Etikett: avbildningsförbud

Publicerat

Fälldes i Göta hovrätt efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domen överklagades och 2022-12-02 förkunnade Göta hovrätt en fällande dom, men sänkte varje dagsbot från 700 kr till 550 kr.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer varje dagsbot till 550 kr.

I övrigt gäller tingsrättens domslut.

Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortfarande gälla. Hovrätten beslutar att samma sekretessbestämmelse även i fortsättningen ska vara tillämplig på motsvarande uppgifter, vilka även i hovrätten har lagts fram vid den del av huvudförhandlingen som har hållits inom stängda dörrar.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ska frikänna honom. Han har även, för det fall han frikänns, yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten.

Åklagaren har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har tagit del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören vid tingsrätten har spelats upp med ljud och bild.

B har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med GJ och SS. Åklagaren har åberopat tilläggsförhör med PB.

PB har uppgett i huvudsak följande. Den plats som B har fotograferat omfattas av skyddsobjektet. Platsen ligger inom det vita område som finns på kartbilden i beslutet om skyddsobjekt.

GJ har uppgett i huvudsak följande. Han har känt B länge och de har skrivit böcker tillsammans sedan år 2008. De har bl.a. skrivit boken D***************m vilken tog åtta år att färdigställa. I mars 2021 höll de på att arbeta med uppföljaren till den boken. Den nya boken kommer beröra och visa de nedläggningar som skedde inom försvaret under senare delen av 90-talet och 00-talet och dess påverkan på flygsäkerheten. För att göra en sådan bok krävs det flera års arbete med att bl.a. leta i arkiv och ta fram bildmaterial. Insamling av bildmaterial sker kontinuerligt. Det går inte på förhand att veta vilka bilder som kommer att användas i böckerna så det är viktigt att samla på sig många bilder att kunna välja på. För en bok på 300 sidor behövs ungefär 300 bilder, vilket innebär att man måste ha ca 800 – 1 200 bilder totalt att kunna välja mellan. Han känner inte till den aktuella bilden. Det har aldrig varit aktuellt att ta fotografier på skyddsobjekt, eftersom det inte finns något syfte att få problem för att göra en bok. Om han själv skulle fotografera ett skyddsobjekt skulle han ansöka om tillstånd innan.

SS har uppgett i huvudsak följande. Han driver ett bokförlag sedan år 2005. Han har gett ut böcker som skrivits av GJ och B. När det gäller bokprojekten är det GJ som håller i mycket av det praktiska. Det ska finnas ett brett material att jobba med och de har tagit in tusentals bilder för sitt bokarbete. Han känner inte till bilden som B tog, men vid den tidpunkten höll de på med bildinsamling till kommande bokprojekt. Bildinsamling sker i syfte att bilderna kan komma att användas för publicering. Böckerna som han ger ut på sitt förlag framställs i tryckpress på traditionellt sätt.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Skuld

Av de skäl som tingsrätten har angett är det visat att B har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg.

B har invänt att hans agerande ska vara straffritt med hänsyn till reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen, att det aktuella skyddsbeslutet inte varit proportionerligt eftersom det funnits andra avbildningar på skyddsobjektet allmänt tillgängliga, att det avbildade inte kan kvalificeras som skyddsobjekt eftersom det var rivningssopor, samt att det inte går att fastställa att den aktuella platsen var ett skyddsobjekt.

När det gäller B:s invändning rörande platsen gör hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten och konstaterar att det genom utredningen står klart att platsen som B har fotograferat ligger inom ett område som är skyddsobjekt. Hovrätten finner inte heller skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten vad gäller invändningarna om att det avbildade var rivningssopor och inte längre ett skyddsobjekt samt påståendet att det faktum att det finns andra avbildningar på skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten skulle medföra att skyddsbeslutet saknar rättslig verkan.

När det gäller frågan om B:s agerande mot bakgrund av reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen inte bör föranleda straffansvar gör hovrätten följande bedömning.

