Fälldes i hovrätt efter att med bilkamera filmat skyddsobjekt

Svea hovrätt B 9647-18

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt.
a) Hovrätten dömer AB för brott mot skyddslagen enligt 30 § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 juli 2018, 2018-01-08 — 2018-01-09
b) Hovrätten bestämmer påföljden till 40 dagsböter à 190 kr.
c) Hovrätten ålägger AB att betala en avgift om 800 kr enligt lag (1994:419) om brottsofferfond.

2. Vad tingsrätten förordnat om beslag ska fortsätta att gälla.

3. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt AV till 2 633 kr. Av beloppet avser 2 106 kr arbete och 527 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska AB återbetala till staten.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma AB för brott mot skyddslagen och bestämma påföljden till dagsböter. AB har motsatt sig ändring. Målet har avgjorts utan huvudförhandling.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. Hovrätten har tagit del av uppgifter lämnade av AB och TS vid tingsrätten. AB körde, medveten om att han hade en s.k. dash-cam installerad i sin bil, dagligen under flera månader in på LSS Uppsalas område vid Ärna i Uppsala. Av utredningen framgår att området är ett skyddsobjekt inom vilket det bl.a. råder fotograferingsförbud. AB har uppgett att han har varit medveten om att det var ett skyddsobjekt samt att han såg skyltarna om skyddsobjekt men inte reflekterade över vad som stod på dessa. Hovrätten bedömer att hans agerande har varit oaktsamt. Han ska därför dömas för brott mot skyddslagen. Påföljden är dagsböter. Vid denna utgång ska i beslag taget minneskort förklaras förverkat. AB döms för brott med fängelse i straffskalan och ska därför betala avgift enligt lag om brottsofferfond. Den offentliga försvararen har begärt skälig ersättning. AB:s ekonomiska förhållanden är sådana att han ska återbetala denna kostnad till staten.

Uppsala tingsrätt B 4741-18

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från

Brott mot skyddslagen, 30 § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 juli 2018 2018-01-08 — 2018-01-09 Förverkande och beslag I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Mitt, nr 2018-5000-BG3148.1:2).

Ersättning

1. AV tillerkänns ersättning av allmänna medel med 3 669 kr, varav 2 935 kr avser arbete och 734 kr avser mervärdesskatt.

2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

DOMSKÄL

AB har medgett de faktiska omständigheterna men förnekat brott. Han har medgett det särskilda yrkandet om förverkande. Åklagaren har åberopat händelserapport, fotografier, kartor och beslagsprotokoll som bevisning.

Förhör har hållits med AB och vittnet TS.

AB: Han var inhyrd av ett bolag för att fälla träd på Luftstridsskolan, Ärna och arbetade där från slutet av oktober 2017 till januari 2018. Han körde in på området i sin arbetsbil och såg då gula skyltar med text men kunde inte läsa texten eftersom det var mörkt och skyltarna stod på en 50-sträcka. Han hade inte heller, innan han började jobba, fått någon information av sin uppdragsgivare M om vad man inte fick göra inne på ett skyddsobjekt. Det här var hans första jobb på ett skyddsobjekt. I samband med att han köpte sin firmabil för två år sedan flyttade han över en kamera från sin gamla bil till den nya. Kameran monterade han bakom backspegeln såg därför inte kameran som startar då bilen rör sig. Kameran har han i försäkringssyfte för att dokumentera i händelse av att han råkar ut för en olycka. Han har inte tänkt på kameran och inte haft någon anledning att titta på det inspelade materialet.

TS: Han arbetar som säkerhetschef på Ärna och har gått igenom materialet i AB:s kamera. Samtliga bilder bryter mot avbildningsförbudet och innebär ett synnerligt men för Försvarsmakten om AB fått behålla dem. Han är av uppfattningen att alla entreprenörer som arbetar på Ärna får upplysningar om vad det innebär att arbeta på ett skyddsobjekt.

Tingsrättens bedömning

För straffansvar enligt 30 § skyddslagen krävs även att den som brutit mot ett tillträdesförbud, såvitt här är i fråga, gjort detta av oaktsamhet. Det innebär att gärningsmannen borde ha förstått att han bröt mot ett förbud. Uttrycket ”borde ha förstått” är egentligen en förkortning av ”skulle ha förstått om han hade gjort vad han borde ha gjort” (se Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, 2 uppl. 2013, s. 315). Bedömningen är individuell och beror av omständigheterna i det enskilda fallet. Mot bakgrund av vad AB uppgett om kamerans syfte och att han inte tänkte på att den var igång samt att han inte uppmärksammat vad som stod på den gula förbudsskylten gör att tingsrätten inte finner att han förfarit oaktsamt. Åtalet ska därför ogillas. Det särskilda yrkandet om förverkande av ett minneskort är medgivet och ska bifallas. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

