Sagan om råfilerna från Jonas De Ro

Illustratören Jonas De Ro blev ofrivilligt indragen i en konspirationsteori som rör försvinnandet av passagerarplanet MH370. Hans bilder från 2012 användes vid skapandet av en fejkad film som påstods vara tagen från en satellit och visa hur flygplanet omgärdats av tre UFO:n.

Det intressanta här är dock inte själva konspirationsteorin eller filmen, utan i stället alla de påståenden om att Jonas De Ros fotografier skulle vara manipulerade eller helt syntetiskt skapade. Detta för att fortsätta hålla historien om att flygplanet blivit bortfört vid liv.

Råfilerna

I Jonas De Ros publicerade YouTube-video ovan ingår även hans råfiler. Hashsumma med SHA256 nedan om man vill vara säker på att det är samma zip-fil som laddadats upp från början. Vet du inte hur du genererar en SHA256-hash kan du ladda upp filen här.

988128c8c4546506bfa618035c20afa3863042d3ae6034cf3c9e58a95eacb179 RAWS aerial skies japan.zip
Råfilerna från Jonas De Ro

Genom att tillgängliggöra råfilerna blev det svårare för kritikerna att hävda manipulation. Inte för att det är omöjligt att manipulera Canons råformat CR2 utan för att det är en högre tröskel att ta sig över. En råfil har många komponenter som måste stämma.

Exempelvis är en råfil inte en färdig bild utan består av ett mosaikmönster som måste färginterpoleras. De flesta av Canons kameror har dolda svarta fält som används för att beräkna rätt svartnivå. Dessa fält är inte helt homogena utan kan bestå av olika delar. Andra saker som måste stämma är klippning av färgkanaler eller att objektivkorrigeringsprofilerna fungerar som de ska för rätt objektiv. Slutligen måste metadatan i filen stämma med vad som visas. En viss del av metadatan i Canons råfiler, dess Makernote, är långt ifrån avkodad. För Canon EOS 5D II är ett par tusen taggar okända.

Påståenden

Sedan det blivit känt att Jonas De Ros material använts i skapandet av satellitfilmen har olika påstående tagits upp för att försöka misskreditera Jonas De Ro och påvisa att råfilerna är fejkade. Oftast är det samme person från Seattle som maniskt försökt finna fel och som går under namnen GuidoB/NoFakery/NotaNerd_NoReally/WSAdvisor_/Raytracer111/Ray9T/MediaTruth. Det var också denne man från Seattle som den 29 januari 2024 hos Canon Community U.S.A. drog in mig i sin saga om råfilerna.

Även användaren BobbyO_/CyberCynic7/JohnConnor01 har hängt på trakasserierna genom att upprepa Seattlebons felaktiga påståenden.

Användaren TJPofTexas har på engelska skildrat de två personerna ovan i en första och andra artikel.

Dammet på sensor syns inte lika tydligt mellan varje bild

Från användaren pyevwry som postade (archive) i gruppen AirlinerAbduction2014.

”Jämförelse av snötäcket på Fuji och de saknade sensorpunkterna i molnbilder”

Sensorfläckarna finns dock med på alla bilder som användaren atadams postat.

En sensorfläck förändras i tydlighet beroende på bländaröppning, men även bländarlamellernas form förändrar hur fläckarna kan se ut. En annorlunda brännvidd kan vid bildens kanter i den färdiga bilden flytta sensorfläckarna bort från centrum. Gissningsvis eftersom det ligger ett skyddsglas ovanpå själva sensorn och som därmed har ett avstånd till den.

Utsnitt från högra nedre hörnet där Canon EF 50/1.8 II jämförs med Canon EF 75-300/4-5.6 II USM. f/10 och bränddvidd 50 mm vs 300 mm. Notera hur även formerna på dammkornen förändras.

Utöver det spelar även motivet en roll i hur lätt eller svårt det är att urskilja en sensorfläck.

f/9 med Canon EF 50/1.4 USM.

”CR2-filer från Jonas är omöjliga att skilja från TIF-filer, och sannolikt DNG- eller TIF-filer som döpts om till CR2.”

Hos 3_Orbs del 1 (archive) och 3_Orbs del 2 (archive) kom påståendet att en CR2 från Canon är omöjlig att skilja från en TIFF-fil och att Jonas skulle ha manipulerat en TIFF eller DNG för att sedan byta filändelse till CR2. Det stämmer att CR2 bygger på TIFF-formatet, men en CR2 med rådata har så mycket mer som man måste ta hänsyn till. Personen ifråga exporterade från en CR2-fil till en TIFF-fil, kladdade på den, sparade och bytte därefter filändelse till CR2 i ett tappert försök till att ha skapat en CR2-fil från en manipulerad TIFF. Den nya filen gick dock inte att öppna vare sig i darktable eller RawTherapee. Byter man tillbaka till TIFF öppnas filen galant i RawTherapee.

Tiden i Exif är fel

Användaren Poolrequest postade hos AirlinerAbduction2014 (archive) följande:

”Det finns inte en chans att Jonas bilder togs vid de tidpunkter som anges i exif-data”.

Exif visar 08:48 vilket bevisligen inte stämmer med solnedgång.

För att kontrollera tiden kan man gå till fotografens Flickr-konto. Med samma kamera tog han en bild på fyrverkerier från det kinesiska nyåret i Hong Kong 24 januari 2012. Fyrverkeriet varade mellan kl 20:00-20:20. I Exif står det 13:56:46.

En annan bild från den 31 januari 2012 tagen medelst samma kamera visar NTT Docomo Yoyogi Building där en klocka pryder sidan. Tiden enligt klockan är 14:46 medan tiden i Exif visar 07:45. Tiden bör korrigeras med sju timmar för att få japansk tid och första bilden från Fuji är alltså inte 08:48 utan 15:49. Det förklarar dock inte vad som hände vid det kinesiska nyåret om man lägger på sex timmar, kinesiskt tid i Hong Kong. Började fyrverkerierna redan vid 19:57?

”Råfiler är inte komprimerade”

Råfilen från en Canon 5D II är komprimerad och det har för övrigt varit standard hos Canon de senaste två decennierna. Canon EOS DCS 3c från 1995 och som var ett samarbete mellan Canon och Kodak sparar däremot okomprimerat.

En råfil från en Canon EOS 5D II skulle om den vore okomprimerad snarare ha en filstorlek omkring 37 MB, exklusive metadata med inbäddade JPEG-filer. Råfilen 1839 from Jonas De Ro har en filstorlek omkring 21,8 MB. Det är en enligt mig en stor fördel att komprimera förlustfritt.

Med Canons senaste kameror finns även Compact RAW, CRAW, som bygger på förstörande komprimering.

Användande av cr2hdr för att skapa en CR2-fil

Hos Magic Lantern har programmet cr2hdr använts för att skapa DNG-filer med två ISO-tal och därmed öka det dynamiska omfånget. I sitt letade fann användaren NoFakery (archiveprogrammet och kom nu med påståendet att det var detta program som Jonas De Ro skulle ha använt sig av. Bara genom att titta på den exempelfil som användaren Marsblessed hos Magic Lantern laddat upp syns det spår efter fel svartnivå, d.v.s. bilden går åt grönt eller magenta. Filen från Canon 650D visar en svartnivå på omkring 1990 i stället för 2048. En konsekvens av att köra Dual ISO, d.v.s. två ISO-tal samtidigt?

Jag har själv tidigare använt cr2hdr.

Artefakter syns i bild 1839 efter att alla reglage dragits

Bild 1839 som den ser ut med minimala förändringar, uppladdad med tillstånd från Jonas De Ro

Hos discuss.pixls.us (archive) försökte nu personen från Seattle få medhåll för att bild 1839 skulle ha Fuji inklistrad i bild. För att bevisa detta använde han darktable och valde att dra i alla reglage han fann utan att ha en aning om vad saker och ting gjorde.

Svartnivån, black level, fås genom bildfilens metadata, Makernotes närmare bestämt, eller utläses av de maskade pixlarna som Canon har i kanterna på bilden.

I första bildexemplet hade han dragit i svartnivån, black level. Vid höga ISO-tal och när man ljusat upp en bild kan man behöva ändra svartnivån manuellt ett steg eller tre om bilden börjar dra åt grönt eller magenta. I detta fall hade personen ändrat flera hundratals steg och därefter trott att han hittat att Jonas De Ro skulle ha klippt in vulkanen Fuji.

Egen bild från Kullaberg som visar hur det kan se ut när man sätter svartnivån galet.

Ovan syns min egen bild från Kullaberg där den vänstra sidan visar fel svartnivåer. Den högra visar korrekt svartnivå.

Egen bild från min 5D II öppnad i darktable och då med liknande svartnivå som mannen från Seattle använde.

Även ovan är egen bild men denna gång från en 5D II jag en gång ägde.

Mängder av moduler påslagna utan orsak.

I nästa bild hade personen i fråga aktiverat mängder av moduler utan att själv förstå varför. Till höger i skärmdumpen syns en del av modulerna aktiverade och till vänster likaså. Detta får förstås bilden att se ut som fan själv.

”Looks like no clouds I have seen against the same settings on any RAW file i tested.”

Nej, det där ser inte ut som någonting från denna värld.

Inringat område som togs för photoshoppande.

Visst ser det ut som det japanska tecknet 中, men delarna till den finns från samma tid på en annan bild och från en annan fotograf och är alltså bara en del av vulkanen. Det högra ser ut som ett moln vilket blir tydligare om man gör en rörlig bild av de tre vulkanbilderna.

Canons verifieringssystem går ej att lita på sedan det knäckts

Från 3_Orbs (archive) och från samme person från Seattle kom påståendet att man inte kan lita på Jonas De Ros råfiler då Canons verifieringssystem knäckts.

Man ska då känna till att verifieringssystemet var ett tillägg för $700 som man fick köpa till och riktade sig till tidningar och myndigheter. I fallet med Jonas De Ros bilder från sin flygresa skulle det varken gjort till eller från eftersom han bevisligen i metadatan inte använt tillägget.

Taggen Subject Distance som inte finns

Hos Community Canon USA (archive del 1 och del 2), 3_Orbs (archive3_Orbs igen (archive) och under namnet GuidoB, med anspelning på programmet Sherloqs utvecklare, drogs ett påstående om taggen Subject Distance och vad oddsen skulle vara för att Subject Distance skulle vara på decimalen densamma.

Vad är oddsen för en likhet med 2 decimaler för ”Subject Distance” med kameran inställd på ”Autofokus med en punkt”

Canons råfil från Canon EOS 5D II innehåller tillsynes ingen sådan tagg över huvud taget. Felet verkar bero på att personen använt ett program, IrFanView, som visar en tagg som inte registreras i bildfiler från Canon EOS 5D II.

IrFanView visar med min bild taggen Subject Distance och ett avstånd till Jupiter om 0,01 meter.
IrFanView visar en temperatur om 160 grader C för min Canon EOS 1Ds.

IrFanView verkade i detta fall vara helt fel program för uppgiften och samme person har tidigare gjort samma misstag där han:

  1. inte förstått vad saker och ting är i metadatan, exempelvis GPS-taggen som lämnats tom för att man ska kunna GPS-tagga senare.
  2. använt IrFanView som visat honom fel nummer.

Vi som använt och fortfarande använder Canons tidigare råformat CRW vet hur man inte kan bädda in GPS-positioner i detta råformat medelst extern enhet utan i stället är tvungen lägga koordinaterna i en separat fil. CR2-formatet blev därför ett lyft när det kom, oavsett om själva kameran har inbyggd GPS eller ej.

Fel serienummer

Användaren NCBoy, som förstås av en slump också använde IrFanView, klagade på att serienumret i råfilerna inte fanns med i Canons databas, men matade förstås in fel serienummer. Han litade på IrFanView som bevisligen är helt fel programvara när det kommer till att läsa metadata. Orsaken till felet är att IrFanView tagit bort en nolla i början av serienumret.

Matar man in rätt serienummer accepterar Canons databas kameran. Hur Canons serienummer är uppbyggt är en hemlighet som Canon inte delar med sig av. Med hjälp av Tornado EOS och nyare kameror kan man kanske ändå gissa sig till att de första två siffrorna är produktionsmånad, tredje siffran vilken världsmarknad det rör sig om, fjärde en eventuell kontrollsiffra, femte vilken fabrik och de sista siffrorna ett löpnummer. R6, M5 och 6D fungerar så medan min 7D inte gör det. För att veta om 5D II följer samma linje som de nyare behöver man få tag i några kameror från olika marknadsregioner.

Taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower

Efter att ha insett att taggen Subject Distance inte var vad personen sökte försökte han i stället förstå sig på taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower. Community Canon USA (archive) och 3_Orbs (archive)

Canon registrerar med nyare objektiv dessa två värden. Vad personen reagerat på var att Focus Distance Upper låg på 6,01 meter och inte oändligheten för några av Jonas De Ros molnbilder.

Det hela kan enklast förklaras med att registreringen är av ett primitivt slag och att man inte kan ta det för en sanning. Två modeller av Canon EF 17-40/4L USM, samma som användes av Jonas Dr Ro, har även använts av mig och båda har vid många tillfällen visat Focus Distance Upper 6,01 meter när man fotograferat moln eller annat långt bort.

Canon EF 17-40/L USM registrerar följande avstånd:

Lower 0.28 m
Upper 0,28 m

Lower 0,48 m
Upper 0,56 m

Lower 0,94 m
Upper 1,55 m

Lower 1,55 m
Upper 6,01 m

Lower 6,01 m
Upper oändlighet

Fokusavstånden beskriver fem avstånd. Det är få avstånd och långt spann mellan Lower och Upper. Ytterligare en parameter att ta hänsyn till är temperaturen (archive) som kan få fokusen att ändra sig.

Nästa punkt som personen försökt angripa var att taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower ändrat den ordning de kommer i jämfört med annan metadata, trots att det är samma mjukvaruversion i kameran. T.ex. ser det ut som att Camera Orientation kommer först i bild 1834 men att det är Live View Shooting som kommer först i bilderna 1837 och 1855.

Ordningen för var Focus Distance Upper och Lower hamnar ser ut att ändra sig.

Orsaken är att Canon EF 50/1.4 USM från 1993 använts i bild 1834. Denna registrerar inget fokusavstånd alls då det bland de äldre objektiven enbart var sådana med ringformad ultraljudsmotor som kunde ge någon form av fokusavstånd.

I metadatan ser det ut som att FocusDistanceUpper och FocusDistanceLower sparas på tre platser, och Exiftool som sidan exifmeta.com använder sig av har inte använts med rätt inställning för att plocka ut samtliga tre taggar. Nedan visas Canon EF 50/1.4 USM till vänster och Canon EF 17-40/4L USM till höger. Båda bildfiler har taggar på samma ställe.

Snabba bildtagningar

Twitter-användaren BobbyO_ reagerade på att Jonas De Ro kunnat hinna med att ta tre bilder under hela fyra sekunders tid. Kommentaren säger mer om BobbyO_ och dennes erfarenhet av kameror än om Jonas De Ro.

”Detta är råfilens uppdelning med tidslinjen. 1841 togs. Sedan en skarp sväng ner med kameravinkeln. 1842 togs 2 sekunder efter. Och 1843 togs 2 sekunder efter det. Bara för att klargöra.
Alla 3 bilderna togs inom ca 4 sekunder.”

Även Twitter-användaren JustXAshton hoppade på tåget.

Canon EOS 5D II klarar av att ta 3,9 bilder/sekund. Att ta 1 bild/sekund är ingen bedrift med en sådan kamera. Redan under tidigt 70-tal kunde man med en motordriven Canon F1 ta 9 bilder/sekund.

Inte heller är det en bedrift att vinkla ned en småbildskamera som 5D II.

Det är högst oklart vad en skarp nedvinkling egentligen innebär när det rör sig om en mindre nedvinkling med ett objektiv som har 100 mm i brännvidd och där flertalet moln ingår i de två bildrutorna. Med mitt Canon EF 24-105/4L IS USM ger en nedvinkling vid 100 mm en hel bildruta ned, fokuserad mot oändligheten, en nedsänkning vid frontglaset på två centimeter.

Jonas kallar bilderna för filer

”Och slutligen har Jonas aldrig gått med på att kalla dessa bilder för riktiga bilder tagna med hans kamera under flygningen.

Han kallar dem filer och autentiska, och det betyder ingenting juridiskt.”

Här greppar man verkligen efter varje halmstrå man kan få tag på. Råfiler kallas på engelska för RAW, raw eller raw files. På svenska kallas de för råfiler eller bara RAW. Ofta får man en knäpp på näsan inne hos olika fotoforum om man skulle likställa råfiler med bilder, även om andra åsikter finns.

Mannen från Seattle har tidigare beskrivit råfiler som raw image och raw file.

Exponeringsvärde 14,6?

”Och det är bara några av de visuella ledtrådarna. Det finns så många fler problem.
Bilden bryts ner och beter sig inkonsekvent över färgkanaler.
Exif-anomalier och 1837 och 1839 registrerade EV-värde 14,6, det är inte vad histogrammet visar.
Histogrammet är i linje med bilder som skapats på en bildskärm.”

Om det inte är avrundat så verkar 14,6 EV komma från taggen Ljusvärde i Exiftool.

1837 
Light Value : 14.6

1839 
Light Value : 14.6

Om så är fallet får man samma resultat med objektivlocket på eftersom taggen Ljusvärde i Exiftool är sammansatt av bländare, slutartid och ISO. Uträkningen står på samma sida:

calculated LV = 2 * log2(Aperture) – log2(ShutterSpeed) – log2(ISO/100); similar to exposure value but normalized to ISO 100)

Så det blir i fallet med 1837 och 1839 följande:

2log₂(8)−log₂(1÷800)−log₂(200÷100)

Om det i stället är som så att seattlebon menar taggen Measured EV, uppmätt exponeringsvärde, får man förstås ett högt värde om man fotograferar någonting vitt, exempelvis moln.

1837
Measured EV : 14.75
1839
Measured EV : 14.62

”Värdena på dina bilder är rimliga, John. Men när du får sådana värden från liknande molnbilder från en flygning, är det inte acceptabelt optiskt sett.

På samma sätt som bilder med solnedgång + moln har följande värden – dessa värden verkar vara tagna från en annan bild och kopierade till molnbilden med solnedgång (där solen inte ens syns i bilden)

EV-värde på 15
Slutarhastighet 1/200 eller 1/1000
Bländaröppning =8

Man skulle kunna förvänta sig att sådana värden kommer från en starkt upplyst bild, men nej, det vi ser är ett moln med en tråkig orange nyans där ena sidan är något mer orange på grund av den nedgående solen. Det är en optisk anomali. Matematiskt sett är EV-värdet för slutartiden och bländaren logiskt, men när du vet hur du kan koppla dessa inställningar till bilden vet du att det inte är förväntat.”

Nedan finns fyra bilder tagna med fyra olika ljusmätningsmetoder från en Canon EOS R6. Det uppmätta exponeringsvärdet skiljer sig åt trots att exponeringen är identisk. Bilderna är tagna i Skåne 20:04 den 10 juli 2024.

Evaluerande 14,50 EV, utsnittsmätning 16,00 EV, spotmätning 16,12 EV och centrumvägd  genomsnitt 15,50 EV.

Andra saker som påverkar är fokusskiva, inställning för fokusskiva och om man använder Live View.

Exempel på fejkade CR2-filer

Det går absolut att att fejka eller modifiera råfiler i CR2-format och här är två exempel.

Biet

Bild hämtad från Pexels.com och CR2-fil från användaren junkfort. CR2-filen ska motsvara en råfil från Canon EOS 450D.

  • darktable vägrar att öppna filen.
  • Om man konverterar till DNG via Adobe DNG Converter accepterar darktable filen. Det första att notera är att filen har fyra svartfält mot Canons två.
  • Läsbruset i svartfälten är 0.
  • Färgbrus saknas.
  • I programmet Noiseprint syns det direkt att saker och ting inte stämmer. Svartfälten som normalt ska se lika brusiga ut som övriga bilden är homogena. Man ser tydligt var Photoshops generative fill använts för att få rätt format på bilden.
Programmet Noiseprint från skaparna D. Cozzolino och L. Verdoliva

 

@article{Cozzolino2019_Noiseprint,
  title={Noiseprint: A CNN-Based Camera Model Fingerprint},
  author={D. Cozzolino and L. Verdoliva},
  journal={IEEE Transactions on Information Forensics and Security},
  doi={10.1109/TIFS.2019.2916364},
  pages={144-159},
  year={2020},
  volume={15}
}

Bortklonade vandraren

Johann A. Briffa har beskrivit hur man går tillväga för att manipulera en CR2-fil. I detta fall en råfil från en 600D. Originalfilen, från BossBase dataset, filen efter att den manipulerats.

BossBase Images License: This work can only be used for scientific purposes. It has to be cited as the “BOSSbase” or the “database from the BOSS contest”. You may not use this work for commercial purposes. For any reuse or distribution, you must make clear to others the license terms of this work. Any of the above conditions can be waived if you get permission from the copyright holder.
  • darktable vägrar att öppna filen om man inte konverterar till DNG via Adobe DNG Converter.
  • Det finns fyra svartfält mot originalets två. Precis som det förra exemplet saknas det brus. Läsbruset är 0. Måtten på svartfälten är fel.
  • Det klonade området står ut om man använder färginterpoleringsmetoden AMaZE, men VNG4 är mer förlåtande.
Brus i originalets svartfält.
Modifierad CR2 med helt brusfritt svartfält.
Programmet Noiseprint från skaparna D. Cozzolino och L. Verdoliva med inställning för att generera en heatmap.

Där finns inget som sticker ut med råfilerna från Jonas De Ro

Bilderna från Jonas De Ro ingår i en serie som är begränsad i både tid och rum. Alla är tagna i råformat och olika objektiv har använts.

Objektivprofilerna som jag har och som jag t.o.m. själv har skapat stämmer med objektiven. De varken under- eller överkorrigerar.

Ur metadatan är det inget som sticker ut mer än tiden. Någonting som dessutom är förklarligt när det kommer till resor över tidszoner.

Svartfälten

Svartfälten finns där och är brusiga som de ska vara. Längden och bredden på svartfälten är korrekta och det finns artefakter i den första pixelraden, precis som det ska vara med denna typ av kameramodell från Canon.

Heta pixlar

Ett dussin heta pixlar och åtminstone en kall pixel genomsyrar råfilerna. Det gäller även IMG_0822.CR2 (image 1) från 2012-01-21 innan flygresan och IMG_3212.CR2 (image 25) från 2012-02-01 efter flygresan. Dessa skapar ett mönster som är unikt för kameran. Åtminstone inom denna tidsperiod då fler kan tillkomma under tid.

IMG_0822, IMG_1837 och IMG_3212 har alla samma pixelvariation.

Tokyo Skytree 2012

Några av råfilerna precis efter flygresan innehåller Tokyo Skytree som invigdes i maj 2012.

Råfilen IMG_2990.CR2 från 1 februari 2012 visar spiran som då fortfarande har ett grönt skyddsnät runt sig. Man kan alltså tidsbestämma fotografiet till att vara taget före maj 2012.

IMG_2990.CR2 som visar Tokyo Skytree och som fortfarande har skyddsnät. Sensordammet är där fortfarande även om det ser ut som att ett nytt dammkorn tillkommit.

Noiseprint

Programmet Noiseprint visar inget som sticker ut. Inte heller syns några färginterpoleringsfel.

Programmet Noiseprint från skaparna D. Cozzolino och L. Verdoliva. Bild 1839 visas.

Kritiker med noll koll

Sammanfattar man det verkar kritikerna maniskt leta efter fel där det inte finns några. I ivern och jakten efter att hitta någonting över huvud taget trampar man gång på gång i klaveret. Felstegen är så pinsamma att man inte kan tro annat än att de aldrig någonsin hållit i systemkameror, än mindre använt några.

En begagnad Canon EOS 5D II tillsammans med Canon EF 50/1.4 USM kan man finna för en spottstyver om man nu själv vill testa alla möjliga inställningar. Ännu billigare om den är i dåligt skick med dammig sensor eller fungus. Det finns dessutom ytterligare ett billigare alternativ såsom Canon EOS 30, som laddas med film, om man enbart vill testa hur många bilder per sekund man kan ta.

Slutar sagan här? Nej, personen från Seattle har delvis lärt sig av sina misstag och gömmer (archive) nu sina inställningar för att andra inte ska kunna se vilka reglage han dragit i.

Extrahera JPEG ur råfilen

Extraherad JPG

När man fotograferar i råformat bakas en eller flera JPEG-filer in. Dessa visas bland annat som tumnaglar. I formatet CR2 kan man extrahera en JPEG i full storlek, om än med hårdare komprimering.

Från en 6D är exempelvis en JPEG i högsta kvalitet på runt 8 MB i filstorlek medan den extraherade JPEG-filen ligger på mindre än 3 MB i filstorlek. I bild överst syns den extraherade JPEG-filen i ovandel. I underdel syns kamerans dedikerade JPEG i högsta kvalitet. Bilderna är beskurna till att visa 100% vilket man inte ser någon skillnad hos. Först vid 400% inzoomning kan man börja skönja skillnader.

För att extrahera kan man använda dcraw:

Linux medelst Terminalen:

$ dcraw -e filnamn.CR2

Windows medelst kommandotolken:

dcraw.exe -e filnamn.CR2

Dcraw fungerar inte på nyare råformat så som med Canon CR3. Det är då i stället möjligt att använda sig av Exiftool:

exiftool -b -JpgFromRaw -w jpg -ext CR3 .

Med kommandot ovan extraherar man den inbäddade JPEG-filen men utan någon Exif-data. Med kommandot nedan bäddar man in Exif i den nyligen extraherade JPEG-filen.

exiftool -b -JpgFromRaw -w jpg -ext CR3 . -execute -tagsfromfile %d%f.CR3 -ext jpg .
När vill man extrahera?

Fotograferar man enbart i råformat och råfilen någon gång skadas kan man genom att extrahera JPEG-filen rädda sin bild.