Verktyg för att beivra närgången olycksfotografering

Trafikolycka

Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.

Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.

Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.

Vilka verktyg finns i stället?

Ofredande

I brottsbalken 4 kap. 7 § står det

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.

Lag om skydd mot olyckor

Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 §  står det:

”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:

”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”

Sabotage mot blåljusverksamhet

”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd
döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”

I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.

”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Publicering av bilder från luftfarkost ett öppet mål

Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.

Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.

Frias efter oavsiktlig filmning i Arlandas säkerhetskontroll

En man i 60-årsåldern råkade den 18 april 2022 sätta i gång filminspelningen i Arlandas säkerhetskontroll där det råder avbildningsförbud. Han friades både i Attunda tingsrätt såväl som i Svea hovrätt. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort.

Nedan finns finns tingsrättens dom.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18 05:41, Sigtuna

Sekretess

Sekretessen enligt 18 kap 8 § p. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig för de filmsekvenser som förevisats under tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Ersättning och återbetalning

LGB får ersättning av staten med 5 601 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 065 kr arbete
• 416 kr utlägg
• 1 120 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-05-12, åtalspunkt 1

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18, Sigtuna

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 18 april 2022 på Säkerhetskontroll D, T5, Stockholm-Arlanda, Sigtuna kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3. Skäl

INSTÄLLNING

B har förnekat gärningen och uppgett följande. Han har i vart fall inte agerat av uppsåt eller av oaktsamhet. Om tingsrätten finner att han filmat ett skyddsobjekt har detta skett av misstag och under sådana förhållanden att han inte kan anses ha varit oaktsam.

UTREDNING

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier samt övervakningsfilm och film från B:s mobiltelefon. Kortare delar ur filmerna har spelats upp under huvudförhandlingen.

B har åberopat skriftlig bevisning i form av en skiss över säkerhetskontrollen samt meddelande från Apple-supporten.

B har hörts.

Vidare har vittnet IA hörts på åklagarens begäran.

DOMSKÄL

Den åtalade gärningen påstås ha skett då B passerade genom säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Genom den utredning som lagts fram är det inledningsvis klarlagt att en kortare filmsekvens inifrån säkerhetskontrollen från den aktuella dagen påträffats i JB:s mobiltelefon samt att säkerhetskontrollen utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Genom bl.a. vittnet IA:s uppgifter är det vidare utrett att det är B som påbörjat inspelningen innan vittnet någon sekund in i inspelningen tog mobiltelefonen ifrån denne.

De objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen är därmed uppfyllda. Fråga är om B begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har gjort gällande dels att han inte sett skylten om förbud mot avbildning av skyddsobjekt då skylten inte varit synlig från den gång på sidan av säkerhetskontrollen – avsedd för handikappade – som han passerade och att han därmed inte känt till förbudet, dels att han inte varit medveten om att han startat någon inspelning på mobiltelefonen. Han har vidare uppgett att skälet till att han hade mobiltelefonen framme – vilket framgår av övervakningsfilmen från säkerhetskontrollen – var att hans dotter vid ett par tillfällen ringde honom via FaceTime och att han därför tog upp telefonen för att avvisa samtalen. Han har genom Apple-supporten i efterhand fått besked om att det är möjligt att genom FaceTime få i gång en inspelning på mobiltelefonen och antar därför att det är det som har skett honom ovetandes.

När det gäller uppgiften om att skyltarna inte varit synliga för B finner tingsrätten i och för sig att det är klarlagt att det fanns skyltar om förbud mot avbildning av skyddsobjekt vid säkerhetskontrollen. Någon utredning om exakt var dessa varit placerade har inte presenterats. Det är därmed inte tillförlitligt utrett att skyltarna om förbud mot avbildning av skyddsobjekt varit synliga från den gång där B passerat genom säkerhetskontrollen och att han därför varit medveten om förbudet mot avbildning eller ens om att han befann sig inom ett område som utgjorde skyddsobjekt.

Det går heller inte att utesluta att B av misstag slagit i gång inspelningen på sätt som han gjort gällande. Utredning i fråga om B avvisat några FaceTime-samtal saknas. Övervakningsfilmen där det framgår att B tar fram mobiltelefonen och sedan håller den i maghöjd under viss tid jämfört men den mycket korta filmsekvens som påträffats i hans mobil samt meddelandet från Apple-supporten ger närmast stöd åt att det faktiskt gått till på sätt som B hävdat.

Vid ovan förhållanden är det inte påvisat att gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åtalet ska därför ogillas.

ÖVRIGT

Försvararen ska tillerkännas begärd ersättning som är rimlig. Med hänsyn till utgången i skulddelen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

Paradise hotel-deltagare döms efter förstörd mobiltelefon

Två Paradise hotel-deltagare träffades på Sumerburst 2019. Den manlige deltagaren störde sig på en mobilfilmning och slog i väg telefonen. Han dömdes 2022-12-22 i Stockholms tingsrätt för skadegörelse.

Bild från polisens förundersökningsprotokoll.

Domslut
Brott som B döms för

Skadegörelse, 12 kap 1 § brottsbalken, 2019-08-30, Stockholms stad

Påföljd

Tidigare utdömd påföljd ska avse även den nya brottsligheten. (Villkorlig dom, Göteborgs tingsrätt.)

