Fördelar och nackdelar med DNG

DNG står för Digital Negative och är Adobes filformat. Det tillkom 2004 i ett försök att standardisera råfiler. Någonting som delvis lyckats. Kameratelefoner och drönare är exempel där DNG slagit igenom helt medan stora kameratillverkare som Canon, Nikon och Sony fortsätter att köra med sina egna format.

Från Adobes whitepaper 2004 som riktades till kameratillverkarna:

”Today, there is no accepted standard for storing raw camera files; not only do camera manufacturers create their own formats, but these formats often vary among cameras created by a single manufacturer.

”I dag finns det ingen vedertagen standard för lagring av råfiler; inte nog med att kameratillverkarna skapar sina egna format, utan dessa format varierar ofta mellan kameror från en och samma tillverkare.”

Problemet finns än i dag där kameratillverkarna släpper sina råformat men sedan helt vägrar att släppa fritt hur rådatan och metadatan ska utläsas, undantaget GoPro. Nikon valde att vara värst genom att kryptera vitbalansfältet i metadatan för att stänga ute tredjepartsprogram. Nikons svar var att utvalda aktörer fick tillgång till hur man bearbetar Nikons råformat. Då ska man känna till att Nikon själv förstört sina användares råfiler med dåligt kodade program. Lärdomen är att aldrig använda ett program som ändrar i själva råfilen.

Adobe DNG Converter

Det finns mängder av program som kan konvertera råfiler till DNG-filer. Det mest kända är Adobe DNG Converter som finns för Windows och OS X.

Som utgångsläge konverterar det en råfil till en komprimerad DNG-fil med rådata. Rådatan ska dock vara densamma.

Optiska svartfält precis som Canons originalfil. Samma pixeldimension. Behöver färginterpoleras.

Väljer man däremot förstörande komprimering sparas ingen rådata längre i DNG-filen. Dessutom beskärs bilden något och man kan snarare betrakta den färdiga filen som en JPEG i stället.

Förstörande komprimering där artefakter syns i himlen. Optiska svartfält är borta. Ingen färginterpolering behövs då filen redan är så gott som färdig.

Adobe DNG Converter klarar inte av att konvertera alla råfiler från exempelvis Canons Dual Pixel Raw (två råfiler i en CR2-fil eller CR3-fil) eller Canon Raw Burst (flera råfiler i en CR3-fil).  DNGLab klarar det men måste konvertera till enskilda DNG-filer.

Jämförelse av metadata mellan CR3 och konverterad DNG

Med Canons nya CR3-format följer enbart en bråkdel av metadatan med vid en konvertering av Adobe DNG Converter till DNG. En CR3-fil från R6 innehåller 9400 rader metadata medan en konverterad till DNG innehåller 160 rader metadata.

Fördelar med DNG

  • Ett öppet format som vem som helst kan använda. Stöds av många råkonverterare
  • Det finns en inbyggd hash för att kunna kontrollera om filen är hel
  • Ändringar kan skrivas i filen. Enklare filhantering, men kan också bädda för skrivfel. Att ha en sidofil med inställningarna är säkrare

Nackdelar med DNG

  • Vid konvertering kan man gå miste om viktig metadata
  • Kameratillverkarnas programvara, exempelvis Canon Digital Photo Professional stöder ej konverterad DNG
  • Det är inte uppenbart för den genomsnittlige användaren om en DNG-fil innehåller rådata eller ej
  • Vissa tävlingar vill kunna granska ursprungsfilen, och då duger inte konverterad DNG
  • Specialfiler såsom Dual Pixel Raw eller Canon Raw Burst måste konverteras till enskilda DNG-filer

 

 

Bara ladda upp en råfil

Har du problem med dina bilder från din kamera? Är de brusiga, för mörka, har konstigt mönster eller heta pixlar? Ladda då också upp råfiler när du ber om hjälp även om du inte ens brukar fota i råformat. Det underlättar och folk behöver inte ställa 20 frågor.

Råfiler enklare att felsöka

JPEG från kameror kan redan vara objektivkorrigerade, uppljusade, uppskärpta och brusreducerade.

Framför allt är de färginterpolerade. Om man har en het pixel kan den ”smitta” av sig till dussinet pixlar runt omkring.

En laserskada är lättare att upptäcka från ett par råfiler som inte är färginterpolerade än från en JPEG.

Kamerans eller kameratillverkarens val av färginterpoleringsmetod behöver heller inte vara optimal för motivet som du har fotograferat.

Stark vinjettering

En del kameror har dolda fält utanför bilden med pixlar som inte tar emot ljus. I råfiler kan dessa användas för att optimera bilden och även avgöra var gränsen för svart ska gå. Det går också att brusreducera så kallat dynamiskt radbrus med hjälp av de dolda pixlarna.

Övre vänstra hörnet i bildsensorn från en 6D. Notera det svarta fält som finns över och till vänster om den aktiva bilden.

En rosa sol är lättare att felsöka om man har tillgång till en råfil. Det är troligen bara utfrätt högdager som vitbalanserats.

Klippt högdager som blivit rosa.

Exif är oftast kvar

Exchangeable image file format, Exif, är i råfiler intakt om man inte aktivt raderar det. Det är metadata som exempelvis beskriver vilka inställningar som användes när bilden togs och är viktig för felsökning. Med JPEG kan Exif rensas vid överföring från kamera till telefon eller vid uppladdning till sociala medier.

Råkonverterare ”sabbar” felsökningen

En råkonverterare kan mycket väl uppskärpa en hel bild, inklusive en blå himmel, och därmed bidra till mer synligt brus än vad som redan finns. De flesta råkonverterare berättar heller inte vad som gjorts med en råfil för att få den att se ut på ett visst vis.

Att enbart publicera skärmdumpar utan att också ha råfiler att jämföra med gör att felsökningen tar längre tid än den behöver.

Varför blir råfilerna bleka och mörka?

Mörka råfiler

Motsvarar inte råfilernas färgmättnad och kontrast bilderna du ser på kameraskärmen? Det är inte speciellt ovanligt och det är ofta det första man reagerar på när man går över från att ha fotograferat i JPEG till att fotografera i råformat. Åtminstone om man väljer en råkonverterare som inte är kameratillverkarens egna.

Bilden som syns på kameraskärmen är råfilens inbäddade JPEG. Denna inbäddade JPEG har samma kontrast och färgmättnad som om man enkom skulle ha valt att fotografera JPEG direkt ur kameran. Däremot är den inbäddade mer komprimerad än den man får ur kameran.

När man sedan startar sin råkonverterare är det möjligt att råkonverteraren använder samma inbäddade JPEG för sitt bibliotek över filer. Detta för att det är en enkel och snabb metod för att ge en förhandsvisning.

Inställningar i darktable för att inte använda inbäddad förhandsvisningsbild.

Tyvärr innebär det att man kan bli besviken när den kontrastrika och färggranna förhandsvisningsbilden man klickar på visar sig vara platt och färglös.

Exempel på vad en råkonverterare behöver göra

Med råkonverteraren darktable, som är en av få råkonverterare som faktiskt visar vad som händer under huven, kan man följa flödet.

Med allt avstängt i darktable ser bilden mest svart ut. Till vänster och ovan i bild finns svartfält som annars inte visas. I exemplet behöver man ladda ned bilden och ljusa upp den för att se det.
Bildens svartpunkt och vitpunkt bestäms, d.v.s. var gränsen ska gå för att svart inte kan bli svartare och vitt inte kan bli vitare. darktable har även beskurit bort svartfälten till vänster och ovan i bild.
Vitbalansering för att vitt ska se vitt ut.
Blå, grön och röd pixel interpoleras.
Kamerans färgprofil appliceras för att exempelvis grön färg ska se grön ut.
Baskurva, kontrastkurva eller tonkurva. Detta är inte längre standardinställning i darktable.

När folk tycker att råfilen ser platt och kontrastlös ut är det innan en kurva har lagts på. darktables baskurva är gjord för att efterlikna den kurva som används i kameratillverkarens JPEG. Flera andra råkonverterare jobbar på liknande vis. I darktables fall har man ersatt baskurvan med modulen Filmic, men det är en annan historia.

Extrahera JPEG ur råfilen

Extraherad JPG

När man fotograferar i råformat bakas en eller flera JPEG-filer in. Dessa visas bland annat som tumnaglar. I formatet CR2 kan man extrahera en JPEG i full storlek, om än med hårdare komprimering.

Från en 6D är exempelvis en JPEG i högsta kvalitet på runt 8 MB i filstorlek medan den extraherade JPEG-filen ligger på mindre än 3 MB i filstorlek. I bild överst syns den extraherade JPEG-filen i ovandel. I underdel syns kamerans dedikerade JPEG i högsta kvalitet. Bilderna är beskurna till att visa 100% vilket man inte ser någon skillnad hos. Först vid 400% inzoomning kan man börja skönja skillnader.

För att extrahera kan man använda dcraw:

Linux medelst Terminalen:

$ dcraw -e filnamn.CR2

Windows medelst kommandotolken:

dcraw.exe -e filnamn.CR2

Dcraw fungerar inte på nyare råformat så som med Canon CR3. Det är då i stället möjligt att använda sig av Exiftool:

exiftool -b -JpgFromRaw -w jpg -ext CR3 .

Med kommandot ovan extraherar man den inbäddade JPEG-filen men utan någon Exif-data. Med kommandot nedan bäddar man in Exif i den nyligen extraherade JPEG-filen.

exiftool -b -JpgFromRaw -w jpg -ext CR3 . -execute -tagsfromfile %d%f.CR3 -ext jpg .
När vill man extrahera?

Fotograferar man enbart i råformat och råfilen någon gång skadas kan man genom att extrahera JPEG-filen rädda sin bild.