Lag och rätt

25 maj, 202325 maj, 2023

Kund fick av ARN delvis rätt mot fotograf

En kund var missnöjd med sina bröllopsbilder och begärde i Allmänna reklamationsnämnden att han skulle få tillbaka hälften av det han betalat till fotografen. Allmänna reklamationsnämnden gick delvis med på kundens krav, men då en tredjedel. Detta då fotografen utfört den större delen av tjänsten. Nedan är nämndens beslut från 8 maj 2023.

Nämndens beslut

Nämnden rekommenderar B att betala 10 000 kr till A.

Anmälarens krav

A begär att avtalet hävs och att han får tillbaka 15 000 kr.

Sammanfattning av A:s skäl för kravet

Den 20 januari 2020 beställde han bröllopsfotografering av företaget via mail och hemsidan. Han fick garanti både muntligen och skriftligen. Det utlovades en viss kvalitet på bilderna. Han betalade 29 000 kr.

Fotograferingen utfördes den 30 maj 2020. Fotografen har endast utfört 2 av 8 tjänster. De tjänster som har genomförts var av låg kvalitet och motsvarade inte företagets marknadsföring. De tjänster som inte genomförts är 6 timmars fotosession, ett handgjort bröllopsalbum (i fantastisk kvalitet med 20 albumsuppslag 25×25 cm), leverans av ett bröllopsalbum efter urval av bilder, en personlig app med ca 75 bilder, bildspel med musik samt tackkort med post. Fotografen fick goda förutsättningar för att kunna slutföra och fullfölja sitt uppdrag (förutom de 6 timmars fotosession som kvarstår vilka inte har bokats in).

Han fick bilderna den 3 juni 2020 och meddelad fotografen den 16 juni 2020 att de inte var nöjda. Den 12 augusti 2020 skickade fotografen redigerade bilder men de var fortfarande inte nöjda. Den 31 augusti 2020 kom de överens med fotografen om att avvakta val av bilder till bröllopsalbumet. Den 7 februari 2021 skickade han de bilder de hade valt ut. Enligt avtalet skulle leverans ske 10–12 veckor senare. Den 4 september 2021 fick han besked från fotografen att hon inte kunde få upp filerna och tyckte att det var bättre om de själva skapade fotoalbumet. Fotografen har inte slutfört sitt uppdrag och är därför i dröjsmål med tjänsten. Han vill därför häva tjänsten. Han vill få tillbaka 15 000 kr. Det är mer än skäligt att fotografen återbetalar ungefär hälften av beloppet då denne endast utfört 25 procent av tjänsten. Företaget har nekat ersättning med motiveringen att det inte finns någon nöjdhetsgaranti i den aktuella branschen.

Fotografen har också utan deras vetskap använt bilderna i kommersiell och marknadsföringssyfte vilket är ett kontraktsbrott.

Motpartens svar

B motsätter sig kravet.

Sammanfattning av B:s svar

Hon och brudparet hade kontakt i början av år 2020 då de önskade boka henne som bröllopsfotograf. Brudparet var då oroliga att deras bilder inte skulle bli så vackra och hänvisade till att de önskade få likadana bilder som ett annat par på min hemsida. Hon var då tydlig med att hon inte kunde lova att deras bilder skulle bli lika någon annans då alla bröllop, brudpar, omgivningar med mer är olika. På grund av pandemin sköt brudparet upp fotograferingen och önskade dela upp den i två delar. Detta tillgodoseddes även om hon då skulle behöva resa till Stockholm från Göteborg vid två tillfällen istället för ett. Efter bröllopet följde hennes arbete som vanligt med att redigera ett par bilder och skicka dem till brudparet. Efter några veckor skickade hon hela urvalet (fler än 500 bilder) och inväntade återkoppling. Efter att hon hade skickat bilderna hörde hon inget från brudparet även fast hon mailade dem vid ett flertal gånger för att se så att bilderna hade kommit fram.

Långt senare fick hon svaret att de absolut inte var nöjda, att bilderna inte motsvarade det de önskat. Hon återkopplade och undrade om hon kunde göra något. Bilderna var högupplösta i mycket god kvalitet. Hon rådgjorde med två nära kollegor som såg över galleriet. Även de ansåg att bilderna höll god kvalité och att det inte fanns något att klaga på i bildkvaliteten.

Hon försökte få kontakt med brudparet och frågade vad det var i bilderna de inte tyckte om. Hon fick då svaret att bilderna var för ljusa. Som fotograf har hon en personlig bildstil och det är den redigeringsstilen som hon använder i sin profession. Då brudparet önskade lite mer färg redigerade hon om hela galleriet, ca 6–8 timmars arbete för att skicka dem igen. Återigen fick hon vänta länge på svar och brudparet var heller inte då helt nöjda med bildernas utseende.

Hon har vid flera tillfällen försökt ta kontakt med brudparet under 2020 samt 2021 om att göra klart. Hon har även skrivit och sagt att hon gärna kommer och gör sista delen av fotograferingen men det var brudparet inte intresserade av eftersom de var missnöjda med sina bröllopsfoton.

Motiveringen till nämndens beslut

Det är ostridigt mellan parterna att A inte har fått delar av den tjänst som han betalat för. Inte heller har han dröjt så länge med att kräva leverans att han förlorat rätten därtill. Företaget är därför skyldigt att ersätta honom för ett belopp som motsvarar den del av tjänsten som inte har levererats. Frågan är hur stort prisavdrag A ska ha rätt till.

Nämnden, som har gått igenom handlingarna i ärendet, konstaterar att större delen av tjänsten, dvs. själva bröllopsfotograferingen med efterföljande leverans av fotografier, är utförd. A bör därför ha rätt till skäligt prisavdrag om 10 000 kr, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av priset. A:s krav ska således delvis bifallas.

Nämnden hanterar inte marknadsföringsfrågor och kan därför inte yttra sig i denna del.

30 mars, 20232 maj, 2023

Svea hovrätt häver beslag av TV4:s minneskort

En fotograf från Kalla Fakta fick sitt minneskort beslagtaget efter en filmning in under en pågående förhandling i Attunda tingsrätt. TV4 bestred beslaget. Den 28 mars 2023 hävdes beslaget i Svea hovrätt, men åklagaren har överklagat. Nedan är beslutet.

Mål nr Ö 2240-23

Den 7 februari 2023 beslutade Polismyndigheten att beslagta ett minneskort i en kamera från en fotograf vid TV4 Aktiebolag (TV4). Genom det överklagade beslutet fastställde tingsrätten Polismyndighetens beslut. TV4 har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att beslaget ska hävas.

Hovrätten förordnade den 23 februari 2023 att, till dess något annat beslutas, vidare åtgärder för verkställighet av beslaget inte får ske (inhibition).

Åklagaren har yttrat sig över överklagandet och begärt att beslaget ska fastställas.

TV4 har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Efter föredragning fattar hovrätten följande

BESLUT (att meddelas 2023-03-28)

1. Beslaget av ett minneskort med beslagsnummer 2023-5000-BG15557-1 hävs.

2. TV4 får ersättning av staten med 95 625 kr, varav 73 800 kr avser arbete, 2 700 kr avser tidsspillan och 19 125 kr avser mervärdesskatt.

Skäl för hovrättens beslut

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att förutsättningarna för beslag i 27 kap. 1 § första stycket 1 rättegångsbalken i och för sig är uppfyllda. Det som TV4 har anfört föranleder inte någon annan bedömning i den delen.

Hovrätten ansluter sig även till tingsrättens bedömning att fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § rättegångsbalken reglerar det sätt på vilket uppgifter får anskaffas och att beslaget därför inte står i strid med reglerna om anskaffarfrihet i 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Den fråga som kvarstår är om beslaget står i strid med förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder i 1 kap. 11 § YGL. Av bestämmelsen framgår att det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar inte på förhand får granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Enligt samma bestämmelse är det inte heller tillåtet för en myndighet eller annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i YGL (det s.k. hinderförbudet).

Hovrätten konstaterar inledningsvis att varken beslaget eller de utredningsåtgärder som kan komma att vidtas kan anses innefatta en sådan förhandsgranskning som avses i 1 kap. 11 § YGL, eftersom syftet med beslaget inte är att bedöma om innehållet ska få publiceras eller förbjudas. Som tingsrätten konstaterat leder beslaget emellertid till att TV4 förhindras att framställa, sprida och offentliggöra det innehåll som finns på minneskortet. Den omständigheten att materialet inte är tillgängligt för granskning eller andra förfoganden för TV4 medför också att den ansvarige utgivaren berövas möjligheten att bedöma om innehållet ska ingå i en framställning för publicering. Beslaget av minneskortet har skett på grund av innehållet för att utreda misstankar om brott. Åtgärden har inte skett med stöd av YGL och strider därför mot hinderförbudet i 1 kap. 11 § YGL. Beslaget ska på grund av det hävas.

Vid denna utgång har TV4 rätt till ersättning för rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten. TV4 har begärt ersättning med totalt 156 204 kr exklusive mervärdesskatt för 52 timmars arbete enligt en timkostnad om 2 952 kr och för två timmars tidsspillan enligt timkostnadsnormen om 1 350 kr. Med hänsyn till att målet avsett komplicerade rättsfrågor har hovrätten inga invändningar mot timarvodet. Den begärda ersättningen framstår dock som väl hög sett till antalet timmar. Hovrätten bedömer att TV4 är skäligen tillgodosedda med ersättning motsvarande 25 timmars arbete. Därutöver ska begärd ersättning utgå för tidsspillan och mervärdesskatt.

8 mars, 202317 mars, 2023

Naturfotograf tog fel på dag – döms för att ha vistats på skjutfält

En fotograf dömdes i Örebro tingsrätt 2023-03-02 för obehörigt tillträde till skyddsobjekt efter att ha tagit fel på dag och därmed vistats på ett aktivt skjutfält i september 2022.

Domslut

Brott som B döms för

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305), 2022-09- 26, Karlskoga kommun

Påföljd

Villkorlig dom 30 dagsböter om 50 kr (1 500 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-01-23, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT

B har olovligen berett sig tillträde till Villingbergs övnings- och skjutfält, som är ett skyddsobjekt, under tid då området var avlyst och tillträdesförbud rådde. Det hände den 26 september 2022 i Villingsberg, Karlskoga kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har erkänt gärningen.

Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan och beslut m.m.

B har hörts över åtalet.

DOMSKÄL

Skuld

Av utredningen framgår att Villingsbergs övnings- och skjutfält enligt beslut från Försvarsmakten är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet innebär att tillträdesförbud för obehöriga gäller då skjut- och övningsfältet är helt eller delvist avlyst. Den aktuella dagen, den 26 september 2022, var övnings- och skjutfältet avlyst med tillträdesförbud mellan kl. 07.00-24.00.

B har berättat att han berett sig tillträde till Villingsbergs övnings- och skjutfält under den tid som åklagaren har angett i sin beskrivning av gärningen. Enligt hans egna uppgifter framgår att han varit medveten om att han beredde sig tillträde till ett skyddsobjekt. Det är därmed utrett att B obehörigen har berett sig tillträdde till och vistats inom skyddsobjektet. Detta innebär att de objektiva förutsättningarna för brott uppfyllda.

Tingsrätten saknar skäl att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. Med hans uppgifter som utgångspunkt står det klart att han varit väl införstådd med att det var fråga om ett skyddsobjekt och att skjutfältet under vissa angivna tider var avlyst med tillträdesförbud. Han har också aktivt sökt reda på information för att förvissa sig om att skjutfältet inte skulle vara avlyst den aktuella dagen. Att han felaktigt utgått från att han varit där en annan dag, och därför utgått från att skjutfältet inte varit avlyst med tillträdesförbud, kan inte bedöms som något annat än att han handlat av oaktsamhet. B ska därför dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, en gärning som han begått av oaktsamhet.

Av förarbetena till nu gällande lagstiftning på området framgår att ringa brott till exempel kan vara en överträdelse av ett tillträdesförbud som skett utan att någon inhägnad eller liknande runt skyddsobjektet har passerats, en överträdelse som varit kortvarig samt, i undantagsfall, som skett av oaktsamhet eller utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Vidare framgår att det även bör krävas att intrånget inte medfört några eller endast försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Som exempel anges en svampplockare som av oaktsamhet har kommit in på ett område där tillträdesförbud gäller och uppehållit sig där endast under en kortare stund utan att orsaka någon skada (se prop. 2017/18:102 s. 49).

I förevarande fall har B berett sig tillträde till ett avlyst skjutfält där det pågick någon form av skjutövning. Ett sådant agerande har varit förenat med livsfara. Det står samtidigt klart att han uppehållit sig på området under en längre stund, utifrån vad han har berättat under cirka en timme. Han har även berättat att han hörde ett flertal skott avlossas när han stod och väntade på att bli utsläppt. Under dessa förhållanden har det inte varit fråga om en bagatellartad överträdelse, oaktat att gärningen begåtts av oaktsamhet. Gärningen kan därför inte bedömas som ringa brott (jfr RH 2021:27).

Påföljd

Straffvärdet av gärningen ligger på miniminivå. I denna del beaktar tingsrätten att syftet med överträdelsen inte varit annat än att fotografera djur och natur, att B självmant lämnat skyddsobjektet, samt att agerandet av allt att döma inte medfört några konsekvenser för den verksamhet som bedrivits på skjutfältet.

B är tidigare ostraffad. Påföljden kan sammantaget stanna vid en villkorlig dom i förening med ett lågt bötesstraff.

Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska B enligt lag utge en avgift till brottsofferfonden.

Del ur förundersökningsprotokollet

Förhör med B 2022-11-15

Förhöret inleds 2022-11-15 klockan 14:59 med förhörsledare Militärpolis VF med att B delges misstanke om Obehörigt tillträde till skyddsobjekt jml Skyddslagen (2010:305), 7 § gällande förbud mot tillträde genom att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, den 26 september 2022 kl. 08:00-09:28 olovligen ha berett sig tillträde till skyddsobjektet Villingsberg skjutfält och B frågas om hans inställning till misstanken.

B erkänner till brott.

B informeras om sin rätt att ha försvarare närvarande.

B får därefter möjlighet att ge sin egen berättelse om vad som inträffade den aktuella dagen och gav då följande berättelse:

2022-10-26 kl. 07:40 åker B in på Villingsbergs skjutfält för att bedriva sin hobby att fotografera djur och natur.
B passerar bommen in som står öppen.
B finner inga djur att fotografera och fortsätter att åka på området.
B kommer in bit in på området om kommer till slut till en bom som är stängd och låst med hänglås.

B väljer då att ringa numret som står på bommen för att kontrollera varför den är stängd. Skjutfältspersonal svarar då och berättar att skjutfältet inte ska vara avlyst och att bommen inte ska vara nere.
Skjutfältspersonalen erbjuder att komma och öppna bommen men B säger att han kan ta sig ut samma väg som han kom ifrån eftersom det fanns ju ingen risk då skjutfältet inte var avlyst.

B åker då samma väg som han kom ifrån men då visar det sig att bommen även där är stängd och låst med hänglås vilket den inte var när han hade åkte in.
B ringer numret på bommen igen och berättar vilken bom han står framför.
Då berättar skjutfältspersonalen att han trodde först B befann sig på Skövde Skjutfält men då berättar B att han är på Villingsberg skjutfält.

Skjutfältpersonalen berättar att Villingsberg skjutfält är avlyst och kontaktar personal tillhörande Villingsberg skjutfält för att komma och öppna bommen åt B.
Då förstod B att detta var på allvar och rörde sig inte ifrån platsen. Vid väntan på personal började B höra dån ifrån skott en god bit bort.

Cirka 40 minuter efter samtalet anländer personal och öppnar bommen.
De tar B:s uppgifter och efter det lämnar B området.

B har spenderat mycket tid på Villingsberg skjutfält tidigare och kontrollerar avlysningstider på internet och anslagstavlorna men det visade sig att han tog fel på dagarna och trodde att det var 25 september.

11 februari, 2023

Verktyg för att beivra närgången olycksfotografering

Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.

Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.

Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.

Vilka verktyg finns i stället?

Ofredande

I brottsbalken 4 kap. 7 § står det

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.

Lag om skydd mot olyckor

Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 § står det:

”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:

”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”

Sabotage mot blåljusverksamhet

”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”

I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.

”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Publicering av bilder från luftfarkost ett öppet mål

Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.

Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.

23 januari, 202323 januari, 2023

Frias efter oavsiktlig filmning i Arlandas säkerhetskontroll

En man i 60-årsåldern råkade den 18 april 2022 sätta i gång filminspelningen i Arlandas säkerhetskontroll där det råder avbildningsförbud. Han friades både i Attunda tingsrätt såväl som i Svea hovrätt. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort.

Nedan finns finns tingsrättens dom.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18 05:41, Sigtuna

Sekretess

Sekretessen enligt 18 kap 8 § p. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig för de filmsekvenser som förevisats under tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Ersättning och återbetalning

LGB får ersättning av staten med 5 601 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 065 kr arbete
• 416 kr utlägg
• 1 120 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-05-12, åtalspunkt 1

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18, Sigtuna

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 18 april 2022 på Säkerhetskontroll D, T5, Stockholm-Arlanda, Sigtuna kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3. Skäl

INSTÄLLNING

B har förnekat gärningen och uppgett följande. Han har i vart fall inte agerat av uppsåt eller av oaktsamhet. Om tingsrätten finner att han filmat ett skyddsobjekt har detta skett av misstag och under sådana förhållanden att han inte kan anses ha varit oaktsam.

UTREDNING

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier samt övervakningsfilm och film från B:s mobiltelefon. Kortare delar ur filmerna har spelats upp under huvudförhandlingen.

B har åberopat skriftlig bevisning i form av en skiss över säkerhetskontrollen samt meddelande från Apple-supporten.

B har hörts.

Vidare har vittnet IA hörts på åklagarens begäran.

DOMSKÄL

Den åtalade gärningen påstås ha skett då B passerade genom säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Genom den utredning som lagts fram är det inledningsvis klarlagt att en kortare filmsekvens inifrån säkerhetskontrollen från den aktuella dagen påträffats i JB:s mobiltelefon samt att säkerhetskontrollen utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Genom bl.a. vittnet IA:s uppgifter är det vidare utrett att det är B som påbörjat inspelningen innan vittnet någon sekund in i inspelningen tog mobiltelefonen ifrån denne.

De objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen är därmed uppfyllda. Fråga är om B begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har gjort gällande dels att han inte sett skylten om förbud mot avbildning av skyddsobjekt då skylten inte varit synlig från den gång på sidan av säkerhetskontrollen – avsedd för handikappade – som han passerade och att han därmed inte känt till förbudet, dels att han inte varit medveten om att han startat någon inspelning på mobiltelefonen. Han har vidare uppgett att skälet till att han hade mobiltelefonen framme – vilket framgår av övervakningsfilmen från säkerhetskontrollen – var att hans dotter vid ett par tillfällen ringde honom via FaceTime och att han därför tog upp telefonen för att avvisa samtalen. Han har genom Apple-supporten i efterhand fått besked om att det är möjligt att genom FaceTime få i gång en inspelning på mobiltelefonen och antar därför att det är det som har skett honom ovetandes.

När det gäller uppgiften om att skyltarna inte varit synliga för B finner tingsrätten i och för sig att det är klarlagt att det fanns skyltar om förbud mot avbildning av skyddsobjekt vid säkerhetskontrollen. Någon utredning om exakt var dessa varit placerade har inte presenterats. Det är därmed inte tillförlitligt utrett att skyltarna om förbud mot avbildning av skyddsobjekt varit synliga från den gång där B passerat genom säkerhetskontrollen och att han därför varit medveten om förbudet mot avbildning eller ens om att han befann sig inom ett område som utgjorde skyddsobjekt.

Det går heller inte att utesluta att B av misstag slagit i gång inspelningen på sätt som han gjort gällande. Utredning i fråga om B avvisat några FaceTime-samtal saknas. Övervakningsfilmen där det framgår att B tar fram mobiltelefonen och sedan håller den i maghöjd under viss tid jämfört men den mycket korta filmsekvens som påträffats i hans mobil samt meddelandet från Apple-supporten ger närmast stöd åt att det faktiskt gått till på sätt som B hävdat.

Vid ovan förhållanden är det inte påvisat att gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åtalet ska därför ogillas.

ÖVRIGT

Försvararen ska tillerkännas begärd ersättning som är rimlig. Med hänsyn till utgången i skulddelen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

2 januari, 2023

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

”12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

28 december, 202228 december, 2022

Paradise hotel-deltagare döms efter förstörd mobiltelefon

Två Paradise hotel-deltagare träffades på Sumerburst 2019. Den manlige deltagaren störde sig på en mobilfilmning och slog i väg telefonen. Han dömdes 2022-12-22 i Stockholms tingsrätt för skadegörelse.

Bild från polisens förundersökningsprotokoll.

Domslut

Brott som B döms för

Skadegörelse, 12 kap 1 § brottsbalken, 2019-08-30, Stockholms stad

Påföljd

Tidigare utdömd påföljd ska avse även den nya brottsligheten. (Villkorlig dom, Göteborgs tingsrätt.)

Skadestånd

B ska betala skadestånd till A med 1 400 kr. B ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2019 tills betalning sker. B ska betala skadestånd till Länsförsäkringar Stockholm med 5 053 kr. B ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2019 tills betalning sker.

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2021-02-12, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken.

Gärningsbeskrivning

Bhar förstört A:s mobiltelefon genom att kasta den i marken, så att det blev skador för 6 453 kr. Det hände den 30 augusti 2019 på Stadion, Lidingövägen, Stockholms stad. Egendomen tillhörde A.

B begick gärningen med uppsåt.

Skadestånd

A har begärt att Bska betala skadestånd med 1 400 kr. Beloppet avser ersättning för erlagd självrisk. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 30 augusti 2019 tills betalning sker.

Länsförsäkringar Stockholm har begärt att B ska betala skadestånd med 5 053 kr.

Beloppet avser ersättning för utbetalt försäkringsersättning. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 30 augusti 2019 tills betalning sker.

Inställning

B har förnekat brott och bestritt skadeståndsanspråken.

Utredningen i målet

Åklagaren har åberopat fotografier, ersättningsbeslut från Länsförsäkringar och anmälan.

B har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden A och vittnet LJ.

Det är i målet ostridigt att solen gick ner några timmar innan den aktuella händelsen.

Skäl

Skuld

Den 30 augusti 2019 var de inblandade i målet på festivalen Summerburst. Det är ostridigt i målet att A:s mobiltelefon på något sätt fallit till marken så att det uppstod skador på den. Skadorna var så omfattande att A var tvungen att köpa en ny telefon. Frågan är om B skadat telefonen och om det i så fall har skett med uppsåt.

B har erkänt att han slagit undan telefonen, men anfört att han inte insett att det varit en telefon och att han inte slängt telefonen i marken med avsikt. Han har uppgett att LJ filmade med blixt och var mycket närgången. Han råkade därför slå till mobilen så att den föll i marken. Han har vidare uppgett att han inte har några problem med att bli filmad och att det framstår som orimligt att han skulle reagera så negativt på det att han skulle slänga mobilen i marken. Han bråkade inte med någon vid tillfället.

Mot B:s uppgifter står målsäganden A:s och vittnet LJ:s uppgifter. De har båda berättat följande. LJ höll på att filma A med A:s telefon när B blev upprörd. B tog telefonen från LJ och kastade den hårt i marken. B var arg och kastade medvetet telefonen i marken. B hade precis innan stått och bråkat med sitt ex.

LJ har utöver vad som angetts ovan uppgett att det absolut inte var en olyckshändelse att B kastade mobilen i marken, att B stod en bit bort när hon filmade och att det verkade som att han blev arg för att hon filmade när han stod och bråkade med sitt ex. Det kan ha varit så att han uppfattade det som att hon filmade honom, men hon filmade A. LJ har uppgett att B inte kan ha blivit bländad av att hon filmade.

Både A och LJ har uttryckt osäkerhet kring detaljerna kring händelsen, eftersom det är länge sedan i dag. De har också uppgett att de hade druckit alkohol vid tillfället.

Tingsrätten gör följande bedömning. A och LJ har lämnat uppgifter som överensstämmer i de viktigaste delarna av händelseförloppet. En viss försiktighet är påkallad vid bedömningen av deras uppgifter, eftersom det har gått över tre år sedan händelsen och eftersom de hade druckit alkohol vid tillfället. En viss försiktighet är också påkallad när det gäller A:s uppgifter, eftersom hon uppgett att hon är nära vän med B:s ex. LJ har dock lämnat sina uppgifter under ed och uppgett att hon inte har någon närmare relation till parterna. A och LJ har entydigt gett uttryck för att B med vilje kastat A:s telefon i marken. LJ har också uppgett att hon inte stod särskilt nära B och att hon inte kan ha bländat honom när hon filmade. AB:s uppgifter om händelseförloppet framstår därmed som en ren efterhandskonstruktion, och kan lämnas utan avseende. B ska därför dömas för skadegörelse på det sätt som åklagaren påstått.

Påföljd

Straffvärdet för gärningen är en månads fängelse. Följande måste dock beaktas. Gärningen begicks den 30 augusti 2019, d.v.s. för över tre år sedan. Det har inte framkommit att B skulle vara att lasta för att avgörandet i målet dröjt. Med hänsyn till detta är straffmätningsvärdet något lägre. Vidare dömdes B av Göteborgs tingsrätt den 2 december 2020 för åtta bidragsbrott till villkorlig dom samt dagsböter. Gärningen i detta mål är nyupptäckt i förhållande till Göteborgs tingsrätts dom. Den brottslighet som nu är aktuell är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse i förhållande till den brottslighet som omfattades av Göteborgs tingsrätts dom. Påföljden i Göteborgs tingsrätts dom ska därför även omfatta brottsligheten i detta mål. Det innebär att B inte döms till någon ny påföljd.

Skadestånd

Eftersom B döms för skadegörelse ska han ersätta A och Länsförsäkringar Stockholm för deras respektive skada. Genom den skriftliga bevisningen och A;s uppgifter är det utrett att deras respektive skada uppgår till de begärda beloppen. B ska därför ersätta dem i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Övriga frågor

Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden.