Etikett: olaga integritetsintrång

Publicerat

Friad efter att på TikTok spridit film på ett bråk

Vågskål

En yngre kvinna filmade ett bråk på en hamburgerrestaurang i Helsingborg i april 2021. Hon åtalades för olaga integritetsintrång och förtal, efter att ha spridit filmen, men friades 2022-10-19 i Helsingborgs tingsrätt.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige
Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Skadestånd

HA:s begäran om skadestånd avslås.

Ersättning och återbetalning

Staten ska stå för kostnaderna. AW får ersättning av staten med 10 815 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 8 652 kr arbete
• 2 163 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-03-24, åtalspunkt 1

Olaga integritetsintrång, 4 kap 6 c § 1 st 4 p brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Gärningsbeskrivning

1.1 OLAGA INTEGRITETSINTRÅNG

B har spridit en film som visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Spridningen har skett genom att B har laddat upp filmen på TikTok och på så sätt gjort den tillgänglig för ett stort antal personer. B har därigenom gjort intrång i HA:s privatliv. Det hände den 6 april 2021 i Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för HA.

B begick gärningen med uppsåt.

2.2 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-03-24, åtalspunkt 2

Förtal, 5 kap 1 § brottsbalken, 2021-04-06, Sverige

Gärningsbeskrivning

2.1 FÖRTAL

B har spridit en film som visar när AS knuffar HA. Det hände den 6 april 2021 på Helsingborg, Skåne län eller på annan okänd plats i riket. Uppgiften var sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning.

B begick gärningen med uppsåt.

2.3 Skadestånd

HA har begärt att B ska betala skadestånd med 6 000 kr. Beloppet avser kränkning. Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) har begärts på beloppet från den 6 april 2021 tills betalning sker.

3. Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har förnekat gärningarna och motsatt sig skadeståndsskyldighet.

UTREDNINGEN

Åklagaren har har åberopat följande bevisning.

o Förhör med de båda målsägandena HA och AS samt med den tilltalade B
o anmälan,
o pm och skärmdumpar från TikTok,
o skärmdumpar kommentarsfält till i åtalet nämnd video,
o uppspelning av TikTok-video,
o uppspelning av övervakningsfilm, samt
o pm och skärmdump från TikTok.

Rätten har även hållit syn på ett foto i AS:s mobiltelefon utvisande en skriftlig underrättelse om åklagarens beslut den 16 november 2021 att inte väcka åtal mot AS för misstanken om ringa misshandel, med motiveringen att det inte förelåg tillräckliga skäl för åtal för att det med hänsyn till bevisningen på objektiva grunder inte kunde förväntas en fällande dom, eftersom det inte gick att motbevisa invändningen om att gärningen hade begåtts i nödvärn.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Av utredningen i målet framgår till en början följande.

B befann sig den aktuella kvällen på en hamburgerrestaurang i centrala Helsingborg för att beställa mat. På restaurangen befann sig även AS och HA. AS var arbetsledare på restaurangen och var klädd i restaurangens arbetskläder. HA var på restaurangen för att hämta mat som han i sitt yrke skulle leverera till kunder. Han var klädd i budfirmans arbetskläder. Den aktuella kvällen var det brist på personal i restaurangen och väntetiderna för att få sina beställningar färdigställda var långa.

Väntetiderna och den pressade arbetssituationen medförde att HA och AS hamnade i ordväxling med varandra. Vad som närmare i detalj hände har de hörda personerna berättat delvis olika om.

AS har uppgett följande. HA skrek på restaurangens personal och följde inte uppmaningen att på grund av covid-restriktioner vänta utanför restaurangen. AS försökte prata med HA tre gånger, men HA svor, hotade och tog upp sin mobil och började filma AS. HA hotade även att sprida filmen. AS uppmanade då HA att omedelbart lämna restaurangen och sa att han annars skulle ringa polisen. Han tog upp sin mobil för att ringa polisen. När HA istället höll upp sin mobil för att filma knuffade AS honom en gång. Det ingick i hans uppgifter som arbetsledare att hålla ordning i restaurangen.

HA har uppgett följande. AS var på just HA om att stå utanför restaurangen trots att andra personer fick stå där inne. Om man står där ute glömmer de bort ens beställning. AS sade till HA att vara tyst och gå ut, men hade inte rätt att säga så till honom. När AS viftade med sitt finger sade HS till honom att inte vifta med fingret och hota honom. AS frågade vad HA skulle göra då, varpå HA svarade att då skulle han filma AS och skicka filmen till dennes chef. När HA tog fram sin mobil för att filma slog AS mobilen ur hans hand. AS attackerade honom och hotade honom. AS knuffade honom i bröstet så att han slog i benet i en slags pelare, vilket orsakade honom ett sår på benet. AS försökte också slå honom, men hindrades av sina arbetskamrater.

B har uppgett att hon var på restaurangen för att beställa mat och att det var hon som filmade händelseförloppet med sin mobil, men att det inte var hon som lade ut videoklippet på sitt TikTok-konto utan någon av hennes vänner, som hade lånat hennes mobil och hade tillgång till hennes TikTok-konto. Hon har vidare uppgett att anledningen till att hon i polisförhör erkände att det var hon som hade lagt ut videon var för att polisen hotade med att hennes mobil annars skulle beslagtas. B har även uppgett att hon inte vet vem av hennes vänner som lade ut videon, men att hon inte längre är vän med de personerna.

Beträffande konsekvenserna av publiceringen på TikTok har följande framkommit.

AS: Fler än 50 personer har kommenterat videon till honom. Folk kom fram till honom på jobbet och det var besvärande. Även hans kollegor och hans släkt har visat videon för honom. Han framställdes som en våldsam person för att folk inte visste vad det handlade om och han mådde dåligt när han läste kommentarerna i kommentarsfältet. Detta var en av flera orsaker till att han sade upp sig från sitt arbete.

HA: Hans barn, som är i AS:s ålder, var upprivna när de hade sett filmen. De väckte honom och visade honom videon. Även vänner, personer på restaurangerna där han hämtar mat och folk på stan känner igen honom från filmen. Han gick inte till jobbet på en vecka för att han inte kunde gå till restaurangerna på grund av alla frågor. Det har påverkat hans psykiska mående och hans arbete. När han går på stan tittar han ner i marken för att folk känner igen honom.

Det har även framkommit att när polisen tog del av filmen så hade den 154 800 visningar och 6 646 gilla-markeringar, samt att B, efter polisförhöret, tog bort videon från TikTok.

Tingsrätten inleder med att konstatera att det är B som filmat händelsen med sin mobiltelefon. B:s vaga uppgifter om att det inte är hon som publicerat videon på TikTok, utan en tidigare vän som lånat hennes mobil och då lagt ut filmen på B:s TikTok-konto, framstår som en ren efterhandskonstruktion och kan lämnas utan avseende.

Bedömningen av åtalspunkt 1

Åklagaren har i åtalspunkt 1 gjort gällande att filmen som B spridit visar när HA blir utsatt för ett brott mot sin person av AS. Av utredningen i målet har framgått att en annan åklagare har valt att inte väcka åtal för den gärningen, som i det beslutet betecknades som ringa misshandel, på grund av att AS:s nödvärnsinvändning inte gick att motbevisa.

Tingsrätten har tagit del av både B:s film och film från övervakningskameror på hamburgerrestaurangen. Den utredningen, tillsammans med vad som framkommit vid förhören med AS och HA, leder tingsrätten till bedömningen att det inte kan anses motbevisat att AS agerade i nödvärn, eller i vart fall i nöd, när HA trots tillsägelser vägrade lämna restaurangen och att den knuff AS då utdelade inte kan anses oförsvarlig. En handling som någon begår i nödvärn eller nöd utgör brott endast om handlingen är uppenbart oförsvarlig respektive oförsvarlig. Detta medför att det inte är styrkt att AS utsatte HA för ett brott mot person genom knuffen.

Att filmen visat att AS utsatte HA för ett brott mot person är en förutsättning för bifall till åtalet för olaga integritetsintrång. Eftersom denna förutsättning brister ska B frikännas från åtalet i åtalspunkt 1. Av samma anledning ska även HA:s skadeståndsyrkande avslås.

Frågan om angivelse till åtal och åtalsprövning beträffande åtalet för förtal

Åtalet enligt åtalspunkt 2 gäller förtal. Förtal är ett brott som, som utgångspunkt, inte ska åtalas av åklagare utan av målsäganden. Om målsäganden anger brottet till åtal och åklagaren finner att åtal påkallat från allmän synpunkt får dock åklagaren väcka åtal för förtal, se 5 kap. 5 § brottsbalken. Från denna åtalsprövningsregel finns ett undantag i 20 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Enligt undantagsregeln får, om en viss handling innefattar flera brott och något av dem hör under allmänt åtal, åtal väckas för samtliga brott.

I detta fall innefattar den handling som B åtalats för, att ha spridit den aktuella filmen, både brotten olaga integritetsintrång och förtal. Olaga integritetsintrång hör under allmänt åtal. Med tillämpning av den ovannämnda undantagsregeln har någon åtalsprövning därför inte behövt ske för att åtal ska få väckas även för förtal.

Av rättsfallet NJA 1970 s. 258 framgår dock att att om åtalet för det brott som hörde under allmänt åtal ogillas, ska åtalet för de brott som kräver angivelse och åtalsprövning avvisas om de förutsättningarna inte är uppfyllda. På grund av att tingsrätten ovan har funnit att B ska frikännas från åtalet för olaga integritetsintrång uppkommer därför frågan om AS har angett förtalsbrottet till åtal och om åtal funnits vara påkallat från allmän synpunkt. Den i målet ingivna stämningsansökan och förundersökningsprotokollet ger inte ledning i denna fråga. Åklagaren har dock i en komplettering angett att hon bedömt AS:s uppgift i polisförhör, att han ville anmäla målsäganden för förtal, har utgjort en angivelse till åtal och har vid huvudförhandlingen uppgett att åtalsbeslutet inneburit att åtal har ansetts påkallat från allmän synpunkt.

Tingsrätten saknar anledning att ifrågasätta åklagarens bedömning i denna del. Det föreligger därför inte hinder för att tingsrätten prövar åtalet för förtal enligt åtalspunkt 2.

Bedömningen av åtalspunkt 2

När det gäller åtalet för förtal är det utrett att B har spridit en film som visar att AS knuffade HA. Även om tingsrätten ovan kommit fram till att det inte kan uteslutas att knuffen utdelades i nödvärn eller nöd, så framgår inte upprinnelsen till knuffen av den film som B har spridit, Tvärtom framkom det många negativa kommentarer till AS:s agerande i kommentarsfältet på TikTok. Filmen, så som den spreds av B, får därför bedömas ha varit sådan att den kunde förväntas utsätta AS för andras missaktning vilket således också har skett.

För förtal döms, enligt 5 kap. 1 § första stycket brottsbalken, bl.a. den som lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Dock finns i andra stycket vissa undantag, t.ex. om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken.

I lagtexten anges inte närmare de olika situationer som kan motivera att lämnandet av en viss uppgift är försvarligt. Det har i juridisk litteratur (se kommentaren till Brottsbalken, 5:1, Zeteo) framhållits att det vid försvarlighetsbedömningen måste beaktas att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick och att en avvägning måste ske mellan skyddet mot kränkande yttranden och kravet på yttrandefrihet. Det föreligger således i många fall en intressekollision mellan rätten till yttrandefrihet och skyddet för den enskildes integritet.

Vid den avvägning mellan yttrandefrihet och skyddet för integriteten som behöver ske gör tingsrätten följande överväganden. Den film som B spridit visar när AS knuffar HA. Det våld som AS utövar är inte särskilt allvarligt. Trots detta har AS genom spridningen av film utsatts för andras missaktning. Detta talar mot att det varit försvarligt att sprida filmen. Å andra sidan visar filmen ett bråk på en restaurang där en person ur personalen knuffar ett matbud som väntar på sin beställning efter att de hamnat i konflikt. Hela situationen framstår för tingsrätten som så pass anmärkningsvärd att det får sägas finnas ett visst berättigat allmänintresse för händelseförloppet. Detta talar för att det varit försvarligt att sprida filmen. Vid den sammanvägda bedömning som tingsrätten behöver göra av dessa motstående intressen anser tingsrätten att den grundlagsfästa yttrandefriheten får väga över i detta fall och B:s agerande att sprida filmen på TikTok får bedömas ha varit försvarligt. B ska därför frikännas även från åtalet för förtal i åtalspunkt 2.

Övrigt

Den av försvararen begärda ersättningen framstår som skälig. På grund av den frikännande domen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Publicerat

Verktyg för att beivra närgången olycksfotografering

Trafikolycka

Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.

Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.

Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.

Vilka verktyg finns i stället?

Ofredande

I brottsbalken 4 kap. 7 § står det

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.

Lag om skydd mot olyckor

Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 §  står det:

”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:

”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”

Sabotage mot blåljusverksamhet

”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”

I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.

”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”

Publicering av bilder från luftfarkost ett öppet mål

Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.

Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.

Publicerat

Fick telefonen beslagtagen efter att närgånget ha filmat skadad

I dag vid middagstid inträffade en trafikolycka mellan en mc och personbil på Norbergsvägen i Fagersta. I samband med räddningsarbetet började en man i 35-årsåldern filma närgånget och enligt polisen även streama. Från polisens händelsenotis:

”Under pågående räddningsarbete börjar en man att på nära håll filma med sin mobiltelefon och streamar bilderna direkt på sociala medier.  Mannen, som är i 35-årsåldern, misstänks för kränkande fotografering och hans mobiltelefon tas i beslag för vidare utredning.

Uppdatering, kl 15:03 

Föraren till motorcykeln, som är en man i 60-årsåldern, ska vara allvarligt men inte livshotande skadad.  När det gäller den man i 35-årsåldern som filmade händelsen så är rubriceringen ändrad till olaga integritetsintrång, och alltså inte kränkande fotografering som tidigare rapporterades.  Orsaken till olyckan är ännu inte klarlagd.”

Polisen rubricerade fallet först som kränkande fotografering, men eftersom kränkande fotografering kräver att filmningen sker dolt och där den filmade ska befinna sig i ett privat utrymme var lagtexten inte tillämpbar. Det kan däremot olaga integritetsintrång vara om materialet sprids i icke grundlagsskyddad media.

Publicerat

Drönare över olycksplats hindrade helikopter

Drönare vid solnedgång

I går under förmiddagen inträffade det en olycka mellan en lastbil och personbil på väg 76 i Norrtälje. En drönare som flög över olycksplatsen hindrade en ambulanshelikopter från att lyfta.

Polisen gick ut med följande notis:

02 juni 10:16, Trafikolycka, Norrtälje

Trafikolycka med lastbil och personbil norr om Svanberga.

En lastbil och en personbil har frontalkrockat på Norrtäljevägen norr om Svanberga.

Vägen är i nuläget helt avspärrad. Polis, ambulans och räddningstjänst är på väg till platsen. 

Uppdatering klockan 11.29
Föraren till personbilen är förd med ambulans till sjukhus allvarligt skadad.

En drönare som flög över olycksplatsen försvårade för ambulanshelikoptern att lyfta. En anmälan gällande kränkande fotografering och eventuellt ytterligare rubricering kommer att upprättas. 

Uppdatering klockan 11.41
Väg 76 kommer att vara avstängd under flera timmar framöver, under den tid som bärgningsarbete pågår. Någon exakt prognos när vägen öppnas finns i nuläget inte.

Under gårdagen ställdes bland annat följande frågor till Polismyndigheten:

  • Togs i beslag?
  • Uppskattningsvis hur mycket senare, om det blev en försening, helikoptern blev?
  • Om brottsrubriceringen typats om från kränkande fotografering (som i princip inte kan tillämpas utanför hem eller omklädningsrum och dylikt) till brott mot luftfartslagen/luftfartsförordningen eller ytterligare brottsrubriceringen?

Svaret från Polismyndigheten blev:

En anmälan gjordes om luftfartssabotage och olaga integritetsintrång, men ingen misstänktes, drönaren togs ej i beslag (den flög iväg) och någon förundersökning har ej inletts. Skäl: Går ej att utreda. Motiveringstext: Det finns inte förutsättningar att identifiera gärningsman. 

Enligt anmälan fördröjdes helikoptern några minuter trots att både polis och räddningstjänst gestikulerade mot drönaren att den skulle flytta på sig.

Polisens anmälan

”I samband med att räddningsinsats vid en allvarlig trafikolycka pågick på Rv 76, mellan Karls Kyrkoruin och Erkenvägen kom en drönare inflygande över olycksplatsen. Drönaren flög runt olycksplatsen och verkade fotografera/filma på ca 10-15 meters höjd. På vägbanan låg då en allvarligt skadad kvinna som togs om hand av vårdpersonal och räddningstjänst.

Då den skadade var lastad i ambulanshelikoptern kunde den inte omedelbart lyfta då drönaren fortfarande var i luften i närheten och hindrade helikoptern att lyfta av säkerhetsskäl. Omvårdnaden kan därför ha fördröjts för den skadade.

Räddningsledaren och insp B försökte förmå drönaren att avlägsna sig genom att gestikulera. Detta hjälpte inte under ett par minuter. Därefter drog insp B tjänstevapen och riktade mot drönaren, som då flyttade sig åt sidan, västerut. Efter ytterligare någon minuts gestikulerande försvann drönaren österut och tappades ur sikte. Det är okänt vem som kört drönaren och varifrån.”

Drönarpiloten om anklagelserna

Till Norrtelje tidning berättar drönarpiloten att han inte anser att polisens uppgifter stämmer. Han hade koll på ambulanshelikoptern och flög sin drönare under tre minuter medan helikopterns personal befann sig utanför den.

”Helikoptern var inte lastad och startklar på långa vägar. Jag hade plockat ihop allt och det var först efter tio minuter som den lättade. Jag har på inget sätt fördröjt ambulanshelikoptern.”

Ej olaga integritetsintrång eller kränkande fotografering

För att någonting över huvud taget ska kunna vara olaga integritetsintrång behöver materialet först spridas i icke grundlagsskyddad media. Att enbart ta upp bild eller film räknas inte som att sprida.

För att någonting ska kunna gå som kränkande fotografering måste platsen som offret befinner sig på vara inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Däremot är en rubricering angående luftfartssabotage mer rimlig.

Vill man ha mer kött på benen om vad som gäller finns Lathund för polisen vid fotorelaterade brott.