Archive for november, 2011
Några bilder efter stormen – flytdockan
Innan Götahus bevakning hann spärra av området hann jag ut dagen efter stormen och ta några bilder på nära håll utav flytdockan. Flytdockan spolades i land på Lundåkrabukten efter att ha slitit sig under stormen Berit. Översta bilden är en HDR-bild.
Fototips del 3 – Slutartid
För att styra en kameras exponering behövs tre värde. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på slutartid.
Slutartid är den tid som kamerans sensor exponeras för ljus. Hos digitala spegelreflexkameror lyfts spegeln upp och bakom den öppnar slutaren sig.
En regel för de analoga kamerorna i småbildsformat lyder som så att slutartiden ska vara snabbare än brännvidden för att inte skakningsoskärpa ska synas i bild. Denna regel går även att tillämpa på digitala småbildskameror (fullformat) så som Canon 5D och Nikon D700. På kameror med mindre sensor så som Canons, Pentax, Sonys och Nikons mindre modeller måste man multiplicera med 1,6 i Canons fall och 1,5 i de övriga. Detta för att sensorn är 1,6/1,5 gånger mindre.
Exempel ett: En Canon 1Ds III är en fullformatskamera med en sensorstorlek på ungefär 24 x 36 mm. På den sitter det ett 50/1,8 EF-objektiv. 50 innebär 50 mm. Vi behöver då en slutartid som är snabbare än 1/50 sek.
Exempel två: En Canon 7D är en kamera med en sensor i APS-C-storlek. Måtten är 15 x 22,5 mm. På den sitter det ett 50/1,8 EF-objektiv. 50 innebär 50 mm, men eftersom sensorn är mindre kommer det märkas lättare ifall man skakar. Då sensorn är 1,6 gånger mindre måste man multiplicera med 1,6 för att få en slutartid som är acceptabel. 50 x 1,6 = 80, d.v.s. 1/80 sekund för att man inte ska kunna se skakningsoskärpan.
Ändringar i slutartid räknas ut via fördubblingar eller halveringar i tid:
8 4 2 1 1/2 1/4 1/8 1/15 1/30 1/60 1/125 1/250 1/500 1/1000 sekunder.
Genom att ha en kort slutartid kan man frysa rörelser, t.ex. som bilden nedan där en lerduva träffas utav en hagelsvärm. Bilden har en slutartid på 1/1250 sekund. Den kunde varit ännu kortare för att helt frysa hagelkulorna, men då hade ISO-värdet skjutit i höjden istället och brusat till bilden.
Gör man tvärtom så att man ökar slutartiden kan man få rörelse i bilden. Nedan på vattenfallet har det en slutartid på två sekunder vilket får vattnet att verkar mjukt och magiskt. Nackdelen är att man inte kan hålla en kamera still i två sekunder utan får använda sig utav stativ eller i det här fallet, en ryggsäck.
Fototips del 2 – ISO
För att styra en kameras exponering behövs tre värde. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på ISO.
Begreppet ISO inom den digitala kameravärlden är en standardisering från International Organization for Standardization som kameratillverkare följer. Om en kameratillverkare inte kan följa de villkor som gäller för standardiseringen döps inställningarna istället om som till t.ex. ”L” och ”H” (Nästan ISO 50 och 3200 på en Canon 5D).
ISO använder man sig på en kamera för att förstärka ljuset och på så vis kunna fotografera även i dunkelt ljus.
Digitala kameror har ett ISO-grundläge där bilden brusar som minst. Ofta ligger spannet mellan ISO 50-200. Vid t.ex. ISO 100 brusar en Canon 40D, Canon 5DII och Nikon D3100 som minst och vid ISO 200 brusar en Fujifilm x100 och en Nikon D90 som minst.
Genom att dubbla ISO-talet i kameran halverar man slutartiden. Ifall 1/25 sekund på ISO 100 är för lång tid att ta en bild på vid ett fototillfälle kan man höja ISO-talet till 200 och få en slutartid på 1/50 sekund istället. Med detta kan man fortsätta om och om igen några gånger tills man når kameran tak för vad den klarar av, se bild nedan för exempel.
Nackdelen med att höja ISO-talet är att bruset i bilden ökar och att dynamiken i bilden minskar.
Fototips del 1 – Bländaren
Bländarvärde mellan f/1,4 till f/22.
Bländaren i ett objektiv styr skärpedjupet och ljusinsläppet i en kamera. Genom att minska diametern på ljusinsläppet kan man få skärpa genom hela bilden vilket kan vara önskvärt vid landskapsfotografering.
En stor bländare däremot (litet bländarvärde) innebär ett stort ljusinsläpp som på grund av den större strålbilden kan få ofokuserade delar att bli oskarpa.
Siffran på bländaren får man fram genom att ta brännvidden och dela den med ljusinsläppets diameter. Ett objektiv på 24 mm och bländare f/1,4 har alltså ungefär 17,14 mm om man mäter bländaren. Det är därför det på en del objektiv står bland annat f/8, d.v.s. att bländaren är 8 gånger mindre än vad brännvidden är.
Hela bländarsteg räknas med varannan dubbel, d.v.s följande:
1 1,4 2 2,8 4 5,6 8 11 16 22 32
Ändrar man bländaren med ett steg, måste man ändra ISO eller slutartid ett steg.
Objektiv är oftast som skarpast ett halvt till två steg nedbländade. Efter bländare f/8 på en kamera med APS-C-storlek (D60, D3100, 1000D, 7D) på sensorn börjar man märka diffraktion som försämrar bilden, se exemplen längst ned. Med en fullformatskamera (5DII, D700) klarar man sig litet längre innan det börjar märkas, nämligen runt f/11.
Ny version utav sidan
Kameratrollet.se har fått sig en uppfräschning. Tillsammans med själva huvudsidan har bloggen kopplats ihop och designen har helt bytts ut.
Bloggen är inte enbart tänkt till att vara en fotoblogg, utan även tips och tricks för den nyblivne fotografen och kameraägaren ska dyka upp här inom en snar framtid, så håll utkik!