Etikett: skyddsobjekt

Publicerat

Naturfotograf tog fel på dag – döms för att ha vistats på skjutfält

En fotograf dömdes i Örebro tingsrätt 2023-03-02 för obehörigt tillträde till skyddsobjekt efter att ha tagit fel på dag och därmed vistats på ett aktivt skjutfält i september 2022.

Domslut

Brott som B döms för

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305), 2022-09- 26, Karlskoga kommun

Påföljd

Villkorlig dom 30 dagsböter om 50 kr (1 500 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-01-23, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT

B har olovligen berett sig tillträde till Villingbergs övnings- och skjutfält, som är ett skyddsobjekt, under tid då området var avlyst och tillträdesförbud rådde. Det hände den 26 september 2022 i Villingsberg, Karlskoga kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har erkänt gärningen.

Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan och beslut m.m.

B har hörts över åtalet.

DOMSKÄL

Skuld

Av utredningen framgår att Villingsbergs övnings- och skjutfält enligt beslut från Försvarsmakten är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet innebär att tillträdesförbud för obehöriga gäller då skjut- och övningsfältet är helt eller delvist avlyst. Den aktuella dagen, den 26 september 2022, var övnings- och skjutfältet avlyst med tillträdesförbud mellan kl. 07.00-24.00.

B har berättat att han berett sig tillträde till Villingsbergs övnings- och skjutfält under den tid som åklagaren har angett i sin beskrivning av gärningen. Enligt hans egna uppgifter framgår att han varit medveten om att han beredde sig tillträde till ett skyddsobjekt. Det är därmed utrett att B obehörigen har berett sig tillträdde till och vistats inom skyddsobjektet. Detta innebär att de objektiva förutsättningarna för brott uppfyllda.

Tingsrätten saknar skäl att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. Med hans uppgifter som utgångspunkt står det klart att han varit väl införstådd med att det var fråga om ett skyddsobjekt och att skjutfältet under vissa angivna tider var avlyst med tillträdesförbud. Han har också aktivt sökt reda på information för att förvissa sig om att skjutfältet inte skulle vara avlyst den aktuella dagen. Att han felaktigt utgått från att han varit där en annan dag, och därför utgått från att skjutfältet inte varit avlyst med tillträdesförbud, kan inte bedöms som något annat än att han handlat av oaktsamhet. B ska därför dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, en gärning som han begått av oaktsamhet.

Av förarbetena till nu gällande lagstiftning på området framgår att ringa brott till exempel kan vara en överträdelse av ett tillträdesförbud som skett utan att någon inhägnad eller liknande runt skyddsobjektet har passerats, en överträdelse som varit kortvarig samt, i undantagsfall, som skett av oaktsamhet eller utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Vidare framgår att det även bör krävas att intrånget inte medfört några eller endast försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Som exempel anges en svampplockare som av oaktsamhet har kommit in på ett område där tillträdesförbud gäller och uppehållit sig där endast under en kortare stund utan att orsaka någon skada (se prop. 2017/18:102 s. 49).

I förevarande fall har B berett sig tillträde till ett avlyst skjutfält där det pågick någon form av skjutövning. Ett sådant agerande har varit förenat med livsfara. Det står samtidigt klart att han uppehållit sig på området under en längre stund, utifrån vad han har berättat under cirka en timme. Han har även berättat att han hörde ett flertal skott avlossas när han stod och väntade på att bli utsläppt. Under dessa förhållanden har det inte varit fråga om en bagatellartad överträdelse, oaktat att gärningen begåtts av oaktsamhet. Gärningen kan därför inte bedömas som ringa brott (jfr RH 2021:27).

Påföljd

Straffvärdet av gärningen ligger på miniminivå. I denna del beaktar tingsrätten att syftet med överträdelsen inte varit annat än att fotografera djur och natur, att B självmant lämnat skyddsobjektet, samt att agerandet av allt att döma inte medfört några konsekvenser för den verksamhet som bedrivits på skjutfältet.

B är tidigare ostraffad. Påföljden kan sammantaget stanna vid en villkorlig dom i förening med ett lågt bötesstraff.

Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska B enligt lag utge en avgift till brottsofferfonden.

Del ur förundersökningsprotokollet

Förhör med B 2022-11-15

Förhöret inleds 2022-11-15 klockan 14:59 med förhörsledare Militärpolis VF med att B delges misstanke om Obehörigt tillträde till skyddsobjekt jml Skyddslagen (2010:305), 7 § gällande förbud mot tillträde genom att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, den 26 september 2022 kl. 08:00-09:28 olovligen ha berett sig tillträde till skyddsobjektet Villingsberg skjutfält och B frågas om hans inställning till misstanken.

B erkänner till brott.

B informeras om sin rätt att ha försvarare närvarande.

B får därefter möjlighet att ge sin egen berättelse om vad som inträffade den aktuella dagen och gav då följande berättelse:

2022-10-26 kl. 07:40 åker B in på Villingsbergs skjutfält för att bedriva sin hobby att fotografera djur och natur.
B passerar bommen in som står öppen.
B finner inga djur att fotografera och fortsätter att åka på området.
B kommer in bit in på området om kommer till slut till en bom som är stängd och låst med hänglås.

B väljer då att ringa numret som står på bommen för att kontrollera varför den är stängd. Skjutfältspersonal svarar då och berättar att skjutfältet inte ska vara avlyst och att bommen inte ska vara nere.
Skjutfältspersonalen erbjuder att komma och öppna bommen men B säger att han kan ta sig ut samma väg som han kom ifrån eftersom det fanns ju ingen risk då skjutfältet inte var avlyst.

B åker då samma väg som han kom ifrån men då visar det sig att bommen även där är stängd och låst med hänglås vilket den inte var när han hade åkte in.
B ringer numret på bommen igen och berättar vilken bom han står framför.
Då berättar skjutfältspersonalen att han trodde först B befann sig på Skövde Skjutfält men då berättar B att han är på Villingsberg skjutfält.

Skjutfältpersonalen berättar att Villingsberg skjutfält är avlyst och kontaktar personal tillhörande Villingsberg skjutfält för att komma och öppna bommen åt B.
Då förstod B att detta var på allvar och rörde sig inte ifrån platsen. Vid väntan på personal började B höra dån ifrån skott en god bit bort.

Cirka 40 minuter efter samtalet anländer personal och öppnar bommen.
De tar B:s uppgifter och efter det lämnar B området.

B har spenderat mycket tid på Villingsberg skjutfält tidigare och kontrollerar avlysningstider på internet och anslagstavlorna men det visade sig att han tog fel på dagarna och trodde att det var 25 september.

Publicerat

Frias efter oavsiktlig filmning i Arlandas säkerhetskontroll

En man i 60-årsåldern råkade den 18 april 2022 sätta i gång filminspelningen i Arlandas säkerhetskontroll där det råder avbildningsförbud. Han friades både i Attunda tingsrätt såväl som i Svea hovrätt. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort.

Nedan finns finns tingsrättens dom.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18 05:41, Sigtuna

Sekretess

Sekretessen enligt 18 kap 8 § p. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig för de filmsekvenser som förevisats under tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Ersättning och återbetalning

LGB får ersättning av staten med 5 601 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 065 kr arbete
• 416 kr utlägg
• 1 120 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-05-12, åtalspunkt 1

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18, Sigtuna

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 18 april 2022 på Säkerhetskontroll D, T5, Stockholm-Arlanda, Sigtuna kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3. Skäl

INSTÄLLNING

B har förnekat gärningen och uppgett följande. Han har i vart fall inte agerat av uppsåt eller av oaktsamhet. Om tingsrätten finner att han filmat ett skyddsobjekt har detta skett av misstag och under sådana förhållanden att han inte kan anses ha varit oaktsam.

UTREDNING

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier samt övervakningsfilm och film från B:s mobiltelefon. Kortare delar ur filmerna har spelats upp under huvudförhandlingen.

B har åberopat skriftlig bevisning i form av en skiss över säkerhetskontrollen samt meddelande från Apple-supporten.

B har hörts.

Vidare har vittnet IA hörts på åklagarens begäran.

DOMSKÄL

Den åtalade gärningen påstås ha skett då B passerade genom säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Genom den utredning som lagts fram är det inledningsvis klarlagt att en kortare filmsekvens inifrån säkerhetskontrollen från den aktuella dagen påträffats i JB:s mobiltelefon samt att säkerhetskontrollen utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Genom bl.a. vittnet IA:s uppgifter är det vidare utrett att det är B som påbörjat inspelningen innan vittnet någon sekund in i inspelningen tog mobiltelefonen ifrån denne.

De objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen är därmed uppfyllda. Fråga är om B begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har gjort gällande dels att han inte sett skylten om förbud mot avbildning av skyddsobjekt då skylten inte varit synlig från den gång på sidan av säkerhetskontrollen – avsedd för handikappade – som han passerade och att han därmed inte känt till förbudet, dels att han inte varit medveten om att han startat någon inspelning på mobiltelefonen. Han har vidare uppgett att skälet till att han hade mobiltelefonen framme – vilket framgår av övervakningsfilmen från säkerhetskontrollen – var att hans dotter vid ett par tillfällen ringde honom via FaceTime och att han därför tog upp telefonen för att avvisa samtalen. Han har genom Apple-supporten i efterhand fått besked om att det är möjligt att genom FaceTime få i gång en inspelning på mobiltelefonen och antar därför att det är det som har skett honom ovetandes.

När det gäller uppgiften om att skyltarna inte varit synliga för B finner tingsrätten i och för sig att det är klarlagt att det fanns skyltar om förbud mot avbildning av skyddsobjekt vid säkerhetskontrollen. Någon utredning om exakt var dessa varit placerade har inte presenterats. Det är därmed inte tillförlitligt utrett att skyltarna om förbud mot avbildning av skyddsobjekt varit synliga från den gång där B passerat genom säkerhetskontrollen och att han därför varit medveten om förbudet mot avbildning eller ens om att han befann sig inom ett område som utgjorde skyddsobjekt.

Det går heller inte att utesluta att B av misstag slagit i gång inspelningen på sätt som han gjort gällande. Utredning i fråga om B avvisat några FaceTime-samtal saknas. Övervakningsfilmen där det framgår att B tar fram mobiltelefonen och sedan håller den i maghöjd under viss tid jämfört men den mycket korta filmsekvens som påträffats i hans mobil samt meddelandet från Apple-supporten ger närmast stöd åt att det faktiskt gått till på sätt som B hävdat.

Vid ovan förhållanden är det inte påvisat att gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åtalet ska därför ogillas.

ÖVRIGT

Försvararen ska tillerkännas begärd ersättning som är rimlig. Med hänsyn till utgången i skulddelen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Publicerat

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

”12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

Publicerat

SVT JO-anmäler efter bildradering vid polishus

SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.

Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.

Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.

Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:

Beskrivning

En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.

På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.

Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.

Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.

Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.

Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.

Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.

Anmälarens syn på händelsen

1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.

2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.

Övrig information

Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland