En av Magic Lanterns främste utvecklare, A1ex, har under första april släppt Magic Lantern för Canon EOS M50. I vanliga fall förknippas första april med aprilskämt men A1ex tar det ett steg längre då hans kod verkligen fungerar och överträffar folks förväntan:
Hraw är ett verktyg för att mäta sensorprestanda. Hos Github presenteras programmet av utvecklaren Ciriaco Garcia de Celis som ”Hacker’s toolkit for image sensor characterisation”.
Windows
Dynamiskt omfång
Börja med att ladda ned hraw. Aktuell version när detta inlägg skrevs är hraw-v1.1.0-win.zip. Packa upp zip-filen.
Den uppackade zip-filen innehåller tre filer: dcraw, hraw och revelator. Hitta en råfil, CR2, CRW eller DNG från din Canon tagen med ISO 100. Se till att högdagern är klippt i råfilen. Enklast är att fotografera en tänd lampa.
Lägg råfilen i samma mapp som dcraw, hraw och revelator.
Öppna kommandotolken för aktuell mapp. Tryck ned SHIFT och högerklicka på mappen, välj därefter Öppna kommandofönster här.
I kommandotolken, skriv in, om din råfil slutar på .CR2, följande:
dcraw.exe -E -4 -j -t 0 -s all råfilensnamn.CR2
Man får nu fram en pgm-fil. Canon har ett optiskt svartfält till vänster och över den bild vi vanligen ser när vi bildbehandlar. Med dcraw får man nu fram hela fältet inklusive bild. Man måste nu räkna hur många pixlar brett och högt detta fält är. I mitt fall använder jag mig av GIMP och öppnar pgm-filen i GIMP. Dra i nivåer eller kurvor för att ljusa upp pgm-filen om du inte kan se var gränsen går mellan svartfältet och den egentliga bilden. Använd därefter mätverktyget, SHIFT-M, och mät avstånden. I nederkanten i GIMP syns avståndet i pixlar.
Efter att ha räknat fram storleken på svartfältet går man över till nästa steg. För 6D är det vänstra svartfältet 72 pixlar brett och det övre fältet är 38 pixlar högt. Ersätt siffrorna nedan med vad du fått fram:
hraw.exe mskstats -i råfilensnamn_0.pgm -m 72 38 -c G
Man får nu fram ett resultat. För att hitta det dynamiska omfånget tittar man efter den del där det står DR@dinkamerasupplösning vilket motsvarar Screen hos DxOMark. Vill man jämföra med andra kameror kan man använda den andra delen där det står DR@8. Den är då nedskalad till 8 megapixlar och motsvarar en utskrift, Print. DxOMark har uppmätt en Canon EOS 6D. Välj Measurements och Dynamic Range, växla mellan Print och Screen. Med Print visas 12,11 steg och med Screen visas 11,43 steg.
Med Magic Lantern får man fram ett liknande dynamiskt omfång, vilket motsvarar Screen.
Vill man se alla kommandon man kan göra med dcraw och hraw skriver man ett av dessa ord i kommandotolken och trycker ENTER. Exempel för dcraw.
Utbränd högdager i råfilen
När man tar en bild visas, om man har ställt in det, ett histogram och högdagervarning i kamerans display. Dessa är hämtade, oavsett du fotograferar i jpg eller i råformat, från jpg-filen. Det betyder att högdagervarning du ser i kameran inte motsvarar den som finns i råfilen. Det kan skilja en hel del. Nedan visas en råfil där histogrammet nere till höger hämtats från jpg-filen. Histogrammet från jpg-filen visar att 3% av röd kanal klippt, 1% av grön och mindre än 1% av blå. Till vänster visas en vågform, som också hämtats från jpg-filen.
Canonkameror tillsammans med Magic Lantern har möjlighet att visa ett råhistogram, men utan Magic Lantern får man på sin höjd höfta. Avfotograferade bilden nedan visar ett sådant råhistogram från en Canon EOS 6D där mindre än 1% av alla tre kanaler klippt, jämfört med jpg-histogrammet ovan som visar 3% av röd kanal.
Med hraw kan man, precis som i Magic Lantern, få fram hur råfilens högdager bränt ut. Dra din råfil, DNG, CR2 eller CRW, och släpp den över filen revelator. I kommandotolken som öppnas syns hur många procent av pixlarna som är utbrända. Tryck ENTER för att stänga kommandotolken. I samma mapp kommer du nu få en tiff-fil som du kan öppna.
Röd- röd kanal utbränd
Grön- grön kanal utbränd
Blå- blå kanal utbränd
Gul- röd och grön kanal utbränd
Rosa- röd och blå kanal utbränd
Cyan – grön och blå utbränd
Vit- alla kanaler utbrända
I darktable syns råfilens utfrätta högdager efter att man stängt av modulen för vitbalans. Har råfilens färgkanal inte klippt men klipper när vitbalansmodulen åter är aktiverad kan man använda sig av Highlight reconstruction och LCh för att plocka fram struktur:
I RawTherapee kan man göra ett försök till att rekonstruera utbrända färgkanaler så länge man åtminstone har en, helst två, färgkanaler som inte har blivit utbrända.
Gillar du att fotografera makrobilder, såsom makrobilden på tomaterna ovan? Har du dessutom en systemkamera från Canon kompatibel med Magic Lantern? Då ska du läsa vidare eftersom det här kommer att underlätta din fotografering.
Fokusstackning
Vanligtvis när man fotograferar bländar man ned för att få ett långt skärpedjup. Men vad gör man om man inte får det trots att man använder den minsta bländare man kan använda? Och hur bär man sig åt för att undgå att få tydlig och störande diffraktion? Svaret är fokusstackning. Bilden på tomaterna ovan består inte av en bild utan av 90 sammansatta bilder, alla fotograferade med bländare 5,6 för att få så bra skärpa och så litet diffraktion som möjligt. Fokusstackning innebär att man tar flera bilder men flyttar fokusen litet grand mellan varje bild. Därefter lägger man i datorn ihop bilderna till en enda bild.
Sätt att fokusstacka på:
Manuellt – Vilket innebär att du själv vrider på fokuseringreglaget på objektivet. Tar lång tid, är tråkigt och du riskerar att förskjuta bilden när du tar tag i kameran.
Via datorstyrd rigg – Man kan använda objektiv utan autofokus och det är inte lika tråkigt som att manuellt sitta med det.
Via mjukvara i dator – Är man hemma är kanske detta en behändig metod. Fungerar enbart tillsammans med objektiv som har autofokus.
Via Magic Lantern till Canon – Man behöver enbart kamera och programvara. Ingen dator eller läsplatta att ha med och priset är 0 kr. Fungerar enbart tillsammans med objektiv som har autofokus.
Till tomatbilden använde jag Magic Lantern. Kika vidare här för att installera Magic Lantern. Nedan visar jag kameramenyn från min Canon EOS 6D tillsammans med Magic Lantern och dess modul Focus Stacking.
I menyn har jag inställt att objektivet ska flytta sig ett autofokussteg per bild och jag har använt 100 förflyttningar till 101 bilder. Nedan syns två av de 101 bilderna:
Fördelen med den större bländaren är inte bara att diffraktionen inte blir lika påtaglig. Sensordamm syns inte och inte heller behöver jag köra mina blixtar på full effekt. Att använda Magic Lantern innebär bara några minuters ansträngning. Någonting som skulle kunna ta en timme istället för hand.
Bearbetning i datorn
Jag låter denna punkt enbart bli någonting jag nämner i förbifart. Jag fixar till alla bilder i min råkonverterare, t.ex. Darktable. Eftersom jag har Linux som operativsystem använder jag för att slå samman bilderna från Darktable ZereneStackar. Det finns inte mycket annat till Linux. Använder du dig av Windows eller OS X finns det flertalet andra program att välja mellan.
Skillnad mellan att stacka och att blända ned
Nedan visar jag bildexempel på stackad bild och på en bild från en exponering. Den fokusstackade bilden består av 90 exponeringar och har bländare 5,6. Den undre bilden består av en exponering och har bländare 32. Den med en exponering har ljuset från mina blixtar inte räckt till. Därav den extra mängd brus som bilden uppvisar.
Canon släppte en gång i tiden tillsammans med 1D III och 1Ds III ett krypteringsprogram. OSK-E3 kallades det och kunde kryptera bilderna innan dessa sparades på minneskortet. OSK-E3 kunde inte bara kryptera utan även verifiera om en bild hade blivit manipulerad. Verifieringen knäcktes av ett ryskt säkerhetsföretag och Canon skrotade i tysthet sitt krypterings- och verifieringsprogram. Med det sagt knäckes aldrig krypteringen men programmet går hur som helst inte att få tag på längre.
Annat alternativ
Via Magic Lantern skapade utvecklaren g3gg0 en experimentell modul vid namn io_crypt för att kryptera råfiler, även om filer i jpg-format också verkar att fungera. För kamerorna 7D, 5D III, 60D, 600D, 650D ska io_crypt kunna användas ihop med. Jag testade på min 7D med lyckat resultat för RSA medan passworddelen fallerade. Min 6D klarade inte alls av att ladda modulen.
Du kan ladda ned modulen till Magic Lantern och lägga den bland de andra modulerna i kameran. För att först installera Magic Lantern och kunna aktivera modulen, se fotokursen om Dual ISO.
När modulen är aktiverad, skrolla till menyn Shoot och ändra Encryption mode till RSA. Gå längre ned och välj Create RSA Key. Att generera en RSA-nyckel på 4096 bitar tar lång tid. Mer än tio minuter. Och när man väl fotograferar tar varje bild mer än en halv minut på sig att sparas till minneskortet om man använder högsta säkerhetsinställning med nyckelstorlek på 4096 bitar. Att fotografera 20 bilder på raken kommer alltså ta litet mer än tio minuter på sig för kameran att spara. Den gyllene medelvägen kanske då i stället kan bli 2048 bitar?
Hur som helst, när du genererat RSA-nyckeln kommer du att finna den i din DATA-mapp på minneskortet, se bild nedan:
Se till att du kopierar IO_CRYPT.KEY och lägg den i din mapp på datorn. Se även till att du helt raderar IO_CRYPT.KEY från ditt minneskort för att ingen med tillgång till minneskortet ska kunna extrahera nyckeln. Det kan man göra genom att skriva över minneskortet eller fylla det helt med bilder och hoppas att någon bild lägger sig ovanpå den raderade nyckelfilens plats. Formatera sedan efteråt i kameran.
Om du tittar på bilden ovan ser du även en fil som heter IO_CRYPT.PUB. Den behövs för att kameran ska kunna kryptera dina bilder och är en publik nyckel. Radera inte den.
Hur krypterade bilder ser ut i kameran syns på bilden nedan. Bilder som sparas som krypterade kommer att synas i kamerans visningsbuffert tills man startar om kameran. Visningsbufferten rymmer färre än tio bilder, så fotograferar man fler bilder än så utan att avstänga kameran kommer de tidigaste bilder man tagit inte längre att synas.
När du har fotograferat färdigt och och satt dig framför datorn, i mitt fall i Linux eftersom jag inte kompilerat koden till Windows, behöver jag i en mapp ha de krypterade råfilerna, nyckelfilen IO_CRYPT.KEY och programmet io_decrypt för att dekryptera mina bilder.
För enstaka filer kan man i Linux öppna terminalen i samma mapp och köra:
$ ./io_decrypt filens-namn.CR2
Eller:
$ ./io_decrypt filens-namn.CR2 nytt-namn.CR2
För att dekryptera flera bilder behöver man skapa en bash-fil som ser ut som följande:
#!/bin/bash
for i in *.CR2
do
./io_decrypt $i /home/din-användare/krypterat/decrypt/$i
done
Därefter öppnar man terminalen i samma mapp och kör:
$ ./bash-filens-namn
Var inlägget intressant? Jag har mer Canonrelaterade inlägg, se vidare:
