Reklamfotograf döms för sexbrott mot barn

Vågskål

En reklamfotograf och tidigare kameraambassadör i Stockholmsområdet dömdes 2022-05-25 vid Attunda tingsrätt för barnpornografibrott och utnyttjande av barn för sexuell posering. Fotografen har överklagat till Svea hovrätt.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p brottsbalken i sin lydelse före 1 maj 2020 2014-08-29 — 2014-10-04 (2 tillfällen)
2. Utnyttjande av barn för sexuell posering, 6 kap 8 § 2 st brottsbalken 2014-08-29 — 2014-10-04 (2 tillfällen)

Påföljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsböter 130 om 240 kr Lagrum som åberopas 34 kap 1 § 1 st brottsbalken 34 kap 2 § brottsbalken

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till Sekretess AA med 15 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 4 oktober 2014 till dess betalning sker.
2. B ska betala skadestånd till Sekretess BA med 25 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 4 oktober 2014 till dess betalning sker.

Förverkande och beslag
1. I beslag tagna hårddiskar och dator förklaras förverkade. Beslagen ska bestå (Polisregion Stockholm, beslagsnummer 2017-5000-BG104363, punkterna 2, 3 och 7).
2. I beslag tagna mobiltelefon och datorer förklaras förverkade. Beslagen ska bestå.

Sekretess
1. Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som har lagts fram vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandena AA:s och BA:s identiteter. Det innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteterna går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska vara tillämplig på identitetsuppgifterna i partsbilagorna till denna dom.
2. Sekretessbestämmelsen i 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifterna i journalanteckningarna i aktbil. 47 som har lagts fram vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.
3. Sekretessbestämmelserna i 18 kap. 15 § och 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämpliga på uppgifterna i de bilder som har lagts fram vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
1. JS får ersättning av staten med 50 583 kr. Av beloppet avser 38 213 kr arbete, 1 650 kr tidsspillan, 603 kr utlägg och 10 117 kr mervärdesskatt.
2. TB får ersättning av staten med 44 568 kr. Av beloppet avser 25 350 kr arbete, 10 230 kr tidsspillan, 74 kr utlägg och 8 914 kr mervärdesskatt.
3. KL får ersättning av staten med 58 949 kr. Av beloppet avser 42 539 kr arbete, 4 620 kr tidsspillan och 11 790 kr mervärdesskatt.
4. B ska betala 154 100 kr av kostnaderna för målsägandebiträdena och försvararen till staten.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för barnpornografibrott (16 kap. 10 a § 1 st. 3 p brottsbalken i sin lydelse före den 1 maj 2020) och utnyttjande av barn för sexuell posering (6 kap. 8 § 2 st. brottsbalken) enligt följande gärningsbeskrivningar.

Åtalspunkt 1 – barnpornografibrott
B har skildrat NN4, som vid tillfällena var under 18 år, i 293 barnpornografiska bilder. Det hände mellan den 29 augusti 2014 och den 4 oktober 2014 bland annat på xgatan 4, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 2 – utnyttjande av barn för sexuell posering
B har främjat eller utnyttjat att NN4, som vid tillfällena var 15 år, utfört sexuell posering vid 293 tillfällen. Poseringen har varit ägnad att skada målsägandens hälsa och utveckling. Det hände mellan den 29 augusti 2014 och den 4 oktober 2014 bland annat på xgatan 4, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt. Han hade i vart fall skälig anledning att anta att målsäganden var under 18 år.

Åtalspunkt 3 – barnpornografibrott
B har skildrat NN5, som vid tillfällena var under 18 år, i 247 barnpornografiska bilder. Det hände mellan den 29 augusti 2014 och den 4 oktober 2014 bland annat på xgatan 4, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 4 – utnyttjande av barn för sexuell posering
B har främjat eller utnyttjat att NN5, som vid tillfällena var 14 år, utfört sexuell posering vid 247 tillfällen. Det hände mellan den 29 augusti 2014 och den 4 oktober 2014 bland annat på xgatan 4, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt. Han hade i vart fall skälig anledning att anta att målsäganden var under 15 år.

Åklagaren har även yrkat att i beslag tagna externa hårddiskar, datorer och mobiltelefon innehållande barnpornografiskt material ska förverkas från B.

Sekretess BA (NN 4), som biträtt åtalet, har yrkat att B ska betala 35 000 kr i skadestånd och ränta på beloppet från den 4 oktober 2014 till dess betalning sker. Av beloppet avser 25 000 kr kränkning och 10 000 kr sveda och värk.

Sekretess AA (NN 5), som biträtt åtalet, har yrkat att B ska betala 25 000 kr i skadestånd och ränta på beloppet från den 29 augusti 2014 till dess betalning sker. Beloppet avser kränkning.

B har erkänt gärningarna. Han har uppgett att han i och för sig trodde att målsägandena var 18 år eller äldre vid tidpunkten för gärningarna, men har medgett likgiltighetsuppsåt vad gäller gärningarna i åtalspunkterna 1 och 3 samt att han i och för sig haft skälig anledning att anta att målsägandena var under 18 år när det gäller gärningarna i åtalspunkterna 2 och 4 och att han beträffande dessa gärningar därför ska dömas för oaktsamt utnyttjande av barn för sexuell posering. Han har inte haft något att invända mot förverkandeyrkandena.

Beträffande Sekretess BA:s skadeståndsyrkande har B medgett att betala 10 000 kr i skadestånd för kränkning, men motsatt sig skadeståndsyrkandet vad gäller sveda och värk. Han har vidare motsatt sig sättet att beräkna ränta, men vitsordat att ränta ska utgå från den 9 juni 2022, dvs. 30 dagar efter det att det enskilda anspråket gavs in till tingsrätten.

Beträffande Sekretess AA:s skadeståndsyrkande har B medgett att betala 10 000 kr i skadestånd för kränkning. Han har motsatt sig sättet att beräkna ränta, men vitsordat att ränta ska utgå från den 8 juni 2022, dvs. 30 dagar efter det att det enskilda anspråket gavs in till tingsrätten.

UTREDNING

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat granskningsprotokoll, två promemorior om spridning av barnpornografi samt bild med textruta ur tidning för tonåringar.

Under förhöret med vittnet PE, som arbetar som granskare vid Polismyndigheten, har det hållits syn av ett representativt urval av bilder som tagits i beslag.

Målsägandena har åberopat samma bevisning som åklagaren. Sekretess BA har därtill åberopat journalanteckningar samt bild med textruta ur tidning för tonåringar.

B har hörts. På åklagarens begäran har även målsäganden Sekretess AA och målsäganden Sekretess BA samt vittnet PE hörts.

DOMSKÄL

Skuld
B har erkänt gärningarna. Erkännandet vinner stöd av övrig utredning. Det är därmed ställt utom rimligt tvivel att han agerat på sätt som framgår av gärningsbeskrivningarna.

När det gäller frågan om uppsåt beaktar tingsrätten följande. Det är utrett att B och Sekretess BA haft kontakt via sociala medier, bl.a. Instagram och Kik (en chatt-app), i tiden före de aktuella gärningarna. Det har vidare genom Sekretess BA:s och den tilltalades uppgifter framkommit att B aktivt gillade nästan alla målsägandens bilder på Instagram. Sekretess BA har uppgett att hon där lagt ut bilder bl.a. från sin 15-årsdag som inföll endast ett par månader före de nu aktuella händelserna och att hon kommenterat bilderna på så sätt att det var tydligt att det var 15 år hon fyllde. Hon har vidare uppgett att hennes födelseår framgick av hennes användarnamn på Kik. Det är uppgifter som tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta. Genom Sekretess AB:s och B:s förhör har det vidare framkommit att B föreslog Sekretess BA att hon skulle medverka till ett ”gör om mig-reportage” i en tidning för tonåringar. B har uppgett att de som medverkade i dessa reportage vanligtvis var under 18 år – ofta flera år yngre än så – och att det var han som brukade fotografera till reportagen. Han har berättat att han alltså hade erfarenhet av att arbeta med unga tjejer och att han var väl medveten om att de kunde se äldre ut än vad de var. Mot ovan bakgrund finner tingsrätten inte skäl att ifrågasätta Sekretess BA:s uppgift om att B redan inför första fotograferingen visste om att hon var 15 år och gick i grundskolan. Genom B:s egna uppgifter står det vidare klart att han visste att Sekretess AA var vän med Sekretess BA och de två var lika gamla. Tingsrätten finner det därför utrett att han haft uppsåt till samtliga gärningar som omfattas av åtalet. B ska därmed dömas för två fall av barnpornografibrott och två fall av utnyttjande av barn för sexuell posering.

Påföljd
B förekommer under två avsnitt i belastningsregistret. Det senaste avser en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge från den 12 maj 2020, genom vilken B dömdes för utnyttjande av barn för sexuell posering till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse i fem månader ha dömts ut. Påföljden är till fullo verkställd.

Av det yttrande som inhämtats från frivården framkommer bl.a. att B i samband med tidigare dom sökt hjälp och genomgått adekvata behandlingsinsatser. Det framgår vidare att han anser sig ha gjort en prosocial förändring med hjälp av insatser inom frivården samt inom sjukvården och att han inte upplever sig vara i behov av fortsatt behandling. Risken för återfall i brottslighet har bedömts vara låg. Frivården har mot denna bakgrund ansett att det inte föreligger något övervakningsbehov, varför en skyddstillsyn – kontraktsvård inbegripet – inte ansetts vara en lämplig påföljd.

De brott som B nu döms för har begåtts i tiden före hovrättens dom. Det rör sig alltså om s.k. nyupptäckt brottslighet vilket tingsrätten har att beakta vid påföljdsbestämningen. Huvudregeln i sådana fall är att tingsrätten ska döma till ny påföljd för den tillkommande brottsligheten. Det saknas skäl att frångå huvudregeln i detta fall. När rätten dömer till en ny följd för ett nyupptäckt brott ska den när påföljden bestäms iaktta att påföljderna tillsammans inte överstiger vad som skulle ha dömts ut för den samlade brottsligheten (34 kap. 2 § brottsbalken).

Det samlade straffvärdet för den nu aktuella brottsligheten uppgår enligt tingsrätten till ca fyra månaders fängelse. Den långa tid som förflutit från brott till lagföring ska i viss mån beaktas vid straffmätningen. Därtill har tingsrätten att beakta ovan nämnda regel i 34 kap. 2 § brottsbalken. Det innebär att – om fängelse hade dömts ut som påföljd – fängelse i två månader hade dömts ut. I förevarande fall utgör emellertid varken brottslighetens art eller straffvärde hinder mot att döma ut en annan påföljd än fängelse. Då det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet ska påföljden bestämmas till villkorlig dom. Denna ska, enligt huvudregeln, förenas med dagsböter. Antalet dagsböter bestäms utifrån brottslighetens allvar till 130 stycken och dagsbotens storlek – utifrån vad som framkommit om B:s ekonomiska förhållanden – till 240 kr.

Skadestånd
De brott som B har utsatt målsägandena för har inneburit en allvarlig kränkning av deras personliga integritet. B är skyldig att ersätta dem för denna kränkning. Ersättningen för kränkning lämnas i detta fall enbart för sexualbrottet, dvs. utnyttjande av barn för sexuell posering, då sexualbrottet och barnpornografibrottet utgör samma gärning. Kränkningen för barnet är således detsamma trots att ansvar utdöms för två brott.

Med beaktande av målsägandenas ålder, gärningarnas karaktär och praxis på området ska kränkningsersättning med skäliga 15 000 kr utgå till var och en av målsägandena.

Sekretess BA har därtill yrkat ersättning för sveda och värk med 10 000 kr, motsvarande drygt fyra månaders akut psykiskt lidande. Vad Sekretess BA har berättat om sitt mående, bl.a. att hon än idag – åtta år efter det att hon utsatts för de aktuella brotten – lider av det inträffade och att detta i hög grad påverkar hennes vardag, vinner starkt stöd av åberopade journalanteckningar. Ersättning för sveda och värk ska därför utgå till Sekretess BA med yrkat belopp.

Ränta på de belopp som B ska betala till målsägandena ska utgå enligt 6 § räntelagen från brottsdatum, dvs. från den 4 oktober 2014.

Övrigt
Yrkandet om förverkande har stöd i lag och ska därför bifallas.

Försvararna och målsägandebiträdet tillerkänns begärd ersättning som är skälig. B:s inkomstförhållanden är sådana att han ska återbetala kostnaden för försvararen och målsägandebiträdena till staten.

Eftersom B döms för brott där fängelse ingår i straffskalan ska han betala avgift till brottsofferfonden.

Flög drönare vid Sweden Rock Festival trots temporärt restriktionsområde

En man i 40-årsåldern flög den 9 juni 2022 drönare utanför Sweden Rock Festival men innanför Transportstyrelsens temporära restriktionsområde. Polisen delgav mannen brott mot luftfartsförordningen. Åklagarens påföljdsförslag är 50 dagsböter, totalt 26 000 kr. Bild från polisens förundersökningsprotokoll.

PM upprättat av BN 2022-06-09

Alfagrupp 421 grupp 2 som jobbar på Sweden Rock får via Alfa 4 att vi skall kontrollera området runt P13 i vårt rastersystem då man har observerat en drönare där. Gruppen går dit och när vi kommer på Lodvägen så observerar vi en drönare på låg höjd. Den kommer från Norje Boke Camping och hovrar lite över Lodvägen innan den går in på adressen Lodvägen x. Patrullen är ca 20 meter bort och ser detta tydligt.

När vi kommer fram så har drönaren landat och står bakom en utemöbelsgrupp där det sitter tre personer. B sitter med kontrollen i sin hand och vi pratar med dem. Efter kontakt med förundersökningsledaren så delges B brottet brott mot luftfartsförordningen. De andra två identifieras och läggs in som vittnen i anmälan.

I tjänsten Pa BN.

PM upprättat av JM 2022-07-11

Vid jämförelse av aktuell rutt som misstänkt ska ha flugit med sin drönare och det restriktionsområdet som beslutats av Transportstyrelsen kan det konstateras att aktuell flygning med mycket god marginal genomfördes innanför aktuellt restriktionsområde.

Förhör med B 2022-06-09

B delges brott mot luftfartsförordningen 20220609 mellan 11.50 och 12.20 vid Lodvägen med omnejd genom att flyga drönare i restriktionsområde.

B förstår misstanken och erkänner att han flugit den. B godkänner att förhör hålls utan försvarare närvarande och krävs det i framtiden önskar han V på Advokatbyrån i Kristianstad.

B är informerad om sina rättigheter enligt FUK12§.

Berätta om flygningen.
Jag flög i ca 20 minuter. Jag flög hem till min svåger på X:s väg, in på Norje Bokes Camping rad X då jag har en vän som har husvagn där och sedan bort till (visar på kartan) Ankarstocksvägen/Barkassvägen då en vän har stuga där.

Jag har tidigare kollat upp att jag inte behöver ett förarbevis för min drönare då den väger under 250 gram och min väger 249 gram. Jag kollade upp det när jag köpte den för ca ett år sedan och har inte kollat upp det efter det igen.

Vet du om flygförbudet?
Jag visste om själva festivalområdet men inte resten runt.

Har du tittat upp det i år?
Nej det är sedan gammalt jag har inte tittat på det inför i år.

B är informerad om förenklad delgivning och godkänner detta.

B är beredd att mottaga ett eventuellt strafföreläggande.

Förhöret är uppläst och godkänt ur koncept.

Fick telefonen beslagtagen efter att närgånget ha filmat skadad

I dag vid middagstid inträffade en trafikolycka mellan en mc och personbil på Norbergsvägen i Fagersta. I samband med räddningsarbetet började en man i 35-årsåldern filma närgånget och enligt polisen även streama. Från polisens händelsenotis:

Under pågående räddningsarbete börjar en man att på nära håll filma med sin mobiltelefon och streamar bilderna direkt på sociala medier.  Mannen, som är i 35-årsåldern, misstänks för kränkande fotografering och hans mobiltelefon tas i beslag för vidare utredning.

Uppdatering, kl 15:03 

Föraren till motorcykeln, som är en man i 60-årsåldern, ska vara allvarligt men inte livshotande skadad.  När det gäller den man i 35-årsåldern som filmade händelsen så är rubriceringen ändrad till olaga integritetsintrång, och alltså inte kränkande fotografering som tidigare rapporterades.  Orsaken till olyckan är ännu inte klarlagd.”

Polisen rubricerade fallet först som kränkande fotografering, men eftersom kränkande fotografering kräver att filmningen sker dolt och där den filmade ska befinna sig i ett privat utrymme var lagtexten inte tillämpbar. Det kan däremot olaga integritetsintrång vara om materialet sprids i icke grundlagsskyddad media.

Kvinna gripen efter drönarflygning över Sweden Rock Festival

Under onsdagskvällen kunde polisen med hjälp av polisens egna drönare samt helikopter lokalisera en drönarpilot som flugit drönare över Sweden Rock Festival. Festivalområdet är ett temporärt restriktionsområde där drönare inte får flyga så länge restriktionsområdet är upprättat.

TEMPORARY RESTRICTED AREA NORJE ESTABLISHED DURING SWEDEN ROCK
FESTIVAL WITHIN A CIRCLE WITH RADIUS 1.5 NM CENTERED ON 560700N
0144046E. FLIGHT WITHIN THE AREA IS PROHIBITED FOR ALL AIRCRAFT,
INCLUDING RPAS/UAS AND MODEL FLYING. AFTER CLEARANCE FROM MALMO ACC
THE FOLLOWING TRAFFIC IS EXEMPTED: POLICE, AMBULANCE, SWEDISH
MILITARY, CUSTOMS, COAST GUARD AND SAR. OTHER EXEMPTIONS FROM THE
RESTRICTIONS MAY BE GRANTED BY THE POLICE, TEL +46 (0)73 079 24 74.
LOWER: GND
UPPER: 1500FT AMSL
FROM 08 JUN 2022 10:00 TO 12 JUN 2022 23:59

SVT skriver att ”hon greps och förhördes direkt efter händelsen. Kvinnan medger att hon har flugit drönare över området, men menar att hon inte kände till att det råder flygförbud över festivalen.”

SVT skriver också att drönarflygningar fortsatt under torsdagen och att man än så länge är uppe i sex konstaterade fall.

För fyra år sedan inträffade en liknande händelse där en kvinna flög drönare över Sweden Rock Festival. Då renderade det i strafföreläggande om 50 dagsböter.

Drönare över olycksplats hindrade helikopter

Drönare vid solnedgång

I går under förmiddagen inträffade det en olycka mellan en lastbil och personbil på väg 76 i Norrtälje. En drönare som flög över olycksplatsen hindrade en ambulanshelikopter från att lyfta.

Polisen gick ut med följande notis:

02 juni 10:16, Trafikolycka, Norrtälje

Trafikolycka med lastbil och personbil norr om Svanberga.

En lastbil och en personbil har frontalkrockat på Norrtäljevägen norr om Svanberga.

Vägen är i nuläget helt avspärrad. Polis, ambulans och räddningstjänst är på väg till platsen. 

Uppdatering klockan 11.29
Föraren till personbilen är förd med ambulans till sjukhus allvarligt skadad.

En drönare som flög över olycksplatsen försvårade för ambulanshelikoptern att lyfta. En anmälan gällande kränkande fotografering och eventuellt ytterligare rubricering kommer att upprättas. 

Uppdatering klockan 11.41
Väg 76 kommer att vara avstängd under flera timmar framöver, under den tid som bärgningsarbete pågår. Någon exakt prognos när vägen öppnas finns i nuläget inte.

Under gårdagen ställdes bland annat följande frågor till Polismyndigheten:

  • Togs i beslag?
  • Uppskattningsvis hur mycket senare, om det blev en försening, helikoptern blev?
  • Om brottsrubriceringen typats om från kränkande fotografering (som i princip inte kan tillämpas utanför hem eller omklädningsrum och dylikt) till brott mot luftfartslagen/luftfartsförordningen eller ytterligare brottsrubriceringen?

Svaret från Polismyndigheten blev:

En anmälan gjordes om luftfartssabotage och olaga integritetsintrång, men ingen misstänktes, drönaren togs ej i beslag (den flög iväg) och någon förundersökning har ej inletts. Skäl: Går ej att utreda. Motiveringstext: Det finns inte förutsättningar att identifiera gärningsman. 

Enligt anmälan fördröjdes helikoptern några minuter trots att både polis och räddningstjänst gestikulerade mot drönaren att den skulle flytta på sig.

Polisens anmälan

”I samband med att räddningsinsats vid en allvarlig trafikolycka pågick på Rv 76, mellan Karls Kyrkoruin och Erkenvägen kom en drönare inflygande över olycksplatsen. Drönaren flög runt olycksplatsen och verkade fotografera/filma på ca 10-15 meters höjd. På vägbanan låg då en allvarligt skadad kvinna som togs om hand av vårdpersonal och räddningstjänst.

Då den skadade var lastad i ambulanshelikoptern kunde den inte omedelbart lyfta då drönaren fortfarande var i luften i närheten och hindrade helikoptern att lyfta av säkerhetsskäl. Omvårdnaden kan därför ha fördröjts för den skadade.

Räddningsledaren och insp B försökte förmå drönaren att avlägsna sig genom att gestikulera. Detta hjälpte inte under ett par minuter. Därefter drog insp B tjänstevapen och riktade mot drönaren, som då flyttade sig åt sidan, västerut. Efter ytterligare någon minuts gestikulerande försvann drönaren österut och tappades ur sikte. Det är okänt vem som kört drönaren och varifrån.”

Drönarpiloten om anklagelserna

Till Norrtelje tidning berättar drönarpiloten att han inte anser att polisens uppgifter stämmer. Han hade koll på ambulanshelikoptern och flög sin drönare under tre minuter medan helikopterns personal befann sig utanför den.

”Helikoptern var inte lastad och startklar på långa vägar. Jag hade plockat ihop allt och det var först efter tio minuter som den lättade. Jag har på inget sätt fördröjt ambulanshelikoptern.”

Ej olaga integritetsintrång eller kränkande fotografering

För att någonting över huvud taget ska kunna vara olaga integritetsintrång behöver materialet först spridas i icke grundlagsskyddad media. Att enbart ta upp bild eller film räknas inte som att sprida.

För att någonting ska kunna gå som kränkande fotografering måste platsen som offret befinner sig på vara inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Däremot är en rubricering angående luftfartssabotage mer rimlig.

Vill man ha mer kött på benen om vad som gäller finns Lathund för polisen vid fotorelaterade brott.

 

Känd naturfilmare frias från artskyddsbrott

 

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Artskyddsbrott, 29 kap 2 b § 1 st 1 p miljöbalken (1998:808) jämfört med 4 § 1 st 2 p artskyddsförordningen (2007:845) 2020-07-17

Ersättning
1. JH får ersättning av staten med 15 640 kr. Av beloppet avser 11 824 kr arbete, 660 kr tidsspillan, 28 kr utlägg och 3 128 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.

YRKANDEN M.M.

Åklagarens yrkande och bevisning, se domsbilaga 1.

B har vidgått att han var cirka 50 meter från rävlyan. Han har bestritt ansvar för brott i första hand på den grunden att han inte har stört fjällrävarna, i andra hand på den grunden att han handlade i puttativ nöd och att hans handlande därför är ansvarsbefriat och i tredje hand på den grunden att hans handlande har varit ringa och därför fritt från ansvar.

B har som egen bevisning åberopat länsstyrelsens rapport 2019-05-08 efter kontroll enligt djurskyddslagen (dnr 282-2562-2019), enligt vilken den anmälan som gjordes mot Stockholms universitet konstaterades vara befogad då öronmärkena som använts inte var lämpliga för djurets art och storlek, samt att de i vissa fall placerats på sådant sätt att det riskerade att menligt påverka djuret i det vilda, samt vidare att det var brister i instruktionerna för märkningen av djuren. B har uppgett att det var han som den gången gjorde anmälan mot Stockholms universitet. Han har åberopat rapporten till styrkande av att hans fotografering endast hade till syfte att göra länsstyrelsen uppmärksam på fortsatta brister i universitetets märkning av fjällrävar, samt till styrkande av att det funnits motsättningar mellan honom och Stockholms universitet.

UTREDNINGEN

Sakframställningsvis har framgått att B har varit naturfilmare och fotograf i 60 år, med ett stort intresse för fjällrävar, samt att fjällrävar finns upptagna på den lista över fridlysta djur som finns som bilaga till artskyddsförordningen. B har vid andra tillfällen/annan plats haft tillstånd, s.k. samrådsbeslut, enligt 12 kap 6 § MB, för att fotografera fjällräv och då har som en av försiktighetsåtgärderna angivits att fotografering inte får ske närmare lya än ca 300 meter.

B har sammanfattningsvis berättat följande. Han hade fått uppgift om att fjällräv synts där på vintern. Han begav sig själv dit den 17 juli, och hade kikare med sig. Han befann sig cirka 500 meter från lyan och kunde med kikare iaktta lyan. Han kunde inte se någon aktivitet och gick närmare. När han befann sig på ett avstånd om 400 meter såg han att det stod en fångstbur på lyan, vilket han reagerade över och han ansåg att det var ett flagrant hemfridsbrott gentemot rävarna. Han ville fotografera buren och skicka bilderna till naturbevakare på länsstyrelsen och gick därför fram till ett avstånd om cirka 50 meter från lyan. Då kom en kvinna fram och var upprörd och sade att man inte fick vara närmare än 300 meter från lyan, varpå han frågade hur hon då kunde ha ställt fångstburen på lyan och hon svarade då att de hade dispens för det. Under samtalet frågade hon sedan om han var B, vilket han medgav. Han bedömer att det var under 10-15 minuter som han befann sig på ett närmare håll än 300 meter från lyan.

Han känner till Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet och misstänkte att det var de som satt upp fångstburen. Han har tidigare varit i konflikt med projektet då de använt märkplattor för tamboskap när de märkt fjällrävarna. Dessa märkplattor har varit sådana att de lättare kunnat ge infektioner, men kan användas på tamboskap eftersom det vid infektion på tamboskap kan tvättas rent vid såret – vilket det inte kan göras på vilda djur.

Han är helt övertygad om att hans närvaro inte har stört några rävar. Under denna tid varken såg eller hörde han någon räv. Han har alltid varit försiktig och alltid visat respekt, ödmjukhet och hänsyn vid fotografering av fjällrävar. Hans enda avsikt var att dokumentera det hemfridsbrott som han ansåg hade skett. Det som kan ha stört rävarna är burens placering och att han och KN började prata. KN hade börjat prata till honom redan från avstånd, och han uppfattar inte henne som tystlåten.

Han ansåg att det förelåg en nödsituation eftersom buren var placerad vid lyans ingångshål, så att rävarna skulle komma att bli fångade när de gick in och ut i rävlyan. Tidigare har buren varit placerad vid sidan av lyan och inte ovanpå den.

Han uppfattar inte att det finns något som är felaktigt i Stockholms universitets Fjällrävsprojekts yttrande angående fjällrävars känslighet för störningar.

KN: Hon hjälpte till som volontär vid Stockholms universitets Fjällrävsprojekt där fjällrävsstammen skulle kartläggas. Det var hennes första sommar i projektet och hon hade varit där i två veckor. Hon är inte själv någon fjällrävsexpert. De hade placerat buren uppe på lyan och syftet var att observera lyan, fånga in valpar och mäta och väga dessa, samt ta dna-prov på dem. När hon fick se B stå där gick hon fram till honom i en rund båge – ganska raskt – eftersom han inte själv gick bort därifrån. Hon minns inte om hon gjorde någon gest om att han skulle bort. Hon försökte undvika att använda höga röster och tror att hon var tyst. Ljudnivån gick från att vara normalt samtal till lite mer. Som hon minns det gick hon och B bort en bit för att prata.

Lyan var cirka 20 meter bred med hål på olika ställen. Hennes bedömning är att de befann sig 15-20 meter, max 30 meter, från den närmaste delen av lyan. Hon märkte ingen reaktion från lyan under den tid som B var där. Hon varken såg eller hörde någon räv när de var där. Lyan i sig var ganska tyst och rävarna var inte särskilt aktiva. Hon har varit vid flera andra lyor och har svårt att uttala sig om hur rävarna reagerade på fångstburen som stod ovanpå lyan. Det är olika aktivitet i olika lyor. Vissa rävar kan vara reserverade för buren och vissa kan vara enormt obrydda.

DOMSKÄL

Fjällrävar är fridlysta och i målet har framkommit att länsstyrelsens och forskarnas rekommendationer är att man inte ska gå närmare en fjällrävslya än 300 meter, förutom vid undantag som t.ex. vetenskaplig forskning. Avståndsbedömningar är inte precisa. Det går inte genom vad KN har berättat fastslå att B skulle ha befunnit sig närmare rävlyan än de 50 meter, som B själv har medgett. Åklagaren har gjort gällande att B därigenom har gjort sig skyldig till artskyddsbrott. Tingsrätten finner genom vad såväl B som KN har berättat att det vid detta tillfälle var mycket lugnt och stilla i lyan och att ingen av dem såg eller hörde någon fjällräv.

Aktuella bestämmelser m.m.

I 29 kap 2 b § 1 st, 1 p miljöbalken anges att den som ”med uppsåt eller av oaktsamhet… stör djur… i strid med en föreskrift om förbud som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap 1 §”, ska dömas för artskyddsbrott. Enligt 8 kap 1 § miljöbalken” får regeringen meddela föreskrifter om förbud att inom landet störa vilt levande djur. Enligt 29 kap 11 § miljöbalken ska det inte dömas till ansvar för en gärning som avses i 2 b §, om gärningen är att anse som ringa, varvid med detta menas att gärningen framstår som obetydlig med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen.

I 4 § artskyddsförordningen, första stycket andra punkten, stadgas att det är förbjudet att ”avsiktligt störa djur” som listats i bilaga till förordningen, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Fjällräven finns listad i bilagan och omfattas således av förbudet.

Då artskyddsbestämmelserna finns i en förordning saknas ledning för tolkningen av bestämmelserna i form av förarbeten, och det finns därför inte heller några särskilda förordningsmotiv (se Artskydd, Grunder och tillämpning, av Mikael Schultz och Åsa Marklund Andersson, JUNOs digitala version, sid 76). 4 § artskyddsförordningen prövas ofta vid dispensärenden av miljödomstolar. Omfattningen av den störande åtgärden och känsligheten hos den berörda arten är då av betydelse vid bedömningen av om det som planeras eller som har inträffat är att se som en otillåten störning i den mening som avses i 4 § ( a a s 79).

I EU-kommissionens dokument ”Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer” (slutlig version, februari 2007) anges följande (s. 35):

Utgående från det synsätt som domstolen tillämpat i målen C-103/00 och C-221/04 skulle följande definition kunna framläggas: ”Avsiktliga” gärningar är gärningar som utförs av en person som vet, i ljuset av gällande lagstiftning för den aktuella arten, och den allmänna information som riktats till allmänheten, att hans gärning sannolikt kommer att orsaka skada för en djurart, men strävar efter att åstadkomma denna skada, eller åtminstone medvetet accepterar det förutsägbara resultatet av gärningen.

I MÖD 2015:3 (Örndalenmålet) konstaterade miljööverdomstolen att den planerade anläggningen skulle komma att uppföras inom ett örnrevir med tre bebodda kungsörnsbon i omedelbar anslutning till anläggningen. En lyckad häckning genomfördes i reviret under år 2012. Med hänsyn till dessa omständigheter framstår det som högst sannolikt att verksamheten kommer att störa kungsörnarna i den mening som avses i förbudet i 4 § första stycket 2 artskyddsförordningen. Vidare står det klart att bolaget har insett denna risk. Då bolaget trots denna insikt ändå avser att uppföra den planerade skid- och turistanläggningen måste det anses som ett avsiktligt agerande i den mening som avses i 4 § första stycket 2 artskyddsförordningen. Miljööverdomstolen fann således att en etablering av en störande verksamhet kunde vara avsiktlig trots att det inte varit verksamhetsutövarens syfte att störa en viss art eller att en sådan följd inte heller varit likgiltig för denne.

Prövningen i målet

Åklagaren har, såsom tingsrätten har uppfattat det, i sin plädering medgett att huvudstadgandet i miljöbalken i och för sig förutsätter att en störning har ägt rum, men ansett att artskyddsförordningens lydelse väcker fråga om det nödvändigtvis måste ha varit en störning eller om orden ”avsiktligt störa” innebär att man har gjort sig skyldig till en överträdelse även i de fall att man kommer nära en lya, även om någon störning inte har skett, eftersom man då ändå haft en avsikt att störa.

Tingsrätten anser att straffstadgandet i 29 kap 2 b § miljöbalken ”den som med uppsåt eller av oaktsamhet…stör djur…”, förutsätter att djuren – i detta fall fjällrävarna – har störts, för att det ska kunna dömas till ansvar för artskyddsbrott. Även om lydelsen ”avsiktligt störa” i 4 § artskyddsförordningen i andra sammanhang ges innebörden att det vore tillräckligt med en insikt om risken för att djuren kunde komma att störas, kan det inte dömas till ansvar för artskyddsbrott, när det inte är visat att någon störning skulle ha ägt rum. I detta fall har åklagaren inte visat att fjällrävarna har störts. Åtalet för artskyddsbrott ska därför ogillas.

Försvararkostnaden är skälig. Kostnaden ska stanna på staten eftersom åtalet ogillats.

Sekretess

Tingsrätten upplyser om att det vid huvudförhandlingen inte har förebringats några uppgifter som omfattas av sekretess enligt 20 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen för sådana uppgifter har således inte röjts.

Barn fälls i hovrätten efter att ha fotat Högkvarteret

Två barn som friats i Stockholms tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt fälles 2022-01-25 i Svea hovrätt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för T

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att T döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. T åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. EH får ersättning av staten med 8 083 kr, varav 5 047 kr avser arbete, 1 320 kr tidsspillan, 100 kr utlägg och 1 616 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för E

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att E döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. E åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. SS får ersättning av staten med 4 488 kr, varav 3 590 kr avser arbete och 898 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma T och E för olovlig avbildning av skyddsobjekt och bestämma påföljden till dagsböter.

T och E har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att T och E har avbildat skyddsobjektet på det sätt som åklagaren påstått. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är i strid med skyddslagen – att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Som anges i tingsrättens skiljaktiga mening krävs det ingen kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Enligt hovrättens bedömning har T och E i vart fall agerat med sådan oaktsamhet som krävs för straffansvar. Åtalet är därför styrkt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Eftersom de tilltalade döms för brott med fängelse i straffskalan ska de också betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.