Verktyg för att beivra närgången olycksfotografering

Trafikolycka

Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.

Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.

Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.

Vilka verktyg finns i stället?

Ofredande

I brottsbalken 4 kap. 7 § står det

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.

Lag om skydd mot olyckor

Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 §  står det:

”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:

”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”

Sabotage mot blåljusverksamhet

”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd
döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”

I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.

”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Publicering av bilder från luftfarkost ett öppet mål

Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.

Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.

Barn fälls i hovrätten efter att ha fotat Högkvarteret

Två barn som friats i Stockholms tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt fälles 2022-01-25 i Svea hovrätt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för T

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att T döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. T åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. EH får ersättning av staten med 8 083 kr, varav 5 047 kr avser arbete, 1 320 kr tidsspillan, 100 kr utlägg och 1 616 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för E

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att E döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. E åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. SS får ersättning av staten med 4 488 kr, varav 3 590 kr avser arbete och 898 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma T och E för olovlig avbildning av skyddsobjekt och bestämma påföljden till dagsböter.

T och E har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att T och E har avbildat skyddsobjektet på det sätt som åklagaren påstått. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är i strid med skyddslagen – att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Som anges i tingsrättens skiljaktiga mening krävs det ingen kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Enligt hovrättens bedömning har T och E i vart fall agerat med sådan oaktsamhet som krävs för straffansvar. Åtalet är därför styrkt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Eftersom de tilltalade döms för brott med fängelse i straffskalan ska de också betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Fotade skyddsobjekt med avbildningsförbud – hänvisar till prejudikat

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet.

2015 meddelade Högsta domstolen att man, om syftet är att publicera, kan stödja sig på anskaffarfriheten och därmed trumfa skyddslagen. Den före detta yrkesofficeren hänvisade därmed till Högsta domstolens prejudikat. Luckan i lagtexten kommer förmodligen täppas till 2023 med ny lagstiftning. 2022-02-09 förkunnade Skaraborgs tingsrätt en fällande dom mot mannen. Även hovrätten fällde mannen, men sänkte dagsböterna.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

Nedan är delar ur förundersökningen.

Polisanmälan

INLEDNING
Militärpolisen K 3 får via medarbetare kännedom om att B har publicerat bilder av ett skyddsobjekt på olika Facebook-sidor.

BROTT
B misstänks för BROTT MOT SKYDDSLAGEN 7§, AVBILDNINGSFÖRBUD.

HÄNDELSE
Anställd vid Försvarsmakten ser 21-03-30 på Facebook att B publicerat nytagen bild av F 6 (Flottiljområdet Karlsborg) som är ett av Försvarsmaktens skyddsobjekt. Den anställde gör Militärpolisen vid K 3 uppmärksam på detta och tar skärmbilder av denna bild samt kommentarer till denna. Bilderna återfinns i fotobilaga.

Efter påpekan om det olämpliga i att publicera bilder på skyddsobjekt på sociala medier så tas bilden bort men publiceras sedan på ytterligare en Facebook-sida. I kommentarer till bilderna på Facebook så säger sig B ha utverkat tillstånd att fotografera skyddsobjektet. Vid kontakt med säkerhetschef på regementet så visar det sig att något sådant tillstånd inte finns. I en kommentar så säger B sig även veta att det råder fotoförbud på platsen.

Militärpolisen kontrollerar sina övervakningssystem och kan 2021-03-30 på en av kamerorna se B ståendes invid skyddsobjektet med vad som ser ut som en mobiltelefon i handen. Bild från detta återfinns i fotobilaga.

I direkt anslutning till den plats finns en stor skylt där det klart framgår att det är ett skyddsobjekt samt att det råder förbud mot avbildning av detta. Bild återfinns i fotobilaga.

ÖVRIGT
Foton enligt bilaga. Karta finns i fotobilaga. Filmsekvens från händelse finns tillgänglig hos Militärpolisen i Karlsborg. Ingen kontakt med Förundersökningsledare har tagits.

Förhör med B 2021-04-27

Före förhöret delgavs B sin rätt att ha försvarare med vid förhöret, rätt till offentlig försvarare och att han då kan behöva betala hela eller delar av försvarskostnaden vid fällande dom, att han inte behöver yttra sig vid förhöret samt förenklad delgivning. B informerades om att DNA prov, saliv, ska tas efter förhöret,

Du är misstänkt för brott mot skyddslagen § 7 genom att ha fotograferat ett skyddsobjekt där avbildningsförbud råder och lagt ut bilden på Facebook och sedan har den bilden delats till ytterligare en sida på Facebook. Fotot är taget in vid vakten på gamla F6 där man bland annat ser en del av gamla brandstationen till vänster. Det var 2021-03-30 kl 15.49.

Jag förnekar brottet.
Anledningen är att jag tagit bilden för publicering. Enligt en dom i Högsta domstolen så får man göra det.
Jag har med en utskrift från Försvarsmakten där de skriver om den domen. Jag tror den heter Skyddslagen 2010:103. Jag hittade den på nätet och den är inlagd av Försvarsmakten. Den vill jag lägga till i utredningen.

Jag tog bilden och lade ut den på en Facebook sida för gamla F6 anställda. Jag ville visa dem hur det ser ut där nu. Bilden visar den rivna matsalen, att två gamla trähus är rivna samt lite av fasaden på gamla brandstationen som syns till vänster i bilden. Jag stod utanför grinden och fotograferade.

Jag har jobbat i Försvarsmakten många år och då även på F6. Jag jobbade på F6 området för ca tre år sedan när jag gick i pension.
Jag vet att det är ett skyddsområde men jag vet också vad som är skyddsvärt på området eftersom jag jobbat där nyligen.
Jag bedömer inte de rivna byggnaderna är skyddsvärda på något sätt.
Jag hade inte tagit bilden om jag bedömt det som skyddsvärt. Det är en riven matsal och två rivna skolbyggnader.
Jag bedömer att ingen skada skett genom att jag visat bilderna för de som jobbat på området tidigare.

När det är besöksdagar så får man fotografera hur mycket som helst.

Det var någon annan som delade till den andra sidan på Facebook.

Om jag vill ha försvarare vid rättegång tar jag ställning till senare.

DNA-prov tänker jag inte gå med på att lämna. Angående topsning som Polisen håller på med har fått kritik från JO om att det görs för ofta och även i ärenden där det inte tillför något. Jag anser att det inte tillför något i det här ärendet.

Post till mig ska skickas till adressen i Karlsborg och inte till Stockholm.

Uppläst i konceptform och godkänt.

Fågelfotograf dömdes till 50 dagsböter för att ha fotat stridsledningscentral

En fågelfotograf tog bilder på fåglar i närheten av ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han blev upptäckt av militär och fick sitt minneskort beslagtaget. Uppsala tingsrätt dömde honom den 18 januari till 50 dagsböter om 990 kr.

I domen står det skyddsområde. Skyddsområde upphörde 31 december 2011 och tingsrätten måste mena skyddsobjekt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2021-05-04

Påföljd m.m.
Dagsböter 50 om 990 kr

Förverkande och beslag
I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat och åberopat bevisning enligt bilaga 1.

B har under handläggningen i målet vidgått de faktiska omständigheterna men, som det får förstås, bestritt ansvar och gjort gällande att han var omedveten om att det rörde sig om ett skyddsområde. Målet har med stöd av 45 kap. 10 a § rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling.

DOMSKÄL

Det är utrett att B på den tid och plats som åklagaren gjort gällande har brutit mot ett förbud att avbilda skyddsobjekt genom att fotografera. Frågan som tingsrätten har att ta ställning till är om han ska anses ha begått gärningen av oaktsamhet.

B har uppgett att han saknade kännedom om att det rörde sig om ett skyddsområde. Han var i området för att fotografera fåglar, och när han parkerade såg han inga skyltar som förklarade att det var ett skyddsområde. Det var först när han såg den gula skylten vid bron som han förstod att så var fallet. Han vände då tillbaka till sin bil. Majoriteten av fotografierna tog han därför innan han insåg att det var ett skyddsområde.

Som framgår av utredningen och B:s egna uppgifter har åtminstone en del av fotografierna tagits efter att han hade uppmärksammats av skylten vid bron om att området var ett skyddsområde. Tingsrätten finner därför visat att han i vart fall därefter förfarit oaktsamt genom att ta ytterligare fotografier. B ska därför dömas för brott. Gärningen ska bedömas på det sätt som åklagaren har gjort.

Påföljden bestäms till dagsböter.

Åklagarens förverkandeyrkande är lagligen grundat och ska bifallas.

Avgiften till brottsofferfonden följer av lag.

Maria Sveland polisanmäld för rättegångsfoto

Vågskål

Svenska Dagbladet (betalvägg) var först med nyheten om att journalisten och debattören Maria Sveland misstänkts ha fotat under en pågående rättegång och för att ha spridit bilden på sitt Instagramkonto. Även SVT har skrivit om händelsen. Bilden togs efter att det uppmärksammats bort från Instagram.

Det är inte lagligt att fotografera under en pågående förhandling i en rättssal. Inte heller är det lagligt att senare sprida bilden i ett medium som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Facebook skriver Maria Sveland följande i ett svar angående anklagelsen:

”Jag var där liksom jag närvarat på flera andra förtalsrättegångar senaste åren och skrev om det på mitt instagram. Jag har dock inte -som påstås – tagit någon bild från rättegången utan illustrerade inlägget med en bild jag hittade på nätet (googla ”rättegång” får ni se hur många bilder från rättssalar som dyker upp!)”

Hon har till Medieombudsmannen anmält (betalvägg) medier som namnpublicerat henne.

Ur polisanmälan:

Enligt det anonyma e-tipset deltog den misstänkta personen som åhörare i huvudförhandlingen för mål B4666-19 i Stockholms tingsrätt den 11 maj 2021. Under förhandlingen fotograferade den misstänkta personen inne i rättssalen och lade sedan upp bilden på sitt Instagramkonto som har ca 17 000 följare. På bilden syns tydligt målsägande, målsägandebiträde, nämndemän, ordförande och protokollförare.

IVO-anmäld efter att ha fotat amputerade kroppsdelar

En sjuksköterska som gjort sin praktik vid Sundsvalls länssjukhus har anmälts till Inspektion för vård och omsorg efter att det framkommit att hon med sin mobiltelefon vid operationer fotograferat amputerade kroppsdelar. Kvinnan är förutom anmälan till IVO även polisanmäld.

Utdrag ur enhetschefens anmälan

Torsdag eftermiddag, den 14/ 10, fick min chefskollega veta att det varit en incident där studenten fotograferat ett bortopererat bröst när preparatet nålades fast på en platta. Operatören hade då sagt till studenten att man inte får göra så och att hon skulle ta bort bilden vilket hon sa att hon skulle.

Fredagen den 15/ 10 var min chefskollega ledig så då talade jag med vår huvudhandledare kring händelsen och jag ringde också till berörda kollegor som varit med på salen för att utreda vad som hänt.

Den aktuella kirurgen upplever att studenten tagit ett kort på bröstpreparatet med sin privata mobiltelefon men att hon lovat att ta bort fotot. Om detta sedan skett är inget kirurgen vet. Undersköterskan som var på salen såg dock att fotografiet inte omedelbart raderades. När studenten satt vid datorn inne på salen så såg undersköterskan att hon kollade på fotografiet på sin telefon och zoomade in på delar av fotografiet. Undersköterskan såg även att patientens ID-uppgifter (namn och personnummer) syntes på fotografiet tillsammans med det bortopererade bröstet. Undersköterskan sa då åt studenten att radera fotografiet varav hon fick till svar att ”jamen jag ska göra det”.

Den ansvariga anestesisjuksköterskan uppfattade inte denna situation men däremot så sa hon att studenten tog ett kort, med sin privata mobiltelefon, på en lårbensamputation veckan innan. Då tog studenten kort på den amputerade kroppsdelen. När anestesisjuksköterskan då frågade vad hon skulle med det kortet till så fick hon till svar att hon skulle skicka den till sin man som är apotekare men som ångrar att han inte läste till läkare.

Fredagen den 15/ 10 försökte studenten nå vår huvudhandledare men när jag ringde upp henne så förnekade hon först att hon hade tagit något kort. När jag sa att jag vet att hon tog kort på ett bortopererat bröst så erkände hon detta men sa att hon omedelbart raderade bilden när hon sades till (vilket enligt undersköterskans uppgifter inte stämmer). Studenten sa då också att hon vid ytterligare ett tillfälle ska ha tagit kort på en sena vid en senoperation men att hon då ska ha bett om godkännande till någon på salen (oklart vilken) och att hon sedan ska ha tagit fotografiet. Jag har inte kunnat utröna vilken dag detta skedde och vilka hon var med. Jag har dock svårt att se att någon ska ge sitt godkännande till att en student tar ett kort under pågående operation med sin privata telefon. Även om någon gett det godkännandet så bör studenten vara medveten om att det inte är etiskt att göra det på en sövd patient som inte själv kan ge sitt godkännande. Och även om patienten skulle vara vaken och ger sitt godkännande så bör student en vara medveten om att patienten är i en beroendeställning och därmed kan ha svårt att säga nej vilket återigen gör det olämpligt.

Utdrag ur sjuksköterskans yttrande

Inledning

Det framgår av anmälan att jag mellan den 5 och 12 oktober 2021 ska ha fotograferat:

(1) amputerad kroppsdel vid lårbensamputation
(2) ett bortopererat bröst när preparatet nålades fast på en platta
(3) sena vid senoperation

Det är ovanstående jag i denna text önskar att förtydliga med detta yttrande.

Händelseförlopp

Min tid som anestesispecialistsjuksköterskestudent vid Umeå Universitet och under verksamhetsförlagd utbildning på Sundsvalls sjukhus operation gick bra. Jag visade stort intresse att lära mig så mycket som möjligt om anestesiologisk omvårdnad. I operationssalen var alltid stämningen både trevlig och skämtsam. Vid de två (2) tillfällen som jag fotograferade i operationssalen (lårben samt sena) skedde detta öppet och utan tillsägelse eller påminnelse om eventuellt förbud mot fotografering på sjukhuset eller i operationssalen, från personalen. Jag vill understryka att fotot vid lårbensamputationen inte togs på amputerat lårben utan i förberedelsestadie, jag lämnade operationssalen innan operationen var färdig p.g.a att min arbetsdag var slut. Vid sista, tredje tillfället uttryckte en läkare att ”jag hoppas verkligen inte att du lägger upp det där på några sociala medier” vilket jag genast svarade på med att det inte var min avsikt. Jag raderade också omedelbart fotografiet samt visade aktuell personal min mobiltelefon samt bläddrade igenom bilder för att bevisa att bilden var borta, utan visat intresse från aktuell personal. Fotografi på bortopererad sena togs efter jag frågat operatören om tillåtelse- och fick detta.

Sundsvalls sjukhus inställning till fotograferande i operationssalen och/eller på sjukhuset upplevs otydligt med anledning av uttalandet från läkare som kan antyda att fotografier får tas- men ej spridas liksom operatörens uttalande om att fotografera gick bra. I Kursplan för aktuell kurs framgår:

”Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt.” (Umeå Universitet, 2021)

Ovanstående bidrar till fundersamhet kring huruvida mitt förhållningssätt riskerat- eller försatt patient i skada, eftersom anmälan upprättats först flera dagar efter aktuell händelse utan försök till- eller tagen kontakt med mig varken vid tidpunkt för händelse, eller i efterförloppet.

Sammanfattning

Jag ångrar mig djupt och inser risken för upplevd kränkning ur patientperspektiv. Jag hade aldrig ont uppsåt för mina handlingar. Vare sig identitet- eller personkaraktäristika har fotograferats och inget fotografi har spridits på sociala medier. Jag är tidigare ostraffad och har under mina 13 år som sjuksköterska aldrig förekommit i någon form av avvikelse- eller utredning. Jag är en bra sjuksköterska, har alltid varit en uppskattad kollega- samt medarbetare med goda referenser från arbetsgivare.

Hanteringen av händelsen lämnade mig rättslös. Ingen på Sundsvalls sjukhus har kontaktat mig vare sig i anknytning till det inträffade- eller i efterförloppet samtidigt som de pratat med media om det inträffade. Konsekvenserna från hanteringen av detta ärende har för mig inneburit —————————————— med —————— första tiden efter, ekonomiskt- och psykiskt lidande för hela min familj liksom sjukvårdens förlust av en anestesispecialistsjuksköterska som också innebar uppsägning av avtalad tjänst efter utbildning på Danderyds sjukhus och återbetalning av den studielön jag givits.

Avslutningsvis ser jag utrymme för gemensamma lärdomar av detta ärende. Förutom den bristande hanteringen av detta ärende från såväl Sundsvalls sjukhus som för Umeå Universitet så finns exempelvis förbättringspotential gällande förtydligande kring de ordningsregler som jag i efterförloppet fått kännedom om att Sundsvall sjukhus har (som gäller för Region Västernorrland lokaler). Det är en ytterst liten skylt om ordningsregler på anslagstavlan vid huvudentrén som går de flesta obemärkta förbi. En tydlig skylt vid operationssalar liksom tydlig information vid nyanställningar- och för studenter som ska göra verksamhetsförlagd utbildning upplevs fördelaktigt. Sociala medier bidrar i dag till en gränsförskjutande upplevelse av informationsspridning som kan påverka omdömet kring information- och bilder som kan användas för exempelvis kunskapsutbyte, oberoende av bakomliggande intentioner. Jag har efter denna händelse själv bevittnat- och påtalat denna gränsförskjutning i min yrkesroll som specialistsjuksköterska i ambulanssjukvården där den generella uppfattningen upplevs vara att så länge bilder inte kan härledas till identitet och/eller sprids vidare i sociala medier, så är fotograferande inte otillåtet. Det finns således ett generellt behov av förtydligande kring detta ämne liksom översyn av hanteringen av inträffade händelser.

Filmning på vårdcentral blev ”kränkande fotografering” på Twitter och i tidning

”Tumult när vaccinmotståndare bröt sig in på vårdcentral i Västerås” skrev SVT den 23 september 2021 efter att vaccinmotståndare intervjuat ungdomar vid en vaccinmottagning.

Polisen upprättade följande notis:

”23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås

Flera personer misstänks för olaga intrång och ofredande. Polis beordras till en vaccinationslokal i Kopparlunden med anledning av en en demonstration. På plats får patrull uppgifter om att fem personer, män och kvinnor i 50-75-årsåldern, tagit sig in i lokalen.

En av personerna, en kvinna i 70-årsåldern, bedöms uppträda ordningsstörande och omhändertas med stöd av polislagens paragraf 13.

I samband med ingripandet skadar sig en polis i handen och tvingas uppsöka sjukvård. Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Anmälningar gällande olaga intrång och ofredande kommer att skrivas.”

Samma dag gick man från Polismyndigheten ut på Twitter och skrev:

23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås Flera personer misstänks för olaga intrång och kränkande fotografering.

Läkartidningen skrev:

”Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Därtill har polisanmälningar gjorts om olaga intrång, kränkande fotografering och ofredande.”

Ur polisanmälan

Fritext

Polis kallades till platsen för vaccination vid Kopparlunden Legeringsgatan i Västerås med anledning av att obehöriga personer trängt sig in eller var på väg in för att störa vaccinationsverksamheten. Dessa misstänkta har även filmat och fotograferat i lokalerna trots förbud mot detta samt tillsägelse från personal och väktare på plats.

Brottet

Ofredande genom fotografering/filmning av privatpersoner i lokal där vaccination utförs.

Olaga intrång i lokalen där de ej har tillträde.

Vad är kränkande fotografering?

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. 

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

Kränkande fotograferingen ska ske dolt för den drabbade. Att man inte gillar att bli fotograferad eller eller att man har ett lokalt fotoförbud har ingenting med kränkande fotografering att göra. Enligt Brottsförebyggande rådet är maktutövning den vanligaste orsaken till kränkande fotografering:

”Fotograferingen kan vara ett sätt att trakassera en ex­partner, mobba en klasskamrat eller förstärka ett pågående sexuellt övergrepp. Interaktionen kan också bestå i att gärnings­personen efteråt försöker utpressa den fotograferade personen genom hot om att sprida avklädda bilder och ge målsägaren ”dåligt rykte”. Fotograferingen kan också motiveras av att en gärningsperson vill sprida bilderna till sina vänner, och på så sätt få status bland dem.”

En film från tillfället med vårdcentralen släpptes och vid 04:40 bör händelsen med filmningen visas. Ingenting där visar någonting som skulle kunna vara i närheten av kränkande fotografering.

Fotografering vid vårdcentraler, vad gäller?

2011 kom Sveriges kommuner och Landsting fram till att man får ha generella förbud mot ljud- och bildupptagningar på sjukhus. Man skrev att privatpersoner som filmar andra kunde vid publicering begränsas med den dåvarande personuppgiftslagen. Den ersattes 2018 med dataskyddsförordningen.

Vad konsekvensen att som privatperson filma och fotografera inne på sjukhus där fotoförbud råder står det mindre om, utan det får i så fall gå som olaga intrång om man kvarhåller sig där man inte har rätt att befinna sig. Precis som det står i polisanmälan.