Flög med drönare trots flygförbud – polis förstörde drönare

Drönare vid solnedgång

Uppdatering 2020-07-13
Mannen godkände strafföreläggande med 40 dagsböter á 50 kr.

I samband med Lundakarnevalen i år upprättade Transportstyrelsen ett flygförbud från den 18 maj kl. 10.00 till den 21 maj kl. 03.00. Den 19 maj flög, enligt Sydsvenskan, en drönare vid Allhelgona kyrkogata trots flygförbudet.

En polisman uppmärksammade drönaren och skrek, enligt Sydsvenskan, ”Flygförbud!” Drönarföraren blev då varse om sitt misstag och skulle landa drönaren. Precis innan drönaren landat slog polismannen med en batong drönaren till marken och ställde sig därefter på den.

Från polisens pressinformatör Ewa-Gun Westford den 21 maj finns det en annan version från händelsen:

”Drönaren dök upp framför polisens insatschef som gick främst i karnevalståget. Den sänktes ned framför polismannen och han oskadliggjorde den, sen var det liksom inte mer med det”

Polisens händelserapport

PIC F går i täten för karnevalståget när någon flyger med en drönare framför tåget. Drönaren observeras först på en höjd av 7-8 meter men den sjunker sedan i höjd för att lägga sig och sväva ungefär 1 meter över marken. PIC F fångar drönaren med batongen och drar ner den till marken. Drönaren oskadliggörs. Ägaren kommer fram och ifrågasätter varför det agerades som det gjordes och fick då förklarat att det var gällande flygförbud och ett restriktionsområde.

Övrigt

Ägarna till drönaren tog med sig drönaren och lämnade platsen utan att bli identifierade.

Polisens rättsavdelning har nu beslutat att ersätta mannen med 16 000 kr eftersom polismannen kunnat hantera händelsen på ett bättre sätt än att förstöra en drönare under landning.

Om drönarföraren riskerar rättsligt efterspel för att ha brutit mot flygförbudet är ännu ovisst men ärendet är fortfarande aktivt. En kvinna som flög över Sweden Rock Festival tidigare i år fick 50 dagsböter i strafföreläggande för att ha flugit trots temporärt flygförbud.

Polisens rättsavdelning och anspråk på ersättning

Anmälan

Brottet

Polisman i tjänst har slagit sönder P:s drönare inför P och hans familj, efter att ha informerat P om att det råder flygförbud under pågående Lundakarneval. Våldet polismannen utövade kan tyckas orimligt i förhållande till omständigheterna kring flygningen.

Omständigheterna

P berättar att han befann sig vid Valvet i Lund tillsammans med sin flickvän J, parets gemensamma döttrar samt J:s mamma, För att titta på karnevalståget och ta några bilder med P:s drönare. En polisman som gick i det förbipasserande tåget informerade P om att det rådde flygförbud på området, varpå P skyndade sig att landa drönaren.

I samband med att drönaren landade på marken tog polismannen fram sin batong och slog sönder drönaren. P och hans familj blev chockerade och bestörta, och P:s döttrar började gråta. J gick fram till polismannen och ifrågasatte hans beteende, varpå polismannen ställde sig tätt intill henne och skrek i full hals att det var flygförbud på platsen.

Polismannen lämnade därefter platsen och gick vidare med tåget.

Flertalet personer kom direkt fram till P och frågade vad som hänt, och sa att de tyckte att situationen varit fruktansvärd, och att de gärna ville ställa upp och vittna mot polismannen. P gick fram till två polismän som bevittnat händelsen och de båda instämde i P:s känsla om att polismannen inte reagerat rationellt eller acceptabelt, och de båda poliserna rådde P att kontakta 114 14 för att göra en anmälan.

P känner sig väldigt illa berörd efter incidenten, och påtalar att polismannens agerande var oacceptabelt och att våldet var i excess.

 Förhör

Förhörsledaren ber P att berätta vad som hände den här dagen, den 19 maj.

P säger att han och hans familj var på Lundakarnevalen för att titta på karnevalståget. Då karnevalståget närmade sig platsen där P stod så lät han sin drönare lyfta upp i luften. En polisman skrek då ”flygförbud” och då försökte P genast landa drönaren. Drönaren har dock sina sensorer som gör att den inte kan landa direkt utan den snattar till vid marken för att inte krascha. Det innebär att drönaren den sista halvmetern sänker sig långsamt till marken.

I detta fall var det så att drönaren inte hann gå så långt ner som en halvmeter ovan mark förrän en polisman slog ner drönaren med sin batong. Polismannen hade tagit fram sin batong innan han kom fram till drönaren och han gick mot drönaren och slog ner den och trampade på den och då stannade drönaren. P:s flickvän J gick nu fram till polismannen för att hämta drönaren och då ställde hon någon fråga till polismannen. P hörde hur polismannen då skrek åt J att det var flygförbud och sedan gick han därifrån.

P och J pratade sedan med en annan polis och han så att P borde anmäla det som hänt. Några vittnen kom fram och sa att de tyckte det var helt sjukt som polismannen hade agerat. De tyckte att det borde anmälas. P ringde sedan till polisen och gjorde en anmälan om händelsen.

Förhörsledaren frågar P vilka av familjen som var där och han svarar att det var hans sambo och hennes mamma och tre barn. Där var även sambons bror och hennes syster och svåger samt systerns dotter.

De befann sig i centrala Lund på Allhelgona Kyrkogata för att titta på karnevalståget. P hade sin drönare med sig för att han tänkte flyga med den över karnevalståget för att på så sätt få ett perspektiv från luften. Det var en ren ”nöjesgrej” från P:s sida.
Drönaren steg till ca 20 meter och då hörde han hur en polisman skrek ”flygförbud”. P reagerade direkt och började ta ner drönaren. Polismannen som skrek gick längst fram i karnevalståget. Det kändes som att polismannen var något slags polischef som bestämde på platsen. Det fanns många andra poliser på plats som stod längs sidan av karnevalståget. Då polismannen skrek ”flygförbud” så var P ca 10-15 meter från honom.

Förhörsledaren frågar P om polismannen såg drönaren då han skrek? P svarar att polismannen hörde ”för den hörs ganska mycket då propellrarna går i gång”. Då polismannen skrek ”flygförbud” så var drönaren ca 10 meter upp i luften.

Förhörsledaren frågar P hur han reagerade då polismannen skrek ”flygförbud” och han svarar ”då tänkte jag bara landa”. Han förstod direkt att inte var tillåtet att flyga där med drönare. Det finns inget annat sätt än att landa då man vill ha stopp på en drönare. P började att manövrera drönaren mot marken och han tänkte att han får landa den mitt på gatan där det inte finns några människor och så långt bort från karnevalståget som möjligt. Han tänkte sedan hämta den så snabbt som möjligt. Det fanns ingen annanstans att landa med drönaren.
P fick ”panik” då han såg att polismannen gick fram mot drönaren för att slå ner den. P satt kvar på marken för att han inte kunde göra något. Han kunde inte landa den och han kunde inte stiga uppåt igen för då skulle han gå helt emot polismannens ord. P vågade ej heller förflytta drönaren i luften för då skulle kanske drönaren köra på polismannen och då skulle P bli anmäld för det. Drönaren var på väg ner och ca 1 meter ovan mark då.

Förhörsledaren frågar P hur långt polismannen fick gå innan han kom fram till drönaren? P svarar att han inte tittade på polismannen utan han tittade på drönaren och var koncentrerad på att försöka landa. P tror inte att polismannen såg att det var P som flög drönaren.

P säger att då polismannen hörde drönaren starta så var det antagligen så att polismannen gick mot den ”för att ta ner den”.

Förhörsledaren frågar P hur högt ovan mark drönaren var då polismannen kom fram till den? P svarar ”först är den  meter och då försöker han slå på den och så händer det ingenting och då försöker jag fortfarande landa den. Då är den kanske  meter från marken och då drar han in batongen i fötterna på den och drar ner den och vänder den och trampar sönder den”.

P förklarar att i det läge då polismannen dragit ner drönaren till marken och vänt på den så ställde han sig på den med båda sina fötter tills den stannade. I det läget kom ytterligare en person fram och ställde sig på drönaren. P vet inte vem det var men det verkade inte vara någon polis utan någon allmänhet. De stod på drönaren tills den var still.

Förhörsledaren frågar P om han fick intrycket av att polismannen ställde sig på drönaren för att förstöra den? P svarar att han tror polismannens syfte var att ”stanna den”.

P förklarar att ”den stannade inte bara så där utan det är någonting man kontrollerar. Den stannar när den är still, när den kan stå still” Då polismannen drog ner drönaren till marken med sin batong vändes drönaren upp och ner och då stannade inte motorn.

P kommer inte riktigt ihåg vad polismannen gjorde då motorn stannade. J och hennes mamma gick nu fram till polismannen och hämtade drönaren och någon tog upp den från marken. Polismannen skrek högt åt J och gick sedan därifrån. P kände sig chockad och han försökte trösta sina barn som blev ledsna av polismannens agerande. P gick inte fram till polismannen.
J och hennes mamma kom tillbaka till P och de hade drönaren med sig. Karnevalståget passerade förbi och P och hans familj stannade kvar. J pratade med någon okänd polisman och han tyckte ”att det var helt befängt” vad gällde polismannens agerande och han tyckte att detta borde anmälas.
Den okände polismannen var ca 170 cm lång och hade ”ganska” långt hår som var bakåtkammat. Han var i polisuniform.

Förhörsledaren frågar P hur han vill beskriva polismannens agerande? P svarar att han tyckte att polismannen var ”onödigt aggressiv”. P:s mellersta barn vaknade 3 nätter i rad efter händelsen och kom till P och väckte honom och frågade varför polisen var dum. P har uppfostrat sina barn efter tanken att polisen ska hjälpa och är snäll. P visste inte vad han skulle svara. Han tyckte det var anmärkningsvärt att man som polisman inte kan hålla sig lugn i en sådan situation.

Förhörsledaren frågade P hur han tyckte att polismannen borde ha agerat med drönaren. P svarar ”det är svårt i hans situation och men han kan väl låta den landa, känner jag. Jag tror det fanns tid till det”.
Förhörsledaren frågar P om det fanns någon fara för någon då den landade? P svarade ”nej, det fanns inte fara för någon”. Drönaren är ca 30x30cm.

P säger att då drönaren var på väg att landa så var polismannen ca 5 meter från den och ingen annan var närmare än så. Karnevalståget var ca 15 meter därifrån. Det fanns ingen fara för att någon då drönaren var på väg att landa på marken.

P visste inte att det rådde flygförbud vid tillfället. Han hade inte kontrollerat saken, vilket han kanske borde ha gjort.

Förhörsledaren frågar P hur skicket var på drönaren då han undersökte den? P svarar att propellrarna var sönderbrända ända ner till fästena. Propellrarna brändes p g a att man trampande på dem. Det fanns märken på undersidan av drönaren.

P har inte lämnat in drönaren för lagning men han tror att det säkert finns ”inre fel” på drönarens motor. Detta måste undersökas med hjälp av en dator. Det kan man inte göra själv.

P överlämnar ett inköpskvitto till förhörsledaren och där kan man se att det 2016-05-26 inköptes 2 drönare för ett sammanlagt pris av 32 398 kr. Det står att det var M som köpte dem. Det är P:s bror.

P säger att M köpte de 2 drönarna för 2 år sedan och då för sitt företag. Drönarna har dock mestadels legat på kontoret och inte använts. M kände efter 2 år att han lika gärna kunde ge en drönaren till P vilket han då gjorde. P fick den i födelsedagspresent.

Drönaren som P fick är alltså värd ca 16 000 kr.

Förhörsledaren frågar P om han har något skadeanspråk på drönaren? P svarar att antingen vill han ha den lagad så att den är i nyskick, vilket den var innan händelsen, eller så vill han ha en helt ny.

P har inte mer att tillägga och därmed är förhöret slut.

Drönare trillade ned vid motionslopp – ingen rapporterad skadad

Drönare vid solnedgång

I samband med en artikel hos Katrineholms-Kuriren angående motionsloppet KK-Joggen i Katrineholm i tisdags lämnade en person i kommentarsfältet två kommentarer:

”Hoppas den löpare som fick den på sig, inte blev skadad. Såg när den föll!”

och

”var en bit ifrån, tror det var tre som kom springande. Den föll framför eller på den första mannen. Men alla fortsatt att springa. Snart kom ägaren o hämtade den. Låg på marken.”

Efter att ha varit i kontakt med drönarpiloten bekräftar han att en Phantom 4 Advanced trillat ned runt 80 meter ifrån honom. För drönarens del blev gyrot till kameran skadad.

Inga rapporter om att någon skulle ha blivit skadad har framkommit från deltagare. Någonting som tävlingsledaren kan bekräfta då inte heller han har fått några indikationer eller rapporter från deltagare angående drönarkraschen.

Så sätter du dit en drönarfotograf

Drönare vid solnedgång

Trött på drönare som flyger över ditt huvud när du solar topless på stranden? Känner du att du medelst luftvärnskanon vill skjuta ned en drönare som passerar din trädgård eller är du bara en rättshaverist som behöver få utlopp? Fortsätt då att läsa.

Glöm kränkande fotografering och dataskyddsförordningen (GDPR)

Det finns många missuppfattningar om att en drönare som filmar utomhus där alla kan se envar skulle gå under lagstiftningen kränkande fotografering. Så är inte fallet eftersom kränkande fotografering bland annat kräver att man befinner sig inomhus i ett hem, toalett, omklädningsrum, tält o.s.v. Även polis misstar sig och tidigare under gångna veckan publicerade jag här på sidan kommentarer vars skribenter missuppfattat fotoregler.

Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) gäller inte för vad privatperson i ren privat natur gör vid fotografering. Dessutom är bilder med konstnärligt eller journalistiskt syfte undantagna publicering och likaså om publicisten är ansvarig utgivare. Glöm dataskyddsförordningen.

Angrip flygsäkerhet

I juli 2018 kolliderade en leksaksdrönare med en luftballong. I augusti 2018 trillade en drönare ned vid ett motionslopp. Inga skador mer än på drönarna rapporterades.

Horisontellt säkerhetsavstånd

I TSFS 2017:110 3 kap 2 § finner vi följande:

”Innan en flygning genomförs ska piloten upprätta ett flyg- och säkerhetsområde, vars utbredning ryms inom avsedd terräng och omgivning, med  avseende på avstånd  till människor, djur och egendom. Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luftfartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.

Hur stort ska säkerhetsavståndet vara? För kategori 1 som texten är hämtad om och som de flesta drönare faller under finns det inget preciserat. För kategori 3 däremot, drönare på mer än 25 kg, ligger säkerhetsavståndet på minst 50 meter. Flyger en drönare rakt över dig och du kan bevisa att den gjort det via exempelvis film kan du göra en anmälan om att drönarpiloten brutit mot nämnda lagtext.

Avstånd till flygplatser

Om du bor i närheten av en flygplats råder, utan tillstånd från flygtrafikledning, flygförbud med drönare inom 5 km från flygplatsens banor. Utanför 5 km men inom flygplatsens kontrollzon får man flyga upp till 50 meters höjd vid civila flygplatser och 10 meters höjd vid flygplatser som nyttjas av försvaret. I TSFS 2017:110 står vilka flygplatser som berörs.

”2.Att det obemannade luftfartyget inte flygs närmare än 5 km från någon del av flygplatsens start-och landningsbana/or. Se bilaga1 för instruktioner om avståndsmätning till start-och landningsbana. Med flygplats avses den flygplats för vilken kontrollzonen/trafikinformationszonen är upprättad.”

När vet man om en drönarpilot som flyger innanför 5 km har tillstånd eller inte? Man kan helt enkelt ringa till flygledartornet och fråga.

