsajten sex.com och där även försetts med information om V:s namn. Det rör sig alltså om en vidarespridning av en bild som V redan hade spritt i en snävare och i viss mån kontrollerad krets av personer.

Även om V alltså redan hade publicerat bilden i ett inte helt snävt och inte fullständigt privat sammanhang utgör vidarepubliceringen av bilden på en offentlig hemsida med uppenbart porrsammanhang en sådan spridning som uppenbart är ägnad att orsaka allvarlig skada för V (jfr prop. s. 38).

Särskilt skadlig torde publiceringen ha varit genom att hennes namn hade infogats i bilden på sex.com.

V har alltså utsatts för ett straffbart olaga integritetsintrång genom publiceringen av bilden.

Var det B som la ut bilden på sex.com?

B har förnekat att det var han som la ut bilden av V (och övriga bilder) på sex.com.

Utifrån åberopad skärmdump i kombination med V:s egna uppgifter kan det konstateras att bilden har lagts ut på sex.com via ett användarkonto med namnet ”B1337”.

I den från B beslagtagna telefonen har bilden inte påträffats. Däremot har det där påträffats ett stort antal andra bilder av olika målsägande som också publicerats på sex.com via kontot ”B1337”. B har uppgett att bilderna måste ha legat på telefonen redan när han köpte den av vittnet WL. WL har bekräftat att han sålde den begagnade telefonen till B några månader före publiceringen. WL har uppgett att det var en telefon han hade fått av sin morfar och att han aldrig själv använde den före försäljningen. Dessutom systemåterställde han telefonen innan han lämnade den till B. Det framstår som uppenbart att bilderna på telefonen kommit dit efter att B hade köpt den av WL.

Det är utrett i målet, inte minst genom B:s egna uppgifter, att han använt användarkontonamnet ”B1337” för olika spel, bl.a. Minecraft. Det är samma namn som det kontonamn som registrerats på sex.com och från vilket bilden på V lagts ut. Vad B uppgett om att någon annan person skulle ha valt att använda just det namnet vid registrering av konto på sex.com framstår som långsökt. Det skulle i så fall bygga på att en annan person avsiktligt skulle ha velat skada B genom att försöka peka ut honom som ansvarig för att lägga ut bilderna på sex.com. Att det skulle finnas någon sådan person har inte ens påståtts av B.

Vidare framgår av analysen av B:s dator att det där påträffats webbläsarhistorik som visar att användare av den datorn besökt sajten sex.com och närmare bestämt bilder utlagda med just kontot ”B1337”.

Härtill kommer de uppgifter som lämnats av målsägandena C och F samt vittnet MH om att bilderna försvann kort tid efter att de hade konfronterat B och han lovat att se till att de försvann. Sammanträffandet i tid av dessa kontakter och att bilderna togs bort är svårförenligt med att någon helt annan person skulle ha publicerat bilderna.

Sammantaget rör det sig om en massiv och överväldigande bevisning till stöd för att det var B som la ut bilden på V på sex.com.

Det framstår som uppenbart att B vidtagit publiceringsåtgärden uppsåtligt även om agerandet säkert kan förklaras av hans dåliga psykiska mående vid tillfället.

Åtalet är styrkt enligt åtalspunkt 3 såvitt avser en bild på V. B ska alltså dömas för ett fall av olaga integritetsintrång.

Har V rätt till skadestånd?

B har – som redan redovisats – bestritt skadeståndsskyldighet och inte vitsordat något skadeståndsbelopp som skäligt i och för sig.

Tingsrätten kan konstatera att B:s agerande att lägga ut bilden på den delvis nakna V på porrsajten sex.com utgör en sådan allvarlig kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. B ska alltså betala skadestånd till V. Skäligt belopp för den gärning han utsatt V för uppgår till 5 000 kr.

Påföljd

Vid bedömning av straffvärdet för gärningen har tingsrätten att utgå från att det endast är en straffbar bild som B har lagt ut på sajten sex.com. Straffvärdet för den gärningen motsvarar enligt tingsrättens bedömning 50 dagsböter för en vuxen person.

B är 16 år gammal. Vid tiden för gärningen var han 15 år gammal. Han är tidigare ostraffad. Av inhämtat yttrande från socialtjänsten framgår att B har ett särskilt vårdbehov i form av familjebehandling. Det framstår som uppenbart att gärningen har ett samband med B:s dåliga psykiska mående. Insatsen framstår som lämplig och är väl så ingripande för att motsvara straffmätningsvärdet för gärningen. B har samtyckt till det framtagna ungdomskontraktet innefattande just familjebehandling. Påföljden bestäms därför till ungdomsvård i enlighet med ungdomskontraktet, som bifogas domen som bilaga 2.

Övriga frågor

Eftersom det ingår fängelse i straffskalan för brott som B döms för ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden med 800 kr.

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. Det rör sig om åtta separata förundersökningsprotokoll och ett omfattande material. Dessutom rör det sig om ny lagstiftning där det inte är orimligt att försvaret ägnar viss tid åt grundläggande inläsning och förberedande av argumentation i bedömningsfrågorna.

Hela kostnaden för försvararen ska stanna på staten.