Mappa bort laserskadade pixlar med RawTherapee

Kamerasensorer är känsliga för laser och det räcker med en kort exponering för att det ska bli en permanent skada som kräver att sensorn byts ut.

Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset

Med en ny kamera kan det vara värt att betala för att byta sensor, men har man en äldre kanske det är både enklare och mer ekonomiskt att ersätta den med en begagnad likvärdig kamera.

Är skadorna på sensorn begränsade skulle man kunna fortsätta använda kameran bara genom att mappa bort, d.v.s. gömma, de defekta pixlarna.

Råkonverteraren RawTherapee har just en sådan funktion. Med hjälp av en textfil kan man skriva in de defekta pixlarnas koordinater och därmed svartlista dem från att användas. Textfilen måste döpas till samma namn som det som RawTherapee visar.

Exempel med Canon EOS 5D IV

I manualen till RawTherapee står följande:

RawTherapee can correct a list of bad pixels (pixels that are always black or white or stuck at one color) for your particular camera model. To do this, you need to write a text file with the absolute raw coordinates of these pixels: each line specifies a pixel with x<space>y<return> positions.

Man behöver alltså identifiera de trasiga pixlarna och skriva in dem i en textfil. Textfilen ska ha samma namn som det namn som visas i RawTherapee.

I detta fall blir det alltså:

Canon EOS 5D Mark IV.badpixels

Eftersom RawTherapee dessutom beskär råfilen något, 4 pixlar med Bayer-sensor och 7 pixlar för X-Trans-sensor (Fujifilms egna sensor) behöver man skriva in förskjutningen på den första raden i textfilen. I mitt fall rör det sig om en Canon EOS 5D IV som använder den vanliga Bayer-sensorn vilket innebär att jag sätter 4 överst. Därefter börjar man skriva in de skadade pixlarnas positioner.

Det kan underlätta att stänga av vitbalansen i RawTherapee.

Positionerna får man lättast genom att öppna råfilen i RawTherapee och välja en neutral profil. Under Demosaicing väljer man Mono eller None. Ute till vänster får man positionerna i x och y. Skriv in dessa i textfilen.

Testa nu att det fungerar. Spara textfilen och se till att den ligger i en mapp dit Dark-frames directory pekar. Starta om RawTherapee varje gång du uppdaterat textfilen.

Råfiler från Dpreview-användaren ash92, inklusive textfil.

Tips och tricks

Fotografera någonting som är rosa för att få en jämnare övergång mellan de olika pixlarna. Märks när man stänger av vitbalansen och väljer None i Demosaicing. Mer detaljer hur man går till väga finns på engelska här.

För laserskador som sträcker sig över hela linjer och kolumner kan man använda Excel eller LibreOffice för att lägga in de två första koordinaterna och sedan dra ned fältet för att generera tusentals positioner på några sekunder.

Objektivkorrigera med Lensfun

Lensfun

Objektiv har flertalet optiska defekter som man i efterhand kan korrigera. Kameratillverkarna har sina lösningar på detta. Canon har exempelvis sin Digital Lens Optimizer som kan korrigera diffraktion, vinjettering, kromatisk aberration och distorsion. Detta till och med redan i kameran.

Lightroom och Camera Raw har egna objektivkorrigeringsprofiler. Likaså DxO och Capture One, men inte alla utvecklare har möjlighet att skapa nya profiler för de tusentals objektiv som finns på marknaden.

Lensfun

Lensfun är ett fritt och öppet projekt där man skapat en databas med ca 1 000 objektiv och där vem som helst kan använda databasen och även själv förbättra den. Exempel på program som använder Lensfun är RawTherapee, ART (AnotherRawTherapee), darktable, DigiKam, Topaz Studio, Photomatix, ON1, ACDSee, easyHDR, SILKYPIX, AfterShot Pro, Exposure Software, rawproc, GIMP och Affinity Photo.

Om man saknar objektivkorrigeringsprofiler för just sitt objektiv kan man på enkelt sätt själv bidra till att utöka databasen. Andreas Schneider har på engelska skrivit en utförlig instruktion i hur man går tillväga. Nedan har jag gjort en motsvarande på svenska.

Distorsion

För att skapa en objektivkorrigeringsprofil mot distorsion fotograferar man i råformat raka linjer som kan finnas vid parkeringsgarage. Även större fönsterpartier är tacksamma motiv. Tegelväggar som ser raka ut duger inte för att skapa profiler.

