Flög med drönare trots flygförbud – polis förstörde drönare

Drönare vid solnedgång

Uppdatering 2020-07-13
Mannen godkände strafföreläggande med 40 dagsböter á 50 kr.

I samband med Lundakarnevalen i år upprättade Transportstyrelsen ett flygförbud från den 18 maj kl. 10.00 till den 21 maj kl. 03.00. Den 19 maj flög, enligt Sydsvenskan, en drönare vid Allhelgona kyrkogata trots flygförbudet.

En polisman uppmärksammade drönaren och skrek, enligt Sydsvenskan, ”Flygförbud!” Drönarföraren blev då varse om sitt misstag och skulle landa drönaren. Precis innan drönaren landat slog polismannen med en batong drönaren till marken och ställde sig därefter på den.

Från polisens pressinformatör Ewa-Gun Westford den 21 maj finns det en annan version från händelsen:

”Drönaren dök upp framför polisens insatschef som gick främst i karnevalståget. Den sänktes ned framför polismannen och han oskadliggjorde den, sen var det liksom inte mer med det”

Polisens händelserapport

PIC F går i täten för karnevalståget när någon flyger med en drönare framför tåget. Drönaren observeras först på en höjd av 7-8 meter men den sjunker sedan i höjd för att lägga sig och sväva ungefär 1 meter över marken. PIC F fångar drönaren med batongen och drar ner den till marken. Drönaren oskadliggörs. Ägaren kommer fram och ifrågasätter varför det agerades som det gjordes och fick då förklarat att det var gällande flygförbud och ett restriktionsområde.

Övrigt

Ägarna till drönaren tog med sig drönaren och lämnade platsen utan att bli identifierade.

Polisens rättsavdelning har nu beslutat att ersätta mannen med 16 000 kr eftersom polismannen kunnat hantera händelsen på ett bättre sätt än att förstöra en drönare under landning.

Om drönarföraren riskerar rättsligt efterspel för att ha brutit mot flygförbudet är ännu ovisst men ärendet är fortfarande aktivt. En kvinna som flög över Sweden Rock Festival tidigare i år fick 50 dagsböter i strafföreläggande för att ha flugit trots temporärt flygförbud.

Polisens rättsavdelning och anspråk på ersättning

Anmälan

Brottet

Polisman i tjänst har slagit sönder P:s drönare inför P och hans familj, efter att ha informerat P om att det råder flygförbud under pågående Lundakarneval. Våldet polismannen utövade kan tyckas orimligt i förhållande till omständigheterna kring flygningen.

Omständigheterna

P berättar att han befann sig vid Valvet i Lund tillsammans med sin flickvän J, parets gemensamma döttrar samt J:s mamma, För att titta på karnevalståget och ta några bilder med P:s drönare. En polisman som gick i det förbipasserande tåget informerade P om att det rådde flygförbud på området, varpå P skyndade sig att landa drönaren.

I samband med att drönaren landade på marken tog polismannen fram sin batong och slog sönder drönaren. P och hans familj blev chockerade och bestörta, och P:s döttrar började gråta. J gick fram till polismannen och ifrågasatte hans beteende, varpå polismannen ställde sig tätt intill henne och skrek i full hals att det var flygförbud på platsen.

Polismannen lämnade därefter platsen och gick vidare med tåget.

Flertalet personer kom direkt fram till P och frågade vad som hänt, och sa att de tyckte att situationen varit fruktansvärd, och att de gärna ville ställa upp och vittna mot polismannen. P gick fram till två polismän som bevittnat händelsen och de båda instämde i P:s känsla om att polismannen inte reagerat rationellt eller acceptabelt, och de båda poliserna rådde P att kontakta 114 14 för att göra en anmälan.

P känner sig väldigt illa berörd efter incidenten, och påtalar att polismannens agerande var oacceptabelt och att våldet var i excess.

 Förhör

Förhörsledaren ber P att berätta vad som hände den här dagen, den 19 maj.

