Eldade på skeppssättning utanför Mörarp

Eldstad på skeppssättning

Under gårdagen besökte undertecknad Tollarps gravfält.  Ett hyfsat okänt gravfält utanför Mörarp, och i sin tur även utanför Helsingborg, men här finns fyra skeppssättningar och flera domarringar. Även hällristningar i form av älvkvarnar förekommer här på åtminstone en sten.

Skeppssättningarna är 11 x 4 m, 15 x 4 m, 18 x 5 m och 25 x 5 m. Så gott som alla stenar ligger ned.

Vid besöket denna gång var det mycket mer vegetation än de andra gångerna, men framför allt hade någon använt en sten i en skeppssättning som grund för en lägereld.

Okunskap trots att det är svårt att inte lägga märke domarringarna? Nåväl, skogen brann inte ned och stenen verkar åtminstone ha klarat sig.

Bilderna nedan är från hösten 2017. Den övre av flygbilderna visar två skeppssättningar och en domarring. Den nedre visar en domarring och den skeppssättning som man eldat på.

Skeppssättningar och domarring i Tollarps gravfält

Skeppssättning i Tollarps gravfält

Vid mitt första besök syntes spår efter skogsmaskin som kört över gravfältet. Någonting som även Riksantikvarieämbetet bekräftat på sin sida Fornsök.

Skeppssättningen i Tollarps skog

Egentligen skulle det här inlägget enbart vara tillägnat skeppssättningen, eller rättare sagt, skeppssättningarna i Tollarps skog. Istället blir det en blandning av olika sätt att fotografera och bevara dynamiken i en bild på och just den enda av de fyra skeppssättningar jag fann i Tollarps skog.

Visa större karta

I och runt Tollarps skog finns det mängder av fornlämningar. En hel del har i vanlig ordning förstörts av skogsbruk och jordbruk. Totalt ska det finnas fyra skeppssättningar i Tollarps skog. Jag fann enkom den näst största, 18 x 5 meter stor och liggandes i NNV-SSÖ-riktning.  Alla 17 (ursprungligen 20) stenar utom en ligger ned. På en sten norr om skeppet ska det dessutom finnas älvkvarnar.

 

Dual ISO
Dual ISO

Med det sagt vill jag fortsätta in på nästa ämne, nämligen val av fotometod. I inlägget finns fyra fotografier över en liknande vy, men skapade på olika sätt. Alla fyra metoder är till för att åtgärda det problem en kamera har när dynamiken framför den är för stor för att låta sig fångas. I övre bilden har fotografering skett via Dual ISO och ISO-talen 100/400 för att förhindra utbränd högdager. Dual ISO gör sitt jobb, och även om man förlorar upplösning och skärpa på metoden passar den med brutna grenverk och himmel.

HDR
HDR

Genom att lägga ihop fem olika exponerade bilder har jag skapat en HDR-bild. I vanliga fall brukar jag bli nöjd med standardresultatet jag får ut från Photomatix, men med bilden ovan finns mer att önska. Dynamiken är räddad, men bilden har fått ett karakteristiskt HDR-utseende.

Blixt
Blixt

En personlig favorit är blixten eller blixtarna. I brist på fler blixtar än två och färre grenar än en att hänga upp blixtarna i fick jag se till att improvisera. Totalt rör det sig om fyra exponeringar där jag förflyttat en blixt. Därefter har jag lagt ihop bilderna i GIMP och plockat ut de upplysta delarna. Himlen är inte lika dramatisk som bilden nedan, men jag tycker att motivet, stenskeppet, har blivit desto intressantare. En jämnare belysning och jag skulle kunna känna mig mer nöjd.

Halvtonat gråfilter
Halvtonat gråfilter

Halvtonat gråfilter är min favorit för landskapsfotografering. I skog där grenverk och himmel smälter ihop ser det däremot tillgjort ut.  Sista och kanske enklaste alternativet man har kan helt enkelt vara att inte ta med himlen i bild och på så vis undgå det dynamiska problemet.