Laddade upp flickors instagrambilder på porrsida

Detta är domen Solna tingsrätt B2306-19 där en pojke plockade instagrambilder från flickor och lade upp dessa med namn på en porrsida. Bilderna var både selfiebilder på ansikten tagna i bilar och i toalettspeglar som badbilder i bikini. Först under huvudförhandlingen valde åklagaren att specificera och begränsa bilderna till de mer lättklädda sådana. Bilden ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 5 p brottsbalken 2018-09-12 — 2018-09-13 (7 tillfällen)

Påföljd m.m.
Ungdomsvård
Särskild föreskrift: B ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden, se bilaga 2.

Lagrum som åberopas
29 kap 7 § 1 st brottsbalken

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till V med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 13 september 2018 till dess betalning sker.
2. M:s skadeståndsyrkande avslås.
3. J:s skadeståndsyrkande avslås.
4. E:s skadeståndsyrkande avslås.
5. S:s skadeståndsyrkande avslås.
6. C:s skadeståndsyrkande avslås.
7. W:s skadeståndsyrkande avslås.
8. F:s skadeståndsyrkande avslås.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
1. GW  får ersättning av staten med 57 285 kr. Av beloppet avser 41 400 kr arbete, 4 428 kr tidsspillan och 11 457 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för åtta fall av olaga integritetsintrång enligt 4 kap 6 c § första stycket 5 brottsbalken, allt enligt vad som framgår av domsbilaga 1. I anslutning till var och en av de åtta åtalspunkterna har respektive målsägande yrkat att B ska betala skadestånd till dem. Även dessa skadeståndskrav framgår av domsbilaga 1.

DOMSKÄL

Inställning och utredning

B har förnekat samtliga gärningar innefattande både ett bestridande av att han begått de gärningar som anges i respektive åtalspunkt och att det skulle röra sig om straffbara gärningar.

B har vidare bestritt skadeståndsskyldighet. Inga vitsordanden av skäliga belopp i och för sig har gjorts. Vid huvudförhandlingen har samtliga målsägande utom E hörts. Förhöret med E (som är under 15 år) har i stället lagts fram genom uppspelning av videoupptagning vid polisförhör.

B har hörts över åtalet. Vidare har vittnesförhör hållits med MD (mor till målsäganden S) samt med MH och WL. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat bl.a. datamedieundersökningsprotokoll och kontoinformation. Vidare har åklagaren vid huvudförhandlingen förevisat skärmdumpar av olika bilder dokumenterade som publicerade på sajten sex.com respektive från målsägandenas sociala medier. Därvid har det förevisats såväl sådana bilder som omfattas av åtalet som andra bilder av målsägandena och även av andra personer.

Precisering av de bilder som omfattas av åtalet

Åklagaren har i gärningspåståendena inte närmare preciserat vilka bilder som han anser omfattas av hävdad straffbar spridning utan endast angett det antal bilder som enligt honom är straffbara under respektive åtalspunkt. Inte heller har det i bevisuppgiften närmare angetts vilka bilder som avses. Såvitt redovisats har det inte heller under förundersökningen närmare preciserats för försvaret vilka bilder som omfattas av brottsmisstanken som riktats mot B även om samtliga i utredningen tillgängliga bilder tillhandahållits B och hans försvarare. Under huvudförhandlingen, som senast i samband med respektive målsägandeförhör, har åklagaren sedan närmare redovisat vilka bilder han avser i respektive åtalspunkt. Försvaret har inte riktat någon erinran mot att preciseringen av brottsmisstanke och åtal gjorts så pass sent.

De bilder som avses i respektive åtalspunkt redovisas nedan med angivande av sida i respektive förundersökningsprotokoll till vilka åklagaren primärt hänvisat. Av åklagarens genomgång och förevisning av bilder vid huvudförhandlingen framgår att samma bilder återfinns på andra ställen i förundersökningsprotokollen med varierande i protokollet redovisad bildkvalitet.

Åtalspunkt 1 (E)
Iklädd linne och svarta shorts
Bikinibild, sittande bortvänd på räcke
Iklädd trosa och BH i badrumsspegel (”Stranded nu”)

Åtalspunkt 2 (J)
Bikinibild, sittande på randig handduk på stranden,

Åtalspunkt 3 (V)
Iklädd trosa och korsett, bild från sidan
Endast trosa, skylande bröst med arm, blixt i spegel
Två personers höftpartier, iklädda Calvin Kleintrosor
Iklädd trosa och korsett, bild framifrån
Bikinibild i Jacuzzi

Åtalspunkt 4 (W)
Bikinibild, sittande på en klippa
Baddräktsbild, bakåtvänd på strandgång

Åtalspunkt 5 (M)
Bikinibild, på poolkant, tagen uppifrån/bakifrån
Bikinibild, på poolstege, tagen uppifrån/framifrån

Åtalspunkt 6 (C)
Bikinibild i pool, tagen uppifrån
Iklädd trosa och tröja (”15 grader”)
Iklädd svart tröja ner över höft, bara ben (”Godnatt”)

Åtalspunkt 7 (S)
Bikinibild i sjö, kastandes med hår
Bikinibild bakifrån, sittande i solnedgång

Åtalspunkt 8 (F)
Bikinibild i profil, sittande på altan

Tingsrättens bedömning av skuld och skadestånd

Vilka bilder föreställer respektive målsägandes delvis nakna kropp?

Rättsliga utgångspunkter

För straffbarhet för de gärningar åklagaren hävdat och åtalat som olaga integritetsintrång förutsätts enligt straffbestämmelsen i 4 kap. 6 c § första stycket 5 brottsbalken till att börja med att spridningen avsett bilder på målsägandens delvis nakna kropp. En första förutsättning är alltså att tingsrätten finner att de bilder som avses i gärningspåståendena kan sägas utgöra bilder av respektive målsägandes delvis nakna kropp.

Om tingsrätten skulle finna att en bild som omfattas av åtalet inte visar målsägandens delvis nakna kropp rör det sig inte om en straffbar gärning enligt bestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det saknar vid bedömningen av om bilden föreställer målsägandens delvis nakna kropp i bestämmelsens mening betydelse i vilket sammanhang och på vilket sätt spridningen av bilden skett.

Inom det straffrättsliga området gäller den så kallade legalitetsprincipen fullt ut. Det innebär att en gärning – även om den är oönskad, klandervärd och till och med straffvärd – inte är straffbar om den inte faller in under ordalydelsen i den aktuella straffbestämmelsen. Utrymmet för att inom straffrätten göra ändamålstolkningar av en straffbestämmelses lydelse är mycket små. Det är alltså inte möjligt att använda ändamålsskälen bakom en straffrättsreform till stöd för att utvidga tillämpningsområdet utanför lydelsen av ett straffbud.

Vid tingsrättens tillämpning straffbestämmelsen har tingsrätten alltså att i första hand göra en semantisk analys av begreppet ”delvis naken kropp” och sedan bedöma om respektive bild omfattas. Självfallet är vad som anförts i förarbetena tolkningsdata vid en sådan bedömning och då särskilt där gjorda exemplifieringar.

Straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång är ny och trädde i kraft så sent som den 1 januari 2018. Det saknas vägledande avgöranden hur bestämmelsen ska tillämpas och begreppet tolkas.

Bestämmelsen reglerar olika former av straffbar spridning av integritetskänsliga uppgifter. En sådan form av straffbar spridning är alltså spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2016/17:222 s. 35) uttrycks i den allmänna delen att spridning av bilder som exponerar människokroppen utan kläder kan vara mycket integritetskränkande.

Lagrådet efterfrågade i sitt yttrande över lagförslaget till den nya straffbestämmelsen en precisering av det straffbara området vid delvis exponering av en naken kropp (se prop. s. 138). Regeringen anförde till bemötande av lagrådets synpunkt att det inte är lämpligt att ange hur stor del av kroppen som i ett enskilt fall måste vara naken eller synas på en bild för att kravet ska vara uppfyllt. Det måste dock enligt regeringen för straffbarhet framstå som naturligt att anse bilden som exponerande en delvis naken kropp. Så kan enligt regeringen exempelvis vara fallet om någon bär kläder på överkroppen men i övrigt är naken. Regeringen erinrar samtidigt i propositionen att inte alla bilder som exponerar en delvis naken kropp kommer att omfattas av straffansvar (prop. s. 35).

I den i propositionen intagna författningskommentaren anges att punkten avseende spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp tar sikte på explicita eller detaljerade bilder som – helt eller delvis – exponerar människokroppen utan kläder. Det kan t.ex. vara bilder på någon som duschar, byter om eller besöker toaletten (prop. s. 95).

Vid bedömning av om bilderna föreställer målsägandens helt eller delvis nakna kropp eller ej har domstolen att bedöma varje bild för sig. Det finns inte stöd i straffbestämmelsen för att vid den bedömningen sammanväga flera bilder eller att beakta den inbördes kontexten mellan bilderna eller i vilket sammanhang publicering skett.

Det ska noteras att åklagaren vare sig genom rekvisit i gärningspåståendena eller på annat sätt påstått att de åtalade gärningarna genom spridning av bilderna skulle vara straffbara enligt någon annan bestämmelse än 4 kap. 6 c § brottsbalken. Åklagaren har i samband med slutanförandet pekat på att gärningspåståendena inte torde täckas av straffbestämmelsen om förtal. Tingsrätten har inte heller funnit anledning att självständigt under huvudförhandlingen lyfta frågan om eventuella alternativa rubriceringar.

Tingsrättens närmare bedömning av bilderna

De bilder som åklagaren i respektive åtalspunkt hävdar skildrar målsägandenas delvis nakna kropp kan förenklat delas in i fyra kategorier.

1. En av bilderna visar E (åtalspunkt 1) iklädd ett linne och ett par kortbyxor.
2. Ett antal bilder visar olika målsägande iklädda baddräkt eller bikini på en badstrand eller vid en pool.
3. Några bilder (en av E, åtalspunkt 1, tre av V, åtalspunkt 3, och två av C, åtalspunkt 6) visar målsägande iklädda underkläder i hemmiljö. På två av bilderna av V bär hon en korsett på överkroppen som täcker större delen av överkroppen. På de två bilderna av C bär hon en tröja som täcker hela överkroppen.
4. En bild (aktbilaga 8 s. 15) föreställer V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa där hon skyler sina bröst med sin arm.

Tingsrättens bedömning är att bilden av E iklädd ett linne och ett par kortbyxor (kategori 1) uppenbart inte visar E:s delvis nakna kropp.

Bilderna av olika målsägande iklädda badkläder (kategori 2) är alla tagna på platser och sätt där klädseln i sammanhanget är högst naturlig, dvs. på en badstrand eller vid en pool. Det är sådan klädsel man normalt bär på en sådan allmän plats som en badstrand eller en offentlig poolanläggning. Det skulle inte i allmänt språkbruk kunna beskrivas som att personerna på bilderna varit delvis nakna när bilderna tagits. Än mindre går det att finna stöd i den exemplifiering som gjorts i förarbetena för att det skulle röra sig om delvis nakenhet i lagens mening. En annan sak är att det rör sig om lätt klädsel. Inte någon av dessa bilder omfattas alltså heller av det straffbara området.

När det gäller bilderna på olika målsägande iklädda underkläder (kategori 3) rör det sig inte om sådan klädsel man normalt bär på allmän plats. Bilderna är också till synes tagna i privat sammanhang inomhus. Inte på någon av dessa bilder är könsdelar eller bröstpartierna exponerade. Inte heller är det på någon av bilderna möjligt att genom klädseln skönja mer intima delar av kroppen. Även om några av dessa bilder har en något mer utlämnande karaktär än de som omfattas av kategori 1 och 2 går det inte att med stöd vare sig i allmänt språkbruk eller utifrån den exemplifiering som gjorts i förarbetena konstatera att det skulle röra sig om bilder av målsägandenas delvis nakna kroppar i lagens mening. Inte heller dessa bilder omfattas alltså av det straffbara området. De bilder på vilka V är iklädd korsett respektive på vilka C har en tröja på överkroppen ligger ännu längre från det straffbara området än de övriga i denna kategori.

När det slutligen gäller bilden av V i helkropp sittandes iklädd endast en trosa (kategori 4) rör det sig om en mycket lättklädd bild. På bilden syns att flickan inte har någonting alls på överkroppen och att hon delvis skyler sina bröst genom att hålla armen för. Bilden synes ha tagits i hemmiljö i en helkroppsspegel. Även om det inte exponeras några könsdelar och inte heller bröstvårtorna syns är bilden enligt tingsrättens bedömning så pass avklädd att det kan betecknas som att V är delvis naken vid en allmänspråklig beskrivning av bilden. Även om det i exemplifieringen i förarbetena inte tagits upp ett fall som liknar detta finner tingsrätten att nakenheten är så pass framträdande i bilden att målsäganden är att beteckna som delvis naken i lagens mening.

Slutsatsen är alltså att endast en bild i materialet, den som föreställer V iklädd endast en trosa (aktbilaga 8 s. 15), omfattas av det straffbara området enligt straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det innebär att åtalet enligt åtalspunkterna 1-2 och 4-8 redan därför ska ogillas. Vidare ska i konsekvens därmed skadeståndsanspråken från målsägandena E, J, W, M, C, S och F avslås.

Tingsrätten redovisar i det följande om B kan hållas ansvarig för att ha spridit bilden av V.

Har bilden spridits på ett sätt som varit ägnat att medföra allvarlig skada?

Av förhöret med V framgår att hon hade lagt ut bilden på sitt Instagramkonto. Hon hade privat inställning på kontot även om hon hade släppt in ganska många följare på sitt konto.

Av den skriftliga utredningen i kombination med vad som framkommit i målsägande- och vittnesförhören framgår att bilden i september 2018 hade lagts ut på porrsajten sex.com och där även försetts med information om V:s namn. Det rör sig alltså om en vidarespridning av en bild som V redan hade spritt i en snävare och i viss mån kontrollerad krets av personer.

