Kategori: Lag och rätt

Publicerat

Naturfotograf tog fel på dag – döms för att ha vistats på skjutfält

En fotograf dömdes i Örebro tingsrätt 2023-03-02 för obehörigt tillträde till skyddsobjekt efter att ha tagit fel på dag och därmed vistats på ett aktivt skjutfält i september 2022.

Domslut

Brott som B döms för

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305), 2022-09- 26, Karlskoga kommun

Påföljd

Villkorlig dom 30 dagsböter om 50 kr (1 500 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-01-23, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT

B har olovligen berett sig tillträde till Villingbergs övnings- och skjutfält, som är ett skyddsobjekt, under tid då området var avlyst och tillträdesförbud rådde. Det hände den 26 september 2022 i Villingsberg, Karlskoga kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har erkänt gärningen.

Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan och beslut m.m.

B har hörts över åtalet.

DOMSKÄL

Skuld

Av utredningen framgår att Villingsbergs övnings- och skjutfält enligt beslut från Försvarsmakten är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet innebär att tillträdesförbud för obehöriga gäller då skjut- och övningsfältet är helt eller delvist avlyst. Den aktuella dagen, den 26 september 2022, var övnings- och skjutfältet avlyst med tillträdesförbud mellan kl. 07.00-24.00.

B har berättat att han berett sig tillträde till Villingsbergs övnings- och skjutfält under den tid som åklagaren har angett i sin beskrivning av gärningen. Enligt hans egna uppgifter framgår att han varit medveten om att han beredde sig tillträde till ett skyddsobjekt. Det är därmed utrett att B obehörigen har berett sig tillträdde till och vistats inom skyddsobjektet. Detta innebär att de objektiva förutsättningarna för brott uppfyllda.

Tingsrätten saknar skäl att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. Med hans uppgifter som utgångspunkt står det klart att han varit väl införstådd med att det var fråga om ett skyddsobjekt och att skjutfältet under vissa angivna tider var avlyst med tillträdesförbud. Han har också aktivt sökt reda på information för att förvissa sig om att skjutfältet inte skulle vara avlyst den aktuella dagen. Att han felaktigt utgått från att han varit där en annan dag, och därför utgått från att skjutfältet inte varit avlyst med tillträdesförbud, kan inte bedöms som något annat än att han handlat av oaktsamhet. B ska därför dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, en gärning som han begått av oaktsamhet.

Av förarbetena till nu gällande lagstiftning på området framgår att ringa brott till exempel kan vara en överträdelse av ett tillträdesförbud som skett utan att någon inhägnad eller liknande runt skyddsobjektet har passerats, en överträdelse som varit kortvarig samt, i undantagsfall, som skett av oaktsamhet eller utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Vidare framgår att det även bör krävas att intrånget inte medfört några eller endast försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Som exempel anges en svampplockare som av oaktsamhet har kommit in på ett område där tillträdesförbud gäller och uppehållit sig där endast under en kortare stund utan att orsaka någon skada (se prop. 2017/18:102 s. 49).

I förevarande fall har B berett sig tillträde till ett avlyst skjutfält där det pågick någon form av skjutövning. Ett sådant agerande har varit förenat med livsfara. Det står samtidigt klart att han uppehållit sig på området under en längre stund, utifrån vad han har berättat under cirka en timme. Han har även berättat att han hörde ett flertal skott avlossas när han stod och väntade på att bli utsläppt. Under dessa förhållanden har det inte varit fråga om en bagatellartad överträdelse, oaktat att gärningen begåtts av oaktsamhet. Gärningen kan därför inte bedömas som ringa brott (jfr RH 2021:27).

Påföljd

Straffvärdet av gärningen ligger på miniminivå. I denna del beaktar tingsrätten att syftet med överträdelsen inte varit annat än att fotografera djur och natur, att B självmant lämnat skyddsobjektet, samt att agerandet av allt att döma inte medfört några konsekvenser för den verksamhet som bedrivits på skjutfältet.

B är tidigare ostraffad. Påföljden kan sammantaget stanna vid en villkorlig dom i förening med ett lågt bötesstraff.

Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska B enligt lag utge en avgift till brottsofferfonden.

Del ur förundersökningsprotokollet

Förhör med B 2022-11-15

Förhöret inleds 2022-11-15 klockan 14:59 med förhörsledare Militärpolis VF med att B delges misstanke om Obehörigt tillträde till skyddsobjekt jml Skyddslagen (2010:305), 7 § gällande förbud mot tillträde genom att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, den 26 september 2022 kl. 08:00-09:28 olovligen ha berett sig tillträde till skyddsobjektet Villingsberg skjutfält och B frågas om hans inställning till misstanken.

B erkänner till brott.

B informeras om sin rätt att ha försvarare närvarande.

B får därefter möjlighet att ge sin egen berättelse om vad som inträffade den aktuella dagen och gav då följande berättelse:

2022-10-26 kl. 07:40 åker B in på Villingsbergs skjutfält för att bedriva sin hobby att fotografera djur och natur.
B passerar bommen in som står öppen.
B finner inga djur att fotografera och fortsätter att åka på området.
B kommer in bit in på området om kommer till slut till en bom som är stängd och låst med hänglås.

B väljer då att ringa numret som står på bommen för att kontrollera varför den är stängd. Skjutfältspersonal svarar då och berättar att skjutfältet inte ska vara avlyst och att bommen inte ska vara nere.
Skjutfältspersonalen erbjuder att komma och öppna bommen men B säger att han kan ta sig ut samma väg som han kom ifrån eftersom det fanns ju ingen risk då skjutfältet inte var avlyst.

B åker då samma väg som han kom ifrån men då visar det sig att bommen även där är stängd och låst med hänglås vilket den inte var när han hade åkte in.
B ringer numret på bommen igen och berättar vilken bom han står framför.
Då berättar skjutfältspersonalen att han trodde först B befann sig på Skövde Skjutfält men då berättar B att han är på Villingsberg skjutfält.

Skjutfältpersonalen berättar att Villingsberg skjutfält är avlyst och kontaktar personal tillhörande Villingsberg skjutfält för att komma och öppna bommen åt B.
Då förstod B att detta var på allvar och rörde sig inte ifrån platsen. Vid väntan på personal började B höra dån ifrån skott en god bit bort.

Cirka 40 minuter efter samtalet anländer personal och öppnar bommen.
De tar B:s uppgifter och efter det lämnar B området.

B har spenderat mycket tid på Villingsberg skjutfält tidigare och kontrollerar avlysningstider på internet och anslagstavlorna men det visade sig att han tog fel på dagarna och trodde att det var 25 september.

Publicerat

Verktyg för att beivra närgången olycksfotografering

Trafikolycka

Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.

Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.

Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.

Vilka verktyg finns i stället?

Ofredande

I brottsbalken 4 kap. 7 § står det

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.

Lag om skydd mot olyckor

Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 §  står det:

”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:

”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”

Sabotage mot blåljusverksamhet

”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”

I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.

”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Publicering av bilder från luftfarkost ett öppet mål

Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.

Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.

Publicerat

Frias efter oavsiktlig filmning i Arlandas säkerhetskontroll

En man i 60-årsåldern råkade den 18 april 2022 sätta i gång filminspelningen i Arlandas säkerhetskontroll där det råder avbildningsförbud. Han friades både i Attunda tingsrätt såväl som i Svea hovrätt. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort.

Nedan finns finns tingsrättens dom.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18 05:41, Sigtuna

Sekretess

Sekretessen enligt 18 kap 8 § p. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig för de filmsekvenser som förevisats under tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Ersättning och återbetalning

LGB får ersättning av staten med 5 601 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 065 kr arbete
• 416 kr utlägg
• 1 120 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-05-12, åtalspunkt 1

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18, Sigtuna

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 18 april 2022 på Säkerhetskontroll D, T5, Stockholm-Arlanda, Sigtuna kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3. Skäl

INSTÄLLNING

B har förnekat gärningen och uppgett följande. Han har i vart fall inte agerat av uppsåt eller av oaktsamhet. Om tingsrätten finner att han filmat ett skyddsobjekt har detta skett av misstag och under sådana förhållanden att han inte kan anses ha varit oaktsam.

UTREDNING

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier samt övervakningsfilm och film från B:s mobiltelefon. Kortare delar ur filmerna har spelats upp under huvudförhandlingen.

B har åberopat skriftlig bevisning i form av en skiss över säkerhetskontrollen samt meddelande från Apple-supporten.

B har hörts.

Vidare har vittnet IA hörts på åklagarens begäran.

DOMSKÄL

Den åtalade gärningen påstås ha skett då B passerade genom säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Genom den utredning som lagts fram är det inledningsvis klarlagt att en kortare filmsekvens inifrån säkerhetskontrollen från den aktuella dagen påträffats i JB:s mobiltelefon samt att säkerhetskontrollen utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Genom bl.a. vittnet IA:s uppgifter är det vidare utrett att det är B som påbörjat inspelningen innan vittnet någon sekund in i inspelningen tog mobiltelefonen ifrån denne.

De objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen är därmed uppfyllda. Fråga är om B begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har gjort gällande dels att han inte sett skylten om förbud mot avbildning av skyddsobjekt då skylten inte varit synlig från den gång på sidan av säkerhetskontrollen – avsedd för handikappade – som han passerade och att han därmed inte känt till förbudet, dels att han inte varit medveten om att han startat någon inspelning på mobiltelefonen. Han har vidare uppgett att skälet till att han hade mobiltelefonen framme – vilket framgår av övervakningsfilmen från säkerhetskontrollen – var att hans dotter vid ett par tillfällen ringde honom via FaceTime och att han därför tog upp telefonen för att avvisa samtalen. Han har genom Apple-supporten i efterhand fått besked om att det är möjligt att genom FaceTime få i gång en inspelning på mobiltelefonen och antar därför att det är det som har skett honom ovetandes.

När det gäller uppgiften om att skyltarna inte varit synliga för B finner tingsrätten i och för sig att det är klarlagt att det fanns skyltar om förbud mot avbildning av skyddsobjekt vid säkerhetskontrollen. Någon utredning om exakt var dessa varit placerade har inte presenterats. Det är därmed inte tillförlitligt utrett att skyltarna om förbud mot avbildning av skyddsobjekt varit synliga från den gång där B passerat genom säkerhetskontrollen och att han därför varit medveten om förbudet mot avbildning eller ens om att han befann sig inom ett område som utgjorde skyddsobjekt.

Det går heller inte att utesluta att B av misstag slagit i gång inspelningen på sätt som han gjort gällande. Utredning i fråga om B avvisat några FaceTime-samtal saknas. Övervakningsfilmen där det framgår att B tar fram mobiltelefonen och sedan håller den i maghöjd under viss tid jämfört men den mycket korta filmsekvens som påträffats i hans mobil samt meddelandet från Apple-supporten ger närmast stöd åt att det faktiskt gått till på sätt som B hävdat.

Vid ovan förhållanden är det inte påvisat att gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åtalet ska därför ogillas.

ÖVRIGT

Försvararen ska tillerkännas begärd ersättning som är rimlig. Med hänsyn till utgången i skulddelen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Publicerat

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

”12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”