Mobil och minneskort förverkat efter drönarflygning över Drottningholm

En polsk medborgare flög den 4 mars 2022 med drönare inom skyddsobjektet Drottningholm. Han filmade även inom skyddsobjektet, vilket till skillnad från att filma objektet utifrån, är olagligt. Han dömdes den 28 mars 2022.

Här på sidan Kameratrollet togs det förra året upp vad som då gällde vid de kungliga slotten. Det beslut som användes i domen har samma diarienummer som det som utlämnades förra året till Kameratrollet.se.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

Påföljd m.m.
Villkorlig dom

Förverkande och beslag
1. Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare med tillhörande handkontroll avslås. Beslaget hävs.

2.  I beslag taget minneskort och tagna mobiltelefoner förklaras förverkade. Beslagen ska bestå.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
SU får ersättning av staten med 29 198 kr. Av beloppet avser 18 758 kr arbete, 3 960 kr tidsspillan, 640 kr utlägg och 5 840 kr mervärdesskatt. B ska betala 11 600 kr av denna kostnad till staten.

YRKANDEN M.M.

Ansvarsyrkanden

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott enligt följande.

1. OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT
B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305)

2. OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med drönarens kamera. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

I anslutning till ansvarsyrkandet har åklagaren framställt särskilda yrkanden om att i beslag tagen drönare, handkontroll, minneskort och två mobiltelefoner ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken eller 32 § skyddslagen (2010:305): 2022-5000-BG25067- 1:1-1:3 samt 2 och 3.

Inställningar

B har vidgått händelseförloppet men förnekat ansvar med hänvisning till att han inte haft uppsåt till något av brotten och inte heller varit oaktsam i sådan grad som krävs för straffansvar. Han har bestritt åklagarens förverkandeyrkanden avseende beslagtagen drönare och tillhörande styrenhet men medgett förverkandeyrkandena i övrigt.

Frihetsberövande

B har varit berövad friheten som gripen och anhållen från den 4 mars 2022 kl. 15.11 till den 6 mars 2022 kl. 14:53.

UTREDNINGEN

B har hörts.

Avseende åtalspunkten 1 har åklagaren som övrig bevisning åberopat information gällande Drottningholms slott, bild från drönarscanner, PM filmanalys, stillbilder och beslagsprotokoll.

Inledningsvis får följande anses utrett. I samband med en resa till Sverige besökte B Drottningholms slott tillsammans med sin fru och en vän. I samband med besöket flög B med sin drönare och filmade. Insatschefen vid Drottningholms slott fick via drönarscanner reda på att en drönare flög i området och lokaliserade piloten till drönaren, dvs. B. Polisen kom sedan till platsen och grep B.

B har uppgett bl.a. följande. Han var på tjänsteresa i Sverige och förlängde vistelsen med anledning av att han nyligen hade gift sig och ville ha en bröllopsresa med sin fru. Eftersom han ville visa sin fru något nytt ringde han till en bekant och frågade om det fanns några lämpliga platser att besöka utanför innerstaden. Hans bekant berättade då att det fanns ett välbesökt vackert slott i närheten och erbjöd sig att skjutsa dem dit. Eftersom det var vackert väder tog han med sig sin drönare vid besöket. Vid slottet promenerade de sedan runt och de tittade bland annat på trädgården och kanonerna vid vattnet. Han såg speciellt klädda vakter och eftersom de inte var klädda som vanliga militärer trodde han att de var där för att roa turisterna.

Det stämmer att han pratade med en vakterna som var polack. Han fick då ett jakande svar på en fråga om man fick fotografera på platsen. I det skedet kom han inte på tanken att fråga om han fick flyga med drönare, han tänkte att allt var i sin ordning. De återvände till parkeringen för att starta drönaren på ett ställe där det inte fanns något folk. Han flög sedan med drönaren och filmade slottet. Under flygningen kom det en uniformerad militär som sa att han inte fick flyga med drönare på platsen. Han blev väldigt överraskad av beskedet eftersom han inte hade sett några skyltar. Inte heller tror han att han fick någon varning i den app han använde. Det borde han ha fått och varningssystemet skulle inte heller ha tillåtit flygning på ett skyddat område. Vid besöket förlitade han sig på drönarens varningssystem och gjorde inte några andra kontroller. Han hade inte någon avsikt att flyga in mot något skyddsobjekt. Om han hade vetat om att slottet tillhörde kungen och var ett skyddsobjekt hade han inte åkt dit. I sitt hemland försöker han alltid undvika ställen som kan ge problem. Hans avsikt med besöket vid Drottningholms slott var bara att få ett minne från resan. Han visste inte att han gjorde fel. Vid besöket såg han inte några informationsskyltar. Det kanske berodde på att han fokuserade på sin fru och det de gjorde.

DOMSKÄL

Inledande utgångspunkter

Brotten obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt regleras i skyddslagen (2010:305). Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost. Genom ett särskilt beslut får ett tillträdesförbud förenas med ett förbud att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. För straffansvar krävs för båda brotten uppsåt eller oaktsamhet.

Åklagaren har gjort gällande att beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott meddelades av Länsstyrelsen i Stockholm den 10 mars 2014 (beteckning 451-7613- 2014).

B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt

B har vidgått att han flög och filmade med sin drönare vid Drottningholms slott. Det framgår av länsstyrelsens beslut den 10 mars 2014, och övrig utredning, att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt och att skyddsobjektet omfattar vissa mark- och vattenområden. Av beslutet framgår också att länsstyrelsens beslut omfattar förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen. Tingsrätten anser att uttrycket ”inom slottet” innebär att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet och att det oavsett om fotografering sker från marken eller med hjälp av t.ex. drönare från luften.

B har vidgått att han flög med sin drönare inom den beslutade skyddsobjektsgränsen och det framgår även av åberopad bild avseende drönarens rörelser. Han har också vidgått att han då filmade slottet och dess omgivningar. Att han gjorde det framgår också av de bilder som åklagaren har åberopat som bevisning. Det är således enligt tingsrätten utrett att de objektiva kriterierna för straffansvar är uppfyllda enligt båda åtalspunkterna. Den fråga som tingsrätten ska ta ställning till är om B agerade med uppsåt eller oaktsamhet.

Av utredningen framgår det finns flera förbudsskyltar i anslutning till skyddsobjektet. B har uppgett att han inte letade efter några informationstavlor eftersom han var fokuserad på sin fru och det de gjorde tillsammans. Vid slottet fanns det vakter. B har vidgått att han såg dessa men uppgett att han trodde att de bara var där för att roa turisterna. B har också vidgått att han tidigare hade filmat med sin drönare vid många tillfällen och visste att det fanns områden där man inte fick flyga med den. Han har uppgett att han förlitade sig på drönarens varningssystem men inte kan utesluta att kan ha fått en varning som han inte noterade.

Utredningen i uppsåtsfrågan består uteslutande av B:s egna uppgifter. Det finns inte något i B:s uppgifter som tyder på att han agerade med uppsåt. Tingsrätten anser dock att B agerade oaktsamt. B borde ha förstått att det kunde finnas restriktioner kring det av vakter bevakade slottet och gjort närmare

undersökningar, t.ex. genom att aktivt leta efter informationsskyltar eller fråga någon av vakterna om flygning och filmning med drönare var tillåten. Det gäller inte minst mot bakgrund av B tidigare flygningar med drönare och hans kännedom om att det finns platser där det inte är tillåtet att flyga med drönare. Mot angiven bakgrund är de åtalade gärningarna styrkta. Gärningarna ska rubriceras på det sätt som åklagaren har gjort.

Vilken påföljd ska B få?

B är såvitt känt tidigare ostraffad. Det har inte framkommit något annat än att han lever under ordnade förhållanden. Utredningen ger stöd för att aktuell brottslighet var en oaktsam engångsföreteelse utan närmare planering eller illvilligt syfte. Det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Vid dessa förhållanden, och då varken brottslighetens straffvärde eller art utgör hinder mot det, ska påföljden bestämmas till villkorlig dom. Med hänsyn till den tid som B har varit frihetsberövad i målet föreligger särskilda skäl att avstå från att förena den villkorliga domen med dagsböter.

Förverkandeyrkandena

Bestämmelser om förverkande av utbyte av brott och av egendom som har använts som eller har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott finns i 36 kap. brottsbalken. Om det är särskilt föreskrivet om förverkande i en specialstraffrättslig författning ska dock inte brottsbalkens bestämmelser tillämpas. Exempel på en sådan specialstraffrättslig reglering är 32 § skyddslagen (2010:305). Vid bedömningen av åklagarens förverkandeyrkanden ska således skyddslagen (2010:305) tillämpas.

Åklagarens förverkandeyrkanden avseende minneskort och två mobiltelefoner med filminnehåll är lagligen grundade och ska bifallas.

Åklagarens förverkandeyrkanden i övrigt avser den drönare, med tillhörande styrenhet, som B använde vid aktuellt tillfälle. Utredningen ger inte stöd för att något filmmaterial sparats i aktuell egendom. Enligt 32 § skyddslagen (2010:305) får egendom som använts som hjälpmedel vid brott förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen om brottet fullbordats. Det är fråga om en laglig och förhållandevis dyrbar utrustning som använts oaktsamt vid ett tillfälle utan illvilligt syfte. Tingsrätten anser inte att ett förverkande behövs för att förebygga brott och anser inte heller att det finns särskilda skäl för ett förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden avseende drönaren med tillhörande styrenhet ska därför avslås.

Övriga frågor

Den offentlige försvararens ersättningsanspråk är skäligt. Hon ska därför tillerkännas begärd ersättning. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han till staten återbetala viss del av ersättningen till försvararen.

Eftersom det finns fängelse i straffskalan för de gärningar som B döms för ska han åläggas att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.