Distorsion

Bilden ska innehålla minst två parallella linjer varav ena linjen nästan ska slicka ovankanten av bilden. Den andra ska vara en tredjedel ned från den första. Om objektivet är ett fast objektiv krävs enbart en bild. Om det är ett zoomobjektiv krävs fem. Vidvinkelläge, teleläge och tre bilder däremellan.

Använd kamerans lägsta ISO-tal såsom ISO 100 eller 200 och använd bländare mellan f/8-f/11. Använd stativ minst åtta meter bort från motivet och stäng av kamerans inbyggda objektivkorrigering.

Vinjettering

För att skapa objektivkorrigeringsprofil mot vinjettering ser man till att fotografera genom en matt plastskiva. Exempelvis en plexiglasskiva med 78% ljusgenomsläpp. Välj en molnig dag utomhus när himlen är jämnt belyst, rikta kameran uppåt och lägg plastskivan ovanpå objektivet. Eftersom man riktar kameran mot en ljus himmel kommer kameran underexponera. Exponeringskompensera bilden +1 eller +2 men utan att bränna ut högdagern. Kamerans inbyggda objektivkorrigering ska vara avstängd.

Använd kamerans lägsta ISO såsom ISO 100 eller 200. Fokusera mot oändligheten. Det brukar vara ett utmarkerat på objektivets avståndsskala.

Välj största möjliga bländare och tag en bild. Blända ned ett steg och tag en bild. Blända ned ett steg till och tag en bild. Blända ned ytterligare ett steg och tag en bild. Sista bilden tar du på minsta bländare. Med ett Canon EF 50/1.4 USM väljer man alltså bländare f/1.4, f/2, f/2.8, f/4 och f/22.

Med ett zoomobjektiv såsom Canon EF 24-105/4L IS tar gör man samma sak, men på fem olika brännvidder. Exempelvis 24 mm, 35 mm, 50 mm, 75 mm och 105 mm.

Vinjettering

Detta är överkurs då ovan räcker mer än väl, men för den noggranne kan man i stället för enbart oändligheten välja flera fokuseringsavstånd. I så fall blir det fyra avstånd där det första är objektivets närgräns, andra är närgränsen multiplicerad med 2, tredje är närgränsen multiplicerad med 6 och sista är oändligheten. Med ett Canon EF 50/1.4 USM blir det 0,45 m, 0,90 m, 2,7 m och oändligheten. Med ett Canon EF 50/1.4 USM som är ett fast objektiv landar det totalt på 20 bilder när man tar fem bilder med olika bländare för varje fokuseringsavstånd. Om man skulle göra samma sak med ett zoomobjektiv skulle det resultera i 100 bilder.

Kromatisk aberration

Man delar vanligtvis in kromatisk aberration i två typer. Lateral kromatisk aberration och longitudinell kromatisk aberration. Om man har kromatisk aberration i bildens ytterkanter är det ofta lateral kromatisk aberration. Den går med lätthet att korrigera i efterhand och det är den som Lensfun tar sikte på.

Tillvägagångssättet är snarlikt distorsionsmetoden och man kan i bland till och med begagna samma råfil.

TCA
Beskuren bild där lateral kromatisk aberration syns.

Ett fönsterparti med skarp kontrast och där fönstren är mörka och ramarna vita eller gråa är perfekt. Fönsterpartiet ska täcka hela bilden. Sätt kameran på lägsta ISO-tal, använd stativ minst åtta meter bort från motivet och stäng av kamerans inbyggda objektivkorrigering.

Om det är ett zoomobjektiv krävs minst fem bilder. Vidvinkelläge, teleläge och tre bilder däremellan.

Skicka in filerna till lensfun

Lägg filerna i tre mappar:

  • distortion
  • vignetting
  • TCA

Packa ned mapparna i en zip-fil och skicka in materialet till Lensfun genom att ladda upp zip-filen till Torsten Bronger.

Öppen källkod för fotografen

Photoshop, Lightroom och Elements. Det är dessa program som alltid omnämns när fotografering berörs. Då och då får även Capture One vara med på ett hörn. Vad som inte nämns är alla de fria program som bygger på öppen källkod. En del mindre bra, en del lysande. Ett forum på engelska för öppen källkod finner du inne på Pixls.us.

Nedan presenteras de program som en fotograf kan ha nytta av:

Råkonverterare

Råkonverterare är de program som används för att framkalla en bild som från en kamera är i råformat, d.v.s. en fil som inte är färdig. Genom att lägga till vitbalans, färger, kontrast med mera kan man skapa en färdig och användbar bild.

RawTherapee – Har stöd för Linux, Windows och MacOSX. Du finner guider för RawTherapee här.

 

RawStudio – Har stöd för Linux.

 

UFRaw – Har stöd för Linux, Windows och MacOSX. Kan integreras med Gimp.

 

darktable – Råkonverterare som har stöd för Linux och MacOSX. Se vidare på fotokurser för darktable.

 

HDR-program

Photomatix och Adobe Photoshop är de två giganterna när det gäller att lägga ihop flertalet exponeringar till en HDR-bild. Nedan finns dock ett fritt alternativ.

Luminance HDR – För Linux, Windows och MacOSX.

Bildmanipuleringsprogram

Behöver du ett program att retuschera i eller klona i? Behöver du färglägga figurer eller bilder? Då är ett bildmanipuleringsprogram det rätta. Nedan finner du ett bra alternativ.

Gimp – Motsvarigheten till Photoshop för Linux, Windows och MacOSX. De absolut senaste versionerna finner du hos Partha, men då är det betaversioner där en del buggar kan finnas. Här finner du fotokurserna om GIMP.

Panorama

Hugin – Lägg ihop flera bilder till en panoramabild med Hugin. För Linux, Windows och MacOSX.

Återskapningsprogram

PhotoRec – Har du råkat formatera ditt minneskort? Inga problem. Låt PhotoRec skanna igenom ditt kort. Har inget användarvänligt gränssnitt, men är effektivt. Fungerar med Linux, Windows och MacOSX och svensk kurs i ämnet här.

Övriga

Digikam – Fotohanterare för Linux, Windows och MacOSX. Lägg bilder i kataloger, redigera lätt och publicera därefter till sociala medier. Har även möjlighet för geo-taggning.

Har du fler program för fotografen som bygger på öppen källkod är du välkommen att lägga en kommentar.

Glöm inte bort att det går att prenumerera på inläggen via  feeds. /Kameratrollet – Fotograf och fotokurs i Skåne

DPP vs RawTherapee vs JPG

Med Canons egna programvara Digital Photo Professional, DPP, ska man kunna få bra lika bilder de JPG-bilder som man får direkt ur en Canonkamera. Det blir därför idag ett helt ovetenskapligt test mellan Canons DPP versus JPG-filen från en Canon 5D. Som en bonus blandar jag även in RawTherapee.

Bilderna är tagna med ISO 1600 och bländare 8. Vill du läsa av alla bildegenskaper rekommenderar jag dig att läsa av bildernas EXIF-data.

Översta bilden, JPG, mellersta DPP och underst RawTherapee.

Även om det inte finns ett brusreduceringsläge på min 5D (Brusreducering för långa exponeringar är enbart mot heta pixlar) lägger kameran på en reducering automatiskt på JPG-bilden och smetar ut den. Färgerna mellan JPG-filen och DPP är snarlika, men inte 100%. Med RawTherapee är det svårt att få till en snarlik vitbalans.

Nedan är samma bilder fast där råfilerna brusreducerats.

Om du använder Canons digitala systemkameror och gillar att fotografera i JPG-format på höga ISO-tal, testa att helt gå över till råformat istället och använd DPP istället. DPP läser av de bildinställningar du har satt i kameran.

När det kommer till ISO 100 är det mer hugget som stucket även om JPG-filen fortfarande är något mjukare än råfilen. Bildexempel syns nedan.

Digital Photo Professional gör ett bra jobb när det kommer till detaljrikedom och det ser i mitt tycke ut som det slår RawTherapee med en hårsmån. RawTherapee har å andra sidan andra kvalifikationer. En het pixel ovanför I:et i ordet SEIKO har automatiskt plockats bort. Dessutom utklassar RawTherapee Canons råkonverterare när det kommer till att återställa högdager.

Är du intresserad av att veta mer om RawTherapee och Digital Photo Professional? Kika då in under Fotokurser här på Kameratrollet.se.