Transportstyrelsens bilaga i hur 5 km räknas fram.

Störande av räddningsinsats

I samma lagstiftning, TSFS 2017:110 2 kap 18 § finner man:

”Flygning får inte ske på sådant avstånd eller på sådant sätt att det kan störa en pågående räddningsinsats.”

När kan det störa en räddningsinsats? Ett solklart fall är när en lågt flygande räddningshelikopter söker efter en försvunnen människa.

Tillstånd krävs för att sprida bilder tagna från luftfartyg

Stör du dig på att se en drönarbild i tidningen eller en drönarfilm på Youtube? Är dessa dessutom från samma dag? Då har troligen inte Lantmäteriet, som utgiver spridningstillstånd, hunnit granska materialet. När man ansöker om spridningstillstånd laddar man upp materialet hos Lantmäteriet, nämner fotografiernas eller filmernas positioner och avslutar med adress som spridningstillståndet ska skickas till.

Detta tar inte en timme. Har man tur och har skickat in klockan 08 på morgonen kan man få ett mejl klockan 16 vid stängningstid att man får ett godkännande och att tillståndet är skickat. Har man otur tar det en vecka. Mellan 16 och 08 vardagar jobbar ingen med att godkänna spridningstillstånd och absolut inte under helger. Nu förstår du kanske att de flesta, om inte alla, nyhetsbilder tagna från en drönare i tidning saknar spridningstillstånd. Här är en hel värld av öppna mål som inte följer lag om skydd för geografisk information SFS 2016:319  och dess 9 §:

Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319, eller rättare sagt att man kommit fram till att så inte är fallet. En tidning med utgivningsbevis bör alltså inte vara undantagen spridningstillstånd. Spridningstillstånd är allmän handling och kan begäras ut av Lantmäteriet.

I föregångaren till SFS 2016:319 kunde man få ett självgranskningstillstånd. Det kan man inte längre. I stället har Lantmäteriet radat upp undantag när man kan publicera utan spridningstillstånd, men dessa faller direkt när man får med omgivning eller horisont.

Påföljd för att bryta mot spridningstillståndet är, om det inte är ringa, böter, fängelse och förverkande av utrustning man använt sig av.

Sluta älta om att skjuta ned drönare

I var och varannan kommentar när en drönare synts någonstans, kan vi inte bara komma överens om att kommentarer som att du ska skjuta ned drönaren om den flyger över din tomt bara är barnsliga. Ingen tror att du har ett vapen hemma och har du ett förtjänar du ett besök av polisen för att ta det i beslag. Ovan finns tre enkla sätt för att angripa drönarfrågan utan att behöva skämma ut sig.

Utländsk medborgare flög drönare över riksdagshuset – flydde landet

Riksdagshuset

Den 16 maj 2017 rapporterade SVT med flera om att en man flugit drönare över skyddsobjektet riksdagshuset. 2017 fanns heller inte undantaget för drönare om 50 meters höjd innanför Brommas kontrollzon, varför mannen, utöver brott mot skyddslagen, även misstänktes för brott mot luftfartslagen.

Skyddsvakter vid riksdagskvarteren upptäckte mannen och grep honom varvid polis upprättade anmälan. I anmälan står det:

”[Namn] misstänkt för BROTT MOT SKYDDSLAGEN genom att ha flugit med en så kallad drönare över Riksdagskvarteren som är att klassa som skyddsobjekt. Drönaren har fjärrstyrd kamera med inspelningsfunktion.

[Namn] misstänkt för BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN genom att ha flugit med en så kallad drönare i luftrummet ovanför Stockholm City. Drönaren har fjärrstyrd kamera med inspelningsfunktion.”

Den 16 maj 2017 upprättas förundersökningen. Den 16 juni nedläggs samma förundersökningen med följande motivering:

”[Den misstänkte] har lämnat landet och förväntas inte återvända hit. Förutsättningar för lagföring utomlands eller utlämning till Sverige saknas.”

Aftonbladet beskrev mannen som en 25-åring med ryskt medborgarskap.