Friad efter att på TikTok spridit film på ett bråk

Vågskål

En yngre kvinna filmade ett bråk på en hamburgerrestaurang i Helsingborg i april 2021. Hon åtalades för olaga integritetsintrång och förtal, efter att ha spridit filmen, men friades 2022-10-19 i Helsingborgs tingsrätt.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Skadestånd

HA:s begäran om skadestånd avslås.

Ersättning och återbetalning

Staten ska stå för kostnaderna. AW får ersättning av staten med 10 815 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 8 652 kr arbete
• 2 163 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-03-24, åtalspunkt 1

Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Gärningsbeskrivning

1.1 OLAGA INTEGRITETSINTRÅNG

B har spridit en film som visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Spridningen har skett genom att B har laddat upp filmen på TikTok och på så sätt gjort den tillgänglig för ett stort antal personer. B har därigenom gjort intrång i HA:s privatliv. Det hände den 6 april 2021 i Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för HA.

B begick gärningen med uppsåt.

2.2 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-03-24, åtalspunkt 2

Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Gärningsbeskrivning

2.1 FÖRTAL

B har spridit en film som visar när AS knuffar HA. Det hände den 6 april 2021 på Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Uppgiften var sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning.

B begick gärningen med uppsåt.

2.3 Skadestånd

HA har begärt att B ska betala skadestånd med 6 000 kr. Beloppet avser kränkning. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 6 april 2021 tills betalning sker.

3. Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har förnekat gärningarna och motsatt sig skadeståndsskyldighet.

UTREDNINGEN

Åklagaren har har åberopat följande bevisning.

o Förhör med de båda målsägandena HA och AS samt med den tilltalade B
o anmälan,
o pm och skärmdumpar från TikTok,
o skärmdumpar kommentarsfält till i åtalet nämnd video,
o uppspelning av TikTok-video,
o uppspelning av övervakningsfilm, samt
o pm och skärmdump från TikTok.

Rätten har även hållit syn på ett foto i AS:s mobiltelefon utvisande en skriftlig underrättelse om åklagarens beslut den 16 november 2021 att inte väcka åtal mot AS för misstanken om ringa misshandel, med motiveringen att det inte förelåg tillräckliga skäl för åtal för att det med hänsyn till bevisningen på objektiva grunder inte kunde förväntas en fällande dom, eftersom det inte gick att motbevisa invändningen om att gärningen hade begåtts i nödvärn.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Av utredningen i målet framgår till en början följande.

B befann sig den aktuella kvällen på en hamburgerrestaurang i centrala Helsingborg för att beställa mat. På restaurangen befann sig även AS och HA. AS var arbetsledare på restaurangen och var klädd i restaurangens arbetskläder. HA var på restaurangen för att hämta mat som han i sitt yrke skulle leverera till kunder. Han var klädd i budfirmans arbetskläder. Den aktuella kvällen var det brist på personal i restaurangen och väntetiderna för att få sina beställningar färdigställda var långa.

Väntetiderna och den pressade arbetssituationen medförde att HA och AS hamnade i ordväxling med varandra. Vad som närmare i detalj hände har de hörda personerna berättat delvis olika om.

AS har uppgett följande. HA skrek på restaurangens personal och följde inte uppmaningen att på grund av covid-restriktioner vänta utanför restaurangen. AS försökte prata med HA tre gånger, men HA svor, hotade och tog upp sin mobil och började filma AS. HA hotade även att sprida filmen. AS uppmanade då HA att omedelbart lämna restaurangen och sa att han annars skulle ringa polisen. Han tog upp sin mobil för att ringa polisen. När HA istället höll upp sin mobil för att filma knuffade AS honom en gång. Det ingick i hans uppgifter som arbetsledare att hålla ordning i restaurangen.

HA har uppgett följande. AS var på just HA om att stå utanför restaurangen trots att andra personer fick stå där inne. Om man står där ute glömmer de bort ens beställning. AS sade till HA att vara tyst och gå ut, men hade inte rätt att säga så till honom. När AS viftade med sitt finger sade HS till honom att inte vifta med fingret och hota honom. AS frågade vad HA skulle göra då, varpå HA svarade att då skulle han filma AS och skicka filmen till dennes chef. När HA tog fram sin mobil för att filma slog AS mobilen ur hans hand. AS attackerade honom och hotade honom. AS knuffade honom i bröstet så att han slog i benet i en slags pelare, vilket orsakade honom ett sår på benet. AS försökte också slå honom, men hindrades av sina arbetskamrater.

B har uppgett att hon var på restaurangen för att beställa mat och att det var hon som filmade händelseförloppet med sin mobil, men att det inte var hon som lade ut videoklippet på sitt TikTok-konto utan någon av hennes vänner, som hade lånat hennes mobil och hade tillgång till hennes TikTok-konto. Hon har vidare uppgett att anledningen till att hon i polisförhör erkände att det var hon som hade lagt ut videon var för att polisen hotade med att hennes mobil annars skulle beslagtas. B har även uppgett att hon inte vet vem av hennes vänner som lade ut videon, men att hon inte längre är vän med de personerna.

Beträffande konsekvenserna av publiceringen på TikTok har följande framkommit.

AS: Fler än 50 personer har kommenterat videon till honom. Folk kom fram till honom på jobbet och det var besvärande. Även hans kollegor och hans släkt har visat videon för honom. Han framställdes som en våldsam person för att folk inte visste vad det handlade om och han mådde dåligt när han läste kommentarerna i kommentarsfältet. Detta var en av flera orsaker till att han sade upp sig från sitt arbete.

HA: Hans barn, som är i AS:s ålder, var upprivna när de hade sett filmen. De väckte honom och visade honom videon. Även vänner, personer på restaurangerna där han hämtar mat och folk på stan känner igen honom från filmen. Han gick inte till jobbet på en vecka för att han inte kunde gå till restaurangerna på grund av alla frågor. Det har påverkat hans psykiska mående och hans arbete. När han går på stan tittar han ner i marken för att folk känner igen honom.

Det har även framkommit att när polisen tog del av filmen så hade den 154 800 visningar och 6 646 gilla-markeringar, samt att B, efter polisförhöret, tog bort videon från TikTok.

Tingsrätten inleder med att konstatera att det är B som filmat händelsen med sin mobiltelefon. B:s vaga uppgifter om att det inte är hon som publicerat videon på TikTok, utan en tidigare vän som lånat hennes mobil och då lagt ut filmen på B:s TikTok-konto, framstår som en ren efterhandskonstruktion och kan lämnas utan avseende.

Bedömningen av åtalspunkt 1

Åklagaren har i åtalspunkt 1 gjort gällande att filmen som B spridit visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Av utredningen i målet har framgått att en annan åklagare har valt att inte väcka åtal för den gärningen, som i det beslutet betecknades som ringa misshandel, på grund av att AS:s nödvärnsinvändning inte gick att motbevisa.

Tingsrätten har tagit del av både B:s film och film från övervakningskameror på hamburgerrestaurangen. Den utredningen, tillsammans med vad som framkommit vid förhören med AS och HA, leder tingsrätten till bedömningen att det inte kan anses motbevisat att AS agerade i nödvärn, eller i vart fall i nöd, när HA trots tillsägelser vägrade lämna restaurangen och att den knuff AS då utdelade inte kan anses oförsvarlig. En handling som någon begår i nödvärn eller nöd utgör brott endast om handlingen är uppenbart oförsvarlig respektive oförsvarlig. Detta medför att det inte är styrkt att AS utsatte HA för ett brott mot person genom knuffen.

Att filmen visat att AS utsatte HA för ett brott mot person är en förutsättning för bifall till åtalet för olaga integritetsintrång. Eftersom denna förutsättning brister ska B frikännas från åtalet i åtalspunkt 1. Av samma anledning ska även HA:s skadeståndsyrkande avslås.

Frågan om angivelse till åtal och åtalsprövning beträffande åtalet för förtal

Åtalet enligt åtalspunkt 2 gäller förtal. Förtal är ett brott som, som utgångspunkt, inte ska åtalas av åklagare utan av målsäganden. Om målsäganden anger brottet till åtal och åklagaren finner att åtal påkallat från allmän synpunkt får dock åklagaren väcka åtal för förtal, se 5 kap. 5 § brottsbalken. Från denna åtalsprövningsregel finns ett undantag i 20 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Enligt undantagsregeln får, om en viss handling innefattar flera brott och något av dem hör under allmänt åtal, åtal väckas för samtliga brott.

I detta fall innefattar den handling som B åtalats för, att ha spridit den aktuella filmen, både brotten olaga integritetsintrång och förtal. Olaga integritetsintrång hör under allmänt åtal. Med tillämpning av den ovannämnda undantagsregeln har någon åtalsprövning därför inte behövt ske för att åtal ska få väckas även för förtal.

Av rättsfallet NJA 1970 s. 258 framgår dock att att om åtalet för det brott som hörde under allmänt åtal ogillas, ska åtalet för de brott som kräver angivelse och åtalsprövning avvisas om de förutsättningarna inte är uppfyllda. På grund av att tingsrätten ovan har funnit att B ska frikännas från åtalet för olaga integritetsintrång uppkommer därför frågan om AS har angett förtalsbrottet till åtal och om åtal funnits vara påkallat från allmän synpunkt. Den i målet ingivna stämningsansökan och förundersökningsprotokollet ger inte ledning i denna fråga. Åklagaren har dock i en komplettering angett att hon bedömt AS:s uppgift i polisförhör, att han ville anmäla målsäganden för förtal, har utgjort en angivelse till åtal och har vid huvudförhandlingen uppgett att åtalsbeslutet inneburit att åtal har ansetts påkallat från allmän synpunkt.

Tingsrätten saknar anledning att ifrågasätta åklagarens bedömning i denna del. Det föreligger därför inte hinder för att tingsrätten prövar åtalet för förtal enligt åtalspunkt 2.

Bedömningen av åtalspunkt 2

När det gäller åtalet för förtal är det utrett att B har spridit en film som visar att AS knuffade HA. Även om tingsrätten ovan kommit fram till att det inte kan uteslutas att knuffen utdelades i nödvärn eller nöd, så framgår inte upprinnelsen till knuffen av den film som B har spridit, Tvärtom framkom det många negativa kommentarer till AS:s agerande i kommentarsfältet på TikTok. Filmen, så som den spreds av B, får därför bedömas ha varit sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning vilket således också har skett.

För förtal döms, enligt 5 kap. 1 § första stycket brottsbalken, bl.a. den som lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Dock finns i andra stycket vissa undantag, t.ex. om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken.

I lagtexten anges inte närmare de olika situationer som kan motivera att lämnandet av en viss uppgift är försvarligt. Det har i juridisk litteratur (se kommentaren till Brottsbalken, 5:1, Zeteo) framhållits att det vid försvarlighetsbedömningen måste beaktas att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick och att en avvägning måste ske mellan skyddet mot kränkande yttranden och kravet på yttrandefrihet. Det föreligger således i många fall en intressekollision mellan rätten till yttrandefrihet och skyddet för den enskildes integritet.

Vid den avvägning mellan yttrandefrihet och skyddet för integriteten som behöver ske gör tingsrätten följande överväganden. Den film som B spridit visar när AS knuffar HA. Det våld som AS utövar är inte särskilt allvarligt. Trots detta har AS genom spridningen av film utsatts för andras missaktning. Detta talar mot att det varit försvarligt att sprida filmen. Å andra sidan visar filmen ett bråk på en restaurang där en person ur personalen knuffar ett matbud som väntar på sin beställning efter att de hamnat i konflikt. Hela situationen framstår för tingsrätten som så pass anmärkningsvärd att det får sägas finnas ett visst berättigat allmänintresse för händelseförloppet. Detta talar för att det varit försvarligt att sprida filmen. Vid den sammanvägda bedömning som tingsrätten behöver göra av dessa motstående intressen anser tingsrätten att den grundlagsfästa yttrandefriheten får väga över i detta fall och B:s agerande att sprida filmen på TikTok får bedömas ha varit försvarligt. B ska därför frikännas även från åtalet för förtal i åtalspunkt 2.

Övrigt

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. På grund av den frikännande domen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Svårigheten med att identifiera rätt objektiv för Canon

Har du tagit en bild för att sedan i datorn upptäcka att objektivet som syns där inte stämmer med verkligheten? Det beror på att objektividentifiering tidigare varit ett träsk där ingen standard funnits.

I fallet Canon har olika modeller av objektiv fått samma identifieringsnummer och tredjepartsobjektiv har åkt snålskjuts på Canons befintliga identifieringsnummer.  Mellanringar rapporteras inte alls och teleförlängare med samma optiska uppbyggnad klumpats ihop. Först under senare tid har det börjat klarna upp.

Lite historia

Canons EF-objektiv började 1987 och varje modell numrerades digitalt, se kronologin för objektiven hos EFLens.com eller hos Canon Lens Museum. De olika numren finns samlade hos exiv2. Canons första EF-objektiv EF 50/1.8 börjar med nr 1. Numren verkar inte slaviskt följa tiden för när de släpptes.

EF-objektiven släpptes innan Canon hade skapat någon digital systemkamera som först kom 1995. Då i samarbete med Kodak där Canon stod för kamera och Kodak för det digitala bakstycket. En av kamerorna från 1995 var Canon EOS DCS 3c. I dess bildfiler hittar man inga identifieringsnummer utan enbart brännvidd.

Brännvidden i millimeter.

1998 släpptes Canon EOS D2000 som också den var ett samarbete mellan Kodak och Canon. I dess bildfiler finner man också där enbart brännvidden.

Från Kodak DCS 520c, i praktiken samma kamera som Canon EOS D2000.

Vill man se hur Canons version av kameran, EOS D2000, och inte enbart Kodaks, DCS 520c, sparade sina data finns en råfil hos raw.pixls.us inklusive Exif.

Först år 2000 släppte Canon sin helt egna digitala systemkamera, Canon EOS D30. I Exif hade då även MakerNotes dykt upp där tillverkaren själv fick ha egna fält fyllda med egna data. I Canons MakerNotes ingår en stor mängd information inklusive numret på det objektiv som används och då under taggen LensType.

Under taggen LensType står nr 190
Här har LensType, samt alla andra taggar gjorts läsliga i programmet exiv2

Några år senare blev det åter dags att skapa en ny tagg. Denna gång med namnet LensModel där objektivet eller objektivet plus teleförlängaren står i klartext.

Problematik

Att objektiven numreras i taggen Lenstype borde innebära att varje objektiv går att identifiera. Tyvärr har olika modeller blandats ihop som exempelvis flertalet av modellerna EF 75-300/4-5.6 där vissa modeller fått samma LensType-nummer. Inte ens Canon själv klarar av att särskilja dem åt om man ser till hur Canons program Digital Photo Professional hanterar bilderna.

Utöver det begagnar tredjepartstillverkare som Sigma och Tamron redan befintliga och upptagna LensType-nummer för sina egna modeller.

Canon EF 85/1.2L USM som har LensType-nummer 137 delar samma nummer med följande objektiv från tredjepartstillverkare:

  • Sigma 18-50mm f/2.8-4.5 DC OS HSM
  • Sigma 50-200mm f/4-5.6 DC OS HSM
  • Sigma 18-250mm f/3.5-6.3 DC OS HSM
  • Sigma 24-70mm f/2.8 IF EX DG HSM
  • Sigma 18-125mm f/3.8-5.6 DC OS HSM
  • Sigma 17-70mm f/2.8-4 DC Macro OS HSM | C
  • Sigma 17-50mm f/2.8 OS HSM
  • Sigma 18-200mm f/3.5-6.3 DC OS HSM [II]
  • Tamron AF 18-270mm f/3.5-6.3 Di II VC PZD
  • Sigma 8-16mm f/4.5-5.6 DC HSM
  • Tamron SP 17-50mm f/2.8 XR Di II VC
  • Tamron SP 60mm f/2 Macro Di II
  • Sigma 10-20mm f/3.5 EX DC HSM
  • Tamron SP 24-70mm f/2.8 Di VC USD
  • Sigma 18-35mm f/1.8 DC HSM | A
  • Sigma 12-24mm f/4.5-5.6 DG HSM II
  • Sigma 70-300mm f/4-5.6 DG OS

Den programvara man använder för att fixa till bilderna behöver alltså inte enbart klara av att läsa vilket LensType-nummer som objektivet har utan även ha en lista med tredjepartsobjektiv som delar numren med Canons objektiv. För att avgöra vilket det rör sig om kan programvaran läsa av maximal bländaröppning och brännviddens ändlägen för att kunna matcha rätt objektiv.

För Canons vita teleobjektiv använde Canon fram till EF 800/5.6L IS USM som släpptes 2008 samma LensType-nummer för själva objektivet såväl som för objektivet tillsammans med teleförlängare. Vad innebär det i praktiken? Jo, att programvaran man efteråt använder behöver ta hänsyn till vilken brännvidd som också registreras. Tyvärr kommer inte programvaran kunna avgöra vilken version det är på teleförlängaren varför fel objektivkorrigeringsprofil kan komma att väljas. Exempel:

  • EF 800/5.6L IS USM har LensType 249
  • EF 800/5.6L IS USM + x1.4 har LensType 249
  • EF 800/5.6L IS USM + x1.4 III har LensType 249
  • EF 800/5.6L IS USM + x2 har LensType 249
  • EF 800/5.6L IS USM + x2 III har LensType 249

Först med EF 70-200/2.8L IS II USM från 2010 rättades problemet nästan till där olika kombinationer av objektiv och teleförlängare fick egna LensType-nummer, även om Canon inte tog hänsyn till versionerna på teleförlängarna. Exempel:

  • EF 70-200/2.8L IS II USM har LensType 251
  • EF 70-200/2.8L IS II USM +x1.4 har LensType 252
  • EF 70-200/2.8L IS II USM +x1.4 III har LensType 252
  • EF 70-200/2.8L IS II USM +x2 har LensType 253
  • EF 70-200/2.8L IS II USM +x2 III har LensType 253

LensModel

Med Canon EOS 5D introducerades en ny Canontagg, LensModel. Till skillnad från LensType som bara har ett nummer står det i klartext i taggen LensModel. Här har det blivit lättare för tredjepartstillverkare då de kan skriva Sigma eller Tamron i detta fält.

RFLensType

Med Canons senaste RF-fattning introducerades även en ny tagg i fältet Makernotes. Alla RF-objektiv har ett eget RFLensType-nummer men delar på ett gemensamt LensType-nummer som är 61182.

Canon RF 50/1.2L USM har det gemensamma LensType-numret 61182 och det individuella RFLensType-numret 287. Detta kan ställa till det för program som inte är uppdaterade och som därför tror det ska använda 61182 oavsett vliket RF-objektiv det än rör sig om. Det kan även bli som så att programmet börjar titta efter maximal bländaröppning och brännvidd för att gissa sig till vilket objektiv det är.

Mellanringar

Rapporteras ej vidare till bildfilerna vilket innebär att man inte kan veta om en mellanring använts eller ej. Det går därmed ej heller att applicera rätt objektivkorrigering då vinjetteringen blir annorlunda.

Vad kan man själv göra?

Ofta inte så mycket mer än att själv ändra i bildfilernas metadata. Men, med exempelvis exiv2 som darktable använder kan man via en konfigurationsfil se till att få rätt namn på objektivet.

Exempel med Sigma 500/4.5 APO EX DG HSM:

Detta objektiv rapporterar 500mm och använder LensType-nummer 172. Med hjälp av konfigurationsfilen .exiv2 i hemmappen i Linux eller exiv2.ini i användarmappen i Windows kan man se till att skriva LensType-numret och vad det nya namnet ska vara, exempelvis 172=Sigma 500/4.5 APO EX DG HSM.

Canons råformat CRAW

Med Canon EOS M50 introducerades råformatet CR3. Canon har tidigare använt CR2 och CRW. Med CR3 kom  möjligheten att välja CRAW, som står för Compact RAW. I stället för den vanliga förlustfria komprimeringen i en CR3-fil, RAW, innebär CRAW att man använder förstörande komprimering. Data kastas bort för att spara plats. Ungefär som de JPEG-bilder vi vanligen stöter på.

Fördel och nackdel med CRAW?

Man vinner plats då CRAW kan ta hälften så mycket i filstorlek som RAW. Man kan ta fler bilder i följd innan kamerans buffert säger stopp och fler filer får plats på minneskortet och på hårddisken. Under de flesta förhållanden ser man dessutom knappt någon skillnad mot RAW.

Nackdelen är att komprimeringsartefakter kan visa sig när man ljusar upp extremt mörka partier.

Exempel

Bilden högst upp är tagen vid Tokyo station med en skyskrapa framför solen. En liten del av grön färgkanal har klippt högdagern vilket får anses acceptabelt. Så länge inte alla tre färgkanaler är klippta i högdagern kan man försöka rekonstruera från den som inte klippt.

Kameran, en Canon EOS R6 har stort dynamiskt omfång och klarar av man exponerar för högdagern för att sedan efteråt i datorn ljusa upp skuggorna. Åtminstone i RAW.

Råfiler att ladda ned finns här inklusive xmp-filer för den som använder darktable. De vanligtvis maskade pixlarna till vänster och ovan i Canons råfiler har jag i XMP-filerna valt att vara synliga. Den förstörande komprimering brukar synas tydligast där vid uppljusning.

Nedan syns två utsnitt från 200%. Den övre, RAW med förlustfri komprimering, har ett fint brus i det upplättade området.

RAW

Den nedre bilden däremot, CRAW med förstörande komprimering, har ett mosaikmönster. Speciellt i det gröna grenverket syns det.

CRAW

Mönstret är dessutom känsligt för vilken typ av färginterpoleringsmetod man använder. Det framträder mer tydligt med metoder som riktar sig mot detaljer såsom AMaZE, RCD och AHD.

CRAW med färginterpoleringsmetod VNG4
CRAW med färginterpoleringsmetod LMMSE

Fotade för Google Maps – frias från olovlig avbildning av skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

En förare som kört runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotograferat omgivningar för Google Maps friades 2023-10-18 i Uppsala tingsrätt från olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2021-10- 25, Uppsala kommun

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen hårddisk avslås. Beslaget hävs

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-02-24, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 25 oktober 2021 på Uppsala Garnison, Uppsala kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Förverkande och beslag

Åklagaren har begärt att i beslagtagen hårddisk förklaras förverkad.

Domskäl

Inställning

B har förnekat gärningen.

Skuld

Det är utrett att B i oktober 2021 arbetade för ett företag med uppdrag att köra runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotografera omgivningar för Google Maps. Han har i det sammanhanget åkt förbi militärområdet Uppsala Garnison som utgör ett sådant skyddsobjekt som är förbjudet att avbilda enligt skyddslagen (2010:305), vilket även framgår av gula skyltar vid infarten till området.

B har berättat att han såg de gula skyltarna vid området och att han då direkt stängde av kamerautrustningen. Han flaggade även upp i datasystemet att han kört på ett område där fotografering inte var tillåtet. I efterhand uppgav Google till honom, dit fotomaterialet hade skickats automatiskt, att de inte kunde se att det faktiskt tagits några bilder av militärområdet.

Åklagaren har inte åberopat någon utredning som visar att B faktiskt fotograferade eller filmade militärområdet med sin kamerautrustning. Mot B:s förnekande är det då inte bevisat att han avbildat något skyddsobjekt. Tingsrätten frikänner honom därför från åtalet.

Eftersom B frikänns från åtalet ska den beslagtagna hårddisken inte förverkas utan återlämnas till honom. Beslaget hävs.