Hänt-journalist blev smygfilmad på stranden

Solnedgång vid Råbocka

Hänt-journalisten Johanna Bladh publicerade den 14 juli på sin Instagram att hon blivit smygfilmad av en man i 50-årsåldern. Mannen ska ha solat bredvid henne och riggat en GoPro under dennes kläder. När mannen gick för att bada kom en kvinna fram till Johanna Bladh och berättade att hon misstänkte att mannen bredvid filmat henne. Johanna Bladh plockade bort mannens kläder, hittat actionfilmkameran och sett att hon varit dess motiv.

När mannen återvände från vattnet konfronterade hon honom varvid han snabbt avvek. Enligt kommentarerna på hennes Instagramkonto ska hon dock ha tagit mannens minneskort. Johanna Bladhs händelsebeskrivning har fått stor medial uppmärksamhet hos hennes två tidigare arbetsplatser Expressen och BLT.

Även TV4, Sveriges Radio, Baaam och norska TV2 publicerade händelsebeskrivningen.

Enligt Expressen gick Johanna Bladh därefter till polisstationen för att anmäla händelsen men fick där svar att inget brott hade begåtts.

”Jag blev verkligen upprörd när jag kom till stationen och inte kunde anmäla honom för något. Jag började nästan gråta, säger hon och fortsätter:

– Det är alltså helt lagligt för honom att gå omkring och filma unga kvinnor och ha som runkmaterial. Det finns inget skydd för kvinnor mot det i det offentliga rummet.”

Ett annat citat från hennes Instagram lyder:

”Jag mår illa. Hur ofta händer detta på stränder jag trodde en kvinna kunde känna sig trygg på? Hur många har han filmat innan mig?

Från Baaam:

”Det är alltså inte olagligt i Sverige att smygfilma någon. Polisen sa att eftersom stranden är en offentlig plats borde jag ha kunnat räkna med att jag kan bli filmad om jag lägger mig där och solar. Det är helt sjukt, så borde det inte få gå till, säger hon.”

Själv publicerat smygtagen strandbild

Som tidigare nämnt jobbar Johanna Bladh på Hänt och har själv för 1½ år sedan publicerat en smygtagen strandbild på Kenza Zouiten och Aleks Subosic. Att efter det fråga sig hur ofta detta händer, att hon trodde kvinnor skulle kunna känna sig trygga och fråga sig varför det är lagligt ter sig märkligt.

Svensk lagstiftning

I svensk lagstiftning finns inget speciellt hinder för att fotografera andra människor som uppehåller sig på allmän plats. Högsta domstolen har efter att en man fört upp en telefon och fotograferat under en kjol på en kvinna avgjort att mannen enbart dömdes för sexuellt ofredande p.g.a. att han varit i kvinnans omedelbara närhet med sin hand.

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar.”

För att någonting ska rubriceras ofredande, och då med hänvisning till ofredande genom hänsynslöst beteende, krävs att  att den kan anses utgöra en kännbar fridskränkning. Ofta krävs upprepade handlingar eller att man fysiskt tar tag i personen. Exempelvis i Malmö fotograferade en 71-årig man barn en halvmeter ifrån sig. Polis tog mannens kamera i beslag. Den allmänna handlingen i ärende 1200-K111829-10 visar att utredningen nedlagts eftersom brott inte kunnat styrkas.

2013 tillkom den nya lagstiftningen kränkande fotografering. Namnet till trots har den inget med smygfotografering på allmän plats att göra. Många missuppfattar lagen och även poliser gör det, exempelvis vid Ribersborgsstranden i Malmö förra året.

Kameraövervakning?

Mannen lämnade sin GoPro i gång medan mannen badade. Det skulle alltså kunna röra sig om olovlig kameraövervakning eftersom mannen inte hanterat kameran på plats.

I lagstiftningen för aktuell tidpunkt nämns att den ska vara uppsatt vilket kräver en viss varaktighet. En kamera som endast används helt kortvarigt är därmed inte en övervakningskamera som omfattas av lagen. Augusti 2018 har kameraövervakningslagen ersatts med kamerabevakningslagen.

När är man skyddad?

Vid bildspridning skyddas man av dataskyddsförordningen, GDPR, och lagtexten om olaga integritetsintrång.

Stora delar ur GDPR ska inte tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Dessutom ska inte GDPR tillämpas alls vid konflikt med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De med utgivningsbevis behöver alltså inte tänka på GDPR.

I texten om olaga integritetsintrång får man inte sprida en bild på någons nakna eller eller delvis nakna kropp om spridningen är ägnad att allvarligt skada den som bilden rör.