Döms efter drönarfärd över Lund

En man som flög drönare över Lund 9 oktober 2022 åtalades den 29 maj 2023 för vårdslöshet i flygtrafik. Den 9 oktober 2023 dömdes han i Lunds tingsrätt.

Bilder från polisens förundersökningsprotokoll.

Domslut

Brott som B döms för

Vårdslöshet i flygtrafik, 13 kap 1 § 1 st luftfartslagen (2010:500), 2022-10-09, Lunds kommun

Påföljd

40 dagsböter om 430 kr (17 200 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Ersättning och återbetalning

PZ får ersättning av staten med 24 011 kr. Beloppet fördelas enligt följande:

    • 17 859 kr arbete
    • 1 350 kr tidsspillan
    • 4 802 kr mervärdesskatt

B ska betala tillbaka 24 012 kr av kostnaderna till staten.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 22, 2023-05-29, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för vårdslöshet i flygtrafik enligt 13 kap 1 § 1 st luftfartslagen (2010:500).

Gärningsbeskrivning

1.1 VÅRDSLÖSHET I FLYGTRAFIK

B har den 9 oktober 2022 vid tre tillfällen i tät följd från Västra Stationstorget i Lund, Lunds kommun uppsåtligen eller av grov oaktsamhet manövrerat ett luftfartyg på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsatts för fara.

Härvid har han flugit en drönare
– så pass långt bort att han inte haft drönaren inom synhåll ovanför centrala Lund,
– stundtals på upp mot 140 meters höjd då max tillåten höjd är 120 meter,
– flugit inom en kontrollzon tillhörande Universitetssjukhusets helikopterflygplats utan att informera helikopterflygplatsen om flygningen.

Hans agerande har inneburit stor risk för att han skulle tappa kontrollen över drönaren varvid den hade kunnat ramla ned på någon eller något samt stor risk att störa helikoptertrafik till och från universitetssjukhuset.

INSTÄLLNING M.M.

B har erkänt att han manövrerat luftfartyget (drönaren) vid tre tillfällen på tid och plats som åklagaren påstått. Han har gått med på att drönaren en kort stund kan ha flugits på upp mot 140 meters höjd och möjligen en kort tid även inom kontrollzonen för universitetssjukhusets helikopterflygplats, men förnekat att han inte haft drönaren inom synhåll.

B har förnekat att han handlat med uppsåt eller av grov oaktsamhet.

Åklagaren har förtydligat att påståendet i tredje stycket i gärningsbeskrivningen inte innebär något annat än en konkretisering av påståendet i första stycket om att drönaren manövrerats på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsatts för fara.

Åklagaren har vid huvudförhandlingen uppgett att beslagen är hävda.

UTREDNINGEN

B har förhörts. På åklagarens begäran har polismannen AN förhörts.

Åklagaren har presenterat skriftlig bevisning.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Bakgrund och inledande slutsatser av utredningen

Följande är klarlagt. B är frilansfotograf. Den 9 oktober 2022 befann han sig på Västra Stationstorget i Lund för att på uppdrag av en fastighetsägare filma ett fastighetsbestånd i centrala Lund från luften med hjälp av en obemannad luftfarkost (drönare). B genomförde tre flygningar som, utifrån flygloggen och enligt vad han själv berättat, skedde över ett område i centrala lund, däribland kring Lunds centralstation, Clemenstorget och Stadsparken. Drönaren var av modell DJI Mavic 2 Pro med måtten 322x242x84 mm och vägde, enligt en promemoria upprättad av polisen, 907 gram.

Polis kallades till platsen med anledning av flygningarna. En av de polismän som kom till platsen under tiden som en av flygningarna pågick var AN, som är utbildad UAS-pilot inom polisen. AN var också den som med en mobiltelefon filmade av den flyglogg som fanns sparad på drönarens fjärrkontroll och B:s mobiltelefon. AN har även uppgett att han granskat flyggloggarna för de andra två flygningarna som dock inte dokumenterats genom att filmas av. Åtalet gäller denna drönarflygning.

Ska B dömas för vårdslöshet i flygtrafik?

Vilka regler är tillämpliga?

Enligt 13 kap. 1 § första stycket luftfartslagen (2010:500) döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet manövrerar ett luftfartyg på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsätts för fara för vårdslöshet i flygtrafik. Termer manövrerar innebär att straffbestämmelsen även träffar den situationen där ett obemannat luftfartyg manövreras från en punkt på marken (se prop. 2009/10:95 s. 368).

I Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg, TSFS 2017:110, finns bestämmelser av betydelse för prövningen även om de i sig inte definierar innehållet i straffbestämmelsen. Vid flygning med ett obemannat luftfartyg med en startvikt på mindre eller lika med 7 kg gäller bl.a. följande enligt föreskrifterna.

– Flygningen ska ske så att luftfartyget är väl inom synhåll för piloten utan hjälp av visuella hjälpmedel (3 kap. 1 § första punkten). Inom synhåll definieras som det maximala avståndet mellan piloten och det obemannade luftfartyget inom vilket det obemannade luftfartygets position och färdriktning hela tiden kan observeras visuellt utan bl.a. kamera, kikare eller andra hjälpmedel samt det avstånd där det obemannade luftfartyget säkert kan manövreras på så sätt att kollision med andra luftfartyg i luften och personer eller egendom på marken kan undvikas (1 kap. 4 §),
-Innan en flygning genomförs ska piloten ta del av uppdaterad information om eventuella restriktioner eller särskilda villkor från AIP, AIP Supplement, NOTAM, länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommunen (3 kap. 1 § tredje punkten),
-En flygning i okontrollerat luftrum ska ske på en höjd som är lägre än 120 meter över marken (3 kap. 1 § tionde punkten),
-Flygning närmare än 1 000 meter från vissa helikopterflygplatser får endast ske i samråd med berörd helikopterflygplats (3 kap. 1 § trettonde punkten).

Tingsrätten går nu vidare och värderar bevisningen.

Vad är bevisat om flygningen?

B har erkänt att han flugit drönaren på tid och plats som åklagaren påstått och vid tre tillfällen i följd. Detta stöds också av annan bevisning, däribland flygloggen från en av de tre flygningarna och AN:s uppgifter och är således bevisat.

Åklagaren har påstått att B flugit drönaren på sätt som utsatt andras liv eller egendom för fara och att han gjort det genom att ha flugit drönaren (1) så långt bort att han inte haft den inom synhåll, (2) upp mot 140 meters höjd trots att den maximalt tillåtna höjden var 120 meter och (3) inom en kontrollzon tillhörande Universitetssjukhuset i Lunds helikopterflygplats utan att informera dem om flygningen. B har gått med på att drönaren en kort stund kan ha flugits på upp mot 140 meters höjd och möjligen även inom kontrollzonen för universitetssjukhusets helikopterflygplats, men förnekat att han inte haft drönaren inom synhåll.

AN:s och B:s uppgifter om flygningen går isär i vissa avseenden, däribland i fråga om drönaren var inom synhåll under den del av den sista flygningen som pågick när AN kom till platsen. Det rör sig om iakttagelser som gjorts av en polisman i tjänsten och det har inte kommit fram någon omständighet som tyder på att AN misstagit sig om vad han sett eller att hans uppgifter av någon annan anledning bör ifrågasättas. Eftersom AN dessutom är polisiär drönarpilot och därmed har särskild kunskap och erfarenhet på området kan man också utesluta att han misstagit sig eller missförstått hur flygningen gått till. I de delar som AN:s uppgifter skiljer sig från vad B berättat lägger tingsrätten därför AN:s version till grund för bedömningen. AN har berättat att när han kom till Västra Stationstorget satt B på en bänk och drönaren befann sig då utom synhåll och att drönaren då flögs över Stadsparken. Det var bland annat träd i vägen som gjorde att man inte kunde se drönaren. Att det var på det sättet får även visst stöd av vad B berättat, eftersom han berättat att han haft fokus på fjärrkontrollens/mobiltelefonens display, det vill säga vad man kunde se genom drönarens kamera, låt vara att B lagt till att han hade kunnat se drönaren visuellt om han velat. Genom AN:s uppgifter finner tingsrätten bevisat att B flugit med drönaren så långt bort att han inte haft den inom synhåll. Påståendet i första strecksatsen i andra stycket i gärningsbeskrivningen är således bevisat, men endast när det gäller den av de tre flygningarna som AN sett delar av och kunnat uttala sig om.

Av den avfilmade flygloggen framgår att drönaren under en av flygningarna flugits över 120 meters höjd och den högsta höjden var 133 meter. Enligt de uppgifter som AN observerat från flygloggningen och som anges i hans promemoria var den högsta höjden i de andra flygningarna 140 respektive 130 meter. Att flygningarna kan ha skett på så hög höjd höjden har B också godtagit, även om han betonat att det bara varit en kort stund. Det saknas anledning att ifrågasätta mätningarna. Mot denna bakgrund är det utrett att B under i vart fall en av flygningarna flugit på upp mot 140 meters höjd trots att den maximalt tillåtna höjden var 120 meter. Detta innebär att påståendet i andra strecksatsen också är styrkt i vart fall när det gäller en av flygningarna.

Som redan nämns får drönare inte annat än i samråd med berörd helikopterflygplats flygas närmare än 1 000 meter från vissa helikopterflygplatser. Av den kartbilden över flygförbud i Lund som presenterats framgår att kontrollzonen bl.a. omfattar Clemenstorget och delar av spårområdet vid Lunds centralstation. Filmen från flygloggen visar att B under i vart fall delar av den tredje flygningen flugit drönaren inom kontrollzonen. Enligt vad han själv berättat har B inte informerat helikopterflygplatsen om flygningen. Påståendet i tredje strecksatsen är således bevisat avseende en av de tre flygningarna. Eftersom han befunnit sig i utkanten av flygförbudsområdet och det inte lagts fram någon loggning av rutterna är det inte bevisat att han under de två andra flygningarna flugit inom kontrollzonen.

Har B flugit på ett sätt som utsatt andra för fara?

Tingsrätten har så långt kommit fram till B under delar av flygningarna handlat på det sätt som åklagaren påstått i andra stycket i gärningsbeskrivningen. Det rör sig i samtliga fall av regler som enligt tingsrätten får anses vara av stor vikt för flygsäkerheten, inte minst eftersom han flugit ovanför de centrala delarna av Lund. Genom AN:s uppgifter är det klarlagt att många människor befann sig ute vid tiden för flygningarna. Det har alltså inte varit på det sätt som B påstått, nämligen det närmast var folktomt. Att inte hela tiden flyga med drönaren inom synhåll kan, som AN utvecklat, medföra fara exempelvis om skärmen slocknar och piloten tvingas manövrera manuellt eller det finns annat i luftrummet. Här kan tilläggas att AN uppgett att vid motsvarande flygningar inom polisen avdelas en särskild person att hela tiden ha visuell kontakt med drönaren. Det ligger också i öppen dag att flygningar på högre höjd än de tillåtna gränserna och inom kontrollzonen för en helikopterflygplats på ett sjukhus medför sådana risker som åklagaren påstått och till exempel kunnat störa helikoptertrafik till och från sjukhuset. Till detta kommer, vilket varningsmeddelandena om möjlig risk för signalavbrott (”strong interference”) som enligt flygloggen visats vilket visar att det funnits risk för att han skulle förlora kontrollen över drönaren.

Slutsatsen blir därför att delar av flygningarna skett på ett sådant sätt att andras liv eller egendom utsatts för fara.

Har B handlat med uppsåt eller varit grovt oaktsam?

Det är inte bevisat att B med avsikt flugit på det sätt som tingsrätten ovan funnit bevisat, förutom när det gäller flyghöjden där han haft information synlig på displayen om hur högt han flög. B har själv berättat att han känt till 120-meters regeln och även att han haft fokus på skärmen. Han måste därför ha sett att han stundtals flög för högt. Att det, som B hävdat, skulle ha rört sig om att drönaren accelererat och då en kort tid kommit för högt förändrar inte bedömningen. Han har ju överskridit höjdgränsen flera gånger och skulle då rimligen ha avslutat stigningarna tidigare eller göra inställningar på drönaren om maxhöjd om han inte avsett att komma över tillåten höjd.

I övriga delar är det inte visat att B handlat med uppsåt. Han måste dock ha varit medveten om riskerna och således varit medvetet oaktsam. Oaktsamheten gäller regler av vikt för flygsäkerheten och är enligt tingsrätten att bedöma som grov. Det är tingsrättens bedömning att han även varit grovt oaktsam i förhållande till att hans agerande utsatt andra liv eller egendom för fara. B:s egen riskbedömning tar alltså inte någon kraft från åklagarens bevisning i denna del. B ska därför dömas för vårdslöshet i flygtrafik. De tre flygningarna har gjorts på samma plats i ett sammanhang och är att bedöma som ett och samma brott.

Straffet bestäms till böter

Det saknas vägledande avgöranden som belyser hur påföljden ska bestämmas när någon flugit på ett vårdslöst sätt med en drönare. Tingsrätten får därför falla tillbaka på de allmänna regler som gäller när en domstol ska bestämma påföljd.

Straffet för vårdslöshet i flygtrafik är böter eller fängelse i högst sex månader (13 kap. 1 § första stycket luftfartslagen). Vid bedömningen av det konkreta straffvärdet beaktar tingsrätten att det rört sig om tre flygningar och ett grovt vårdslöst agerande där flera regler av betydelse för flygsäkerheten satts åt sidan. Någon olycka inträffade dock inte och enligt tingsrätten motsvarar straffvärdet ett måttligt bötesstraff.

Antalet dagsböter till 40. På grund av B:s ekonomi bestäms varje dagsbot till 430 kr. Sammanlagt ska B alltså betala 17 200 kr i böter.

Övriga frågor

Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet ska B, enligt de regler som gällde vid tiden för gärningen, betala en avgift på 800 kr till brottsofferfonden.

Den ersättning som försvararen har begärt är rimlig. Den ska därför godtas.

Eftersom B döms och med hänsyn till hans ekonomi ska han betala tillbaka hela kostnaden för försvararen till staten.

Hatstorm efter att barnfotograf nekat fota SD-politikers ettåring

En barnfotograf i Skåne blev i dag utsatt för en hatstorm efter att ha vägrat fotografera en lokal SD-politikers ettåring. SD-politikern lade i går ut svaret från fotografen på Facebook och det dröjde inte länge innan det spreds.

En våg av negativa recensioner sköljde in över fotografens företag. Kommentarerna fortsatte på hennes företags Facebooksida samt andra sidor som beskrivit händelsen.

Ej diskriminering i lagens mening

Att neka en kund p.g.a. dess politiska åsikt är inte diskriminering enligt diskrimineringslagen. I den tas i stället andra punkter upp som exempelvis etnicitet, se länk till diskrimineringslagen.

Flyga med batterier – så packar du rätt

Tokyo International Airport

Batterier finns överallt. I kamerautrustning finner man batterier i bland annat ljusmätare, kamera, batterigrepp, blixtar, GPS-mottagare, fjärrutlösare med timer. Utöver det kanske man har en powerbank med sig och en surfplatta eller dator.

Batterier innebär en risk för brand och Federal Aviation Administration har en lista med tillbud och olyckor som involverat litiumjonbatterier.

Vad som gäller

Regelverket för vad man som passagerare får ta med sig förändras från år till år, så bara för att någonting var tillåtet under förra året innebär det inte att det behöver vara det nästa år. NiMh och torrcellsbatterier omnämndes först år 2021.

Flygbolagen följer IATA 2.3a. Man finner en PDF för version 64 (år 2023) här.

Då kameratrollet.se är en fotosida har jag undvikit att ta upp batterier som inte berör fotografer, exempelvis batterier i medicinsk utrustning, rullstolar, e-cigaretter eller batterier som är inbyggda i resväskor.

För att underlätta har jag delat in batterierna i fyra kategorier:

  • Batterier i utrustning som inte överstiger 100 Wh
  • Litiumjonbatterier i utrustning mellan 100-160 Wh
  • Lösa batterier som inte överstiger 100 Wh
  • Lösa litiumjonbatterier mellan 100-160 Wh

För att räkna ut, se sidan rapidtables.org

På denna powerbank står hur man räknar ut wattimmarna

Batterier i utrustning som inte överstiger 100 Wh

Exempelvis datorer, kameror och mobiltelefoner. Får tas med både i incheckat och i handbagage. I incheckat ska utrustningen vara avstängd.

Gäller litiumjon- och litiummetallbatterier. För litiummetallbatterier max 2 g litium.

Max 15 enheter per passagerare, men flygbolaget får godkänna fler.

Batterier i utrustning mellan 100-160 Wh

Exempelvis större portabla blixtar eller större videokameror. Gäller litiumjonbatterier.

Kräver tillstånd från flygbolaget och får då tas med både i incheckat och i handbagage.

Lösa batterier som inte överstiger 100 Wh

Här räknas utöver litiumjon- och litiummetallbatterier (max 2 g litium) även andra batterityper in såsom läckagesäkra vätskebatterier (12 V 100 Wh och max 2 st), NiMh och torrcellsbatterier. En powerbank räknas som ett löst batteri.

Dessa får inte checkas in alls. Alla lösa batterier skall tas som handbagage och polerna vara individuellt skyddade för att förhindra kortslutning, exempelvis genom tejpning eller användning av tillhörande batterilock.

Max 20 batterier per passagerare, men flygbolaget får godkänna fler batterier.

Extrabatterier individuellt skyddade från kortslutning och som medförs i handbagaget.

Lösa litiumjonbatterier mellan 100-160 Wh

Kräver tillstånd från flygbolaget. Alla lösa batterier ska tas som handbagage och polerna ska vara individuellt skyddade för att förhindra kortslutning, exempelvis genom tejpning av polerna.

Max två stycken.

Exempel på felaktig hantering

Batterier ej individuellt skyddade för att förhindra kortslutning.
Långt över tillåten gräns.

Länkar till olika flygbolag och deras hantering av farligt gods

Maria Sveland fälld för rättegångsfoto

Vågskål

Den 13 juni 2023 fälldes journalisten och debattören Maria Sveland för att ha fotograferat under en pågående förhandling i en rättssal. Det hela uppmärksammades och fick spridning i media i december 2021.

Domslut
Brott som Maria Sveland döms för

Brott mot rättegångsbalken, 9 kap 5 a § 1 st rättegångsbalken (1942:740), 2021-05-11 09:00 till 2021-05-11 16:53, Stockholms stad

Påföljd

60 dagsböter om 400 kr (24 000 kr)

Brottsofferfond

Maria Sveland ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-11-16, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att Maria Sveland ska dömas för brott mot rättegångsbalken enligt 9 kap 5 a § 1 st rättegångsbalken (1942:740).

Gärningsbeskrivning

1.1 BROTT MOT RÄTTEGÅNGSBALKEN

Maria Sveland har den 11 maj 2021 under en huvudförhandling i Stockholms Tingsrätt, Scheelegatan 7, Stockholms stad tagit en bild i rättssalen. Bilden visar målsäganden i den rättegången, PA, målsägandebiträdet, rättens ordförande, tre nämndemän samt protokollföraren.

Maria Sveland har därefter, samma dag, spridit bilden, genom att lägga ut bilden på sitt instagramkonto.

YKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt ovan.

DOMSKÄL

Skuldfrågan Maria Sveland har förnekat att hon tagit aktuell bild i rättssalen, men erkänt att hon spridit bilden genom att lägga ut den på sitt instagramkonto samma dag.

Den tilltalade har hörts. Åklagaren har som muntlig bevisning åberopat förhör med målsäganden PA samt vittnesförhör med CB och EH. Åklagaren har vidare åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.

Åklagaren har sakframställningsvis framhållit bl.a. följande. Huvudförhandling hölls vid Stockholms tingsrätt i ett brottmål den 11 maj 2021 där PA var målsägande. Ett anonymt tips lämnades i juni 2021 till polisen att Maria Sveland, som var åhörare vid huvudförhandlingen, tagit en bild i rättssalen under förhandlingen och lagt ut samma bild på sitt instagramkonto, som då hade drygt 17 000 följare. En tilläggsanmälan rörande saken gjordes av målsägandebiträdet i målet i september 2021. Av utredningen framgår dels att Maria Sveland under rättegångsdagen den 10 maj 2021 i samma mål lagt upp en bild på sitt konto varav framgick att fotoförbud gällde i rättssalen, dels att hon den 11 maj 2021 på sitt konto lagt upp flera bilder från rättssalen, bland annat den som åtalet avser (fup. aktbil. 2, s. 10). Vittnet CB har sett Maria Sveland fotografera i rättssalen och sedan att bilden lades ut på den tilltalades instagramkonto (fup. aktbil. 2, s. 11). Vittnet EH har också sett att bilden lagts upp under pågående rättegång, vilket också framgår av den skriftliga utredningen. Till bilden har Maria Sveland skrivit en text.

Försvaret för Maria Sveland har sakframställningsvis framhållit bl.a. följande. Maria Sveland är journalist och författare. Hon har inte tagit bilden själv utan använt en bild tagen av annan person och bildsatt ett debattinlägg på sitt instagramkonto angående målet. Vad gäller vittnena i målet och bevisvärdet av deras uppgifter föreligger motsättningar mellan dem och Maria Sveland. EH var flickvän till målsäganden PA och CB var särbo med GL vid tillfället och hade skrivit till Maria Sveland dagarna före rättegången att hon skulle sluta skriva om GL.

Allmänt

Av 5 kap. 9 b § första stycket rättegångsbalken (RB) följer bl.a. att det är förbjudet att fotografera vid rättens sammanträden i rättssalen. Av bestämmelsens tredje stycke framgår också att det är förbjudet att sprida bild som tagits upp i strid med första stycket om någon syns på bilden. Av bestämmelsen följer att förbudet mot fotografering gäller vid rättens sammanträden, dvs. från det att målet ropas på till dess att parter, ombud och åhörare och andra som närvarar har lämnat rättssalen efter att en dom eller ett beslut har avkunnats eller en underrättelse om tid för meddelande av dom har lämnats (se Juno kommentaren till bestämmelsen, version 94, jfr. prop. 2018/19:81 s. 86).

Vad avser fotograferingsförbudet framgår av förarbetena till gällande lagstiftning bl.a. följande.

De skäl som ligger till grund för fotograferingsförbudet är minst lika relevanta nu som när förbudet infördes för snart 70 år sedan. På grund av den snabba teknikutvecklingen är de utmaningar som domstolarna ställs inför på många sätt ännu större i dag. Detta gäller inte minst möjligheterna att skydda parters, målsägandes och vittnens integritet. Nästan alla som besöker en domstol har den utrustning som krävs för att filma, direktsända, sprida och kommentera känsligt bildmaterial på sociala medier. På internet kan känsliga bilder och filmer snabbt spridas och när detta väl har skett är materialet ofta svårt att ta bort. Den som fotograferas kan uppleva ett stort obehag av att ha blivit fotograferad i en känslig situation och inte veta om bilderna sprids eller hur de används. Detta förhållande kan påverka viljan hos parter, målsägande, vittnen och andra att medverka vid sammanträden, vilket är av central betydelse för rättskipningen (prop. 2018/19:81 s. 41).

Enligt Av 5 kap. 9 b § tredje stycket RB är det förbjudet att sprida bilder som tagits i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Med spridning avses att bilden görs tillgänglig för andra och att det är fråga om fler än ett fåtal personer. Att enbart inneha bilden omfattas inte av förbudet. Det krävs däremot inte att någon faktiskt har tagit del av bilden. Spridningen ska avse en bild där någon syns på bilden. Det krävs inte att det går att identifiera vem det är. Samtliga personer i rättssalen omfattas oavsett roll, dvs. såväl deltagare i sammanträdet som vakter, åhörare och andra närvarande. Om endast en begränsad del av en person syns på bilden får det avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om kravet på att någon syns är uppfyllt, se prop. 2019/20:88 s. 21.

Vad gäller spridningsförbudet anfördes i förarbetena bl.a. följande.

Enskilda personer ska kunna delta i rättegångar utan att bilder på dem oönskat sprids bland allmänheten. I domstolarna behandlas ofta uppgifter som är utlämnande för enskilda och som rör personliga förhållanden. Det kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten om bilder från rättegångar sprids till andra. Den teknikutveckling som har skett innebär att bilder som sprids kan bli tillgängliga för allmänheten under oöverskådlig tid och vara svåra att få bort när de väl har börjat spridas vissa mål finns också en risk för trakasserier mot förhörspersoner. Det är av central betydelse för domstolarnas verksamhet att personer vågar lämna uppgifter inför rätten. I enlighet med vad Brottsoffermyndigheten framhåller kan spridning av bilder få konsekvenser såväl för en pågående rättegång som för framtida processer. Att kunna ingripa mot spridning från rättegångar ger bättre förutsättningar för att personer ska vilja medverka i rättsprocesser (prop. 2019/20:88 s. 11).

Enligt 9 kap 5 a § rättegångsbalken döms den som tar upp eller sprider bild i strid med 5 kap 9 b § rättegångsbalken till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Vid bedömningen av om en gärning är ringa ska hänsyn tas bl.a. till i vilken utsträckning gärningen har skadat de skyddsintressen som ligger till grund för den ordningsregel eller det förbud som personen brutit mot ordningsregel. Som exempel på en situation som kan vara att bedöma som ringa nämns i förarbetena till fotograferingsförbudet att en person bryter mot det utan att varken störa sammanträdet eller kränka någons personliga integritet (prop. 2018/19:81s. 94). I förarbetena till spridningsförbudet nämns som exempel dels mindre allvarliga fall, som att endast en del av någon syns på bilden eller att spridningen endast varit helt kortvarig, dels fall där spridningen är motiverad. Som exempel på sådana nämns att det kan finnas ett legitimt allmänintresse av att sprida en viss bild, t.ex. för att avslöja övergrepp eller andra oegentligheter ( Prop. 2019/20:88 s. 22).

Förhör

PA har uppgett bl.a. att han av sin flickvän efter rättegången samma dag reda på samma dag att någon skrivit om förhandlingen. Han kände inte till Maria Sveland då och såg inte att bilden togs men fick se den på kvällen samma dag. Han kände igen sig själv och sitt ombud på den. Maria Sveland skulle ha postat bilden och den delades av CW. Han kände ”snaran runt halsen” när han såg bilden men ville inte få ytterligare en fiende i henne, då hon också hade en stor gruppering bakom sig. Han valde att inte driva frågan om förtal mot Maria Sveland och inte heller mot CW för publiceringen.

Maria Sveland har berättat bl.a. att hon var medveten om att fotoförbud gällde under huvudförhandlingen. När hon skrev sin text sökte hon efter en bild. Hon minns inte i dag hur hon hittade bilden i fråga som är tagen under huvudförhandlingen och hon minns inte vem som kan ha tagit den. Flera skrev samtidigt i salen och många satt med mobiler. I flödet på instagram har hon sett bilden, tagit en skärmdump och använt den. Dagen innan gjorde hon så med en bild som LC tog på en dörr till förhandlingssalen. Hon närvarade under hela rättegångsdagen den 11 maj 2021. Det var många personer som lyssnade. Hon minns inte var hon satt, men det var pausar och det byttes platser. Hon publicerade bilden samma dag, och det kan stämma att det skedde under rättegången, kl. 16.25.

CB har uppgett bl.a. följande. Hon var åhörare vid huvudförhandlingen den 11 maj 2021. Det var efter lunch förhör med den tilltalade. Efter kanske 30 minuter togs en kort paus i förhandlingen då den tilltalade och hennes försvarare lämnade salen en stund. Alla andra satt kvar. I salen fanns pga. av coronarestriktionerna endast sju åhörare. Rättens aktörer satt bakom en glasvägg. Hon satt på första raden i mitten medan Maria Sveland satt på sidan i rättssalen i en stol vinklad åt det håll där målsäganden satt. Bredvid henne satt MU. Dessa båda satt i stort på samma platser under huvudförhandlingen, men flyttade sig något längs raden. Hon såg på ett par meters avstånd att Maria Sveland vinklade upp sin mobiltelefon framför sig, höll upp den i riktning mot målsäganden och fotograferade. Det var ingen ställning man håller i en mobil för att skriva. Hon hann tänka ”herregud så dum kan hon väl inte vara”. Hon tittade igen och såg att det skedde och att Maria Sveland höll upp telefonen några sekunder och tryckte med sitt finger mot skärmen. Hon såg ingen annan hålla upp en mobiltelefon på samma sätt. Varken MU eller CW som satt längre bort på samma rad fotograferade. Hon såg sedan bilden i efterhand samma dag på instagram. På bilden syntes också att Maria Svelands klänning reflekterades i glasväggen i salen. De var ingen tvekan om att Maria Sveland fotograferade. Hon hyser inget agg till Maria Sveland. Hon var vid tiden särbo med GL och denne blev anhållen och häktad misstänkt för en påstådd våldtäkt. Före den i målet aktuella huvudförhandlingen skrev hon till Maria Sveland, då Sveland hängt ut henne och GL på sociala medier. Hon ville påtala att Sveland skulle granska det hon skrev och ge en rättvisande bild av det hon tog upp.

EH har anfört bl.a. följande. Hon var med den aktuella huvudförhandlingsdagen som vittne. Hon satt sedan i salen ett tag under dagen. Endast ett tiotal åhörare var på plats. Hon bevakade efter sitt förhör åhörarnas, ett antal kvinnors, sociala medier. Hon såg då att en bild från huvudförhandlingen lades upp på Maria Svelands instagramkonto; det kan stämma att det var kl. 16.25 då rättegången fortfarande pågick, således i realtid. Målsäganden syntes tydligt på bilen och det fanns text till bilden. Det var en högupplöst bild och det var lätt att känna igen rättssalen och identifiera personerna. Bilden låg sedan uppe länge och fick en enorm spridning, vilket var obehagligt. Ingen annan åhörare i salen lade upp bilder från salen.

Tingsrättens bedömning

Åklagaren har bevisbördan för att styrka åtalet. För fällande dom krävs att det genom åklagarens utredning kan anses ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått påstådda gärningar (se NJA 1980 s 725 m.fl. rättsfall) . Beviskravet innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att händelsen gått till på ett annat sätt än vad åklagaren har gjort gällande.

Vad gäller utredningen kan konstateras att vittnet CB haft en konversation med den tilltalade på nätet före huvudförhandlingen den 11 maj 2021 och då ifrågasatt Maria Svelands sätt att skriva om henne och hennes dåvarande särbo GL. Vidare har framgått att vittnet EH är sambo med målsäganden PA. Vittnena synes också tagit fram mycket av det skriftliga material som utgör förundersökningen i målet. Det sagda innebär att vittnenas uppgifter, liksom övrig utredning, måste bedömas med försiktighet.

Bilden

Genom åklagarens skriftliga utredning och vad målsäganden och åberopade vittnen anfört framgår att den aktuella bilden tagits i rättssalen under pågående huvudförhandling av en åhörare. Bilden föreställer bl.a. målsäganden och dennes ansikte syns. Det aktuella fotoförbudet gäller under en pågående förhandling i domstol, och bestämmelsen får enligt tingsrätten tolkas så att den omfattar även förhandlingspauser. Av bilden framgår rättssalen med en sittande rätt jämte målsäganden och målsägandebiträde, medan den tilltalade med försvarare inte är på plats. Vittnet CB har uppgett bl.a. att bilden togs då den tilltalade med sin försvarare för ett kort ögonblick lämnade salen varvid övriga i salen satt kvar, vilket synes stämma. Enligt tingsrätten framgår således att det varit ett uppehåll i förhandlingen men att fotoförbudet enligt bestämmelsen gällt då bilden togs.

Genom CB:s uppgifter som vinner stöd av vittnet EH framgår att endast ett fåtal åhörare fanns i rättssalen till följd av gällande coronarestriktioner, en av dem Maria Sveland. Av CB:s vittnesmål framgår att det är Maria Sveland som tagit bilden från sin placering i en stol som stod vinklad i riktning mot målsäganden. Någon annan person ska inte ha fotograferat i salen enligt vittnet. Den skriftliga utredningen visar vidare att den aktuella bilden senare samma dag lagts ut av Maria Sveland på hennes instagramkonto och att så skett under pågående förhandling. Utredningen ger också vid handen att Maria Sveland på samma konto lagt upp flera andra bilder från samma förhandling; bilder tagna uppenbarligen från samma plats i salen. Av vittnet EH:s uppgifter har framgått att ingen annan av åhörarna som hon följde på sociala medier lade upp några bilder från förhandlingen. Av den skriftliga utredningen framgår vidare att en mönstrad klänning reflekterats i glasväggen mellan åhörare och rättens aktörer då en av bilderna togs. Av de fotografier som åberopats kan ses att Maria Sveland den aktuella dagen och även dagen innan haft en klänning på sig med ett mönster som liknade klänningen som reflekterats (se fup. aktbil. 3 s. 24 jmf med s. 7 och 25).

Vid en samlad bedömning, och med beaktande av den försiktighet som angetts ovan vid prövningen av utredningen, anser tingsrätten klarlagt att det är Maria Sveland som tagit bilden i fråga. Med hänsyn till omständigheterna och vad bilden innehåller kan gärningen rörande tagandet av bilden inte anses vara ringa.

Frågan är om Maria Svelands egna uppgifter till sitt försvar kan förringa bevisvärdet av åklagarens bevisning. Att någon annan person med välliknande klänning, okänt vem, tagit bilden, och rimligen övriga bilder från samma position i rättssalen, och att Maria Sveland skulle ha sett i vart fall den i målet aktuella bilden i sitt instagramflöde och skärmpdumpat den för att använda till sin text motsägs av åklagarens bevisning ovan. Åtalet är i fråga om tagande av bild därför styrkt och bifalls.

Spridningen

Genom Maria Svelands erkännande, som stöds av utredningen i övrigt, är klarlagt att hon spridit den aktuella bilden från huvudförhandlingen på sitt instagramkonto. Med hänsyn till antalet följare Maria Sveland hade vid tillfället och antalet likes hon fått för bilden jämte text, drygt 1 400, kan spridningen inte anses ringa. Åtalet är också i denna del styrkt och ska bifallas.

Påföljdsfrågan

Maria Sveland ska således dömas för brott mot rättegångsbalken. Hon förekommer inte i belastningsregistret.

De aktuella brotten är bötesbrott varför påföljden bestäms till dagsböter. Dagsbotsbeloppet har fastställts efter hennes lämnade inkomstuppgifter.

Övriga frågor

Maria Sveland ska enligt lag betala 800 kr till Brottsofferfonden.