Även om V alltså redan hade publicerat bilden i ett inte helt snävt och inte fullständigt privat sammanhang utgör vidarepubliceringen av bilden på en offentlig hemsida med uppenbart porrsammanhang en sådan spridning som uppenbart är ägnad att orsaka allvarlig skada för V (jfr prop. s. 38).

Särskilt skadlig torde publiceringen ha varit genom att hennes namn hade infogats i bilden på sex.com.

V har alltså utsatts för ett straffbart olaga integritetsintrång genom publiceringen av bilden.

Var det B som la ut bilden på sex.com?

B har förnekat att det var han som la ut bilden av V (och övriga bilder) på sex.com.

Utifrån åberopad skärmdump i kombination med V:s egna uppgifter kan det konstateras att bilden har lagts ut på sex.com via ett användarkonto med namnet ”B1337”.

I den från B beslagtagna telefonen har bilden inte påträffats. Däremot har det där påträffats ett stort antal andra bilder av olika målsägande som också publicerats på sex.com via kontot ”B1337”. B har uppgett att bilderna måste ha legat på telefonen redan när han köpte den av vittnet WL. WL har bekräftat att han sålde den begagnade telefonen till B några månader före publiceringen. WL har uppgett att det var en telefon han hade fått av sin morfar och att han aldrig själv använde den före försäljningen. Dessutom systemåterställde han telefonen innan han lämnade den till B. Det framstår som uppenbart att bilderna på telefonen kommit dit efter att B hade köpt den av WL.

Det är utrett i målet, inte minst genom B:s egna uppgifter, att han använt användarkontonamnet ”B1337” för olika spel, bl.a. Minecraft. Det är samma namn som det kontonamn som registrerats på sex.com och från vilket bilden på V lagts ut. Vad B uppgett om att någon annan person skulle ha valt att använda just det namnet vid registrering av konto på sex.com framstår som långsökt. Det skulle i så fall bygga på att en annan person avsiktligt skulle ha velat skada B genom att försöka peka ut honom som ansvarig för att lägga ut bilderna på sex.com. Att det skulle finnas någon sådan person har inte ens påståtts av B.

Vidare framgår av analysen av B:s dator att det där påträffats webbläsarhistorik som visar att användare av den datorn besökt sajten sex.com och närmare bestämt bilder utlagda med just kontot ”B1337”.

Härtill kommer de uppgifter som lämnats av målsägandena C och F samt vittnet MH om att bilderna försvann kort tid efter att de hade konfronterat B och han lovat att se till att de försvann. Sammanträffandet i tid av dessa kontakter och att bilderna togs bort är svårförenligt med att någon helt annan person skulle ha publicerat bilderna.

Sammantaget rör det sig om en massiv och överväldigande bevisning till stöd för att det var B som la ut bilden på V på sex.com.

Det framstår som uppenbart att B vidtagit publiceringsåtgärden uppsåtligt även om agerandet säkert kan förklaras av hans dåliga psykiska mående vid tillfället.

Åtalet är styrkt enligt åtalspunkt 3 såvitt avser en bild på V. B ska alltså dömas för ett fall av olaga integritetsintrång.

Har V rätt till skadestånd?

B har – som redan redovisats – bestritt skadeståndsskyldighet och inte vitsordat något skadeståndsbelopp som skäligt i och för sig.

Tingsrätten kan konstatera att B:s agerande att lägga ut bilden på den delvis nakna V på porrsajten sex.com utgör en sådan allvarlig kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. B ska alltså betala skadestånd till V. Skäligt belopp för den gärning han utsatt V för uppgår till 5 000 kr.

Påföljd

Vid bedömning av straffvärdet för gärningen har tingsrätten att utgå från att det endast är en straffbar bild som B har lagt ut på sajten sex.com. Straffvärdet för den gärningen motsvarar enligt tingsrättens bedömning 50 dagsböter för en vuxen person.

B är 16 år gammal. Vid tiden för gärningen var han 15 år gammal. Han är tidigare ostraffad. Av inhämtat yttrande från socialtjänsten framgår att B har ett särskilt vårdbehov i form av familjebehandling. Det framstår som uppenbart att gärningen har ett samband med B:s dåliga psykiska mående. Insatsen framstår som lämplig och är väl så ingripande för att motsvara straffmätningsvärdet för gärningen. B har samtyckt till det framtagna ungdomskontraktet innefattande just familjebehandling. Påföljden bestäms därför till ungdomsvård i enlighet med ungdomskontraktet, som bifogas domen som bilaga 2.

Övriga frågor

Eftersom det ingår fängelse i straffskalan för brott som B döms för ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden med 800 kr.

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. Det rör sig om åtta separata förundersökningsprotokoll och ett omfattande material. Dessutom rör det sig om ny lagstiftning där det inte är orimligt att försvaret ägnar viss tid åt grundläggande inläsning och förberedande av argumentation i bedömningsfrågorna.

Hela kostnaden för försvararen ska stanna på staten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *