Illustratören Jonas De Ro blev ofrivilligt indragen i en konspirationsteori som rör försvinnandet av passagerarplanet MH370. Hans bilder från 2012 användes vid skapandet av en fejkad film som påstods vara tagen från en satellit och visa hur flygplanet omgärdats av tre UFO:n.
Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset
Det intressanta här är dock inte själva konspirationsteorin eller filmen, utan i stället alla de påståenden om att Jonas De Ros fotografier skulle vara manipulerade eller helt syntetiskt skapade. Detta för att fortsätta hålla historien om att flygplanet blivit bortfört vid liv.
Råfilerna
I Jonas De Ros YouTube-video som togs bort p.g.a. att han outat en av personerna som trakasserarat honom ingick även en länk till råfiler. Hashsumma med SHA256 nedan om man vill vara säker på att det är samma zip-fil som laddadats upp från början. Vet du inte hur du genererar en SHA256-hash kan du ladda upp filen här.
Genom att tillgängliggöra råfilerna blev det svårare för kritikerna att hävda manipulation. Inte för att det är omöjligt att manipulera Canons råformat CR2 utan för att det är en högre tröskel att ta sig över. En råfil har många komponenter som måste stämma.
Exempelvis är en råfil inte en färdig bild utan består av ett mosaikmönster som måste färginterpoleras. De flesta av Canons kameror har dolda svarta fält som kan användas för att beräkna rätt svartnivå eller för att ta bort dynamiskt radbrus. Dessa fält är inte helt homogena utan kan bestå av flera olika delar. Andra saker som måste stämma är klippning av färgkanaler eller att objektivkorrigeringsprofilerna fungerar som de ska för rätt objektiv. Slutligen måste metadatan i filen stämma med vad som visas. En viss del av metadatan i Canons råfiler, dess Makernote, är långt ifrån avkodad. För Canon EOS 5D II är ett par tusen taggar okända.
Påståenden
Sedan det blivit känt att Jonas De Ros material använts i skapandet av satellitfilmen har olika påstående tagits upp för att försöka misskreditera Jonas De Ro och påvisa att råfilerna är fejkade. Oftast är det samme person från Seattle som maniskt försökt finna fel och som går under namnen GuidoB/NoFakery/NotaNerd_NoReally/WSAdvisor_/Raytracer111/Ray9T/MediaTruth. Det var också denne man från Seattle som den 29 januari 2024 hos Canon Community U.S.A. drog in mig i sin saga om råfilerna.
Exempel på vad personen från Seattle skrivit.
Även användaren BobbyO_/CyberCynic7/JohnConnor01 har hängt på trakasserierna genom att upprepa de felaktiga påståenden från mannen från Seattle.
Användaren TJPofTexas har på engelska skildrat de två personerna ovan i en första och andra artikel.
Dammet på sensor syns inte lika tydligt mellan varje bild
Från användaren pyevwry som postade (archive) i gruppen AirlinerAbduction2014.
”Jämförelse av snötäcket på Fuji och de saknade sensorpunkterna i molnbilder”
Sensorfläckarna finns dock med på alla bilder som användaren atadams postat.
En sensorfläck förändras i tydlighet beroende på bländaröppning, men även bländarlamellernas form förändrar hur fläckarna kan se ut. En annorlunda brännvidd kan vid bildens kanter i den färdiga bilden flytta sensorfläckarna bort från centrum. Gissningsvis eftersom det ligger ett skyddsglas ovanpå själva sensorn och som därmed har ett avstånd till den.
Utsnitt från högra nedre hörnet där Canon EF 50/1.8 II jämförs med Canon EF 75-300/4-5.6 II USM. f/10 och bränddvidd 50 mm vs 300 mm. Notera hur även formerna på dammkornen förändras.
Utöver det spelar även motivet en roll i hur lätt eller svårt det är att urskilja en sensorfläck. Det vet alla fotografer som stört sig på sensorfläckar.
f/9 med Canon EF 50/1.4 USM.
”CR2-filer från Jonas är omöjliga att skilja från TIF-filer, och sannolikt DNG- eller TIF-filer som döpts om till CR2.”
Hos 3_Orbs del 1 (archive) och 3_Orbs del 2 (archive) kom påståendet att en CR2 från Canon är omöjlig att skilja från en TIFF-fil och att Jonas skulle ha manipulerat en TIFF eller DNG för att sedan byta filändelse till CR2. Det stämmer att CR2 bygger på TIFF-formatet, men en CR2 med rådata har så mycket mer som man måste ta hänsyn till. Personen från Seattle exporterade en CR2-fil till en TIFF-fil, kladdade på den, sparade TIFF-filen och bytte därefter filändelse till CR2 i ett tappert försök att ha skapat en CR2-fil från en manipulerad TIFF. Den nya filen gick dock inte att öppna vare sig i darktable eller RawTherapee. Om man bytte tillbaka till TIFF öppnades filen galant i RawTherapee.
Vi har kontrollerat de äldsta arkiven och torrents och för närvarande kan bilderna i fråga som förmodligen har moln som matchar MH370 Satellite-videon inte hittas.
De filer som laddades upp av Jonas är CR2-filer, inte RAW.”
CR2 behöver inte innehålla rådata. Exempelvis finns mRAW och sRAW som redan är färginterpolerade direkt ur kameran men som sparas i CR2-format. CR2-filerna från Jonas De Ro är däremot råfiler och användaren JustXAshton har fel.
”Det finns inte en chans att Jonas bilder togs vid de tidpunkter som anges i exif-data”.
Exif visar 08:48 vilket bevisligen inte stämmer med solnedgång.
För att kontrollera tiden kan man gå till fotografens Flickr-konto. Med samma kamera tog han en bild på fyrverkerier från det kinesiska nyåret i Hong Kong 24 januari 2012. Fyrverkeriet varade mellan kl 20:00-20:20. I Exif står det 13:56:46.
En annan bild från den 31 januari 2012 tagen medelst samma kamera visar NTT Docomo Yoyogi Building där en klocka pryder sidan. Tiden enligt klockan är 14:46 medan tiden i Exif visar 07:45. Tiden bör korrigeras med sju timmar för att få japansk tid och första bilden från Fuji är alltså inte 08:48 utan 15:49. Det förklarar dock inte vad som hände vid det kinesiska nyåret om man lägger på sex timmar, kinesiskt tid i Hong Kong. Började fyrverkerierna redan vid 19:57?
”Råfiler är inte komprimerade”
Råfilen från en Canon 5D II är komprimerad och det har för övrigt varit standard hos Canon de senaste två decennierna. Canon EOS DCS 3c från 1995 och som var ett samarbete mellan Canon och Kodak sparar däremot okomprimerat.
En råfil från en Canon EOS 5D II skulle om den vore okomprimerad snarare ha en filstorlek omkring 37 MB, exklusive metadata med inbäddade JPEG-filer. Råfilen 1839 from Jonas De Ro har en filstorlek omkring 21,8 MB. Det är en enligt mig en stor fördel att komprimera förlustfritt.
Med Canons senaste kameror finns även Compact RAW, CRAW, som bygger på förstörande komprimering.
Användande av cr2hdr för att skapa en CR2-fil
Hos Magic Lantern har programmet cr2hdr använts för att skapa DNG-filer med två ISO-tal och därmed öka det dynamiska omfånget. I sitt letade fann användaren NoFakery (archive) programmet och kom nu med påståendet att det var detta program som Jonas De Ro skulle ha använt sig av. Bara genom att titta på den exempelfil som användaren Marsblessed hos Magic Lantern laddat upp syns det spår efter fel svartnivå, d.v.s. bilden går åt grönt eller magenta. Filen från Canon 650D visar en svartnivå på omkring 1990 i stället för 2048. En konsekvens av att köra Dual ISO, d.v.s. två ISO-tal samtidigt?
Artefakter syns i bild 1839 efter att alla reglage dragits
Bild 1839 som den ser ut med minimala förändringar, uppladdad med tillstånd från Jonas De Ro
Hos discuss.pixls.us (archive) försökte nu personen från Seattle få medhåll för att bild 1839 skulle ha Fuji inklistrad i bild. För att bevisa detta använde han darktable och valde att dra i alla reglage han fann utan att ha en aning om vad saker och ting gjorde.
Svartnivån, black level, fås genom bildfilens metadata, Makernotes närmare bestämt, eller utläses av de maskade pixlarna som Canon har i kanterna på bilden.
I första bildexemplet hade han dragit i svartnivån, black level. Vid höga ISO-tal och när man ljusat upp en bild kan man behöva ändra svartnivån manuellt ett steg eller tre om bilden börjar dra åt grönt eller magenta. I detta fall hade personen ändrat flera hundratals steg och därefter trott att han hittat att Jonas De Ro skulle ha klippt in vulkanen Fuji.
Egen bild från Kullaberg som visar hur det kan se ut när man sätter svartnivån galet.
Ovan syns min egen bild från Kullaberg där den vänstra sidan visar fel svartnivåer. Den högra visar korrekt svartnivå.
Egen bild från min 5D II öppnad i darktable och då med liknande svartnivå som mannen från Seattle använde.
Även ovan är egen bild men denna gång från en 5D II jag en gång ägde.
Mängder av moduler påslagna utan orsak.
I nästa bild hade personen i fråga aktiverat mängder av moduler utan att själv förstå varför. Till höger i skärmdumpen syns en del av modulerna aktiverade och till vänster likaså. Detta får förstås bilden att se ut som fan själv.
”Looks like no clouds I have seen against the same settings on any RAW file i tested.”
Nej, det där ser inte ut som någonting från denna värld.
Inringat område som togs för photoshoppande.
Visst ser det ut som det japanska tecknet 中, men delarna till den finns från samma tid på en annan bild och från en annan fotograf och är alltså bara en del av vulkanen. Det högra ser ut som ett moln vilket blir tydligare om man gör en rörlig bild av de tre vulkanbilderna.
Canons verifieringssystem går ej att lita på sedan det knäckts
Man ska då känna till att verifieringssystemet var ett tillägg för $700 som man fick köpa till och riktade sig till tidningar och myndigheter. I fallet med Jonas De Ros bilder från sin flygresa skulle det varken gjort till eller från eftersom han bevisligen i metadatan inte använt tillägget.
Taggen Subject Distance som inte finns
Hos Community Canon USA (archive del 1 och del 2), 3_Orbs (archive) 3_Orbs igen (archive) och under namnet GuidoB, med anspelning på programmet Sherloqs utvecklare, drogs ett påstående om taggen Subject Distance och vad oddsen skulle vara för att Subject Distance skulle vara på decimalen densamma.
Vad är oddsen för en likhet med 2 decimaler för ”Subject Distance” med kameran inställd på ”Autofokus med en punkt”
Canons råfil från Canon EOS 5D II innehåller tillsynes ingen sådan tagg över huvud taget. Felet verkar bero på att personen använt ett program, IrFanView, som visar en tagg som inte registreras i bildfiler från Canon EOS 5D II.
IrFanView visar med min bild taggen Subject Distance och ett avstånd till Jupiter om 0,01 meter.IrFanView visar en temperatur om 160 grader C för min Canon EOS 1Ds.
IrFanView verkade i detta fall vara helt fel program för uppgiften och samme person har tidigare gjort samma misstag där han:
inte förstått vad saker och ting är i metadatan, exempelvis GPS-taggen som lämnats tom för att man ska kunna GPS-tagga senare.
använt IrFanView som visat honom fel nummer.
Vi som använt och fortfarande använder Canons tidigare råformat CRW vet hur man inte kan bädda in GPS-positioner i detta råformat medelst extern enhet utan i stället är tvungen att lägga koordinaterna i en separat sidofil. CR2-formatet blev därför ett lyft när det kom, oavsett om själva kameran har inbyggd GPS eller ej.
Fel serienummer
Användaren NCBoy, som förstås av en slump också använde IrFanView, klagade på att serienumret i råfilerna inte fanns med i Canons databas, men matade förstås in fel serienummer. Han litade på IrFanView som bevisligen är helt fel programvara när det kommer till att läsa metadata. Orsaken till felet är att IrFanView tagit bort en nolla i början av serienumret.
Matar man in rätt serienummer accepterar Canons databas kameran. Hur Canons serienummer är uppbyggt är en hemlighet som Canon inte delar med sig av. Med hjälp av Tornado EOS och nyare kameror kan man kanske ändå gissa sig till att de första två siffrorna är produktionsmånad, tredje siffran vilken världsmarknad det rör sig om, fjärde en eventuell kontrollsiffra, femte vilken fabrik och de sista siffrorna ett löpnummer. R6, M5 och 6D fungerar så medan min 7D inte gör det. För att veta om 5D II följer samma linje som de nyare behöver man få tag i några kameror från olika marknadsregioner.
Taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower
Efter att ha insett att taggen Subject Distance inte var vad personen sökte försökte han i stället förstå sig på taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower. Community Canon USA (archive) och 3_Orbs (archive)
Canon registrerar med nyare objektiv dessa två värden. Vad personen reagerat på var att Focus Distance Upper låg på 6,01 meter och inte oändligheten för några av Jonas De Ros molnbilder.
Det hela kan enklast förklaras med att registreringen är av ett primitivt slag och att man inte kan ta det för en sanning. Två modeller av Canon EF 17-40/4L USM, samma som användes av Jonas Dr Ro, har även använts av mig och båda har vid många tillfällen visat Focus Distance Upper 6,01 meter när man fotograferat moln eller annat långt bort.
Canon EF 17-40/L USM registrerar följande avstånd:
Lower 0.28 m
Upper 0,28 m
Lower 0,48 m
Upper 0,56 m
Lower 0,94 m
Upper 1,55 m
Lower 1,55 m
Upper 6,01 m
Lower 6,01 m
Upper oändlighet
Fokusavstånden beskriver fem avstånd. Det är få avstånd och långt spann mellan Lower och Upper. Ytterligare en parameter att ta hänsyn till är temperaturen (archive) som kan få fokusen att ändra sig.
Nästa punkt som personen försökt angripa var att taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower ändrat den ordning de kommer i jämfört med annan metadata, trots att det är samma mjukvaruversion i kameran. T.ex. ser det ut som att Camera Orientation kommer först i bild 1834 men att det är Live View Shooting som kommer först i bilderna 1837 och 1855.
Ordningen för var Focus Distance Upper och Lower hamnar ser ut att ändra sig.
Orsaken är att Canon EF 50/1.4 USM från 1993 använts i bild 1834. Denna registrerar inget fokusavstånd alls då det bland de äldre objektiven enbart var sådana med ringformad ultraljudsmotor som kunde ge någon form av fokusavstånd.
I metadatan ser det ut som att FocusDistanceUpper och FocusDistanceLower sparas på tre platser, och Exiftool som sidan exifmeta.com använder sig av har inte använts med rätt inställning för att plocka ut samtliga tre taggar. Nedan visas Canon EF 50/1.4 USM till vänster och Canon EF 17-40/4L USM till höger. Båda bildfiler har taggar på samma ställe.
Snabba bildtagningar
Twitter-användaren BobbyO_ reagerade på att Jonas De Ro kunnat hinna med att ta tre bilder under hela fyra sekunders tid. Kommentaren säger mer om BobbyO_ och dennes erfarenhet av kameror än om Jonas De Ro.
”Detta är råfilens uppdelning med tidslinjen. 1841 togs. Sedan en skarp sväng ner med kameravinkeln. 1842 togs 2 sekunder efter. Och 1843 togs 2 sekunder efter det. Bara för att klargöra.
Alla 3 bilderna togs inom ca 4 sekunder.”
Även Twitteranvändaren JustXAshton hoppade på tåget.
Canon EOS 5D II klarar av att ta 3,9 bilder/sekund. Att ta 1 bild/sekund är ingen bedrift med en sådan kamera. Redan under tidigt 70-tal kunde man med en motordriven Canon F1 ta 9 bilder/sekund. Med en mätsökarkamera från 50-talet går det mycket väl att ta 1 bild/sekund.
Inte heller är det en bedrift att vinkla ned en småbildskamera som 5D II.
Det är högst oklart vad en skarp nedvinkling egentligen innebär när det rör sig om en mindre nedvinkling med ett objektiv som har 100 mm i brännvidd och där flertalet moln ingår i de två bildrutorna. Med mitt Canon EF 24-105/4L IS USM ger en nedvinkling vid 100 mm en hel bildruta ned, fokuserad mot oändligheten, en nedsänkning vid frontglaset på två centimeter.
Jonas kallar bilderna för filer
”Och slutligen har Jonas aldrig gått med på att kalla dessa bilder för riktiga bilder tagna med hans kamera under flygningen.
Han kallar dem filer och autentiska, och det betyder ingenting juridiskt.”
Här greppar man verkligen efter varje halmstrå man kan få tag på. Råfiler kallas på engelska för RAW, raw eller raw files. På svenska kallas de för råfiler eller bara RAW. Ofta får man en knäpp på näsan inne hos olika fotoforum om man skulle likställa råfiler med bilder, även om andra åsikter finns.
Mannen från Seattle har tidigare beskrivit råfiler som raw image och raw file.
Exponeringsvärde 14,6?
”Och det är bara några av de visuella ledtrådarna. Det finns så många fler problem.
Bilden bryts ner och beter sig inkonsekvent över färgkanaler.
Exif-anomalier och 1837 och 1839 registrerade EV-värde 14,6, det är inte vad histogrammet visar.
Histogrammet är i linje med bilder som skapats på en bildskärm.”
Om det inte är avrundat så verkar 14,6 EV komma från taggen Ljusvärde i Exiftool.
1837
Light Value : 14.6
1839
Light Value : 14.6
Om så är fallet får man samma resultat med objektivlocket på eftersom taggen Ljusvärde i Exiftool är sammansatt av bländare, slutartid och ISO. Uträkningen står på samma sida:
calculated LV = 2 * log2(Aperture) – log2(ShutterSpeed) – log2(ISO/100); similar to exposure value but normalized to ISO 100)
Så det blir i fallet med 1837 och 1839 följande:
2log₂(8)−log₂(1÷800)−log₂(200÷100)
Om det i stället är som så att mannen från Seattle menar taggen Measured EV, uppmätt exponeringsvärde, får man förstås ett högt värde om man fotograferar någonting vitt, exempelvis moln.
1837
Measured EV : 14.75
1839
Measured EV : 14.62
”Värdena på dina bilder är rimliga, John. Men när du får sådana värden från liknande molnbilder från en flygning, är det inte acceptabelt optiskt sett.
På samma sätt som bilder med solnedgång + moln har följande värden – dessa värden verkar vara tagna från en annan bild och kopierade till molnbilden med solnedgång (där solen inte ens syns i bilden)
EV-värde på 15
Slutarhastighet 1/200 eller 1/1000
Bländaröppning =8
Man skulle kunna förvänta sig att sådana värden kommer från en starkt upplyst bild, men nej, det vi ser är ett moln med en tråkig orange nyans där ena sidan är något mer orange på grund av den nedgående solen. Det är en optisk anomali. Matematiskt sett är EV-värdet för slutartiden och bländaren logiskt, men när du vet hur du kan koppla dessa inställningar till bilden vet du att det inte är förväntat.”
Nedan finns fyra bilder tagna med fyra olika ljusmätningsmetoder från en Canon EOS R6. Det uppmätta exponeringsvärdet skiljer sig åt trots att exponeringen är identisk. Bilderna är tagna i Skåne 20:04 den 10 juli 2024.
Evaluerande 14,50 EV, utsnittsmätning 16,00 EV, spotmätning 16,12 EV och centrumvägd genomsnitt 15,50 EV.
Andra saker som påverkar är fokusskiva, inställning för fokusskiva och om man använder Live View.
”Råfiler betyder ingenting”
”’råfiler’ betyder ingenting.
Jag tror att argumentet du försöker göra är att de är för hög kvalitet för att komma från videorna.
De kom inte från videorna, de kom från satellitdata, vilket är högre kvalitet än någon kommersiell kamera.
Satellitbildsdebunken har varit död sedan vi fann att bilderna bara går tillbaka till 2016. Det är ett faktum, inte en åsikt.”
Tack vare att fotografierna är tagna i råformat har kritikerna fått stånga sig blodiga mot en vägg vilket hela denna artikel visar.
Vad twitteranvändaren JustXAshton ovan menar med att bilderna bara går tillbaka till 2016 är att Web Archive, sidan som sparar en stor del av Internets historik, inte sparat just dessa bilder förrän 2016 vilket förstås inte säger någonting om när fotografierna togs eller publicerades.
En av råfilerna innehåller detaljer som någorlunda går att tidsbestämma.
Bild 1845 som visar ön Kozushima. Rött visar ej färdigbyggd ilastningsplats för båtar. Gult visar en vik som på en bild från 2014 är fylld med tetrapoder i betong.
Bilder på hamnen hur den såg ut 4 juli 2012 och 27 april 2014. Även Google Earth har satellitbilder från 2009 och 2015. Hamnar är platser där förändringar sker ofta.
Som kuriosa har twitteranvändaren JustXAshton uppmärksammats för att ha rapporterat att hangarfartyget Eisenhower sänkts 2024 och för att ha förväxlat en långzoomskamera från Kodak med ett teleskop.
”Hur verifierar man att råbilderna är från 2012?”
Vågor misstas för flygande klot
Mannen från Seattle trodde sig ha funnit tre flygande klot även i råfilen.
”#mh370 och Jonas du misslyckades med att radera klotens tidigare bildposition (videoartefakt) nästa gång förhoppningsvis kommer du att producera bättre förfalskningar från skärmdumpar.”
Tar man en titt på råfil nr 1842 ser man mängder med vågor. Vår vän från Seattle har helt enkelt markerat en ruta kring tre av vågorna.
Bilden är i videon spegelvänd.
Exempel på fejkade CR2-filer
Det går absolut att att fejka eller modifiera råfiler i CR2-format och här är två exempel.
Biet
Bild hämtad från Pexels.com och CR2-fil från användaren junkfort. CR2-filen ska motsvara en råfil från Canon EOS 450D.
darktable vägrar att öppna filen.
Om man konverterar till DNG via Adobe DNG Converter accepterar darktable filen. Det första att notera är att filen har fyra svartfält mot Canons två.
Läsbruset i svartfälten är 0.
Färgbrus saknas.
I programmet Noiseprint syns det direkt att saker och ting inte stämmer. Svartfälten som normalt ska se lika brusiga ut som övriga bilden är homogena. Man ser tydligt var Photoshops generative fill använts för att få rätt format på bilden.
Programmet Noiseprint från skaparna D.CozzolinoochL.Verdoliva
Johann A. Briffa har beskrivit hur man går tillväga för att manipulera en CR2-fil. I detta fall en råfil från en 600D. Originalfilen, från BossBase dataset, filen efter att den manipulerats.
BossBase Images License: This work can only be used for scientific purposes. It has to be cited as the “BOSSbase” or the “database from the BOSS contest”. You may not use this work for commercial purposes. For any reuse or distribution, you must make clear to others the license terms of this work. Any of the above conditions can be waived if you get permission from the copyright holder.
darktable vägrar att öppna filen om man inte konverterar till DNG via Adobe DNG Converter.
Det finns fyra svartfält mot originalets två. Precis som det förra exemplet saknas det brus. Läsbruset är 0. Måtten på svartfälten är fel.
Det klonade området står ut om man använder färginterpoleringsmetoden AMaZE, men VNG4 är mer förlåtande.
Brus i originalets svartfält.Modifierad CR2 med helt brusfritt svartfält.Programmet Noiseprint från skaparna D.CozzolinoochL.Verdoliva med inställning för att generera en heatmap.
Där finns inget som sticker ut med råfilerna från Jonas De Ro
Bilderna från Jonas De Ro ingår i en serie som är begränsad i både tid och rum. Alla är tagna i råformat och olika objektiv har använts.
Objektivprofilerna som jag har och som jag t.o.m. själv har skapat stämmer med objektiven. De varken under- eller överkorrigerar.
Ur metadatan är det inget som sticker ut mer än tiden. Någonting som dessutom är förklarligt när det kommer till resor över tidszoner.
Svartfälten
Svartfälten finns där och är brusiga som de ska vara. Längden och bredden på svartfälten är korrekta och det finns artefakter i den första pixelraden, precis som det ska vara med denna typ av kameramodell från Canon.
Heta pixlar
Ett dussin heta pixlar och åtminstone en kall pixel genomsyrar råfilerna. Det gäller även IMG_0822.CR2 (image 1) från 2012-01-21 innan flygresan och IMG_3212.CR2 (image 25) från 2012-02-01 efter flygresan. Dessa skapar ett mönster som är unikt för kameran. Åtminstone inom denna tidsperiod då fler kan tillkomma under tid.
IMG_0822, IMG_1837 och IMG_3212 har alla samma pixelvariation.
PRNU
Med referensbilder från en kamera kan man med hjälp av Photo response non-uniformity, PRNU, avgöra om andra bilder kommer från samma kamerasensor. Det är som ett digitalt fingeravtryck.
Photo response non-uniformity, pixel response non-uniformity eller PRNU är en form av fast mönsterbrus som är relaterat till digitala bildsensorer som används i kameror och optiska instrument. Både CCD- och CMOS-sensorer är tvådimensionella matriser av ljuskänsliga celler, där varje cell i stort sett motsvarar en bildpixel. På grund av att bildsensorer inte är enhetliga reagerar varje cell med olika spänningsnivåer när de belyses med en enhetlig ljuskälla, vilket leder till felaktigheter i luminansen på pixelnivå.
Tack vare referensbilder från före och efter flygresan kunde jag jämföra dessa med flygbilderna samt med egna bilder från en Canon EOS 5D II. Flygbilderna matchade men det gjorde inte bilderna från min kamera. Även Reddit-användaren Cenobite_78 kom till en liknande slutsats.
Tokyo Skytree 2012
Några av råfilerna precis efter flygresan innehåller Tokyo Skytree som invigdes i maj 2012.
Råfilen IMG_2990.CR2 från 1 februari 2012 visar spiran som då fortfarande hade ett grönt skyddsnät runt sig. Man kan alltså tidsbestämma fotografiet till att vara taget före maj 2012.
IMG_2990.CR2 som visar Tokyo Skytree och som fortfarande har skyddsnät. Sensordammet är där fortfarande även om det ser ut som att ett nytt dammkorn tillkommit.
Noiseprint
Programmet Noiseprint visar inget som sticker ut. Inte heller syns några färginterpoleringsfel.
Programmet Noiseprint från skaparna D. Cozzolino och L. Verdoliva. Bild 1839 visas.
Kritiker med noll koll
Sammanfattar man det verkar kritikerna maniskt leta efter fel där det inte finns några. I ivern och jakten efter att hitta någonting över huvud taget trampar man gång på gång i klaveret. Felstegen är så pinsamma att man inte kan tro annat än att de aldrig någonsin hållit i systemkameror, än mindre använt några.
Sensordamm misstas för att vara en sjö…
En begagnad Canon EOS 5D II tillsammans med Canon EF 50/1.4 USM kan man finna för en spottstyver om man nu själv vill testa alla möjliga inställningar. Ännu billigare om den är i dåligt skick med dammig sensor eller fungus. Det finns dessutom ytterligare ett billigt alternativ såsom Canon EOS 30, som laddas med film, om man enbart vill testa hur många bilder per sekund man kan ta.
Tar sagan slut här?
Nej, personen från Seattle har delvis lärt sig av sina misstag och gömmer (archive) nu sina inställningar för att andra inte ska kunna se vilka reglage han drar i.
Användarnamnet JohnConnor01 (Bobby0_) som frågar sig varför råfilen ser ut på ett visst sätt i darktable när han medvetet dragit fel svartnivå blockerar alla som förklarar och därefter fortsätter han att ställa samma fråga. Det ska poängteras att han laddar upp lågupplösta skärmdumpar som om någon annan skickat materialet till honom via en meddelartjänst som automatiskt komprimerar sönder materialet.
Med det sagt är det första kapitlet i sagan som en gång handlade om en fotografs råfiler tagna över Japan sedan länge ett minne blott. I stället har den tagit en snäv vändning och är mitt uppe i en värld fylld av de mest fantastiska fantasier. Hur den slutar och vilka karaktärer som vi kommer möta under berättelsens gång kan endast gudarna sia om.
DNG står för Digital Negative och är Adobes filformat. Det tillkom 2004 i ett försök att standardisera råfiler. Någonting som delvis lyckats. Kameratelefoner och drönare är exempel där DNG slagit igenom helt medan stora kameratillverkare som Canon, Nikon och Sony fortsätter att köra med sina egna format.
Från Adobes whitepaper 2004 som riktades till kameratillverkarna:
”Today, there is no accepted standard for storing raw camera files; not only do camera manufacturers create their own formats, but these formats often vary among cameras created by a single manufacturer. ”
”I dag finns det ingen vedertagen standard för lagring av råfiler; inte nog med att kameratillverkarna skapar sina egna format, utan dessa format varierar ofta mellan kameror från en och samma tillverkare.”
Problemet finns än i dag där kameratillverkarna släpper sina råformat men sedan helt vägrar att släppa fritt hur rådatan och metadatan ska utläsas, undantaget GoPro. Nikon valde att vara värst genom att kryptera vitbalansfältet i metadatan för att stänga ute tredjepartsprogram. Nikons svar var att utvalda aktörer fick tillgång till hur man bearbetar Nikons råformat. Då ska man känna till att Nikon själv förstört sina användares råfiler med dåligt kodade program. Lärdomen är att aldrig använda ett program som ändrar i själva råfilen.
Adobe DNG Converter
Det finns mängder av program som kan konvertera råfiler till DNG-filer. Det mest kända är Adobe DNG Converter som finns för Windows och OS X.
Som utgångsläge konverterar det en råfil till en komprimerad DNG-fil med rådata. Rådatan ska dock vara densamma.
Optiska svartfält precis som Canons originalfil. Samma pixeldimension. Behöver färginterpoleras.
Väljer man däremot förstörande komprimering sparas ingen rådata längre i DNG-filen. Dessutom beskärs bilden något och man kan snarare betrakta den färdiga filen som en JPEG i stället.
Förstörande komprimering där artefakter syns i himlen. Optiska svartfält är borta. Ingen färginterpolering behövs då filen redan är så gott som färdig.
Adobe DNG Converter klarar inte av att konvertera alla råfiler från exempelvis Canons Dual Pixel Raw (två råfiler i en CR2-fil eller CR3-fil) eller Canon Raw Burst (flera råfiler i en CR3-fil). DNGLab klarar det men måste konvertera till enskilda DNG-filer.
Jämförelse av metadata mellan CR3 och konverterad DNG
Med Canons nya CR3-format följer enbart en bråkdel av metadatan med vid en konvertering av Adobe DNG Converter till DNG. En CR3-fil från R6 innehåller 9400 rader metadata medan en konverterad till DNG innehåller 160 rader metadata.
Fördelar med DNG
Ett öppet format som vem som helst kan använda. Stöds av många råkonverterare
Det finns en inbyggd hash för att kunna kontrollera om filen är hel
Ändringar kan skrivas i filen. Enklare filhantering, men kan också bädda för skrivfel. Att ha en sidofil med inställningarna är säkrare
Nackdelar med DNG
Vid konvertering kan man gå miste om viktig metadata
Kameratillverkarnas programvara, exempelvis Canon Digital Photo Professional stöder ej konverterad DNG
Det är inte uppenbart för den genomsnittlige användaren om en DNG-fil innehåller rådata eller ej
Vissa tävlingar vill kunna granska ursprungsfilen, och då duger inte konverterad DNG
Specialfiler såsom Dual Pixel Raw eller Canon Raw Burst måste konverteras till enskilda DNG-filer
En yngre kvinna filmade ett bråk på en hamburgerrestaurang i Helsingborg i april 2021. Hon åtalades för olaga integritetsintrång och förtal, efter att ha spridit filmen, men friades 2022-10-19 i Helsingborgs tingsrätt.
Domslut
Åtal som B frikänns från
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Skadestånd
HA:s begäran om skadestånd avslås.
Ersättning och återbetalning
Staten ska stå för kostnaderna. AW får ersättning av staten med 10 815 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 8 652 kr arbete
• 2 163 kr mervärdesskatt
Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Gärningsbeskrivning
1.1 OLAGA INTEGRITETSINTRÅNG
B har spridit en film som visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Spridningen har skett genom att B har laddat upp filmen på TikTok och på så sätt gjort den tillgänglig för ett stort antal personer. B har därigenom gjort intrång i HA:s privatliv. Det hände den 6 april 2021 i Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för HA.
Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Gärningsbeskrivning
2.1 FÖRTAL
B har spridit en film som visar när AS knuffar HA. Det hände den 6 april 2021 på Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Uppgiften var sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning.
B begick gärningen med uppsåt.
2.3 Skadestånd
HA har begärt att B ska betala skadestånd med 6 000 kr. Beloppet avser kränkning. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 6 april 2021 tills betalning sker.
3. Skäl
INSTÄLLNING M.M.
B har förnekat gärningarna och motsatt sig skadeståndsskyldighet.
UTREDNINGEN
Åklagaren har har åberopat följande bevisning.
o Förhör med de båda målsägandena HA och AS samt med den tilltalade B
o anmälan,
o pm och skärmdumpar från TikTok,
o skärmdumpar kommentarsfält till i åtalet nämnd video,
o uppspelning av TikTok-video,
o uppspelning av övervakningsfilm, samt
o pm och skärmdump från TikTok.
Rätten har även hållit syn på ett foto i AS:s mobiltelefon utvisande en skriftlig underrättelse om åklagarens beslut den 16 november 2021 att inte väcka åtal mot AS för misstanken om ringa misshandel, med motiveringen att det inte förelåg tillräckliga skäl för åtal för att det med hänsyn till bevisningen på objektiva grunder inte kunde förväntas en fällande dom, eftersom det inte gick att motbevisa invändningen om att gärningen hade begåtts i nödvärn.
TINGSRÄTTENS BEDÖMNING
Av utredningen i målet framgår till en början följande.
B befann sig den aktuella kvällen på en hamburgerrestaurang i centrala Helsingborg för att beställa mat. På restaurangen befann sig även AS och HA. AS var arbetsledare på restaurangen och var klädd i restaurangens arbetskläder. HA var på restaurangen för att hämta mat som han i sitt yrke skulle leverera till kunder. Han var klädd i budfirmans arbetskläder. Den aktuella kvällen var det brist på personal i restaurangen och väntetiderna för att få sina beställningar färdigställda var långa.
Väntetiderna och den pressade arbetssituationen medförde att HA och AS hamnade i ordväxling med varandra. Vad som närmare i detalj hände har de hörda personerna berättat delvis olika om.
AS har uppgett följande. HA skrek på restaurangens personal och följde inte uppmaningen att på grund av covid-restriktioner vänta utanför restaurangen. AS försökte prata med HA tre gånger, men HA svor, hotade och tog upp sin mobil och började filma AS. HA hotade även att sprida filmen. AS uppmanade då HA att omedelbart lämna restaurangen och sa att han annars skulle ringa polisen. Han tog upp sin mobil för att ringa polisen. När HA istället höll upp sin mobil för att filma knuffade AS honom en gång. Det ingick i hans uppgifter som arbetsledare att hålla ordning i restaurangen.
HA har uppgett följande. AS var på just HA om att stå utanför restaurangen trots att andra personer fick stå där inne. Om man står där ute glömmer de bort ens beställning. AS sade till HA att vara tyst och gå ut, men hade inte rätt att säga så till honom. När AS viftade med sitt finger sade HS till honom att inte vifta med fingret och hota honom. AS frågade vad HA skulle göra då, varpå HA svarade att då skulle han filma AS och skicka filmen till dennes chef. När HA tog fram sin mobil för att filma slog AS mobilen ur hans hand. AS attackerade honom och hotade honom. AS knuffade honom i bröstet så att han slog i benet i en slags pelare, vilket orsakade honom ett sår på benet. AS försökte också slå honom, men hindrades av sina arbetskamrater.
B har uppgett att hon var på restaurangen för att beställa mat och att det var hon som filmade händelseförloppet med sin mobil, men att det inte var hon som lade ut videoklippet på sitt TikTok-konto utan någon av hennes vänner, som hade lånat hennes mobil och hade tillgång till hennes TikTok-konto. Hon har vidare uppgett att anledningen till att hon i polisförhör erkände att det var hon som hade lagt ut videon var för att polisen hotade med att hennes mobil annars skulle beslagtas. B har även uppgett att hon inte vet vem av hennes vänner som lade ut videon, men att hon inte längre är vän med de personerna.
Beträffande konsekvenserna av publiceringen på TikTok har följande framkommit.
AS: Fler än 50 personer har kommenterat videon till honom. Folk kom fram till honom på jobbet och det var besvärande. Även hans kollegor och hans släkt har visat videon för honom. Han framställdes som en våldsam person för att folk inte visste vad det handlade om och han mådde dåligt när han läste kommentarerna i kommentarsfältet. Detta var en av flera orsaker till att han sade upp sig från sitt arbete.
HA: Hans barn, som är i AS:s ålder, var upprivna när de hade sett filmen. De väckte honom och visade honom videon. Även vänner, personer på restaurangerna där han hämtar mat och folk på stan känner igen honom från filmen. Han gick inte till jobbet på en vecka för att han inte kunde gå till restaurangerna på grund av alla frågor. Det har påverkat hans psykiska mående och hans arbete. När han går på stan tittar han ner i marken för att folk känner igen honom.
Det har även framkommit att när polisen tog del av filmen så hade den 154 800 visningar och 6 646 gilla-markeringar, samt att B, efter polisförhöret, tog bort videon från TikTok.
Tingsrätten inleder med att konstatera att det är B som filmat händelsen med sin mobiltelefon. B:s vaga uppgifter om att det inte är hon som publicerat videon på TikTok, utan en tidigare vän som lånat hennes mobil och då lagt ut filmen på B:s TikTok-konto, framstår som en ren efterhandskonstruktion och kan lämnas utan avseende.
Bedömningen av åtalspunkt 1
Åklagaren har i åtalspunkt 1 gjort gällande att filmen som B spridit visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Av utredningen i målet har framgått att en annan åklagare har valt att inte väcka åtal för den gärningen, som i det beslutet betecknades som ringa misshandel, på grund av att AS:s nödvärnsinvändning inte gick att motbevisa.
Tingsrätten har tagit del av både B:s film och film från övervakningskameror på hamburgerrestaurangen. Den utredningen, tillsammans med vad som framkommit vid förhören med AS och HA, leder tingsrätten till bedömningen att det inte kan anses motbevisat att AS agerade i nödvärn, eller i vart fall i nöd, när HA trots tillsägelser vägrade lämna restaurangen och att den knuff AS då utdelade inte kan anses oförsvarlig. En handling som någon begår i nödvärn eller nöd utgör brott endast om handlingen är uppenbart oförsvarlig respektive oförsvarlig. Detta medför att det inte är styrkt att AS utsatte HA för ett brott mot person genom knuffen.
Att filmen visat att AS utsatte HA för ett brott mot person är en förutsättning för bifall till åtalet för olaga integritetsintrång. Eftersom denna förutsättning brister ska B frikännas från åtalet i åtalspunkt 1. Av samma anledning ska även HA:s skadeståndsyrkande avslås.
Frågan om angivelse till åtal och åtalsprövning beträffande åtalet för förtal
Åtalet enligt åtalspunkt 2 gäller förtal. Förtal är ett brott som, som utgångspunkt, inte ska åtalas av åklagare utan av målsäganden. Om målsäganden anger brottet till åtal och åklagaren finner att åtal påkallat från allmän synpunkt får dock åklagaren väcka åtal för förtal, se 5 kap. 5 § brottsbalken. Från denna åtalsprövningsregel finns ett undantag i 20 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Enligt undantagsregeln får, om en viss handling innefattar flera brott och något av dem hör under allmänt åtal, åtal väckas för samtliga brott.
I detta fall innefattar den handling som B åtalats för, att ha spridit den aktuella filmen, både brotten olaga integritetsintrång och förtal. Olaga integritetsintrång hör under allmänt åtal. Med tillämpning av den ovannämnda undantagsregeln har någon åtalsprövning därför inte behövt ske för att åtal ska få väckas även för förtal.
Av rättsfallet NJA 1970 s. 258 framgår dock att att om åtalet för det brott som hörde under allmänt åtal ogillas, ska åtalet för de brott som kräver angivelse och åtalsprövning avvisas om de förutsättningarna inte är uppfyllda. På grund av att tingsrätten ovan har funnit att B ska frikännas från åtalet för olaga integritetsintrång uppkommer därför frågan om AS har angett förtalsbrottet till åtal och om åtal funnits vara påkallat från allmän synpunkt. Den i målet ingivna stämningsansökan och förundersökningsprotokollet ger inte ledning i denna fråga. Åklagaren har dock i en komplettering angett att hon bedömt AS:s uppgift i polisförhör, att han ville anmäla målsäganden för förtal, har utgjort en angivelse till åtal och har vid huvudförhandlingen uppgett att åtalsbeslutet inneburit att åtal har ansetts påkallat från allmän synpunkt.
Tingsrätten saknar anledning att ifrågasätta åklagarens bedömning i denna del. Det föreligger därför inte hinder för att tingsrätten prövar åtalet för förtal enligt åtalspunkt 2.
Bedömningen av åtalspunkt 2
När det gäller åtalet för förtal är det utrett att B har spridit en film som visar att AS knuffade HA. Även om tingsrätten ovan kommit fram till att det inte kan uteslutas att knuffen utdelades i nödvärn eller nöd, så framgår inte upprinnelsen till knuffen av den film som B har spridit, Tvärtom framkom det många negativa kommentarer till AS:s agerande i kommentarsfältet på TikTok. Filmen, så som den spreds av B, får därför bedömas ha varit sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning vilket således också har skett.
För förtal döms, enligt 5 kap. 1 § första stycket brottsbalken, bl.a. den som lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Dock finns i andra stycket vissa undantag, t.ex. om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken.
I lagtexten anges inte närmare de olika situationer som kan motivera att lämnandet av en viss uppgift är försvarligt. Det har i juridisk litteratur (se kommentaren till Brottsbalken, 5:1, Zeteo) framhållits att det vid försvarlighetsbedömningen måste beaktas att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick och att en avvägning måste ske mellan skyddet mot kränkande yttranden och kravet på yttrandefrihet. Det föreligger således i många fall en intressekollision mellan rätten till yttrandefrihet och skyddet för den enskildes integritet.
Vid den avvägning mellan yttrandefrihet och skyddet för integriteten som behöver ske gör tingsrätten följande överväganden. Den film som B spridit visar när AS knuffar HA. Det våld som AS utövar är inte särskilt allvarligt. Trots detta har AS genom spridningen av film utsatts för andras missaktning. Detta talar mot att det varit försvarligt att sprida filmen. Å andra sidan visar filmen ett bråk på en restaurang där en person ur personalen knuffar ett matbud som väntar på sin beställning efter att de hamnat i konflikt. Hela situationen framstår för tingsrätten som så pass anmärkningsvärd att det får sägas finnas ett visst berättigat allmänintresse för händelseförloppet. Detta talar för att det varit försvarligt att sprida filmen. Vid den sammanvägda bedömning som tingsrätten behöver göra av dessa motstående intressen anser tingsrätten att den grundlagsfästa yttrandefriheten får väga över i detta fall och B:s agerande att sprida filmen på TikTok får bedömas ha varit försvarligt. B ska därför frikännas även från åtalet för förtal i åtalspunkt 2.
Övrigt
Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. På grund av den frikännande domen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.
Har du tagit en bild för att sedan i datorn upptäcka att objektivet som syns där inte stämmer med verkligheten? Det beror på att objektividentifiering tidigare varit ett träsk där ingen standard funnits.
I fallet Canon har olika modeller av objektiv fått samma identifieringsnummer och tredjepartsobjektiv har åkt snålskjuts på Canons befintliga identifieringsnummer. Mellanringar rapporteras inte alls och teleförlängare med samma optiska uppbyggnad klumpats ihop. Först under senare tid har det börjat klarna upp.
Lite historia
Canons EF-objektiv började 1987 och varje modell numrerades digitalt, se kronologin för objektiven hos EFLens.com eller hos Canon Lens Museum. De olika numren finns samlade hos exiv2. Canons första EF-objektiv EF 50/1.8 börjar med nr 1. Numren verkar inte slaviskt följa tiden för när de släpptes.
EF-objektiven släpptes innan Canon hade skapat någon digital systemkamera som först kom 1995. Då i samarbete med Kodak där Canon stod för kamera och Kodak för det digitala bakstycket. En av kamerorna från 1995 var Canon EOS DCS 3c. I dess bildfiler hittar man inga identifieringsnummer utan enbart brännvidd.
Brännvidden i millimeter.
1998 släpptes Canon EOS D2000 som också den var ett samarbete mellan Kodak och Canon. I dess bildfiler finner man också där enbart brännvidden.
Från Kodak DCS 520c, i praktiken samma kamera som Canon EOS D2000.
Vill man se hur Canons version av kameran, EOS D2000, och inte enbart Kodaks, DCS 520c, sparade sina data finns en råfil hos raw.pixls.us inklusive Exif.
Först år 2000 släppte Canon sin helt egna digitala systemkamera, Canon EOS D30. I Exif hade då även MakerNotes dykt upp där tillverkaren själv fick ha egna fält fyllda med egna data. I Canons MakerNotes ingår en stor mängd information inklusive numret på det objektiv som används och då under taggen LensType.
Under taggen LensType står nr 190Här har LensType, samt alla andra taggar gjorts läsliga i programmet exiv2
Några år senare blev det åter dags att skapa en ny tagg. Denna gång med namnet LensModel där objektivet eller objektivet plus teleförlängaren står i klartext.
Problematik
Att objektiven numreras i taggen Lenstype borde innebära att varje objektiv går att identifiera. Tyvärr har olika modeller blandats ihop som exempelvis flertalet av modellerna EF 75-300/4-5.6 där vissa modeller fått samma LensType-nummer. Inte ens Canon själv klarar av att särskilja dem åt om man ser till hur Canons program Digital Photo Professional hanterar bilderna.
Utöver det begagnar tredjepartstillverkare som Sigma och Tamron redan befintliga och upptagna LensType-nummer för sina egna modeller.
Canon EF 85/1.2L USM som har LensType-nummer 137 delar samma nummer med följande objektiv från tredjepartstillverkare:
Sigma 18-50mm f/2.8-4.5 DC OS HSM
Sigma 50-200mm f/4-5.6 DC OS HSM
Sigma 18-250mm f/3.5-6.3 DC OS HSM
Sigma 24-70mm f/2.8 IF EX DG HSM
Sigma 18-125mm f/3.8-5.6 DC OS HSM
Sigma 17-70mm f/2.8-4 DC Macro OS HSM | C
Sigma 17-50mm f/2.8 OS HSM
Sigma 18-200mm f/3.5-6.3 DC OS HSM [II]
Tamron AF 18-270mm f/3.5-6.3 Di II VC PZD
Sigma 8-16mm f/4.5-5.6 DC HSM
Tamron SP 17-50mm f/2.8 XR Di II VC
Tamron SP 60mm f/2 Macro Di II
Sigma 10-20mm f/3.5 EX DC HSM
Tamron SP 24-70mm f/2.8 Di VC USD
Sigma 18-35mm f/1.8 DC HSM | A
Sigma 12-24mm f/4.5-5.6 DG HSM II
Sigma 70-300mm f/4-5.6 DG OS
Den programvara man använder för att fixa till bilderna behöver alltså inte enbart klara av att läsa vilket LensType-nummer som objektivet har utan även ha en lista med tredjepartsobjektiv som delar numren med Canons objektiv. För att avgöra vilket det rör sig om kan programvaran läsa av maximal bländaröppning och brännviddens ändlägen för att kunna matcha rätt objektiv.
För Canons vita teleobjektiv använde Canon fram till EF 800/5.6L IS USM som släpptes 2008 samma LensType-nummer för själva objektivet såväl som för objektivet tillsammans med teleförlängare. Vad innebär det i praktiken? Jo, att programvaran man efteråt använder behöver ta hänsyn till vilken brännvidd som också registreras. Tyvärr kommer inte programvaran kunna avgöra vilken version det är på teleförlängaren varför fel objektivkorrigeringsprofil kan komma att väljas. Exempel:
EF 800/5.6L IS USM har LensType 249
EF 800/5.6L IS USM + x1.4 har LensType 249
EF 800/5.6L IS USM + x1.4 III har LensType 249
EF 800/5.6L IS USM + x2 har LensType 249
EF 800/5.6L IS USM + x2 III har LensType 249
Först med EF 70-200/2.8L IS II USM från 2010 rättades problemet nästan till där olika kombinationer av objektiv och teleförlängare fick egna LensType-nummer, även om Canon inte tog hänsyn till versionerna på teleförlängarna. Exempel:
EF 70-200/2.8L IS II USM har LensType 251
EF 70-200/2.8L IS II USM +x1.4 har LensType 252
EF 70-200/2.8L IS II USM +x1.4 III har LensType 252
EF 70-200/2.8L IS II USM +x2 har LensType 253
EF 70-200/2.8L IS II USM +x2 III har LensType 253
LensModel
Med Canon EOS 5D introducerades en ny Canontagg, LensModel. Till skillnad från LensType som bara har ett nummer står det i klartext i taggen LensModel. Här har det blivit lättare för tredjepartstillverkare då de kan skriva Sigma eller Tamron i detta fält.
RFLensType
Med Canons senaste RF-fattning introducerades även en ny tagg i fältet Makernotes. Alla RF-objektiv har ett eget RFLensType-nummer men delar på ett gemensamt LensType-nummer som är 61182.
Canon RF 50/1.2L USM har det gemensamma LensType-numret 61182 och det individuella RFLensType-numret 287. Detta kan ställa till det för program som inte är uppdaterade och som därför tror det ska använda 61182 oavsett vliket RF-objektiv det än rör sig om. Det kan även bli som så att programmet börjar titta efter maximal bländaröppning och brännvidd för att gissa sig till vilket objektiv det är.
Mellanringar
Rapporteras ej vidare till bildfilerna vilket innebär att man inte kan veta om en mellanring använts eller ej. Det går därmed ej heller att applicera rätt objektivkorrigering då vinjetteringen blir annorlunda.
Vad kan man själv göra?
Ofta inte så mycket mer än att själv ändra i bildfilernas metadata. Men, med exempelvis exiv2 som darktable använder kan man via en konfigurationsfil se till att få rätt namn på objektivet.
Exempel med Sigma 500/4.5 APO EX DG HSM:
Detta objektiv rapporterar 500mm och använder LensType-nummer 172. Med hjälp av konfigurationsfilen .exiv2 i hemmappen i Linux eller exiv2.ini i användarmappen i Windows kan man se till att skriva LensType-numret och vad det nya namnet ska vara, exempelvis 172=Sigma 500/4.5 APO EX DG HSM.
Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset
Med Canon EOS M50 introducerades råformatet CR3. Canon har tidigare använt CR2 och CRW. Med CR3 kom möjligheten att välja CRAW, som står för Compact RAW. I stället för den vanliga förlustfria komprimeringen i en CR3-fil, RAW, innebär CRAW att man använder förstörande komprimering. Data kastas bort för att spara plats. Ungefär som de JPEG-bilder vi vanligen stöter på.
Fördel och nackdel med CRAW?
Man vinner plats då CRAW kan ta hälften så mycket i filstorlek som RAW. Man kan ta fler bilder i följd innan kamerans buffert säger stopp och fler filer får plats på minneskortet och på hårddisken. Under de flesta förhållanden ser man dessutom knappt någon skillnad mot RAW.
Nackdelen är att komprimeringsartefakter kan visa sig när man ljusar upp extremt mörka partier.
Exempel
Bilden högst upp är tagen vid Tokyo station med en skyskrapa framför solen. En liten del av grön färgkanal har klippt högdagern vilket får anses acceptabelt. Så länge inte alla tre färgkanaler är klippta i högdagern kan man försöka rekonstruera från den som inte klippt.
Kameran, en Canon EOS R6 har stort dynamiskt omfång och klarar av att man exponerar för högdagern för att sedan efteråt i datorn ljusa upp skuggorna. Åtminstone i RAW.
Nedan syns två utsnitt från 200%. Den övre, RAW med förlustfri komprimering, har ett fint brus i det upplättade området.
RAW
Den nedre bilden däremot, CRAW med förstörande komprimering, har ett mosaikmönster. Speciellt i det gröna grenverket syns det.
CRAW
Mönstret är dessutom känsligt för vilken typ av färginterpoleringsmetod man använder. Det framträder mer tydligt med metoder som riktar sig mot detaljer såsom AMaZE, RCD och AHD.
CRAW med färginterpoleringsmetod VNG4CRAW med färginterpoleringsmetod LMMSE
Utöver mina bilder ovan som är mycket mörka finns även ytterligare ett exempel från en R8 där labyrintmönstret syns i havet.
Som en bonus finns här en zip-fil tagen i CRAW och med elektronisk slutare. Hur ser himlen ut om du ljusar upp den och hur ser skuggorna ut?
En förare som kört runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotograferat omgivningar för Google Maps friades 2023-10-18 i Uppsala tingsrätt från olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Domslut
Åtal som B frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2021-10- 25, Uppsala kommun
Förverkande och beslag
Yrkandet om förverkande av i beslag tagen hårddisk avslås. Beslaget hävs
Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).
Gärningsbeskrivning
1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT
B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 25 oktober 2021 på Uppsala Garnison, Uppsala kommun.
B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Förverkande och beslag
Åklagaren har begärt att i beslagtagen hårddisk förklaras förverkad.
Domskäl
Inställning
B har förnekat gärningen.
Skuld
Det är utrett att B i oktober 2021 arbetade för ett företag med uppdrag att köra runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotografera omgivningar för Google Maps. Han har i det sammanhanget åkt förbi militärområdet Uppsala Garnison som utgör ett sådant skyddsobjekt som är förbjudet att avbilda enligt skyddslagen (2010:305), vilket även framgår av gula skyltar vid infarten till området.
B har berättat att han såg de gula skyltarna vid området och att han då direkt stängde av kamerautrustningen. Han flaggade även upp i datasystemet att han kört på ett område där fotografering inte var tillåtet. I efterhand uppgav Google till honom, dit fotomaterialet hade skickats automatiskt, att de inte kunde se att det faktiskt tagits några bilder av militärområdet.
Åklagaren har inte åberopat någon utredning som visar att B faktiskt fotograferade eller filmade militärområdet med sin kamerautrustning. Mot B:s förnekande är det då inte bevisat att han avbildat något skyddsobjekt. Tingsrätten frikänner honom därför från åtalet.
Eftersom B frikänns från åtalet ska den beslagtagna hårddisken inte förverkas utan återlämnas till honom. Beslaget hävs.
Vad behövs för att fotografera kondensationsstrimmor, även kallat kondensstrimmor och k-strimmor? Inte mycket, egentligen. De flesta mobiltelefoner räcker till när det kommer till att få med stora delar av himlen. Det kan i de flesta fall räcka mer än väl för att få till spektakulära bilder.
Vissa mobiler i proffssegmentet kan ta dig lite längre.
Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset
Utrustning för att komma närmare
Vill man kunna se flygplanens registreringsnummer eller andra detaljer får man se till att utöka sin kamerautrustning.
Mycket för pengarna får man med Canon RF 800/11 IS STM för runt 11 000 kr. Till den finns det teleförlängare för att komma riktigt nära. Nackdelen är att den inte är speciellt ljusstark, men ska man fotografera flygplan på himlen är det oftast tillräckligt ljust under dagen. Lägg till en av Canons mindre och billigare kameror med RF-fattning så är du hemma.
Som ett billigare alternativ finns ”kompaktkameran” Nikon P1000 från 2018 som är en långzoomskamera.
Oavsett vad man väljer kommer det underlätta med ett stativ. Ett enbensstativ kommer minska skakningen men samtidigt vara tillräckligt rörligt när man i sökaren letar efter flygplan på himlen. För att filma kommer man behöva ett stativ med vätskedämpat videohuvud.
När och var uppstår kondensstrimmor lättast
Lågt lufttryck, kall temperatur och hög relativ luftfuktighet ger bra förutsättningar.
Höjden brukar ligga kring 9 000 meter eller högre, men kan också vara begränsad till vissa luftskikt. Appleman chart används för att ta reda på när förutsättningar för kondensstrimmor finns och det finns sidor på nätet för att hitta lufttryck, temperatur och relativ luftfuktighet på olika höjder.
A330 på väg mot Gran Canaria.
Tekniska hjälpmedel
Flightradar24 är den mest kända flygplansspåraren, men man ska heller inte glömma ADS-B Exchange som även visar en del militära flygplan. Med flygplansspårarna kan man utöver flygplanstyper och bolag även se höjder. Extra speciellt, och bättre om man får det på film, blir det när ett flygplan stiger eller sjunker och när kondensstrimmorna börjar eller upphör vid en viss höjd.
För den som ser flygplan på himlen men inte hittar dessa i flygplansspårarna kan själv bygga en spårare med hjälp av Raspberry Pi, en TV-mottagare och en antenn. Det kan vara som så att flygplanet på himlen har en äldre transponder som inte sänder ut sin GPS-position men fortfarande kan trianguleras med tre eller fyra mottagare. Om inte annat så får man åtminstone upp flygplanet på en lista, även om man inte klarar av att positionera det på en karta.
Aerodynamiska kondensstrimmor
Kondensstrimmor från motorer är de vanligaste strimmorna att se, men det finns även någonting som heter aerodynamiska kondensstrimmor. Luften färdas snabbare över vingarna och konvexa delar, lufttrycket sjunker och med det temperaturen. Vid hög relativ luftfuktighet når man daggpunkten och vattnet kondenserar ur luften.
När solen står rätt kan man även få se iriserande kondensstrimmor. De skimrar då i regnbågens alla färger.
D-AIUD från Lufthansa på en höjd om 8 000 meter
Tips att tänka på
Låt kamerautrustningen ligga ute för att acklimatiseras. Med långa teleobjektiv syns minsta värmedaller som kan komma från någonting så enkelt som motljusskyddet.
Med teleobjektiv kan man få fantastiska bilder när flygplanet är på väg rakt mot en eller rakt ifrån en. Kondensstrimmorna verkar extra stora i förhållande till flygplanet.
Vid morgon eller kväll när solen står lågt kan flygplan med kondensstrimmor misstas för himlakroppar. Det ser nästan ut som att strimman brinner.
Passa på att att fotografera när väderfenomen utspelar sig.
Boeing 787-8 Dreamliner passerar en bisol
Även om man lätt lägger all fokus mot flygplanet ska man inte förglömma strimmorna efteråt. Turbulensen kan få dem i alla möjliga former.
Kondensstrimmor efter en Boeing 747.
Var uppmärksam på andra flygplan som kan integrera med kondensstrimmor.
Turkish Airlines 777 i kölvattnet efter Emirates A380.
Kondensstrimmor som har solen rakt bakom eller framför sig kan få skuggkastning i dess förlängning.
Finnair Airbus A321 från Helsingfors till Lissabon.
Eurocontrols konferens om kondensstrimmor
Eurocontrol hade konferens två dagar i Bryssel där man tog upp ämnet kondensstrimmor. Hur påverkar de klimatet och kan man förutsäga var risken är störst att de uppkommer och ligger kvar under flera timmar? Klaus Gierens som publicerat denna PDF om kondensstrimmor deltog.
Cookies används för statistik. Stäng av via din webbläsare eller blockera javascript.
Cookies are in use for analytics. Turn off cookies in your web browser or block javascript.OkNoLäs mer
