Behöver du GPS-taggade bilder men äger en kamera som saknar GPS? Med programmet Exiftool och en smartphone kan man enkelt bädda in GPS-taggar i råfiler. Appen Geo Tracker har möjlighet att spara en GPX-fil men det skulle lika bra fungera med en log-fil från en Canon EOS 6D eller annan GPS-enhet.
Windows
GeoSetter
Enklast är att använda programmet GeoSetter som använder Exiftool.
Välj en mapp där bilder och GPX-fil ligger, markera alla bilder och tryck på CTRL+G.
Tryck Ok.
Samtliga bilder får nu GPS-taggar inbäddade. Samtidigt tas en kopia på bilderna och döps om till filnamn+original. Man kan radera dessa när man ser att de GPS-taggade har blivit rätt.
Exiftool
Ubuntu
Exiftool
Samla råfilerna tillsammans med GPX-filen eller log-filen i en mapp. Högerklicka och Öppna i terminal.
Skriv in
exiftool -geotag "*gpx" *CR2
i terminalen. Alla filer som slutar på gpx kommer användas för att tagga alla filer som slutar på CR2. Ersätt *gpx med *log om du har en sådan GPS-fil och ersätt *CR2 med den filtyp du har, exempelvis *jpg.
Vissa filtyper saknar möjlighet att inbädda GPS-taggar såsom råfiler från 1Ds i TIF-format. I stället kan man använda sin råkonverterares egna sätt som lägger GPS-taggarna i en sidofil, exempelvis darktable eller Lightroom.
Trött på platta och trista bilder på svenska flaggan? Här kommer några enkla tips.
Polarisationsfilter – För att få mustigare och djupare färger är ett polarisationsfilter, även förkortat polfilter, ett bra hjälpmedel. Se till att du har solen 90 grader om dig för att få bäst effekt. Polfilter fungerar bra med teleobjektiv. Med vidvinkelobjektiv kan den blå himmeln bli ojämn i färgen.
Stativ – Med ett stativ kan du ha längre slutartider för att få till mer liv och rörelse i flaggan. Bilden högst upp är tagen med 1/25 sekund.
Tidpunkt – Se till att du är på rätt plats vid rätt tillfälle. En flagga som belyses bakifrån eller allt för mycket framifrån blir inte lika tilltalande som en som belyses från eller mot vinden. Man får heller inte samma metallskimrande yta om flaggan belyses bakifrån.
Bilden nedan är tagen med kamera på stativ, polarisationsfilter påmonterat men med solen som belyser bakom flaggan. Väven i flaggan syns och man får inte samma metallskimmer som med bilden högst upp som är fotograferad från dess andra sida.
Hraw är ett verktyg för att mäta sensorprestanda. Hos Github presenteras programmet av utvecklaren Ciriaco Garcia de Celis som ”Hacker’s toolkit for image sensor characterisation”.
Windows
Dynamiskt omfång
Börja med att ladda ned hraw. Aktuell version när detta inlägg skrevs är hraw-v1.1.0-win.zip. Packa upp zip-filen.
Den uppackade zip-filen innehåller tre filer: dcraw, hraw och revelator. Hitta en råfil, CR2, CRW eller DNG från din Canon tagen med ISO 100. Se till att högdagern är klippt i råfilen. Enklast är att fotografera en tänd lampa.
Lägg råfilen i samma mapp som dcraw, hraw och revelator.
Öppna kommandotolken för aktuell mapp. Tryck ned SHIFT och högerklicka på mappen, välj därefter Öppna kommandofönster här.
I kommandotolken, skriv in, om din råfil slutar på .CR2, följande:
dcraw.exe -E -4 -j -t 0 -s all råfilensnamn.CR2
Man får nu fram en pgm-fil. Canon har ett optiskt svartfält till vänster och över den bild vi vanligen ser när vi bildbehandlar. Med dcraw får man nu fram hela fältet inklusive bild. Man måste nu räkna hur många pixlar brett och högt detta fält är. I mitt fall använder jag mig av GIMP och öppnar pgm-filen i GIMP. Dra i nivåer eller kurvor för att ljusa upp pgm-filen om du inte kan se var gränsen går mellan svartfältet och den egentliga bilden. Använd därefter mätverktyget, SHIFT-M, och mät avstånden. I nederkanten i GIMP syns avståndet i pixlar.
