Kondensationsstrimmor, även kallade kondensstrimmor eller k-strimmor, kan förtrolla en och skapa fantasifulla mönster; precis som naturliga moln gör. I mer än 100 år har människor kunnat se dem och förundras.

Äldre beskrivningar av kondensstrimmor

Kondensstrimmor har beskrivits sedan Första världskriget. En av de mer intressanta observationerna av kondensstrimmor omnämns i U.S. Air Service Newsletter från juli 1921 och står att finna i första delen av Wakes of war: Contrails and the rise of air power, 1918-1945:

”En höghöjdsflygning genomfördes på morgonen vid McCook Field nyligen av löjtnant J. A. Macready i ett La Pere-flygplan med överladdad Libertymotor. När flygplanet nådde en höjd av cirka 7 900–8 200 meter klockan 11:50 observerades en lång, fjäderlik vit strimma som bildades bakom en snabbt rörlig mörk prick. Molnet var av cirrustyp, tydligt avgränsat vid kanterna och uppenbarligen 10 till 15 gånger så brett som flygplanet.

Himlen bakom den första delen var klarblå utan moln i närheten. Den första strimman verkade vara ungefär 3,2 km lång. Därefter följde ett mellanrum på 0,4 km. Den andra strimman bildades mot en bakgrund av tunna cirrusmoln och efter 3,2–4,8 km verkade flygplanet gå in i cirrusbakgrunden eftersom bildningen av strimman upphörde medan en synbar blå bana fortsatte ett stycke in i cirrusmolnet. Hela strimman kan ha varit omkring 4,8 km lång.

Efter 20 minuter hade strimman drivit i väg och spridits så mycket att den smälte samman omärkligt med de andra cirrusmoln som var synliga.”

Originaltext står att finna här.

Den andra delen av Wakes of war: Contrails and the rise of air power, 1918-1945 handlar om Andra världskriget och är en lika intressant läsning.

Eftersom kondensstrimmor kunde röja militärplan blev det av stor vikt att undersöka vilka förutsättningar som behövde uppfyllas för att sådana skulle uppstå. Tysken Ernst Schmidt beskrev 1940 uppkomsten av dessa i sin Die Entstehung von Eisnebel aus den Auspuffgasen von Flugmotoren.

På sida 12 i Svensk flygtidning från september 1943 står det att läsa mer om hur avslöjande kondensstrimmor kunde gagna fienden. Även i en senare årgång, oktober 1944 och på sida 12 omnämns kondensstrimmor som övergår till konstgjorda cirrusmoln.

1944-10-14 skrev Aftonbladet om en farkost som lämnat en lång kondensstrimma efter sig. Aftonbladet kom med förslag som en robotbomb, reaktionsjaktplan eller konventionellt flygplan.  Ögonvittnet nämnde att hastigheten var som de dåvarande modernaste jaktplanen i Sverige.

Annars var stockholmarna vana vid att se kondensstrimmor eftersom jakten från Barkarby många gånger övat på stor höjd i kall luft över Stockholm.

1953 ställdes på sida 30 i Teknik för Alla, nr 3, frågan om vad det var för vita streck som dök upp efter höghöjdsflygplan om vintern.

1972 släppte Robert G Knollenberg en rapport som handlade om hur kondensstrimmor växer i isövermättad luft. Han kom fram till att mängden vatten som bildas vid förbränning av flygbränsle bara står för en bråkdel av kondensstrimmans totala vattenmängd. Resten kommer från omgivningen.

”The measured water mass within the contrail was found to be four orders of magnitude greater than that computed as a combustion product.”

Inte enbart flygplan

Precis som flygplan kan även fartyg och bilar som förbränner kolväte bilda moln. NASA har bilder på skeppsspår och NOAA har spår efter markfordon.

Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset

Bilder på kondensstrimmor

Den äldsta film jag hittat påstås vara från 1936 och över Paris. Originalkällan saknas.

Utöver det finns det fotografier på kondensstrimmor från Slaget om Storbritannien. Samma slag skildrades även som målningar av Paul Nash med Battle of Britain och av Rudolf Sauter med Studies of Contrails.

Även i Sverige syntes kondensstrimmor från tyska flygplan under Slaget om Narvik. Från Vassijaure station besköt man tyska flygare och vid ett tillfälle dödades Sven Oskar Sjöberg från Piteå efter tysk svarseld. Dessa två fotografier kommer från Vassijaure 1940.

• Soldat vid järnvägsstation betraktar kondensslingor efter tyska plan
• Tyskt flygplan i fjärran, som beskjutit folk på marken och dödat en person

Under Fortsättningskriget togs detta fotografi 1941. Bildtexten är maskinöversatt från finska.

Från Stockholm finns följande fotografier från 1968.

Den svenske fotografen Hilding Mickelsson som tog hundratusentals fotografier under sin livstid tog även några som visar kondensstrimmor:

• 1951 – HMM108032
• 1955 – HMM108029
• 1956 – Uppåt byn i Glösbo
• 1956 – HMM108026
• 1958 – HMM77887
• 1959 – HMM98213
• 1960 – HMM108041
• 1961 – HMM108030
• 1986 – HMM56352
• 1989 – HMM48228
• 1989 – HMM48229
• 1989/1991 – HMM48167
• 1989/1991 – HMM48188
• 1997 – HMM45708
• Okänt – HMM59076
• Okänt – HMM10113
• Okänt – HMM42999
• Okänt – HMM49911

Man kan alltså säga att intresset för kondensstrimmor har funnits där även historiskt. Inte bara ur ett militärt perspektiv där man inte önskat bli upptäckt utan även ur ett konstnärligt perspektiv.

Från familjealbumet finns också kondensstrimmor, men då som oavsiktligt kommit med på bild.

Mobilkamera kommer man långt med

Vad behövs då för att själv fotografera kondensstrimmor? Inte mycket, egentligen. De flesta mobiltelefoner räcker till när det kommer till att få med stora delar av himlen. Det kan i de flesta fall duga mer än väl för att få till spektakulära bilder.

Vissa mobiler i proffssegmentet kan ta dig lite längre, som Samsung S22 i videoklippet nedan.

Utrustning för att komma närmare

Vill man kunna se flygplanens registreringsnummer eller andra detaljer får man se till att utöka sin kamerautrustning.

Mycket för pengarna får man med Canon RF 800/11 IS STM för runt 11 000 kr. Till den finns det teleförlängare för att komma riktigt nära. Nackdelen är att den inte är speciellt ljusstark, men ska man fotografera flygplan på himlen är det oftast tillräckligt ljust under dagen. Lägg till en av Canons mindre och billigare kameror med RF-fattning så är du hemma.

Som ett billigare alternativ finns ”kompaktkameran” Nikon P1000 från 2018, eller dess uppföljare P1100, som är av typen långzoomskamera.

Oavsett vad man väljer kommer det underlätta med ett stativ. Ett enbensstativ kommer minska skakningar men samtidigt vara tillräckligt rörligt när man i sökaren letar efter flygplan på himlen. För att filma kommer man behöva ett stativ med vätskedämpat videohuvud för att undvika att hackande rörelser när man följer ett flygplan.

När och var uppstår kondensstrimmor lättast

Lågt lufttryck, kall temperatur och hög relativ luftfuktighet ger bra förutsättningar. Sidan Windy visar den relativa luftfuktigheten på hög höjd. Det finns även ett tillägg i Windy som heter Contrail Finder. Den räknar ut när man kan förvänta sig kondensstrimmor och vilken typ av kondensstrimmor det ska bli. Tyvärr visar den höjd enbart i fot och inte i meter.

• 30 000 fot är ungefär 9 000 meter
• 33 000 fot är ungefär 10 000 meter
• 36 000 fot är ungefär 11 000 meter

Ser man mängder av kvarvarande kondensstrimmor är ofta moln på väg, se denna rörliga bild från en satellit. Det är även omnämnt i boken Hur blir vädret av Alan Watts från 1968:

”Kondensstrimmor, som bildas efter flygplan, hjälper att bedöma höjdvindens hastighet och riktning. När de är täta tyder de på möjlig förekomst av en varmfront. När de upplöses tyder de på ganska torr luft på höjden och därför obetydlig risk för väderleksförsämring. Kraftiga höjdvindar river snabbt sönder strimlorna. Om de trasas sönder sidledes, är vinden tvärs strimlorna som i (3). Om de bildar upptornade toppar, är vinden parallell med strimmorna.”

Höjden brukar ligga kring 9 000 meter eller högre, men kan också vara begränsad till vissa luftskikt. I kalla områden som Antarktis och Yakutsk kan kondensstrimmor uppträda nära marken.

Appleman chart används för att ta reda på när förutsättningar för kondensstrimmor finns och det finns sidor på nätet för att hitta lufttryck, temperatur och relativ luftfuktighet på olika höjder.

Tekniska hjälpmedel

Flightradar24 är den mest kända flygplansspåraren, men man ska heller inte glömma ADS-B Exchange som även visar en del militära flygplan. Med flygplansspårarna kan man utöver flygplanstyper och bolag även se höjder.  Extra speciellt, och bättre om man får det på film, blir det när ett flygplan stiger eller sjunker och när kondensstrimmorna börjar eller upphör vid en viss höjd.

För den som ser flygplan på himlen men inte hittar dessa i flygplansspårarna kan man själv bygga en spårare med hjälp av Raspberry Pi, en TV-mottagare och en antenn. Det kan vara som så att flygplanet på himlen har en äldre transponder som inte sänder ut sin GPS-position men fortfarande kan positioneras med tre eller fyra mottagare. Om inte annat så får man åtminstone upp flygplanet på en lista, även om man inte klarar av att positionera det på en karta.

Hjälpmedel som Sitrec kan vara bra för att efteråt hitta vilket flygplan det var som lämnade en kondensstrimma efter sig.

Aerodynamiska kondensstrimmor

Kondensstrimmor från varma avgaser är de vanligaste strimmorna att se, men det finns även någonting som heter aerodynamiska kondensstrimmor. Luften färdas snabbare över vingarna och konvexa delar vilket leder till att lufttrycket sjunker och med det temperaturen. Vid hög relativ luftfuktighet når man daggpunkten och vattnet kondenserar ur luften.

När solen står rätt kan man även få se iriserande kondensstrimmor. De skimrar då i regnbågens alla färger.

Tips att tänka på

Låt kamerautrustningen ligga ute för att acklimatiseras. Med långa teleobjektiv syns minsta värmedaller som kan komma från någonting så enkelt som motljusskyddet.

Med teleobjektiv kan man få fantastiska bilder när flygplanet är på väg rakt mot en eller rakt ifrån en. Kondensstrimmorna verkar extra stora i förhållande till flygplanet.

Vid morgon eller kväll när solen står lågt kan flygplan med kondensstrimmor misstas för himlakroppar. Det ser nästan ut som att strimman brinner.

Passa på att fotografera när väderfenomen utspelar sig.

Även om man lätt lägger all fokus mot flygplanet ska man inte förglömma strimmorna efteråt. Turbulensen kan få dem i alla möjliga former.

Var uppmärksam på andra flygplan som kan integrera med kondensstrimmor.

Kondensstrimmor som har solen rakt bakom eller framför sig kan få skuggkastning i dess förlängning. Man kan även på satellitbilder se kondensstrimmors skuggor.

Vid små justeringar i sida ser det på avstånd ut som att piloten vänt på tvären.

Lägg ihop flera exponeringar.

Eurocontrols konferens om kondensstrimmor

Eurocontrol hade konferens två dagar i Bryssel där man tog upp ämnet kondensstrimmor. Hur påverkar de klimatet och kan man förutsäga var risken är störst att de uppkommer och ligger kvar under flera timmar? Klaus Gierens som publicerat denna PDF om kondensstrimmor deltog.