Fotoförbud vid olyckor?

Under loppet av en vecka blev tre händelser uppmärksammade eftersom åskådare hindrat och fotograferat blåljuspersonal samt offer.

”Första händelsen inträffade 2018-06-02 vid 15-tiden i Borstahusen. En äldre man drunknade, felparkerade bilar och åskådare hindrade räddningspersonalens väg.

I Örebro drunknade en 17-åring samma dag vid 17-tiden:

På platsen fanns även vuxna personer vilka lyfte upp sina barn ”för att de skulle se bättre”.

Jag vill även ifrågasätta de personer som tar fram sina mobiltelefoner och påbörjar en privat fotodokumentation på den drabbade pojken när han väl kommer upp ur vattnet. Att de dessutom har mage att ifrågasätta när jag ber dem lägga undan sina telefoner i respekt för pojken är upprörande och fullständigt bortom normalt hyfs.

Den tredje händelse och även den mest märkliga var trafikolyckan 2018-06-07:

”Man har bland annat fotograferat sjukvårdarnas arbete inne i ambulansen hytt.
– I det här fallet är det mycket människor, enligt polismannens bedömning, som om inte haft hela kroppen så i alla fall armar och händer inne i ambulanshytten och fotat, säger Rickard Lundqvist.”

Förbudsreaktioner

Med dessa tre händelser där åskådare hindrat och även fotograferat lät inte reaktionerna vänta på sig. Ambulansförbundets Gordon Grattidge

”Det bör finnas en lag om fotoförbud för allmänheten. Den ska inte röra professionella pressfotografer utan om den stora allmänheten”

Gordon Grattidge berättar dock inte hur det skall gå till att dra skiljelinje mellan professionell pressfotograf och den stora allmänheten. Kanske en från staten utfärdad licens som kan dras in när man fotograferar vad staten anser vara fel motiv?

Gordon Grattidge har tidigare i år blivit feltolkad av SVT, med flera, där SVT trodde att ett fotoförbud på olycksplatser tillkommit.

Från politiskt håll har både sverigedemokrater som liberaler uttalat sig om ett fotoförbud.

”…kan det även vara aktuellt med att polis eller räddningstjänst får befogenheter att utfärda fotoförbud.”

”När dokumentation av ett händelseförlopp inte kan bidra till en bättre rättslig prövning eller till bättre vård bör det vara straffbart att filma en olycka.”

Hur detta skall fungera i praktiken saknas det lösning på. Aftonbladets och DN:s fotografer har tidigare visat att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen trumfar fotoförbud om syftet är att publicera i grundlagsskyddad media. Detta gäller även för allmänhet.

Aftonbladets fotograf Anna Tärnhuvud som fotograferat Iryna där hon med skadad fot bärs i väg är just en sådan bild som passar in i liberalernas beskrivning ovan.

Behövs ett fotoförbud?

Briam Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, menar att det tvärtom i vissa situationer kan vara bra med att dokumentera olyckor.

”Man vet oftast inte vad situationen handlar om förrän i efterhand. Tänk om jag hade varit på Drottninggatan för 14 månader sedan och såg en lastbil som kraschade in i Åhléns. Jag kanske skulle tolka det som en lastbil med trasiga bromsar. Men när det sen visade sig vara ett terrordåd var det bra att folk filmade, som kunde användas som bevismaterial”

Skribenten Niklas Dougherty delar med sig av sina tankar på Dougherty.se:

”Att dokumentera det offentligas gärning är i grunden en god sak. Otaliga exempel visar hur allmänhetens bilder har avslöjat exempelvis polisiärt övervåld. Allmänhetens bilder från terrordådet i Stockholm förra året visade med eftertryck den grymhet som brottet präglades av, medan medias förskönade och pixlade bilder inte frammanade den känsla av död och våld som präglade verkligheten därstädes.”

Ny lagstiftning redan på ingång

Regeringen har redan en lagstiftning på gång som skall stärka rättsskyddet för blåljuspersonal. Kanske den lagstiftning som behövs?

Den som angriper eller annars stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att

1. använda våld eller hot om våld mot dess personal,

2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel, eller

3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt hindra eller försena genomförandet av ett uppdrag, för blåljussabotage till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt blåljussabotage till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

1. har medfört betydande skada,

2. har utövats i organiserad form, systematiskt eller föregåtts av särskild planering, eller

3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *