Fotbollssupporter kastade PET-flaska i huvudet på fotograf

En fotbollssupporter dömdes till skyddstillsyn och till att betala rättegångskostnaderna efter att ha kastat en halvliters PET-flaska i huvudet på en fotograf som bevakat en MFF-match. En  vecka senare attackerades en annan fotograf efter att ha fått en del av en stol som kastats i huvudet. Nedan finner du Malmö tingsrätt B 10906-18.

Brott som den tilltalade döms för
Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken 2018-08-23

Påföljd m.m.
Skyddstillsyn
Särskild föreskrift: B ska genomgå det eller de program som Frivården bestämmer.

Frivårdskontor
Frivården Malmö

Övervakare
Förordnas av frivårdskontoret

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

Ersättning
1. SS får ersättning av staten med 15 669 kr. Av beloppet avser 11 523 kr arbete, 1 012 kr tidsspillan och 3 134 kr mervärdesskatt.

2. Målsägandebiträdet BB, som efter substitution vid huvudförhandlingen inställt sig genom AA, får ersättning av staten för arbete som   målsägandebiträde med 10 242 kr. Av beloppet avser 7 245 kr arbete, 949 kr tidsspillan och 2 048 kr mervärdesskatt.

3. B ska till staten återbetala hela kostnaden för försvararen och
målsägandebiträdet.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har framställt de yrkanden och åberopat den bevisning som framgår av bilaga 1.

Åklagaren har även åberopat PM upprättat av polismannen AD, s. 11 i förundersökningsprotokollet.

DOMSKÄL

Skuld
B har förnekat brott.

Målsäganden A har uppgett i huvudsak följande. Hon arbetar som fotograf för Malmö FF och fotograferar lagets supportrar under fotbollsmatcher. Unden den aktuella matchen blev det tjafs mellan henne och några supportrar längst fram på ståplatsläktaren då supportrarna skrek hånfullt mot henne. Hon blev arg på supportrarna eftersom hon upplevde att de skrek mot henne då hon var tjej – de skulle aldrig ha skrikit på hennes manliga kollega i 50-års åldern. Hon sade ifrån, att de skulle ”hålla käften”, varpå supportrarna blev arga. Hon riktade i sammanhanget sin kamera mot dem, då hon visste att de inte ville hamna på bild. Därefter blev hon träffad av en halvfull halvliters PET-flaska på sidan av huvudet.
Åklagaren har vid huvudförhandlingen bl.a. åberopat vad A har sagt i polisförhör den 14 november 2018:

Hur kändes det?
Det var så otroligt förnedrande och i det läget kunde jag inte förstå varför polisen inte tog ner honom direkt. Det var en hård smäll och gjorde djävligt ont.

På vilket sätt gjorde det ont?
Huvudvärk och när jag gick så skakade bulan och det blev ett obehagligt tryck när jag böjde mig ner. Jag jobbade som fotograf på lördagen och kände av smärtan hela dagen. Det var
inga Ipren som hjälpte mot det.

Hur långt efter händelsen gjorde det ont?
Det gjorde ont hela helgen och händelsen inträffade på torsdagen. Jag hade mycket ont i huvudet.

A har vid huvudförhandlingen kommenterat de uppgifter hon lämnat under förundersökningen enligt följande. Polisen pressade henne att svara på frågorna så hon slukades med. Hon kan ha sagt att det var hemskt, att hon var ledsen och kände sig kränkt. Det var dock inte var en hård smäll och det gjorde inte ”djäkligt ont”.
Träffen kändes men det var inget som medförde smärta eller skada. Hon kan ha sagt på så sätt som framgår av förhöret och sjukvårdaren kan ha sett ett märke, men hon menar att detta inte stämmer. Hon upplevde det som att polisen ville sätta dit Malmö FF-supportrar. Efter att hon blev träffad av flaskan gick hon därifrån då hon blev ledsen och började gråta. Hon var inte ledsen för att flaskan hade träffat henne utan för hur hon blev behandlad av supportrarna. Hon gick till funktionärsrummet, där andra medarbetare hade uppmärksammat händelsen. Hon sade då att hon inte ville polisanmäla händelsen utan endast prata med personen som kastat flaskan. Hon var upprörd över händelsen och ville reda ut saken. Hon såg inte vem som kastade flaskan men fick av övrig personal som hade koll på B reda på att det var han. B var inte en del av gruppen som stod och skrek på henne men hon tror att han kan ha kastat flaskan eftersom hon riktade kameran i hans riktning. I halvlek pratade hon med B, som bad om ursäkt för att han hade träffat henne med flaskan. Han sade att det inte var meningen att träffa henne och framstod som ångerfull. Situationen var utredd och hon ville inte att polisen skulle bli inblandad. Det har varit hemskt för henne att komma till rättegången.

B har hörd över åtalet uppgett i huvudsak följande. Han hade en arrangörsavstängning från Malmö FF och var inte välkommen på matchen. Malmö FF skulle dock spela en viktig match och han valde att gå på den ändå. Han deltog inte i någon samling innan matchen med övriga supportrar, då han inte ville dra till sig uppmärksamhet. Han handlade dricka i kiosken där personalen skruvade av korken från flaskan, som de alltid gör. Det han minns av händelsen var att han drack upp sin dricka och kastade flaskan över stängslen. Det är vanligt att folk kastar skräp över stängslen på fotbollsmatcher så att funktionärerna kan plocka upp det. Han kunde inte se om A fanns på platsen där han kastade men han var medveten om att personal och fotografer vistas i området.

Efter kastet hörde han skrik och fick av omgivningen reda på att flaskan hade träffat en kvinnlig fotograf. Han försökte komma fram för att be om ursäkt men fotografen ville inte prata med honom. I halvlek pratade han med fotografen, som var A, och bad henne om ursäkt. Därefter valde han att gå från matchen varpå han kontaktades av polisen och förhördes.

Han kan inte se om det är han på filmen. Det kan ha varit någon annan som kastat en flaska. Han minns inte vad han hade på sig men han tror att han kan ha haft solglasögon då han tror att det var soligt den dagen.

Vittnet PN har uppgett i huvudsak följande. Han har tidigare arbetat som polis i många år och är numera säkerhetsansvarig för MFF. Han var på plats på matchen i tjänsten som säkerhetsansvarig och är ansvarig för planering och genomförandet av fotbollsmatcher. Det är hans ansvar att veta vilka supportrar som befinner sig på matcherna. Under den aktuella dagen blev han anropad av värdarna som meddelade att fotografen A hade fått en flaska i huvudet och blivit skadad. Han bad värdarna och sjukvårdspersonal att ta hand om henne. Han och operatören fick besked om att händelsen skulle ha inträffat på hemmaståplatsläktaren, varpå han kontrollerade övervakningsfilmen. De tittade flera gånger på filmsekvensen på storskärmen, även förstorat. På filmen såg han en person som kastade en flaska som han identifierade som B. Anledningen till att han kände igen B var att han, vid åtminstone fem tillfällen, har träffat B i samband med andra matcher, händelser och ärenden i fotbollssammanhang. Han hade koll på B eftersom denne hade en arrangörsavstängning. Han kontrollerade övervakningsfilmen, både avseende tiden innan och efter händelsen då A blev träffad av flaskan. kommer ingen annan på filmen som kastar någon flaska. Han och polisen fattade därefter beslut att ingripa när B lämnat sin plats. Efter händelsen har han försökt att stödja A och uppfattade henne som rädd och upprörd.

Tingsrättens bedömning
A arbetade vid tidpunkten för den åtalade gärningen som fotograf på match för MFF. På den övervakningsfilm som åklagaren spelat upp vid huvudförhandlingen, syns hur en person på läktaren med stor kraft kastar en flaska rakt i huvudet på A. Det är enligt tingsrättens mening uppenbart att detta rör sig om ett avsiktligt kast mot A. Det är inte fråga om att personen kastar skräp. Flaskan kastas med stor kraft och vätska sprutar vid träffen ur flaskan. Det är utrett att flaskan kastades i ett sammanhang där personer framför den person som kastar hade en verbal dispyt med A, vilken dispyt hade sin upptakt i att supportrarna fick svar på tal då de provocerade henne. A har uppgett att supportrarna vidare kan ha känt sig provocerade eftersom hon i detta sammanhang riktade sin kamera emot dem.

Det är mot bakgrund av den samlade utredningen uppenbart att såväl den inträffade händelsen som det rättsliga efterspelet starkt påverkat A. Hon har vid huvudförhandlingen i tingsrätten genom sitt målsägandebiträde förklarat att hon inte biträder åtalet och att hon önskat slippa komma till rättegången. Hon har gett ett starkt intryck av att vilja tona ned det inträffade. Åberopat PM upprättat av polismannen AD tyder på att A kan vara rädd för vad som kan hända efter en anmälan.

Den avgörande frågan som tingsrätten har att ta ställning till, är om det är ställt utom rimligt tvivel att det var B som kastade flaskan på övervakningsfilmen. Tingsrätten gör i detta avseende följande överväganden.

Personen som kastar flaskan är påfallande lik B. Skärpan är dock inte tillräcklig för att det endast utifrån filmen ska vara möjligt att avgöra om det är B eller inte.

Det är utrett att B befann sig på den aktuella läktaren. Han har själv uppgett att han blev varse att en flaska som han kastat hade träffat målsäganden och att han senare bad henne om ursäkt för detta, låt vara att han uppgett att han inte kastat flaskan med avsikt att träffa utan endast för att den som skräp skulle hamna på gräset och kunna plockas upp av funktionärer. Det är också utrett att han lämnade matchen i halvlek, varpå han konfronterades av polis. A har uppgett att hon inte såg vem det var som kastade flaskan, men att hon fick veta att det var B, som hon vid huvudförhandlingen kallat ”B”, och att B bad henne om ursäkt för det inträffade. Det är mot bakgrund av B:s och A:s uppgifter ställt utom rimligt tvivel att B träffade A med sin flaska. Frågan är då om det är detta kast som syns på övervakningsfilmen, eller om det kan vara så att detta utgjorde en annan händelse än den som syns på övervakningsfilmen.

Vittnet PN har under ed berättat att han på plats, utifrån övervakningsfilmen och på storbild identifierade B som den som kastat flaskan som träffade A och att han tidigare var bekant med B. PN har också under ed uppgett att han kontrollerade övervakningsfilmen och att det inte förekommer några ytterligare kast med flaskor på denna. Även genom A:s uppgifter är det utrett att hon endast träffades av en flaska, inte flera. Mot denna bakgrund kan det uteslutas att det är något annat än B:s kast med flaskan som rätten sett på övervakningsfilmen.

Det är således på grund av det anförda ställt utom rimligt tvivel att det är B som kastade flaskan på övervakningsfilmen. Som tingsrätten inledningsvis konstaterat är det utifrån filmen uppenbart att det rör sig om ett avsiktligt kast mot A. Det är utrett att det rörde sig om en halvliters PET-flaska med korken avskruvad och en del vätska kvar.

Med hänsyn till avståndet bör det inte ha framstått som helt säkert för B att flaskan skulle träffa A. Tingsrätten finner dock att det är uppenbart att han i gärningsögonblicket i vart fall handlade med likgiltighetsuppsåt i förhållande till att träffa henne. Att han velat be om ursäkt efter träffen föranleder inte någon annan bedömning. Det är genom de uppgifter A tidigare lämnat, i synnerhet mot bakgrund av den kraft som framgår av övervakningsfilmen, utrett att A orsakats smärta och svullnad. Åtalet för misshandel är därmed styrkt. Det har dock inte framkommit att hon även orsakats rodnad, varför åtalet i den delen inte är styrkt.

Beträffande åtalet för brott mot ordningslagen gör tingsrätten följande överväganden. Det är utrett att B agerat på det sätt som anges i gärningsbeskrivningen avseende brott mot ordningslagen. Av 5 kap 5 § andra stycket ordningslagen ska ansvar enligt första stycket samma lagrum inte dömas ut, om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken eller i annan författning. Tingsrätten finner att det aktuella kastet med flaskan, vilket nu bedöms som misshandel, enligt ordalydelsen i nyss nämnda lagrum – och mot bakgrund av principen att eventuella tveksamheter ska bedömas till fördel för den tilltalade – inte ska medföra straff enligt ordningslagen. B ska således inte dömas även för brott mot ordningslagen, utan denna gärning konsumeras av misshandelsbrottet.

Påföljd
B förekommer under fem avsnitt i belastningsregistret. Den 10 maj 2016 meddelades han tillträdesförbud avseende närmare angivna fotbollsmatcher. Den 3 februari 2017 dömdes han för framkallande av fara för annan, varvid påföljden bestämdes till dagsböter. Den 9 oktober 2017 dömdes han åter till dagsböter, denna gång för ringa narkotikabrott och ringa dopningsbrott. Den 5 december 2018 dömdes han åter för ringa dopningsbrott till dagsböter. Den 8 januari 2019 meddelades han åter tillträdesförbud avseende närmare angivna fotbollsmatcher.

Av yttrande från frivården framgår i huvudsak följande. Frivården bedömer att det föreligger ett övervakningsbehov. De behovsområden som bedöms ha samband med risken för återfall i brott förefaller möjliga att tillgodose inom ramen för en frivårdspåföljd. En dom till skyddstillsyn föreslås förenas med föreskrift om deltagande i program, strukturerade handläggarsamtal baserade på KBT samt behandlingsprogram på frivården. Insatsernas inriktning bör ske med fokus på att hantera risksituationer på ett mer konstruktivt sätt. En skyddstillsyn bedöms kunna tillföra strategier för problemlösning samt för att hantera tankemönster och känslor som kan antas ha samband med tidigare brott och aktuell händelse. B har informerats om samhällstjänst och har lämnat sitt samtycke. Han bedöms på allmänna grunder lämplig att utföra detta.

Misshandel är brott av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till fängelse. Den misshandel som B nu döms för har ett straffvärde motsvarande fängelse två månader.

Det finns i B:s fall anledning att anta att skyddstillsyn kan bidra till att han avhåller sig från fortsatt brottslighet. B har i händelse av fällande dom ställt sig positiv till att dömas till skyddstillsyn och denna påföljd framstår som den lämpligaste för honom. Hinder mot skyddstillsyn kan inte anses föreligga med hänsyn till brottslighetens art och straffvärde. B bör därför dömas till skyddstillsyn.

Skyddstillsynen bör förenas med en föreskrift om att B ska genomgå de eller de program som frivården bestämmer.

Övrigt
Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.
Försvararen och målsägandebiträdet tillerkänns begärd ersättning. B ska med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden återbetala hela denna kostnad till staten.

Fotbollssupporter kastade stolsrygg på sportfotograf

En fotbollssupporter kastade den 2 september 2018 en stolsrygg från en läktare under en fotbollsmatch mellan Hammarby IF och Djurgårdens IF i Johanneshov. En sportfotograf fick stolsryggen i huvudet och behövde uppsöka sjukvård. Fotbollssupporten har stängts av under ett halvår. Domen nedan är från Södertörns tingsrätt B 13986-18. En vecka tidigare hade en MFF-supporter medelst PET-flaska attackerat en annan sportfotograf i Malmö.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Vållande till kroppsskada, 3 kap 8 § 1 st brottsbalken 2018-09-02

Påföljd m.m.
Dagsböter 70 om 90 kr

Skadestånd
B ska betala skadestånd till A med 7 905 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 2 september 2018 till dess betalning sker

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
NB får ersättning av staten med 7 791 kr. Av beloppet avser 4 335 kr arbete, 1 898 kr tidsspillan och 1 558 kr mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten.

BEGÄRAN M.M.

Åklagaren har begärt att B ska dömas för grov misshandel alternativ vållande till kroppsskada i enlighet med gärningsbeskrivningar som framgår av domsbilaga 1.

A har begärt skadestånd av B med 17 905 kr, varav 10 000 kr avser kränkning och 7 905 kr avser ersättning för förlorad arbetsinkomst. På beloppen har begärts ränta från den 2 september 2018 till dess full betalning sker. A har preciserat att hans begäran om ersättning för förlorad arbetsinkomst framställs mot B även på civilrättslig grund. B har förnekat ansvar för brott och bestritt begäran om skadestånd. B har erkänt att han kastat en stolsrygg mot fotbollsplanen vid tillfället, men bestritt att det varit den stolsryggen som träffat målsäganden i huvudet. B har vidare invänt att han saknat uppsåt till gärningen och att han inte heller varit oaktsam. Han har preciserat att för det fall tingsrätten finner att A träffats av den stolsrygg som han kastat vidgått att han agerat oaktsamt. B har inte godtagit något belopp som skäligt. Sättet att beräkna räntan på har accepterats.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Skuld

Frågor som tingsrätten ska ta ställning till
Den första fråga som tingsrätten ska ta ställning till är om A träffades av den stolsrygg som B kastade vid tillfället. Om tingsrätten finner att så varit fallet ska tingsrätten ta ställning till om B handlade med uppsåt. Om tingsrätten finner att uppsåt inte bevisats ska tingsrätten ta ställning till om B varit oaktsam.

Följande är utrett inledningsvis
B och A var båda i olika egenskaper närvarande vid fotbollsmatchen mellan Hammarby IF och Djurgårdens IF på Tele2 Arena den 2 september 2018. B befann sig i egenskap av supporter till Djurgårdens IF på läktaren på andra etage i nära anslutning till en banderoll med texten DFG STHL-M. A befann sig i egenskap av pressfotograf på fotbollsplanens kortsida i linje nedanför det ställe som B befann sig på. Det är vidare utrett att B vid tillfället kastade en stolsrygg mot fotbollsplanen. Det är vidare utrett att det är B som syns på den övervakningsfilm och fotografier som åklagaren har åberopat. Det är utrett att A träffades av den stolsrygg som B kastade Av den övervakningsfilm som visats för rätten framgår det klart och tydligt att B befann sin på övre läktare och att A befanns sig på kortsidan av fotbollsplanen i princip nedanför B. Genom filmen är utrett att B kastade en stolsrygg mot fotbollsplanen. Vittnet BP som arbetade som polis vid tillfället har berättat att han hade uppsikt över den läktare där B befann sig på. BP har berättat att endast en stol kastades in på fotbollsplan under matchen såvitt han känner till och närmare poängterat att endast en stol kastades från den läktarsida som B befann sig på. Det har inte framkommit något skäl som gett anledning att ifrågasätta de uppgifter som BP lämnat. Sammantaget finner tingsrätten att det kan uteslutas att ingen annan stol än den som B kastat måste ha träffat A i huvudet med följd att denne fick sårskada i huvudet. Det är alltså bevisat att A träffades av den stolsrygg som B kastade vid tillfället. För att B ska kunna dömas för gärningen krävs att tingsrätten kan slå fast att han har agerat med uppsåt.

Det är inte utrett att B agerat med likgiltighetsuppsåt
Frågan är om B vid kastet insåg risken att stolsryggen kunde träffa någon i huvudet på fotbollsplanen och om B trots den insikten ändå valde att agera som han gjorde. B har berättat att han kastade stolsryggen mot fotbollsplanen och har poängterat att han inte hade för avsikt att skada någon för honom okänd person. Att B riktade kastat mot fotbollsplanen stöds av den övervakningsfilm som tingsrätten tagit del av. Det är inte riktigt utrett i målet hur många personer – utöver A – som befann sig i det område där stolsryggen kastades mot. Tingsrätten finner att B i någon grad måste ha insett att det fanns en risk för att någon kunde skadas av hans kast. Detta räcker dock inte för att tingsrätten ska med den säkerhet som krävs i brottmål slå fast att B måste ha insett risken med att stolsryggen kunde träffa någon i huvudet på fotbollsplan och att han var likgiltig inför riskens förverkligande. Bedömningen hade säkert kunnat bli annorlunda om föremålet hade kastats mot en läktare med åskådare eller en samling av personer på fotbollsplanen.

Åklagaren har åberopat B:s handlande efter kastet som stöd för påståendet om likgiltighetsuppsåt. Av övervakningsfilmen framgår utifrån B:s kroppsspråk att bedöma att han verkar beskriva kastet för andra personer i hans nära anslutning. Denna omständighet ändrar inte tingsrättens bedömning i uppsåtsfrågan.

Sammantaget finner tingsrätten att det inte är bevisat att B har agerat med s.k. likgiltighetsuppsåt. Detta leder till att åtalet för grov misshandel ska ogillas.

B har agerat oaktsamt och ska döms för vållande till kroppsskada
Det är utan tvekan på det sättet att oaktsamhet finns när någon väljer att kasta en stolsrygg mot en fotbollsplan när andra personer vistas på planen. Själva agerandet, dvs. kastet är oaktsamt. Även valet av handling, dvs. B:s beslut att faktiskt kasta en stolsrygg av hårdplast mot fotbollsplanen, är oaktsam. Det råder inte heller någon tvekan om att en naturlig följd av sådant kast kan bli att någon kan skadas av föremålet. Därtill kommer att B själv vidgått – för det fall tingsrätten finner att A träffades av den stolsrygg som han kastat – att han agerat oaktsamt.

Sammantaget finner tingsrätten att B har genom sitt oaktsamma handlande orsakat A sårskada i huvudet som inte varit ringa genom att kasta en stolsrygg in mot fotbollsplan. Han ska därför dömas för vållande till kroppsskada i enlighet med gärningsbeskrivningen.

Vad ska påföljden bestämmas till?
B förekommer under 13 avsnitt i belastningsregistret. Den gärning som B döms för har ett straffvärde om 70 stycken dagsböter. Varje dagsbot ska med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden bestämmas till 90 kr. B ska totalt betala 6 300 kr i böter.

B ska betala skadestånd till A
B har genom sitt handlande orsakat A en ekonomisk skada som har haft direkt samband med den brottsliga gärning som B gjort sig skyldig till. Han är därför skyldig att ersätta A för den skadan. A har vid huvudförhandling redovisat hur han har räknat fram sin ersättning för förlorat arbete. Det har inte framkommit någon anledning att ifrågasätta hans redovisning. Beloppet bedöms som skäligt. B ska därför betala 7 905 kr avseende förlorad arbetsinkomst till A. På beloppet ska ränta utgå från den 2 september 2018 fram till dess betalning sker. A:s begäran om ersättning för kränkning ogillas.

Övriga frågor
B ska enligt lag betala en avgift till brottsofferfonden.

Försvararen får begärd ersättning. Kostnaden ska stanna på staten.

Skiljaktig mening
Nämndemannen MH har varit skiljaktig vad gäller uppsåtsbedömning och funnit att B har agerat med s.k. likgiltighetsuppsåt varför B ska dömas för misshandel av normalgraden.

Brandman polisanmäld för misshandel av mobilfilmare

Vätskebrand med brandman

Polisanmälan lades ned samma vecka med följande motivering: Fortsatt förundersökning förväntas ej, på grund av bevisläget, leda till att brott kan styrkas. Innan man läser texten nedan ska man ha i åtanke att en fotografering eller filmning av en olycksplats inte är olaglig.

I måndags, den 21 januari, inträffade en olycka på Vedbyvägen i Söndraby, Klippan. Strax innan 21:30 kolliderade två personbilar. Utöver detta förstördes även två parkerade bilar. En kvinna fick föras till sjukhus.

Vid olyckan filmade en man händelsen medelst sin mobiltelefon. En brandman sade enligt mobilfilmaren åt honom att sluta filma och gick enligt mobilfilmaren fram och knuffade mannen.

Polisanmälan från mobilfilmaren

BROTTET

En brandman har dragit hårt i B:s arm så ihållande smärta har uppstått.

OMSTÄNDIGHETER

B gick ut på Vedbyvägen med anledning av en olycka som hade inträffat där. Han tog upp sin mobil och filmade några bilar som hade krockat. En brandman kommer då fram till B och trycker ner hans vänstra arm så att han inte ska kunna filma mer. Brandmannen försöker dra telefonen ur B:s hand och drar så hårt att B sträcker sig. B uppger att det gjorde väldigt ont när brandmannen drog och att det är en ihållande smärta.

B säger att det stod en polis bredvid B och även han hade sagt till brandmannen att sluta dra i hans arm, men att brandmannen vägrade.

VITTNE

B:s frus dotter A var med under hela händelsen.

SKADOR

Ont i armen och har sträckt nacken. B kommer uppsöka läkare under morgondagen och polisen får ta del av hans journal.

Polismannens uppgifter

Via media kom det till min kännedom att en privatperson gjort en anmälan mot en brandman vid tiden för en trafikolycka på Vedbyvägen i Klippan.

Målsäganden uppgav att en polisman sagt åt brandmannen att ”sluta dra i hans arm”, vilket inte stämmer, då det var jag som var  närvarande. Målsäganden stod på privat mark, under pågående räddningsaktion, och när han konfronterades av markägaren påstod han att han bodde där, vilket inte heller stämde.

Målsäganden uppvisade mycket dålig attityd, och då han hindrade polisens och räddningstjänstens arbete uppmanades han att lämna platsen.

Detta vägrade vederbörande, varpå han eskorterades bort av mig och brandmannen.

Målsäganden var mycket nära att bli omhändertagen, och föreföll mycket kränkt av att han inte fick göra som han ville.
Således vittnar jag om att brandmannen inte gjort något fel på platsen.