P säger att han och hans familj var på Lundakarnevalen för att titta på karnevalståget. Då karnevalståget närmade sig platsen där P stod så lät han sin drönare lyfta upp i luften. En polisman skrek då ”flygförbud” och då försökte P genast landa drönaren. Drönaren har dock sina sensorer som gör att den inte kan landa direkt utan den snattar till vid marken för att inte krascha. Det innebär att drönaren den sista halvmetern sänker sig långsamt till marken.

I detta fall var det så att drönaren inte hann gå så långt ner som en halvmeter ovan mark förrän en polisman slog ner drönaren med sin batong. Polismannen hade tagit fram sin batong innan han kom fram till drönaren och han gick mot drönaren och slog ner den och trampade på den och då stannade drönaren. P:s flickvän J gick nu fram till polismannen för att hämta drönaren och då ställde hon någon fråga till polismannen. P hörde hur polismannen då skrek åt J att det var flygförbud och sedan gick han därifrån.

P och J pratade sedan med en annan polis och han så att P borde anmäla det som hänt. Några vittnen kom fram och sa att de tyckte det var helt sjukt som polismannen hade agerat. De tyckte att det borde anmälas. P ringde sedan till polisen och gjorde en anmälan om händelsen.

Förhörsledaren frågar P vilka av familjen som var där och han svarar att det var hans sambo och hennes mamma och tre barn. Där var även sambons bror och hennes syster och svåger samt systerns dotter.

De befann sig i centrala Lund på Allhelgona Kyrkogata för att titta på karnevalståget. P hade sin drönare med sig för att han tänkte flyga med den över karnevalståget för att på så sätt få ett perspektiv från luften. Det var en ren ”nöjesgrej” från P:s sida.
Drönaren steg till ca 20 meter och då hörde han hur en polisman skrek ”flygförbud”. P reagerade direkt och började ta ner drönaren. Polismannen som skrek gick längst fram i karnevalståget. Det kändes som att polismannen var något slags polischef som bestämde på platsen. Det fanns många andra poliser på plats som stod längs sidan av karnevalståget. Då polismannen skrek ”flygförbud” så var P ca 10-15 meter från honom.

Förhörsledaren frågar P om polismannen såg drönaren då han skrek? P svarar att polismannen hörde ”för den hörs ganska mycket då propellrarna går i gång”. Då polismannen skrek ”flygförbud” så var drönaren ca 10 meter upp i luften.

Förhörsledaren frågar P hur han reagerade då polismannen skrek ”flygförbud” och han svarar ”då tänkte jag bara landa”. Han förstod direkt att inte var tillåtet att flyga där med drönare. Det finns inget annat sätt än att landa då man vill ha stopp på en drönare. P började att manövrera drönaren mot marken och han tänkte att han får landa den mitt på gatan där det inte finns några människor och så långt bort från karnevalståget som möjligt. Han tänkte sedan hämta den så snabbt som möjligt. Det fanns ingen annanstans att landa med drönaren.
P fick ”panik” då han såg att polismannen gick fram mot drönaren för att slå ner den. P satt kvar på marken för att han inte kunde göra något. Han kunde inte landa den och han kunde inte stiga uppåt igen för då skulle han gå helt emot polismannens ord. P vågade ej heller förflytta drönaren i luften för då skulle kanske drönaren köra på polismannen och då skulle P bli anmäld för det. Drönaren var på väg ner och ca 1 meter ovan mark då.

Förhörsledaren frågar P hur långt polismannen fick gå innan han kom fram till drönaren? P svarar att han inte tittade på polismannen utan han tittade på drönaren och var koncentrerad på att försöka landa. P tror inte att polismannen såg att det var P som flög drönaren.

P säger att då polismannen hörde drönaren starta så var det antagligen så att polismannen gick mot den ”för att ta ner den”.

Förhörsledaren frågar P hur högt ovan mark drönaren var då polismannen kom fram till den? P svarar ”först är den  meter och då försöker han slå på den och så händer det ingenting och då försöker jag fortfarande landa den. Då är den kanske  meter från marken och då drar han in batongen i fötterna på den och drar ner den och vänder den och trampar sönder den”.

P förklarar att i det läge då polismannen dragit ner drönaren till marken och vänt på den så ställde han sig på den med båda sina fötter tills den stannade. I det läget kom ytterligare en person fram och ställde sig på drönaren. P vet inte vem det var men det verkade inte vara någon polis utan någon allmänhet. De stod på drönaren tills den var still.

Förhörsledaren frågar P om han fick intrycket av att polismannen ställde sig på drönaren för att förstöra den? P svarar att han tror polismannens syfte var att ”stanna den”.

P förklarar att ”den stannade inte bara så där utan det är någonting man kontrollerar. Den stannar när den är still, när den kan stå still” Då polismannen drog ner drönaren till marken med sin batong vändes drönaren upp och ner och då stannade inte motorn.

P kommer inte riktigt ihåg vad polismannen gjorde då motorn stannade. J och hennes mamma gick nu fram till polismannen och hämtade drönaren och någon tog upp den från marken. Polismannen skrek högt åt J och gick sedan därifrån. P kände sig chockad och han försökte trösta sina barn som blev ledsna av polismannens agerande. P gick inte fram till polismannen.
J och hennes mamma kom tillbaka till P och de hade drönaren med sig. Karnevalståget passerade förbi och P och hans familj stannade kvar. J pratade med någon okänd polisman och han tyckte ”att det var helt befängt” vad gällde polismannens agerande och han tyckte att detta borde anmälas.
Den okände polismannen var ca 170 cm lång och hade ”ganska” långt hår som var bakåtkammat. Han var i polisuniform.

Förhörsledaren frågar P hur han vill beskriva polismannens agerande? P svarar att han tyckte att polismannen var ”onödigt aggressiv”. P:s mellersta barn vaknade 3 nätter i rad efter händelsen och kom till P och väckte honom och frågade varför polisen var dum. P har uppfostrat sina barn efter tanken att polisen ska hjälpa och är snäll. P visste inte vad han skulle svara. Han tyckte det var anmärkningsvärt att man som polisman inte kan hålla sig lugn i en sådan situation.

Förhörsledaren frågade P hur han tyckte att polismannen borde ha agerat med drönaren. P svarar ”det är svårt i hans situation och men han kan väl låta den landa, känner jag. Jag tror det fanns tid till det”.
Förhörsledaren frågar P om det fanns någon fara för någon då den landade? P svarade ”nej, det fanns inte fara för någon”. Drönaren är ca 30x30cm.

P säger att då drönaren var på väg att landa så var polismannen ca 5 meter från den och ingen annan var närmare än så. Karnevalståget var ca 15 meter därifrån. Det fanns ingen fara för att någon då drönaren var på väg att landa på marken.

P visste inte att det rådde flygförbud vid tillfället. Han hade inte kontrollerat saken, vilket han kanske borde ha gjort.

Förhörsledaren frågar P hur skicket var på drönaren då han undersökte den? P svarar att propellrarna var sönderbrända ända ner till fästena. Propellrarna brändes p g a att man trampande på dem. Det fanns märken på undersidan av drönaren.

P har inte lämnat in drönaren för lagning men han tror att det säkert finns ”inre fel” på drönarens motor. Detta måste undersökas med hjälp av en dator. Det kan man inte göra själv.

P överlämnar ett inköpskvitto till förhörsledaren och där kan man se att det 2016-05-26 inköptes 2 drönare för ett sammanlagt pris av 32 398 kr. Det står att det var M som köpte dem. Det är P:s bror.

P säger att M köpte de 2 drönarna för 2 år sedan och då för sitt företag. Drönarna har dock mestadels legat på kontoret och inte använts. M kände efter 2 år att han lika gärna kunde ge en drönaren till P vilket han då gjorde. P fick den i födelsedagspresent.

Drönaren som P fick är alltså värd ca 16 000 kr.

Förhörsledaren frågar P om han har något skadeanspråk på drönaren? P svarar att antingen vill han ha den lagad så att den är i nyskick, vilket den var innan händelsen, eller så vill han ha en helt ny.

P har inte mer att tillägga och därmed är förhöret slut.

Bestiga Kebnekaise – Västra leden

Sinnijavrrit

Resan börjar med Kiruna

För att ta sig till Kebnekaise är den enklaste vägen att resa med buss från Kiruna, antingen busstation eller flygplats, till Nikkaluokta. Bussen trafikerar från mitten av juni till slutet av september. Övrig tid krävs taxi. I slutet av augusti har de flesta mygg dragit sig tillbaka varför denna tid på året är att föredra.

I Kiruna passar man för övrigt på att köpa bränsle till sitt stormkök eftersom sådant inte får fraktas på passagerarflyg. T-sprit har närmsta bemannade mack.

Vill man ha ett billigare boende finns Yellow house.

I Nikkaluokta börjar vandringen västerut. Dag Hammarskjöldsleden är vad du kommer vandra på under de kommande fyra fem timmar det tar för att ta sig till fjällstationen. Vill man slå läger innan fjällstationen finns det en lägerplats någon kilometer innan vid Tarfalabron. Där finns vatten från jokken, utedass och eldstad utan ved.

Ladtjovagge

Efter att ha passerat Tarfalabron och slagit läger kan man tillbringa dagar i dalgången Ladtjovagge, Láddjuvággi på samiska.  Dalgången börjar tidigare men först på andra sidan bron öppnar den upp sin vy för en.

Bestigning

Karta från OpenStreetMap.

Turen upp och ned till Kebnekaise från fjällstationen tar tolv timmar plus minus två timmar. Börja alltså att traska tidigt och bär bara det nödvändigaste med dig. Vissa som vill spara in två timmar slår tältläger i Kitteldalen och utgår därifrån. Där finns dock ingen tillgång till toalett. Personligen har jag alla gånger utgått från Tarfalabron, hämtat upp stegjärn vid fjällstationen och därefter traskat vidare västerut.

Från Tarfalabron eller fjällstationen tar det drygt en timme att nå Kittelbäcken och stigningen in i Kitteldalen. I Kitteldalen en timme senare måste man vada över Kittelbäcken. Beroende på vattenstånd kan man komma undan med att hoppa över.

Efter att ha korsat Kittelbäcken börjar en brant vandring upp till svackan mellan Tolpagorni och Vierramvare. I denna svacka kan man passa på att njuta av utsikten över Sinnijávrrit som omslagsbilden högst upp visar. Härifrån är det två timmar kvar till nödstugan nära sydtoppen.

Bilden ovan visar vy över norra delen av Vierramvare och nedstigningen innan leden åter vänder upp, d.v.s. att jag har vänt mig om halvvägs mot toppstugan för att ta en bild bakåt.

Nere i sänkan fyller man vatten en sista gång och man fyller allt man har eftersom det inte blir mer dricksvatten förrän man åter kommer tillbaka, om man inte önskar smälta is uppe på toppen. Människorna i bild ovan har utmarkerats med rosa streck.

På toppen kan det bli trångt. Knuffas inte och se till att stegjärnen sitter åt ordentligt när du påbörjar de sista metrarna av klättringen. Beskåda utsikten, tag en selfie och gör därefter plats åt näste.

Vy över Storglaciären och Tarfala

Bilden ovan visar vy från Sydtoppen österut och över Storglaciären och Tarfaladalen.

Packlista för fjällen en vecka

Rätt utrustning, men till så låg vikt som möjligt. De första gångerna man dragit ut på vandring har man alltid packat onödiga ting som aldrig använts. Har du få sockar eller underkläder tar du med en tvål.

Nedan finner du en packlista som du kan använda som mall för en veckas fjällvandring under sommarhalvåret. Listan fungerar naturligtvis även vid andra typer av vandringar.

Kläder:

  • Ullstrumpor, tre par. Tunna nylonstrumpor, tre par. Låt friktionen gå mellan strumporna och byt efter varje timmes vandring. Häng fuktiga strumpor på ryggsäcken eller om det regnar, innanför jackan
  • Underkläder fyra par. Du tvättar vid behov
  • Ett underställ i ull eller plast
  • I valet av byxor, välj ett par som står emot mygg och som dessutom har vida benfickor vid sidorna
  • Regnbyxor som andas
  • Tre undertröjor i ull
  • Två ribbstickade undertröjor
  • Värmetröja. Försvarets M90 är i min värld den bästa som går ned över rumpan, händerna och som går upp i kragen
  • Skaljacka som går att ventilera
  • Tunn halsduk, mössa och handskar. Glöm inte myggnätet för ansiktet. Behövs ej för högre höjd utan framför allt från Nikkaluokta till fjällstation

Skor, fötter och skovård:

  • Glöm tunna joggingskor. Kängor är ett måste
  • Eventuellt kan man medtaga ett par lätta sandaler att bruka vid lägret
  • Skovårdsmateriel inklusive lim
  • Tejp för fötter. Går bra att använda till annat också
  • Stegjärn för toppbestigning (går att hyra dagen innan vid fjällstation)

Hygienartiklar:

  • Tandborste, tandkräm och tvål.
  • Medicin. Smärtstillande, hostmedicin och näsdroppar
  • Rakhyvel
  • Pincett samt nagelsax
  • Första förband att ha i benfickan samt plåster
  • Hudsalva
  • Myggmedel
  • Handduk modell mindre

Bespisningsmateriel:

  • Kniv och elddon fungerar i alla väder
  • Kniv, sked och gaffel
  • Spritkök eller gasolkök. Försvarets snuskburk kan man i bland hitta för låga 20 kronor
  • Diskutrustning såsom svamp och diskmedel
  • Bränsle för fältkök, 1 liter T-sprit
  • En vattenflaska och en tom PET-plaska att använda vid bestigning

Mat för en vecka:

  • Frystorkad färdigmat innehåller bra med energi. Ha som mål att ha med en per dygn
  • Havregryn är billiga och energirika. Koka havregrynsgröt vid varje frukost och förbättra smaken med sylt eller äppelmos
  • Kryddor och salt
  • Ett kilo pasta samt tomatsås till det. Oregano och basilika är bra kryddor att medtaga
  • Det finns billigare pastarätter där man enbart tillsätter vart vatten. Medtag en för varje dygn
  • 400 gram mörk choklad, salta nötter och russin
  • Fruktsoppa

Elektronik:

  • Kamera att föreviga bestigningen med
  • Telefon med extrabatteri. Du kommer inte kunna ladda den vilket leder till att du antingen har den avstängd den  mesta av tiden eller medbringar ett batteripack för laddning
  • Lampa

Övrigt:

  • Tält, och då inte det billigaste du hittar. Ett bra tält kan få kosta eftersom det kommer att hålla i flera år
  • Liggunderlag. Känner du för att sova spartanskt väljer du cellplastunderlagen där man känner varje sten. Förbättra med exempelvis björkris under tältet. Annars satsar du på ett uppblåsbart liggunderlag med lagningssats
  • Sovsäck. I augusti räcker det med en sovsäck som har komforttemperatur ner till minus två eller där omkring
  • Vandringsryggsäck med höftbälte. Köp till regnskydd till säcken. Mindre ryggsäck eller säck för bestigning
  • Hushållspapper och mindre plastpåsar. Någon större sopsäck eller två fungerar bra som transportskydd för din väska när du flyger
  • Karta. Vid dimma under bestigning är kompass guld värd. Lantmäteriet har karta för utskrift.
  • Solglasögon

Se till att sköta hygienen. Tvätta dig varje morgon med tvål i armhålor, ansikte, fötter och skrev. Saltkristaller i strumpor skaver. Se till att tvätta bort saltet, krama ur och låt lufttorka.

Smygfotograferade kvinna i patientrum på sjukhus – inte kränkande fotografering

Följande text är ett utdrag ur Göteborgs tingsrätts mål nr B 552-16 och domen behandlar så mycket mer än kränkande fotografering.

Åtal för kränkande fotografering

Åklagaren har yrkat att MO döms för kränkande fotografering jämlikt 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken enligt följande påstående.

MO har den 1,3 och 18 augusti 2017 på Södersjukhuset och den 18 augusti 2017 tagit en bild på E när hon vakar över en patient på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset.

Patientrum och expedition på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus bör bedömas som en särskilt skyddad plats.

I vart fall har MO ofredat E genom att att olovligen i hemlighet fotografera henne med en mobilkamera på hennes arbetsplats varvid han utsatt henne för ett hänsynslöst beteende.

Enskilt anspråk

E, som biträtt åtalet, har av MO yrkat skadestånd avseende kränkning med 5 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 augusti 24 maj 2016 tills betalning sker.

MO:s inställning

MO har förnekat brott. Han har bestritt bifall till E:s yrkande om skadestånd och hävdat att hon inte kan anses ha blivit allvarligt kränkt.

Utredningen

Åklagaren har åberopat ett undersökningsprotokoll med bilder, av vilket det har framgått att polisen undersökt MO:s telefon och dator. Polisen har då hittat fem bilder av E. Bilderna var tagna under tiden 1-18 augusti 2017 på Södersjukhuset, dels på en expedition, dels i ett patientrum. MO har redigerat bilderna och hade vid tidpunkten för undersökningen en av bilderna som bakgrund på sin telefon. Utöver de fem bilderna där E var fotograferad på sjukhuset påträffades ytterligare två bilder till som föreställde E. I MO:s telefon hittades en kontakt ”E”, som var uppringd 116 gånger mellan den 29 juli och den 22 januari 2018, utan att svar erhållits. I telefonens kalender fanns även texten ”E fyller XX år” på det datum som enligt hennes personnummer utgör hennes födelsedag. Slutligen har E:s förnamn hittats i en sms-konversation, i vilken MO 27 november 2017 berättat att han träffat en ny partner och att ”Min nya partner är ST i Kirurgi och heter E, jag träffade henne i somras när jag jobbade i Stockholm”.

E, har när hon hörts som målsägare, berättat att hon den aktuella tiden arbetade som ST-läkare på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset. Hon hade ingen personlig relation med MO. De arbetade tillsammans med några patienter och hade endast en strikt yrkesmässig relation. De två bilder som inte är tagna på sjukhuset föreställer henne och kommer från hennes Facebook-sida. Av sjukhusbilderna är fyra stycken tagna på expeditionen för intensivvårdsavdelningen och en bild är tagen i ett patientrum. Sjukhuset har regler gällande fotografering, anslag om detta sitter uppe på vissa avdelningar; exempelvis får anhöriga till patienter inte fotografera anställda utan att fråga först och samma sak gäller fotografering av patienter. Det hör till vanligt hyfs att inte fotografera andra utan deras godkännande. E har inte märkt att MO ringt henne 116 gånger. Hon har en applikation i telefonen som blockerar samtal, det kan vara det som gjort att hon inte sett det. Hon svarar inte heller på samtal från okända nummer. Hon har endast pratat med MO om arbetet; möjligtvis har han nämnt att han arbetat på Gotland. E var inte medveten om om att MO fotograferat henne och hon hade inte samtyckt till det ifall han frågat. Bilden i patientrummet, på vilken hon står över en patient, anser hon är väldigt allvarlig. Deras patienter är ofta svårt sjuka och kan ligga nedsövda. Det är väldigt viktigt att de känner sig trygga och känner förtroende för personalen på sjukhuset i situationer när de är som mest utsatta. Personal kan ta fotografier i fikarummet, men då är alla runt omkring fullt medvetna om detta. Hon tycker att det är obehagligt att MO fotograferat henne, och använt bilderna på olika sätt, och att han ringt henne så många gånger.

MO har berättat att han fotograferat E på det sätt som åklagaren påstått men har gjort gällande att detta inte utgjort en brottslig gärning. Skälet till att han fotograferat henne är att hans dotter var orolig för att han inte hade några bra arbetskollegor på fastlandet. Han tog då foton på E och visade för sin dotter för att försäkra henne om att han hade det. Detta var även anledningen till att han hade en bild på E som bakgrundsbild i mobiltelefonen, att han lade in hennes födelsedag och telefonnummer i mobiltelefonen och att han laddade ner bilder från Facebook. Han känner inte igen att han skulle har ringt E 116 gånger. Han kan ha ringt fel eller fickringt henne någon gång. I den sms-konversation polisen hittat hänvisade han till en annan E, inte till nämnda E.

Tingsrättens bedömning

Enligt 4 kap 6 a § brottsbalken döms för kränkande fotografering den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus, i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Det är ostridigt att MO tagit fotografier av E med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel samt att det skett olovligen och i hemlighet. De situationer i vilka E fotograferats kan dock inte i sig anses ha varit kränkande för henne.

Den fråga som är av betydelse i målet är om de utrymmen på sjukhuset där fotograferingen skett varit sådana platser som omfattas av kriminaliseringen. Patientrum och expeditionen på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus träffas inte direkt av de platser som räknas upp i 4 kap 6 a § första stycken brottsbalken (bostad, toalett och omklädningsrum) utan frågan är om någon av dessa utgör sådant ”annat liknande utrymme” som avses i lagtexten.

Enligt förarbetena till lagstiftningen ska kriminaliseringen träffa de platser där behovet av rättsskydd är särskilt stort och att skyddet bör knytas an till situationer där en person har undandragit sig offentlighet eller befinner sig på en plats som gör det uppenbart att personen har ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred (prop. 2012/13:69 s 49)

Hovrätten för övre Norrland har prövat frågan så vitt avser ett väntrum på en ungdomsmottagning och Svea hovrätt avseende ett undersökningsrum på ett sjukhus (Hovrätten för övre Norrland, dom den 27 juni 2014 mål nr B 189-14 och Svea hovrätt, dom den 2 september 2016, mål nr B 5836-16).

I det senare avgörandet menade hovrätten, utifrån syftet med lagtexten och vad som uttalas i förarbetena, att angivna utrymmen har helt andra karaktärer än ett undersökningsrum. Domstolen ogillade åtalet men konstaterade att fotografering av sjuksköterskor, bland annat, i en sådan miljö är djupt integritetskränkande.

Beträffande ett väntrum till en ungdomsmottagning menade hovrätten att inte heller det utgjorde ett sådant ”liknande utrymme” som träffas av bestämmelsen. Bedömningen grundades på hur domstolen såg på tillgängligheten till platsen, att vem som helst har tillträde till väntrummet och att man som besökare måste räkna med att bli betraktad av andra. Detta skiljer sig mot exempelvis ett omklädningsrum.

Det är tydligt att lagstiftningen om kränkande fotografering ska tillämpas restriktivt och det finns skäl att i åtanke ha talesättet ”lagen förbjuder inte allt den ogillar”.

Det är enligt tingsrättens bedömning tydligt att MO:s sätt att fotografera E och hans hantering av bilderna efteråt, som dock inte ingår i åtalet, har varit integritetskränkande för E. Detta behöver emellertid inte innebära att fotograferingen ska anses ha varit brottslig.

När det gäller expeditionen på intensivvårdsavdelningen synes den av fotografierna att döma vara öppen för insyn och synes utgöra arbetsplats för ett antal personer. Den bör enligt tingsrättens bedömning knappast anses vara en plats där man, enligt uttryckssättet i lagens förarbeten, ”undandrar sig offentlighet”, eller där en person har ”ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred”. Mot bakgrund av den magra rättspraxis som finns, och med den restriktiva hållning som lagstiftaren gett uttryck för gällande lagens tillämpningsområde, anser tingsrätten att det skulle vara en alltför långtgående tolkning att anse expeditionen på sjukhusets intensivvårdsavdelning vara ett sådant ”annat liknande utrymme” som avses i den tillämpliga lagtexten. Även om MO:s fotografering i utrymmet med fog skulle kunna uppfattas som integritetskränkande anser inte tingsrätten att MO för fotograferingen i detta utrymme bör dömas för kränkande fotografering.

Något annorlunda förhåller det sig med fotograferingen i patientrummet. En patient som befinner sig i ett sådant rum har onekligen ett berättigat intresse av att bli lämnad i fred, men fråga är om sjukhuspersonalen har ett lika uttalat intresse av att slippa bli fotograferad.

Ett patientrum på ett sjukhus är enligt tingsrättens bedömning närmast att jämföra med ett sådant undersökningsrum som var aktuellt i Svea hovrätts tidigare nämnda mål och där fotografering inte ansågs brottslig. Tingsrätten saknar anledning att nu göra en annan bedömning. Tingsrätten finner därför att inte heller fotograferingen av E inne på patientrummet bör anses ha varit brottslig.

Tingsrätten noterar för övrigt att fotograferingen skett på avstånd och att det inte varit möjligt att identifiera patienten på bilden och att E endast med viss svårighet kunnat igenkännas.

Åtalet för kränkande fotografering bör därför inte bifallas. Sjukhusets interna regler om fotograferingsförbud saknar i detta sammanhang betydelse.

Åklagaren har i andra hand gjort gällande att MO ska dömas för ofredande, eftersom han ska ha utsatt E för ett hänsynslöst beteende genom sin fotografering av henne.

För ofredande döms enligt det 4 kap 7 § brottsbalken den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar någon annan.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2008 sid 946 konstaterat att inspelning genom dold kamerautrustning av intimt umgänge mellan andra personer inte utgjort ofredande, även om de andra personerna efteråt informerats om inspelningarna. Det fallet är jämförbart med tingsrättens nu aktuella fall. Tingsrätten anser sig därför inte kunna kunna döma MO för ofredande.

Det torde för övrigt förhålla sig så att om MO:s nu aktuella fotografering skulle anses vara ofredande bestämmelsen om kränkande fotografering i 4 kap 6 a § brottsbalken vore tämligen onödig.

Skadestånd

Eftersom åtalet mot MO ogillas i denna del ska även E skadeståndsanspråk ogillas.

Hästbadning vid Sibirien i Ängelholm

Hästbadning vid Sibirien

Kvällen innan den varmaste dagen, i tisdags, passade jag och min fru på att bege oss ned till stranden vid Sibirien i Ängelholm.  Det kändes nästan litet småkyligt efter att ha haft temperaturer över 30 grader. En normal sommar skulle kvällen tvärtom ha känts ovanligt varm.

Sibirien har haft ovanligt många huggormar som visat sig på stranden nu i värmen. Personligen har jag sett en mindre huggorm där två gånger som slingrat sig i väg in i buskaget. Utöver ormar är platsen populär för hund- och hästägare då det är fritt för hundar och hästar att vistas på strandremsan söder om Sibirien.

Under tisdagen badade flertalet hästägare sina hästar ute i det ljumna vattnet. En syn man inte riktigt ser på många andra platser runt om i Skåne.

Med solnedgång över Skälderviken och med Kullaberg i bakgrund var det en fantastisk kväll att sitta på en strandfilt och avnjuta kvällen och språka med en förbipasserande hundägare.