SKILJAKTIG MENING

Rådmannen MS och nämndemannen AH är skiljaktiga i skuldfrågan och anför följande. AB har vid huvudförhandlingen visserligen vidgått att han sett förbudsskylten vid infarten men sagt att han inte läst vad som stod på den. Enligt vår mening måste en bilförare, som under en period regelbundet passerar skylten, i vart fall lägga märke till symbolen med en överkorsad kamera vilken inte kan missförstås. Att i ett sådant fall inte göra några närmare överväganden kring den egna kameran gör att vi finner att AB av oaktsamhet handlat på sätt som åklagaren gjort gällande. Åtalet är därmed styrkt och att bedöma som åklagaren gjort och påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Förundersökningsprotokoll

Patrull 21-1160 bestående av Pa E och Pa A beordras till Ärna med anledning av att vakten upptäckt en bil som haft en kamera monterad i vindrutan.

Patrullen kommer till platsen och möts av två militärer som har tagit kameran i beslag. Patrullen ringer åklagaren som fastställer beslaget och ger direktiv att prata med misstänkt och få en uppfattning om varför han haft en kamera monterad i vindrutan. Patrullen visas till misstänkt, som jobbar för M.

Misstänkt identifieras AB och uppger att han har kameran där i försäkringssyfte, utifall han till exempel krockar med något så kan han visa filmen för försäkringsbolaget. AB uppger att han inte tror att han blivit säkerhetsklassad, att han i vart fall inte skrivit på något och uppger att han inte fått någon information när han började jobba inne på Ärna i början av november. AB uppger att det är en förstagsbil och att det är en enskild filma, med hans namn och personnummer.

Patrullen kontaktar åklagaren igen då det är full med diverse prylar i bilen men åklagaren anser inte det vara nödvändigt med en husrannsakan i bilen. AB upplevs omedveten om förbudet och har inte heller reflekterat över att kameran är igång eftersom den alltid är det. I tjänsten dag som ovan Pa E

Uppgifter från säk chef

Säkerhetschefen TS vid försvarsmakten lämnar följande uppgifter:

Beslut att området är ett skyddsobjekt:

Området är skyddsobjekt enligt försvarsmaktens beslutsskrivelse HKV H/S 10 921:80897 daterad 2011-03-25. Av beteckningen kan man läsa att beslutet är taget 2011-03-25 på Försvarsmaktens Högkvarter och att beslutet är Hemligt/Secret enligt Offentlighets- och sekretesslagen 15 kap 2§.

Har försvarsmakten någon invändning mot att kameran hävs till anspråkstagaren om minneskortet förverkas?

FM har inget i sak att erinra om detta.

TS som har funktionen som säkerhetschef hörs angående den film som återfunnits i den go-pro kamera som anträffats i den misstänktes bil. TS ombeds klargöra vad filmen visar och om det kan röra sig om brott mot skyddslagen. TS börjar med att förklara att det finns tydliga anslag vid infarter samt inne på Uppsala Garnisons område att det råder förbud att avbilda området med foto, film eller annat med stöd av försvarssekretess 15 kapitlet 2§.

TS har gått igenom materialet i kameran och det kan konstateras att det finns filmat från platser som är MER skyddsvärda än vissa andra. Man anser att om misstänkt fått behålla kameran och materialet så hade detta inneburit SYNNERLIGA men för försvarsmakten. På filmen finns material som är att klassa som hemligt enligt försvarssekretessen och med hänvisning till rikets säkerhet.

TS önskar få löpande information om ärendets status och vilka åtgärder som vidtas med ärendet.

Uppläst ur förhörsanteckningar och godkänt

Förhör med AB

AB informeras om rätten att ha en advokat närvarande vid förhör men säger att det går bra utan. Vid en eventuell rättegång godtar AB den försvarare rätten förordnar. AB delges misstanke om brott mot skyddslagen genom att med gopro-kamera ha filmat inne på militärt skyddsområde utan tillstånd.

AB ERKÄNNER att han har haft en kamera monterad i sin bil men FÖRNEKAR att han hade som uppsåt att filma på militärt område.

AB berättar att han har haft gopro-kameran monterad i sin bil sedan han köpte bilen. Kameran sitter monterad bakom backspegeln så man ser den knappt från förarpositionen, den är dessutom rörelseaktiverad och börjar spela in samtidigt som bilen börjar röra på sig. Filmen sparas på minneskort som finns monterat i kameran och filmen spelas över vid varje påbörjad inspelning.

När AB kör in på området för Uppsala garnison för att utföra arbete med trädfällning har han därför ingen koll på att kameran sitter och spelar in förrän vakterna i grinden påpekar hans kamera.

AB tar då bort kameran och lägger denna i handskfacket på bilen för att sedan fortsätta in på området där han skall utföra sitt arbete. Efter ca en timme kommer vakterna som sagt till AB om kameran och vill då ha kameran och även AB personnummer.