Efter att ha räknat fram storleken på svartfältet går man över till nästa steg. För 6D är det vänstra svartfältet 72 pixlar brett och det övre fältet är 38 pixlar högt. Ersätt siffrorna nedan med vad du fått fram:
hraw.exe mskstats -i råfilensnamn_0.pgm -m 72 38 -c G
Man får nu fram ett resultat. För att hitta det dynamiska omfånget tittar man efter den del där det står DR@dinkamerasupplösning vilket motsvarar Screen hos DxOMark. Vill man jämföra med andra kameror kan man använda den andra delen där det står DR@8. Den är då nedskalad till 8 megapixlar och motsvarar en utskrift, Print. DxOMark har uppmätt en Canon EOS 6D. Välj Measurements och Dynamic Range, växla mellan Print och Screen. Med Print visas 12,11 steg och med Screen visas 11,43 steg.
Med Magic Lantern får man fram ett liknande dynamiskt omfång, vilket motsvarar Screen.
Vill man se alla kommandon man kan göra med dcraw och hraw skriver man ett av dessa ord i kommandotolken och trycker ENTER. Exempel för dcraw.
Utbränd högdager i råfilen
När man tar en bild visas, om man har ställt in det, ett histogram och högdagervarning i kamerans display. Dessa är hämtade, oavsett du fotograferar i jpg eller i råformat, från jpg-filen. Det betyder att högdagervarning du ser i kameran inte motsvarar den som finns i råfilen. Det kan skilja en hel del. Nedan visas en råfil där histogrammet nere till höger hämtats från jpg-filen. Histogrammet från jpg-filen visar att 3% av röd kanal klippt, 1% av grön och mindre än 1% av blå. Till vänster visas en vågform, som också hämtats från jpg-filen.
Canonkameror tillsammans med Magic Lantern har möjlighet att visa ett råhistogram, men utan Magic Lantern får man på sin höjd höfta. Avfotograferade bilden nedan visar ett sådant råhistogram från en Canon EOS 6D där mindre än 1% av alla tre kanaler klippt, jämfört med jpg-histogrammet ovan som visar 3% av röd kanal.
Med hraw kan man, precis som i Magic Lantern, få fram hur råfilens högdager bränt ut. Dra din råfil, DNG, CR2 eller CRW, och släpp den över filen revelator. I kommandotolken som öppnas syns hur många procent av pixlarna som är utbrända. Tryck ENTER för att stänga kommandotolken. I samma mapp kommer du nu få en tiff-fil som du kan öppna.
Röd- röd kanal utbränd
Grön- grön kanal utbränd
Blå- blå kanal utbränd
Gul- röd och grön kanal utbränd
Rosa- röd och blå kanal utbränd
Cyan – grön och blå utbränd
Vit- alla kanaler utbrända
I darktable syns råfilens utfrätta högdager efter att man stängt av modulen för vitbalans. Har råfilens färgkanal inte klippt men klipper när vitbalansmodulen åter är aktiverad kan man använda sig av Highlight reconstruction och LCh för att plocka fram struktur:
I RawTherapee kan man göra ett försök till att rekonstruera utbrända färgkanaler så länge man åtminstone har en, helst två, färgkanaler som inte har blivit utbrända.
I en bildfil lagras någonting som heter Exif. Det är bland annat uppgifter om kamerainställningar, GPS och vem som tagit bilden. Vid exempelvis objektivkorrigering kan Exif användas för att ett datorprogram ska kunna finna rätt objektiv och rätt brännvidd att korrigera.
Exif är väldigt lätt att radera och vid bilduppladdning till t.ex. Facebook raderas alltid Exif. Har man däremot en egen hemsida eller laddar upp till Flickr bevaras Exif, vilket kan vara bra om man vill att andra ska kunna se ens namn och exempelvis företagsnamn.
I kameran
Canons nyare kameror har möjlighet att ändra namn direkt i kameran. Se till att ha kameran programratt ställd till Tv, Av, M, B eller P för att menyvalet ska titta fram. I Canon EOS 7D ser det ut så här:
EOS Utility
Med Gphoto2
För detta krävs Linux eller OS X. Eftersom jag kör med Ubuntu (Linux) blir guiden efter Ubuntu. Fördelen med Gphoto2 jämfört med att skriva in upphovsnamnet i kameran eller i EOS Utility är att man kan använda andra tecken, såsom ÅÄÖ. I äldre kameror kommer man heller inte åt att ändra upphovsrättsnamnet i kameran utan måste göra det via dator. För äldre kameror såsom Canon EOS D30 från 2000 finns inga drivrutiner längre till Windows varför Gphoto2 blir ett alternativ.
Kommandon
I terminalen, som man kan finna genom CTRL+ALT+T, skriv in följande och tryck på Enter:
sudo apt-get update
sudo apt-get install gphoto2
Koppla in kameran i dator med den sladd du fick till när du köpte kameran. Starta kameran.
I terminalen, skriv in följande och tryck Enter:
gphoto2 --auto-detect
Du bör nu få fram modell på din kamera. I bilden nedan ingår även ett kommando för att få fram exponeringsräknaren, men det är en annan historia.
För att komma åt alla kommandon som går att ändra i din kamera, skriv in:
gphoto2 --list-all-config
Nedan från min Canon EOS 30D syns Owner Name och en viss Åström. Det vill jag ändra till mitt namn, Peter Wemmert.
På bilder från månlandningen saknas stjärnor på himlen vilket har fått människor sedan 1969 att ifrågasätta om månlandningen över huvud taget ägt rum.
På mitt fotografi av månen högst upp syns inte heller några stjärnor. Däremot syns stjärnor vid blodmåne. Märkligt va? Eller inte, om man förstår hur man exponerar och är van att hantera sin kamerautrustning.
Looney 11
Som fotograf har du säkert hört talas om Sunny 16. Om inte får du den förklarad här. När solen står som högst och man använder bländare 16 kan man ställa slutartiden på 1/ISO-talet. Har man 1/100 sekund ska man ha ISO 100. Har man 1/200 sekund ska man ha ISO 200. Ingen ljusmätning behövs eftersom minnesregeln fungerar utmärkt.
För månen finns en liknande regel men eftersom månens yta reflekterar ljus sämre, 1 steg, använder man Looney 11 som regel i stället. Vid bländare 11 ställer man in slutartiden på 1/ISO-talet.
Exempelbilder över månen och stjärnor
Bilderna nedan har jag exponerat för mer ljus än vad regeln Looney 11 säger. Kameran är en 6D och jag har fotograferat i råformat. På övre bilden av de tre bilderna nedan syns månens alla detaljer och ingen del av högdagern är utbränd. Slutartiden ligger på 1/320 sekund.
Vid 1/30 sekund exponering kan man i min råkonverterare skönja en stjärna strax ovanför månen. Vid 1 sekunds exponering syns stjärnan bra. Tyvärr blir inte månen lika bra.
Sista bild har samma exponering för ljus men har fått ISO 3200 i stället för ISO 100. Nu syns stjärnorna ordentligt.
Exempelbilder på månen och Jupiter
Jupiter är en av de ljusstarkare himlakropparna som man kan finna på natthimlen, men trots det är det svårt att hitta den på bilden nedan när man exponerar för månen.
Månen till vänster och Jupiter till höger. f/11, ISO 200 och 1/200 sekund.
Samma bild som ovan men förstorad.
Slutsats
Detta är samma val man fick göra inför månlandningen. Antingen exponera månen och rymddräkterna korrekt och bomma stjärnorna eller exponera stjärnorna korrekt och bomma månen och rymddräkterna.
NASA har beskrivit slutartiderna, filmkänsligheterna och bländarna som användes. Bland annat 1/250 sekund tillsammans med f/5.6, f/8 eller f/11 och en filmkänslighet på ASA 160. Inte precis inställningar för att fotografera stjärnor.
Har du heta pixlar i bilder från din Canon som syns vid höga ISO-tal eller vid långa slutartider? Lugn, här kommer några lösningar.
Metoder för att ta mappa bort defekta pixlar
Brusreducering för lång exponeringstid
I din kamera finns brusreducering för lång exponeringstid. En funktion som funnits sedan Canon EOS D30 som introducerades 2000. Funktionen fungerar för råfiler och för jpg. Använder man den kommer kameran ta två bilder. Den normala bilden och en svartbild som, precis som den låter, är svart. Om det syns defekta pixlar på svartbilden mappas dessa bort hos den riktiga bilden. Nackdelen med metoden är att varje exponering tar dubbelt så lång tid. En exponering på 30 sekunder kommer kräva en svartbild på 30 sekunder.
Sensormappning i kamera
Detta var en inofficiell metod tills Canon bekräftade den. Kanske inte alltid fungerar, men gör den det så kommer den fungera för video, råfiler och JPEG. Välj Rengör nu. Om det inte lyckas och du äger en äldre spegelreflexkamera kan du testa metoden nedan som var vad folk gjorde innan.
Sätt på objektivlock och täck sökaren. Starta manuell sensorrengöring och låt den vara i gång under en minut. Stäng därefter av kameran. Gör om två tre gånger om det inte fungerar första gång alternativt hetta upp sensorn först genom att videofilma tio minuter.
I bilden nedan försvann de blå, gröna och röda pixlarna efter en manuell sensorrengöring. Den gröna överst i rutan var kvar.
Kameror som M200 och R50 har en annan metod där man ska in till grundinställningarna. Nedan bild från R50.
Höj ISO
Några kameramodeller från Canon har en inbyggd funktion som tar bort heta pixlar vid höga ISO-tal. Till exempel 6D, M5 och R6. Vid ISO 6400 (6D och M5) eller ISO 12800 (R6), försvinner de flesta heta pixlar utan att någon annan funktion i kameran är påslagen. Med 6D togs alla heta pixlar bort utom de som satt i par.
En kamera som är för gammal för att ha funktionen vid höga ISO-tal är 7D.
Exempelfil från 6D med tillhörande XMP-fil om man använder darktable. Använd inte Lightroom, Adobe Camera Raw eller annan mjukvara som inte klarar av att visa råfiler utan färginterpolering eller som automatiskt tar bort heta pixlar.
Låt råkonverteraren göra jobbet
I råkonverterare som exempelvis darktable och RawTherapee finns moduler som man med ett klick kan aktivera för att mappa bort defekta pixlar. Lightroom fixar det automatiskt men har inget tröskelvärde om man skulle behöva ändra styrkan. Fungerar i råformat och är en snabb och enkel metod.
Nedan finns två filer med heta pixlar att själv testa. mRAW kommer inte vara lika lätt som med en råfil som inte är färginterpolerad:
Hugin bygger på öppen källkod vilket innebär att koden är fri att förändra och att vem som helst får använda den utan att behöva betala. Med Hugin kan man bygga ihop bilder och på så vis få bilder med högre upplösning. Man inte heller bära med sig ett vidvinkelobjektiv eftersom man fotograferar delar av motivet för sig.
I Hugin finns även möjlighet till att skapa objektivkorrigeringsprofiler, se filmklippet nedan. Det är bland annat så projektet Lensfun skapar sina fria objektivkorrigeringsprofiler som används i RawTherapee och darktable.
Förinställningar
I file>Settings kan man under fliken Allmän ändra till svenska och starta om. Eftersom jag har 64GB i ramminne har jag utökat cache-minnet till 50GB. Har man 4GB ram bör man använda 3GB cache och har man 16GB ram bör man använda 10-12GB ram.
Under fliken Program har jag aktiverat GPU, d.v.s. grafikkortsacceleration. Det betyder att grafikkortet tar över beräkningar som processorn annars skulle ha gjort. Fördelen är att processen snabbas upp. Nackdelen är att Hugin kan krascha.
Enblend och Enfuse är själva motorerna i Hugin. Dessa jobbar med en tråd om man inte väljer enblend-mp och enfuse-mp i stället för enblend och enfuse. Min dator har 32 trådar och ska man begränsa sig till 1 tråd tar det lång tid att processa bilder.
Bilder på Kronborg slott nedan är vad jag kommer använda mig av. Totalt rör det sig om 38 bilder.
Välj Läs in bilder och markera samtliga bilder.
När bilderna är inladdade väljer man Justera. Hugin parar nu ihop bilderna med varandra.
När den är färdig väljer jag fliken Beskärning och autobeskärning. Vill jag ha med litet av det svarta fältet drar jag ut beskärningsrutan. Behöver man vrida på motivet kan det vara bra att ha marginaler.
Gå nu tillbaka till fliken Assistent och klicka på Skapa panoramabild.
Kronborg slott, bestående av 38 bilder och runt 40 megapixlar.
Cookies används för statistik. Stäng av via din webbläsare eller blockera javascript.
Cookies are in use for analytics. Turn off cookies in your web browser or block javascript.OkNoLäs mer
