Frias efter oavsiktlig filmning i Arlandas säkerhetskontroll

En man i 60-årsåldern råkade den 18 april 2022 sätta i gång filminspelningen i Arlandas säkerhetskontroll där det råder avbildningsförbud. Han friades både i Attunda tingsrätt såväl som i Svea hovrätt. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort.

Nedan finns finns tingsrättens dom.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18 05:41, Sigtuna

Sekretess

Sekretessen enligt 18 kap 8 § p. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig för de filmsekvenser som förevisats under tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Ersättning och återbetalning

LGB får ersättning av staten med 5 601 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 065 kr arbete
• 416 kr utlägg
• 1 120 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-05-12, åtalspunkt 1

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18, Sigtuna

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 18 april 2022 på Säkerhetskontroll D, T5, Stockholm-Arlanda, Sigtuna kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3. Skäl

INSTÄLLNING

B har förnekat gärningen och uppgett följande. Han har i vart fall inte agerat av uppsåt eller av oaktsamhet. Om tingsrätten finner att han filmat ett skyddsobjekt har detta skett av misstag och under sådana förhållanden att han inte kan anses ha varit oaktsam.

UTREDNING

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier samt övervakningsfilm och film från B:s mobiltelefon. Kortare delar ur filmerna har spelats upp under huvudförhandlingen.

B har åberopat skriftlig bevisning i form av en skiss över säkerhetskontrollen samt meddelande från Apple-supporten.

B har hörts.

Vidare har vittnet IA hörts på åklagarens begäran.

DOMSKÄL

Den åtalade gärningen påstås ha skett då B passerade genom säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Genom den utredning som lagts fram är det inledningsvis klarlagt att en kortare filmsekvens inifrån säkerhetskontrollen från den aktuella dagen påträffats i JB:s mobiltelefon samt att säkerhetskontrollen utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Genom bl.a. vittnet IA:s uppgifter är det vidare utrett att det är B som påbörjat inspelningen innan vittnet någon sekund in i inspelningen tog mobiltelefonen ifrån denne.

De objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen är därmed uppfyllda. Fråga är om B begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har gjort gällande dels att han inte sett skylten om förbud mot avbildning av skyddsobjekt då skylten inte varit synlig från den gång på sidan av säkerhetskontrollen – avsedd för handikappade – som han passerade och att han därmed inte känt till förbudet, dels att han inte varit medveten om att han startat någon inspelning på mobiltelefonen. Han har vidare uppgett att skälet till att han hade mobiltelefonen framme – vilket framgår av övervakningsfilmen från säkerhetskontrollen – var att hans dotter vid ett par tillfällen ringde honom via FaceTime och att han därför tog upp telefonen för att avvisa samtalen. Han har genom Apple-supporten i efterhand fått besked om att det är möjligt att genom FaceTime få i gång en inspelning på mobiltelefonen och antar därför att det är det som har skett honom ovetandes.

När det gäller uppgiften om att skyltarna inte varit synliga för B finner tingsrätten i och för sig att det är klarlagt att det fanns skyltar om förbud mot avbildning av skyddsobjekt vid säkerhetskontrollen. Någon utredning om exakt var dessa varit placerade har inte presenterats. Det är därmed inte tillförlitligt utrett att skyltarna om förbud mot avbildning av skyddsobjekt varit synliga från den gång där B passerat genom säkerhetskontrollen och att han därför varit medveten om förbudet mot avbildning eller ens om att han befann sig inom ett område som utgjorde skyddsobjekt.

Det går heller inte att utesluta att B av misstag slagit i gång inspelningen på sätt som han gjort gällande. Utredning i fråga om B avvisat några FaceTime-samtal saknas. Övervakningsfilmen där det framgår att B tar fram mobiltelefonen och sedan håller den i maghöjd under viss tid jämfört men den mycket korta filmsekvens som påträffats i hans mobil samt meddelandet från Apple-supporten ger närmast stöd åt att det faktiskt gått till på sätt som B hävdat.

Vid ovan förhållanden är det inte påvisat att gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åtalet ska därför ogillas.

ÖVRIGT

Försvararen ska tillerkännas begärd ersättning som är rimlig. Med hänsyn till utgången i skulddelen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

SVT JO-anmäler efter bildradering vid polishus

SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.

Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.

Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.

Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:

Beskrivning

En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.

På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.

Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.

Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.

Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.

Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.

Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.

Anmälarens syn på händelsen

1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.

2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.

Övrig information

Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland

Fälldes i Göta hovrätt efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domen överklagades och 2022-12-02 förkunnade Göta hovrätt en fällande dom, men sänkte varje dagsbot från 700 kr till 550 kr.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer varje dagsbot till 550 kr.

I övrigt gäller tingsrättens domslut.

Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortfarande gälla. Hovrätten beslutar att samma sekretessbestämmelse även i fortsättningen ska vara tillämplig på motsvarande uppgifter, vilka även i hovrätten har lagts fram vid den del av huvudförhandlingen som har hållits inom stängda dörrar.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ska frikänna honom. Han har även, för det fall han frikänns, yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten.

Åklagaren har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har tagit del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören vid tingsrätten har spelats upp med ljud och bild.

B har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med GJ och SS. Åklagaren har åberopat tilläggsförhör med PB.

PB har uppgett i huvudsak följande. Den plats som B har fotograferat omfattas av skyddsobjektet. Platsen ligger inom det vita område som finns på kartbilden i beslutet om skyddsobjekt.

GJ har uppgett i huvudsak följande. Han har känt B länge och de har skrivit böcker tillsammans sedan år 2008. De har bl.a. skrivit boken D***************m vilken tog åtta år att färdigställa. I mars 2021 höll de på att arbeta med uppföljaren till den boken. Den nya boken kommer beröra och visa de nedläggningar som skedde inom försvaret under senare delen av 90-talet och 00-talet och dess påverkan på flygsäkerheten. För att göra en sådan bok krävs det flera års arbete med att bl.a. leta i arkiv och ta fram bildmaterial. Insamling av bildmaterial sker kontinuerligt. Det går inte på förhand att veta vilka bilder som kommer att användas i böckerna så det är viktigt att samla på sig många bilder att kunna välja på. För en bok på 300 sidor behövs ungefär 300 bilder, vilket innebär att man måste ha ca 800 – 1 200 bilder totalt att kunna välja mellan. Han känner inte till den aktuella bilden. Det har aldrig varit aktuellt att ta fotografier på skyddsobjekt, eftersom det inte finns något syfte att få problem för att göra en bok. Om han själv skulle fotografera ett skyddsobjekt skulle han ansöka om tillstånd innan.

SS har uppgett i huvudsak följande. Han driver ett bokförlag sedan år 2005. Han har gett ut böcker som skrivits av GJ och B. När det gäller bokprojekten är det GJ som håller i mycket av det praktiska. Det ska finnas ett brett material att jobba med och de har tagit in tusentals bilder för sitt bokarbete. Han känner inte till bilden som B tog, men vid den tidpunkten höll de på med bildinsamling till kommande bokprojekt. Bildinsamling sker i syfte att bilderna kan komma att användas för publicering. Böckerna som han ger ut på sitt förlag framställs i tryckpress på traditionellt sätt.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Skuld

Av de skäl som tingsrätten har angett är det visat att B har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg.

B har invänt att hans agerande ska vara straffritt med hänsyn till reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen, att det aktuella skyddsbeslutet inte varit proportionerligt eftersom det funnits andra avbildningar på skyddsobjektet allmänt tillgängliga, att det avbildade inte kan kvalificeras som skyddsobjekt eftersom det var rivningssopor, samt att det inte går att fastställa att den aktuella platsen var ett skyddsobjekt.

När det gäller B:s invändning rörande platsen gör hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten och konstaterar att det genom utredningen står klart att platsen som B har fotograferat ligger inom ett område som är skyddsobjekt. Hovrätten finner inte heller skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten vad gäller invändningarna om att det avbildade var rivningssopor och inte längre ett skyddsobjekt samt påståendet att det faktum att det finns andra avbildningar på skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten skulle medföra att skyddsbeslutet saknar rättslig verkan.

När det gäller frågan om B:s agerande mot bakgrund av reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen inte bör föranleda straffansvar gör hovrätten följande bedömning.

Tingsrätten har redogjort för de rättsliga utgångspunkterna för ansvarsfrihet för olovlig avbildning av skyddsobjekt när det funnits ett syfte att publicera bilden i en tryckt skrift.

När någon gör en invändning om ansvarsfrihet med stöd av bestämmelserna om anskaffarfrihet saknas det anledning att göra någon annan bedömning än den som normalt gäller vid åberopande av ansvarsfrihetsgrunder. Detta innebär att åklagaren har bevisbördan för att det inte föreligger anskaffarfrihet. Vad gäller bevisstyrkan krävs att åklagaren förebringar så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad. Detta kan emellertid framgå redan av den allmänna situation i vilken handlingen företogs (se rättsfallet NJA 2000 s. 355).

Hovrätten finner inte skäl att ifrågasätta att B vid tidpunkten för nu aktuell händelse arbetade med framställningen av en ny bok. Hans uppgifter i denna del får dessutom stöd av det som vittnena GJ och SS har berättat. Hovrätten bedömer dock, i likhet med tingsrätten, att de uppgifter som B lämnat i samband med polisförhör samt de kommentarer han gjort på Facebook talar mot att syftet med att ta bilden var att publicera den i en kommande bok. Därutöver har GJ uppgett att om en bild på ett skyddsobjekt ska användas i en bok så är det naturligt att söka tillstånd för att ta bilden. Att B inte utverkade tillstånd för att ta bilden tyder på att syftet med bilden varit ett annat än att den skulle publiceras i en bok. Även omständigheterna kring hur B tog bilden talar mot att det funnits ett publiceringssyfte. På bilder från övervakningskameran syns t.ex. hur B håller sin mobiltelefon i midjehöjd och närmast tycks ta bilden i smyg. Om syftet med bilden varit att publicera den i en bok framstår det som ett märkligt sätt att ta bilden på. Detsamma gäller B:s agerande att tämligen omgående lägga upp bilden på Facebook med bl.a. följden att han tappar kontrollen över spridningen av bilden.

Sammantaget talar samtliga ovanstående omständigheter med styrka för att B inte hade som syfte att publicera bilden i en bok vid tidpunkten då bilden togs. Hans invändning om ansvarsfrihet framstår med andra ord som obefogad. Eftersom avbildningen inte har skett i publiceringssyfte är B:s agerande straffbart som olovlig avbildning av skyddsobjekt. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.

Påföljd

Dagsbotens storlek bestäms bl.a. utifrån storleken på den dömdes inkomst (25 kap. 2 § brottsbalken, jfr. riksåklagarens riktlinjer 2007:2). Med hänsyn till B:s ändrade inkomstförhållanden ska varje dagsbot bestämmas till 550 kr.