Skadestånd

B ska betala skadestånd till A med 1 400 kr. B ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2019 tills betalning sker. B ska betala skadestånd till Länsförsäkringar Stockholm med 5 053 kr. B ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2019 tills betalning sker.

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2021-02-12, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken.

Gärningsbeskrivning

Bhar förstört A:s mobiltelefon genom att kasta den i marken, så att det blev skador för 6 453 kr. Det hände den 30 augusti 2019 på Stadion, Lidingövägen, Stockholms stad. Egendomen tillhörde A.

B begick gärningen med uppsåt.

Skadestånd

A har begärt att Bska betala skadestånd med 1 400 kr. Beloppet avser ersättning för erlagd självrisk. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 30 augusti 2019 tills betalning sker.

Länsförsäkringar Stockholm har begärt att B ska betala skadestånd med 5 053 kr.

Beloppet avser ersättning för utbetalt försäkringsersättning. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 30 augusti 2019 tills betalning sker.

Inställning

B har förnekat brott och bestritt skadeståndsanspråken.

Utredningen i målet

Åklagaren har åberopat fotografier, ersättningsbeslut från Länsförsäkringar och anmälan.

B har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden A och vittnet LJ.

Det är i målet ostridigt att solen gick ner några timmar innan den aktuella händelsen.

Skäl

Skuld

Den 30 augusti 2019 var de inblandade i målet på festivalen Summerburst. Det är ostridigt i målet att A:s mobiltelefon på något sätt fallit till marken så att det uppstod skador på den. Skadorna var så omfattande att A var tvungen att köpa en ny telefon. Frågan är om B skadat telefonen och om det i så fall har skett med uppsåt.

B har erkänt att han slagit undan telefonen, men anfört att han inte insett att det varit en telefon och att han inte slängt telefonen i marken med avsikt. Han har uppgett att LJ filmade med blixt och var mycket närgången. Han råkade därför slå till mobilen så att den föll i marken. Han har vidare uppgett att han inte har några problem med att bli filmad och att det framstår som orimligt att han skulle reagera så negativt på det att han skulle slänga mobilen i marken. Han bråkade inte med någon vid tillfället.

Mot B:s uppgifter står målsäganden A:s och vittnet LJ:s uppgifter. De har båda berättat följande. LJ höll på att filma A med A:s telefon när B blev upprörd. B tog telefonen från LJ och kastade den hårt i marken. B var arg och kastade medvetet telefonen i marken. B hade precis innan stått och bråkat med sitt ex.

LJ har utöver vad som angetts ovan uppgett att det absolut inte var en olyckshändelse att B kastade mobilen i marken, att B stod en bit bort när hon filmade och att det verkade som att han blev arg för att hon filmade när han stod och bråkade med sitt ex. Det kan ha varit så att han uppfattade det som att hon filmade honom, men hon filmade A. LJ har uppgett att B inte kan ha blivit bländad av att hon filmade.

Både A och LJ har uttryckt osäkerhet kring detaljerna kring händelsen, eftersom det är länge sedan i dag. De har också uppgett att de hade druckit alkohol vid tillfället.

Tingsrätten gör följande bedömning. A och LJ har lämnat uppgifter som överensstämmer i de viktigaste delarna av händelseförloppet. En viss försiktighet är påkallad vid bedömningen av deras uppgifter, eftersom det har gått över tre år sedan händelsen och eftersom de hade druckit alkohol vid tillfället. En viss försiktighet är också påkallad när det gäller A:s uppgifter, eftersom hon uppgett att hon är nära vän med B:s ex. LJ har dock lämnat sina uppgifter under ed och uppgett att hon inte har någon närmare relation till parterna. A och LJ har entydigt gett uttryck för att B med vilje kastat A:s telefon i marken. LJ har också uppgett att hon inte stod särskilt nära B och att hon inte kan ha bländat honom när hon filmade. AB:s uppgifter om händelseförloppet framstår därmed som en ren efterhandskonstruktion, och kan lämnas utan avseende. B ska därför dömas för skadegörelse på det sätt som åklagaren påstått.

Påföljd

Straffvärdet för gärningen är en månads fängelse. Följande måste dock beaktas. Gärningen begicks den 30 augusti 2019, d.v.s. för över tre år sedan. Det har inte framkommit att B skulle vara att lasta för att avgörandet i målet dröjt. Med hänsyn till detta är straffmätningsvärdet något lägre. Vidare dömdes B av Göteborgs tingsrätt den 2 december 2020 för åtta bidragsbrott till villkorlig dom samt dagsböter. Gärningen i detta mål är nyupptäckt i förhållande till Göteborgs tingsrätts dom. Den brottslighet som nu är aktuell är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse i förhållande till den brottslighet som omfattades av Göteborgs tingsrätts dom. Påföljden i Göteborgs tingsrätts dom ska därför även omfatta brottsligheten i detta mål. Det innebär att B inte döms till någon ny påföljd.

Skadestånd

Eftersom B döms för skadegörelse ska han ersätta A och Länsförsäkringar Stockholm för deras respektive skada. Genom den skriftliga bevisningen och A;s uppgifter är det utrett att deras respektive skada uppgår till de begärda beloppen. B ska därför ersätta dem i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Övriga frågor

Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden.