En sjuksköterska som gjort sin praktik vid Sundsvalls länssjukhus har anmälts till Inspektion för vård och omsorg efter att det framkommit att hon med sin mobiltelefon vid operationer fotograferat amputerade kroppsdelar. Kvinnan är förutom anmälan till IVO även polisanmäld.
Utdrag ur enhetschefens anmälan
Torsdag eftermiddag, den 14/ 10, fick min chefskollega veta att det varit en incident där studenten fotograferat ett bortopererat bröst när preparatet nålades fast på en platta. Operatören hade då sagt till studenten att man inte får göra så och att hon skulle ta bort bilden vilket hon sa att hon skulle.
Fredagen den 15/ 10 var min chefskollega ledig så då talade jag med vår huvudhandledare kring händelsen och jag ringde också till berörda kollegor som varit med på salen för att utreda vad som hänt.
Den aktuella kirurgen upplever att studenten tagit ett kort på bröstpreparatet med sin privata mobiltelefon men att hon lovat att ta bort fotot. Om detta sedan skett är inget kirurgen vet. Undersköterskan som var på salen såg dock att fotografiet inte omedelbart raderades. När studenten satt vid datorn inne på salen så såg undersköterskan att hon kollade på fotografiet på sin telefon och zoomade in på delar av fotografiet. Undersköterskan såg även att patientens ID-uppgifter (namn och personnummer) syntes på fotografiet tillsammans med det bortopererade bröstet. Undersköterskan sa då åt studenten att radera fotografiet varav hon fick till svar att ”jamen jag ska göra det”.
Den ansvariga anestesisjuksköterskan uppfattade inte denna situation men däremot så sa hon att studenten tog ett kort, med sin privata mobiltelefon, på en lårbensamputation veckan innan. Då tog studenten kort på den amputerade kroppsdelen. När anestesisjuksköterskan då frågade vad hon skulle med det kortet till så fick hon till svar att hon skulle skicka den till sin man som är apotekare men som ångrar att han inte läste till läkare.
Fredagen den 15/ 10 försökte studenten nå vår huvudhandledare men när jag ringde upp henne så förnekade hon först att hon hade tagit något kort. När jag sa att jag vet att hon tog kort på ett bortopererat bröst så erkände hon detta men sa att hon omedelbart raderade bilden när hon sades till (vilket enligt undersköterskans uppgifter inte stämmer). Studenten sa då också att hon vid ytterligare ett tillfälle ska ha tagit kort på en sena vid en senoperation men att hon då ska ha bett om godkännande till någon på salen (oklart vilken) och att hon sedan ska ha tagit fotografiet. Jag har inte kunnat utröna vilken dag detta skedde och vilka hon var med. Jag har dock svårt att se att någon ska ge sitt godkännande till att en student tar ett kort under pågående operation med sin privata telefon. Även om någon gett det godkännandet så bör studenten vara medveten om att det inte är etiskt att göra det på en sövd patient som inte själv kan ge sitt godkännande. Och även om patienten skulle vara vaken och ger sitt godkännande så bör student en vara medveten om att patienten är i en beroendeställning och därmed kan ha svårt att säga nej vilket återigen gör det olämpligt.
Utdrag ur sjuksköterskans yttrande
Inledning
Det framgår av anmälan att jag mellan den 5 och 12 oktober 2021 ska ha fotograferat:
(1) amputerad kroppsdel vid lårbensamputation
(2) ett bortopererat bröst när preparatet nålades fast på en platta
(3) sena vid senoperation
Det är ovanstående jag i denna text önskar att förtydliga med detta yttrande.
Händelseförlopp
Min tid som anestesispecialistsjuksköterskestudent vid Umeå Universitet och under verksamhetsförlagd utbildning på Sundsvalls sjukhus operation gick bra. Jag visade stort intresse att lära mig så mycket som möjligt om anestesiologisk omvårdnad. I operationssalen var alltid stämningen både trevlig och skämtsam. Vid de två (2) tillfällen som jag fotograferade i operationssalen (lårben samt sena) skedde detta öppet och utan tillsägelse eller påminnelse om eventuellt förbud mot fotografering på sjukhuset eller i operationssalen, från personalen. Jag vill understryka att fotot vid lårbensamputationen inte togs på amputerat lårben utan i förberedelsestadie, jag lämnade operationssalen innan operationen var färdig p.g.a att min arbetsdag var slut. Vid sista, tredje tillfället uttryckte en läkare att ”jag hoppas verkligen inte att du lägger upp det där på några sociala medier” vilket jag genast svarade på med att det inte var min avsikt. Jag raderade också omedelbart fotografiet samt visade aktuell personal min mobiltelefon samt bläddrade igenom bilder för att bevisa att bilden var borta, utan visat intresse från aktuell personal. Fotografi på bortopererad sena togs efter jag frågat operatören om tillåtelse- och fick detta.
Sundsvalls sjukhus inställning till fotograferande i operationssalen och/eller på sjukhuset upplevs otydligt med anledning av uttalandet från läkare som kan antyda att fotografier får tas- men ej spridas liksom operatörens uttalande om att fotografera gick bra. I Kursplan för aktuell kurs framgår:
”Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt.” (Umeå Universitet, 2021)
Ovanstående bidrar till fundersamhet kring huruvida mitt förhållningssätt riskerat- eller försatt patient i skada, eftersom anmälan upprättats först flera dagar efter aktuell händelse utan försök till- eller tagen kontakt med mig varken vid tidpunkt för händelse, eller i efterförloppet.
Sammanfattning
Jag ångrar mig djupt och inser risken för upplevd kränkning ur patientperspektiv. Jag hade aldrig ont uppsåt för mina handlingar. Vare sig identitet- eller personkaraktäristika har fotograferats och inget fotografi har spridits på sociala medier. Jag är tidigare ostraffad och har under mina 13 år som sjuksköterska aldrig förekommit i någon form av avvikelse- eller utredning. Jag är en bra sjuksköterska, har alltid varit en uppskattad kollega- samt medarbetare med goda referenser från arbetsgivare.
Hanteringen av händelsen lämnade mig rättslös. Ingen på Sundsvalls sjukhus har kontaktat mig vare sig i anknytning till det inträffade- eller i efterförloppet samtidigt som de pratat med media om det inträffade. Konsekvenserna från hanteringen av detta ärende har för mig inneburit —————————————— med —————— första tiden efter, ekonomiskt- och psykiskt lidande för hela min familj liksom sjukvårdens förlust av en anestesispecialistsjuksköterska som också innebar uppsägning av avtalad tjänst efter utbildning på Danderyds sjukhus och återbetalning av den studielön jag givits.
Avslutningsvis ser jag utrymme för gemensamma lärdomar av detta ärende. Förutom den bristande hanteringen av detta ärende från såväl Sundsvalls sjukhus som för Umeå Universitet så finns exempelvis förbättringspotential gällande förtydligande kring de ordningsregler som jag i efterförloppet fått kännedom om att Sundsvall sjukhus har (som gäller för Region Västernorrland lokaler). Det är en ytterst liten skylt om ordningsregler på anslagstavlan vid huvudentrén som går de flesta obemärkta förbi. En tydlig skylt vid operationssalar liksom tydlig information vid nyanställningar- och för studenter som ska göra verksamhetsförlagd utbildning upplevs fördelaktigt. Sociala medier bidrar i dag till en gränsförskjutande upplevelse av informationsspridning som kan påverka omdömet kring information- och bilder som kan användas för exempelvis kunskapsutbyte, oberoende av bakomliggande intentioner. Jag har efter denna händelse själv bevittnat- och påtalat denna gränsförskjutning i min yrkesroll som specialistsjuksköterska i ambulanssjukvården där den generella uppfattningen upplevs vara att så länge bilder inte kan härledas till identitet och/eller sprids vidare i sociala medier, så är fotograferande inte otillåtet. Det finns således ett generellt behov av förtydligande kring detta ämne liksom översyn av hanteringen av inträffade händelser.