AB ger vakterna kameran så som de bett om samt sitt personnummer och de åker därifrån. Efter ytterligare ca en halvtimme så kommer det militärpoliser till platsen och utför husrannsakan i AB:s bil och kort efter kommer vanliga poliser som tar upp en anmälan. Dagen efter så är AB tillbaks på området och jobbar vidare med trädfällning men efter ytterligare en dag så drar man in tillståndet och AB:s firma förlorar uppdraget att fälla träden inne på området.

AB betonar att inte hade någon avsikt att filma på området utan hade helt enkelt glömt att kameran satt där och aktiverades av rörelsen när bilen började rulla. Annars hade AB tagit bort kameran innan han kom fram till området AB gör anspråk på kameran som finns i beslag men gör inget anspråk på det minneskort som satt i. AB kan inte svara på frågan om strafföreläggande just nu utan vill återkomma till detta.

Fotografens lagtexter

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Det finns ingen övergripande lag om fotografering för oss fotografer och därför har jag samlat dem här.

Nedan har jag benat upp det i två delar, vid och efter fotograferandet. Det finns länkar med källhanvisning till alla fotolagar.

Vid fotografering
Vid publicering

Vid fotografering


Drönare

Kamerabevakning?

I tidigare kameraövervakningslag avgjorde Högsta domstolen att en drönare räknades som övervakningskamera. Regeringen lade därför till ett undantag för drönare i den dåvarande kameraövervakningslagen.  Den nuvarande lagtexten om kamerabevakning styrs av kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018. Där finns följande undantag för att filma eller fotografera med drönare:

”Lagen gäller inte vid

1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,

2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.”

Ska du sprida bilder eller filmer från en drönare behöver du spridningstillstånd.

phantom-2-IMG_0698

Flygplatser och säkerhetsavstånd till människor

Utanför flygplatsernas kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll, d.v.s. max 500 m ifrån. Vid flygning innanför kontrollzoner, om drönaren väger mindre än 7 kg samt flyger långsammare än 90km/h, behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar. Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats.

Flygning närmare än 1000 m från helikopterflygplatser kräver samråd med berörd helikopterflygplats, se Transportstyrelsens länk nedan.

Transportstyrelsens författningssamling hittas i TSFS 2017/110. Märk väl att man i samma författningssamling måste hålla ett horisontellt säkerhetsavstånd till människor, djur och egendom så att ingen skadas. Hur stort detta ska vara är oklart för lätta drönare. De tyngre, 25 kg och över, måste ha minst 50 meter. Enligt författningssamlingen får man heller inte störa en pågående räddningsinsats.

Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), skyddsobjekt, naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfartyg.

Flight Planning Map är ett hjälpmedel där temporära restriktionsområden markeras med ett rött R. Flygförbudet vid Sweden Rock Festival presenterades där. Flight Planning Map hämtar sin information från NOTAM.

AIP SUP visar hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.

För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.

I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen. Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.


Dashcam eller bilkamera

I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen mål nr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas..

”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening. … Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.”

Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom HD tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig kamera under de förutsättningar som omnämnts.


Skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud får inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud, t.ex. vissa civila flygplatser medan militära byggnader och regementen oftast har förbud. Straffet för att bryta mot avbildningsförbudet är böter eller fängelse i upp till ett år.

7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Högsta Domstolen och anskaffarfrihet

En brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gäller tryckfrihetsförordningens anskaffarfrihet varvid Högsta domstolen avgjorde ett fall där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.

”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”

 

På ett liknande sätt trumfar även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist har gjort en del av fotoförbudet vid skyddsobjekt tandlöst. Man ska dock ej förglömma att det finns andra texter som kan spela in vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller som i fallet med de två utländska medborgare som 2018 gjorde intrång på Muskö, obehörig befattning med hemlig uppgift.
Fotografens medhjälpare i DN-fallet, en journalist och en skeppare, fälldes för olaga intrång. Fotografen däremot dömdes aldrig för olaga intrång då preskriptionstiden inträffat för henne.

 

Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.

 

”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”

Bofors vapenfabrik
Örebro tingsrätt B 5132-15 friade året därpå en man som fotograferat Bofors vapenfabrik trots avbildningsförbud.

 

”MS har berättat att han hade med en kamera som han tog kort med inne på området. Han har också angett att han visste om att det rådde ett förbud mot fotografering. Beträffande syftet med fotograferingen har han angett att han anser att det är ett stort problem att medborgarna har så lite insyn avseende tillverkning och export av vapen. Agerandet var dock mest av symbolisk karaktär.
Han ville lyfta frågan om insyn i samband med vapenhandel och skapa diskussion.”

 

”MS har inte direkt anfört att han avsett att publicera bilderna i tryckt skrift. Han har dock anfört att hans syfte var att skapa debatt och att ge medborgarna insyn i förhållandena runt vapenhandel. Tingsrätten anser att det som MS anfört måste tolkas som att han haft en avsikt att publicera bilderna.
Ansvarsbestämmelsen i 35 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan, mot bakgrund av det som anförts i det föregående, inte tillämpas avseende fotograferingsförbudet. Åklagaren har inte påstått eller fört bevisning om att förbudet mot fotografering, i nu aktuellt fall, skulle vara motiverat av angelägna säkerhetsskäl (jfr. NJA 2015 s. 298). Åtalet mot MS ska därför ogillas i denna del. Han ska således frikännas.”


Rättegång

Fotografering i en pågående rättegång är förbjuden att göra. För enkom ljudinspelning, som är tillåten om inte annat sägs, se JO 1622-2005. En kvinna dömdes 2018 i Kristianstads tingsrätt efter att ha filmat/fotograferat.

9 § Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller på annat sätt uppträder otillbörligt. Ordföranden får också begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel.    En bildupptagning i eller en bildöverföring från rättssalen får ske endast om det följer av lag. Rätten får förbjuda annans ljudupptagning eller ljudöverföring under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det blir till men för utredningen.    Om någon som har utvisats tränger sig in i rättssalen eller om någon i övrigt inte lyder en tillsägelse som har meddelats för att upprätthålla ordningen, får rätten besluta att han eller hon omedelbart skall häktas och kvarbli i häkte så länge sammanträdet pågår, dock inte längre än tre dagar.   Om säkerhetskontroll i domstol finns särskilda föreskrifter. Lag (2005:683).”

I ett rättsfall från Svea hovrätt från 2006 står det att fotografering utifrån och in i en rättssal är laglig. Motiveringen löd:

”Fotografering i rättssalen under pågående förhandling är förbjuden enligt 5 kap. 9 § rättegångsbalken. I andra domstolslokaler, som parter och övriga som berörs av en rättegång samt allmänheten har tillträde till, gäller inte denna inskränkning i rätten att fotografera (jfr Henrik Edelman, Offentlighet och sekretess i rättegång, 2001, s. 231).”


Barnpornografi

Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

”Den som

  1. 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  2. 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  3. 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  4. 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  5. 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
  6. döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”

Kränkande fotografering

Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:

  1.  fotograferingen måste ske dold,
  2.  personen måste befinna sig i ett privat utrymme
  3.  och fotograferingen ska ske olovligen.

Eftersom kränkande fotografering ligger under brottsbalken krävs det även enligt 1 kap 2 § att brottet sker med uppsåt.

Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering. Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom B 2590-16 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”

och

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”

Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332 I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du stannar, bli fälld för olaga intrång.

I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).

Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.

Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra.

Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.


 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:

”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319. En tidning med utgivningsbevis är alltså inte undantagen spridningstillstånd.

Undantag

Tillståndsmyndighet är Lantmäteriet och Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:

”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:

1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)

2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)

3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats

4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar

5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar

6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §

7. Område för arkeologiska undersökningar

8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter

9. Täkt för grus, berg, eller torv

10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor

11. Övningsområde för obemannade luftfartyg

12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)

13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)

Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt skyddslagen (2010:305).”


Personuppgiftslagen

När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Många skolor hävdar fotoförbud med hänvisning till GDPR, dataskyddsförordningen. Speciellt under Lucia. För en privatperson finner man följande ur Artikel 2:

”Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll”.

Som privatperson får man alltså fotografera/filma och spara materialet på sin dator. Man får även dela med sina närmaste i en begränsad krets. Vid publicering för allt och alla, privatperson som företagare, behövs däremot samtycke, avtal, intresseavvägning eller nedan följande undantag:

  • I  SFS 2018:218 1 kap 7 § och EU-förordning 2016/679 artikel 85 finner man undantag för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Hur långt undantaget för konstnärligt skapande, som fotokonst ingår i, sträcker sig får vi reda först när det lett till dom.
  • Under samma ställe i SFS 2018:218 står det att EU:s dataskyddsförordning och SFS 2018:218 inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddad media berörs alltså inte.

Kamera & Bild med jurist har skrivit om dess tolkning av nya lagtexten GDPR och om samtycke, avtal och intresseavvägning.


Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm. För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.


Olaga integritetsintrång

Lagen gäller spridning och inte fotografering. För spridning gäller heller inte lagen den som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla sådana sidor krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:

6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,

2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,

3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,

4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller

5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”

Prop.2016/17:222 finner du här.


Olaga våldsskildring

Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:

”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”

 


Upphovsrättslagen

För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.

”23 § Offentliggjorda konstverk får återges

1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”

Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:

”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”

Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:

”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”

Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild). 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14

En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande: AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen. AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.