Tingsrätten har redogjort för de rättsliga utgångspunkterna för ansvarsfrihet för olovlig avbildning av skyddsobjekt när det funnits ett syfte att publicera bilden i en tryckt skrift.

När någon gör en invändning om ansvarsfrihet med stöd av bestämmelserna om anskaffarfrihet saknas det anledning att göra någon annan bedömning än den som normalt gäller vid åberopande av ansvarsfrihetsgrunder. Detta innebär att åklagaren har bevisbördan för att det inte föreligger anskaffarfrihet. Vad gäller bevisstyrkan krävs att åklagaren förebringar så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad. Detta kan emellertid framgå redan av den allmänna situation i vilken handlingen företogs (se rättsfallet NJA 2000 s. 355).

Hovrätten finner inte skäl att ifrågasätta att B vid tidpunkten för nu aktuell händelse arbetade med framställningen av en ny bok. Hans uppgifter i denna del får dessutom stöd av det som vittnena GJ och SS har berättat. Hovrätten bedömer dock, i likhet med tingsrätten, att de uppgifter som B lämnat i samband med polisförhör samt de kommentarer han gjort på Facebook talar mot att syftet med att ta bilden var att publicera den i en kommande bok. Därutöver har GJ uppgett att om en bild på ett skyddsobjekt ska användas i en bok så är det naturligt att söka tillstånd för att ta bilden. Att B inte utverkade tillstånd för att ta bilden tyder på att syftet med bilden varit ett annat än att den skulle publiceras i en bok. Även omständigheterna kring hur B tog bilden talar mot att det funnits ett publiceringssyfte. På bilder från övervakningskameran syns t.ex. hur B håller sin mobiltelefon i midjehöjd och närmast tycks ta bilden i smyg. Om syftet med bilden varit att publicera den i en bok framstår det som ett märkligt sätt att ta bilden på. Detsamma gäller B:s agerande att tämligen omgående lägga upp bilden på Facebook med bl.a. följden att han tappar kontrollen över spridningen av bilden.

Sammantaget talar samtliga ovanstående omständigheter med styrka för att B inte hade som syfte att publicera bilden i en bok vid tidpunkten då bilden togs. Hans invändning om ansvarsfrihet framstår med andra ord som obefogad. Eftersom avbildningen inte har skett i publiceringssyfte är B:s agerande straffbart som olovlig avbildning av skyddsobjekt. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.

Påföljd

Dagsbotens storlek bestäms bl.a. utifrån storleken på den dömdes inkomst (25 kap. 2 § brottsbalken, jfr. riksåklagarens riktlinjer 2007:2). Med hänsyn till B:s ändrade inkomstförhållanden ska varje dagsbot bestämmas till 550 kr.

Publicerat

Barn fälls i hovrätten efter att ha fotat Högkvarteret

Två barn som friats i Stockholms tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt fälles 2022-01-25 i Svea hovrätt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för T

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att T döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. T åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. EH får ersättning av staten med 8 083 kr, varav 5 047 kr avser arbete, 1 320 kr tidsspillan, 100 kr utlägg och 1 616 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för E

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att E döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. E åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. SS får ersättning av staten med 4 488 kr, varav 3 590 kr avser arbete och 898 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma T och E för olovlig avbildning av skyddsobjekt och bestämma påföljden till dagsböter.

T och E har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att T och E har avbildat skyddsobjektet på det sätt som åklagaren påstått. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är i strid med skyddslagen – att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Som anges i tingsrättens skiljaktiga mening krävs det ingen kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Enligt hovrättens bedömning har T och E i vart fall agerat med sådan oaktsamhet som krävs för straffansvar. Åtalet är därför styrkt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Eftersom de tilltalade döms för brott med fängelse i straffskalan ska de också betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Publicerat

Fälldes efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt. 2022-12-02 fälldes han i Göta hovrätt.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2021-03-30

Påföljd m.m.
Dagsböter 60 om 700 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 15 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografierna, som finns på s. 5 och 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och som förevisats inom stängda dörrar vid huvudförhandlingen, ska bestå i målet. Detsamma gäller uppgifterna om innehållet i beslut om skyddsobjekt som framkommit vid vittnesförhöret med AF vilket hållits inom stängda dörrar.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagarens yrkande, se bilaga 1.

B har vitsordat omständigheterna i åklagarens gärningspåstående men har förnekat brott. Han har i första hand hävdat att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet för bilder som ska publiceras i tryckt skrift och att han därför inte ska dömas till ansvar. Han har i andra hand gjort gällande att det som har avbildats är rivningssopor av något som har varit ett skyddsobjekt och som efter rivningen inte längre kan anses vara ett skyddsobjekt, vilket medför att straffbestämmelsen inte är tillämplig. Han har i tredje hand anfört att det finns sedan tidigare offentliggjort material som visar skyddsobjektet och som är tillgängligt för alla samt att detta, med beaktande av att skyddet inte ska sträcka sig längre än som behövs, medför att ansvarsbestämmelsen inte kan göras gällande. I slutanförandet har han även fört fram att det inte är klart och tydligt vad som omfattas av beslutet om skyddsobjekt samt att det därför inte är klarlagt att avbildningen han gjort avser något som omfattas av beslutet.

B har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för sina kostnader för försvarare.

UTREDNINGEN

Åklagaren har lagt fram den skriftliga bevisningen som anges i bilaga 1.

B har åberopat utdrag ur böcker som han har skrivit, manus till en kommande bok, e-postkorrespondens mellan honom och hans medförfattare samt detaljplan och utdrag ur tjänsten Google Earth för området på Flottiljområdet i Karlsborg.

Det har hållits förhör med B, AF och PB. Beslutet om skyddsobjekt i sin helhet har förevisats av AF i samband med förhöret med henne, vilket hållits inom stängda dörrar. Tingsrätten antecknar här följande från förhören.

B

Han har tjänstgjort som pilot och psykolog i flygvapnet i många år, bl.a. på detta område i Karlsborg. Han är väl bekant med begreppet skyddsobjekt. Han gick i pension 2017 och arbetar numera som konsult och ger second opinions inom flygsäkerhet. Han har skrivit flera böcker som har getts ut och håller på med en bok som är planerad att ges ut 2023.

Boken han arbetar med nu handlar om hur flygvapnet byggdes upp, hur det såg ut i inledningen och hur det ser ut nu. Den 30 mars 2021 passerade han förbi på Flottilj- vägen i Karlsborg. Matsalen och skolhuset revs just den dagen. Han tänkte att det skulle vara intressant att ha med i bokprojektet och visa vad som hänt med F6. Han tog därför en bild med sin mobiltelefon av byggskrotet. Han tyckte att bilden kunde vara intressant även för nutiden och lade ut den i två grupper på Facebook. Det är han som har skrivit kommentarerna på Facebook som åklagaren läst upp. Det var inget större allvar i kommentarerna från hans sida. Han drog till med att han hade tillstånd att ta bilden.

Han hade inte begärt att få tillstånd när han tog bilden utan tog beslutet där och då eftersom det fanns ett publicistiskt intresse att ta bilden. Han ansåg att det inte fanns något skyddsobjekt kvar och tänkte att det inte skulle vara något problem. Han vet att han hade fått tillstånd att fotografera om han hade frågat. Han har tjänstgjort i special- förband och har utbildning och kompetens att bedöma vad som är skyddsvärt och inte skyddsvärt.

Han och kollegan diskuterar arbetet med boken nästan dagligen. Avsikten är att visa hur flygvapnet såg ut och hur flygvapnet är i dag. Det grundläggande syftet med att ta bilden var att ha den till boken. Boken ska ges ut av förlaget Norlén & Slottner som gett ut hans andra böcker.

Frågan om boken kom inte upp när han hördes av polisen. Förhöret handlade om bilden som var publicerad på Facebook och han fokuserade på det. Han förstod inte att det var relevant att nämna att bilden skulle vara till en bok. Det var samma när han lämnade synpunkter på utredningen i maj och juni 2021.

AF

Hennes arbetsuppgift är handhavande av skyddsobjekt. Beslutet om skyddsobjekt i det här fallet avser ett område med staket runt där allt inom området omfattas av beslutet. Om en byggnad inom området rivs behöver inget nytt beslut fattas. Eftersom hela området är skyddsobjekt spelar det ingen roll om man tar bort eller tillför något inom området. Hela det vitmarkerade området på kartan på s. 4 i beslutet (s. 8 i tingsrättens aktbilaga 3) är skyddsobjekt. Enklaven som löper in i området är enligt hennes uppfattning ett civilt område.

PB

Han är säkerhetschef på Karlsborgs garnison. För att få lov att fotografera där krävs tillstånd från säkerhetsavdelningen där han är chef. B har inte varit i kontakt med honom angående tillstånd. För att få tillstånd måste det finnas ett syfte med fotograferingen. Skyddet är till för att förhindra olagliga avbildningar och för att förhindra spioneri, sabotage etc. Om tillstånd lämnas har det gjorts en säkerhets- bedömning. Det kan också ha tagits bort eller dolts sådant inom området som man inte vill visa upp. Det finns foton som är tagna inom området sedan det uppstod på 1880-talet. Området har under perioder varit skyddsobjekt, men var öppet när kommunen ägde det. Området har sedan på nytt blivit skyddsobjekt. Det är området som är skyddsobjekt. Avbildningsförbudet gäller här och nu från det att det finns beslut och skylten kommit upp. Han vet inte när fotografiet som finns på Google Streetview är taget. Det är en bedömningsfråga hur långt från skylten man måste stå för att inte bryta mot förbudet om man fotograferar.

DOMSKÄL

Skuldfrågan

Den rättsliga regleringen

Skyddslagen har som syfte bl.a. att ge förstärkt skydd för byggnader, andra anläggning- ar, områden och andra objekt mot t.ex. sabotage och spioneri. För att tillgodose behovet av skydd kan det beslutas att något ska vara skyddsobjekt. Detta och vad som får beslutas vara skyddsobjekt framgår av 1-6 §§ skyddslagen. Innebörden av ett beslut om skyddsobjekt anges i 7 § skyddslagen. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Av 18 § skyddslagen följer att ett beslut om skyddsobjekt inte får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehovet och att det så långt det är möjligt ska tillses att ett beslut inte kommer att medföra skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen.

Avbildningsförbudet är straffsanktionerat i 30 a § skyddslagen. Där sägs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 § andra eller tredje stycket skyddslagen döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt till böter eller fängelse i högst ett år.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2015 s. 298 (som gällde tillämpningen av skyddslagens regler om beslag) uttalat att en tillämpning av ansvarsbestämmelsen i 30 § (numera 30 a §) skyddslagen står i strid med anskaffarfriheten enligt yttrande- frihetsgrundlagarna om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet har skett i syfte att bilderna ska publiceras samt att en bedömning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen därmed leder till att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen inte får tillämpas.

Tingsrättens bedömning

Av utredningen har det framkommit att ett område som omfattar bl.a. Flottiljvägen i Karlsborg enligt beslut daterat den 6 september 2013 är skyddsobjekt samt att beslutet innebär tillträdesförbud, foto/avbildningsförbud och förbud mot beskrivning/mätning. Det har också framkommit att förbudet är tillkännagett genom skyltning.

Av B:s egna uppgifter och övervakningsfilmen framgår att han den 30 mars 2021 har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg. Genom kartmaterialet som åklagaren har åberopat är det visat att avbildningen som B gjort har avsett en byggnad eller plats inom området som omfattas av beslutet om skyddsobjekt.

Genom beslutet om skyddsobjekt samt AF:s och PB:s uppgifter, som det inte framkommit något som helst skäl att ifrågasätta, är det klarlagt att det är området och inte specifikt byggnader som är skyddsobjekt. B:s invändning om att han genom fotograferingen avbildade rivningssopor och inte ett skyddsobjekt ska därför lämnas utan avseende. Detsamma gäller invändningen om att det finns andra avbildningar av skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten. Att någon annan har fått tillstånd att avbilda ett skyddsobjekt efter det att en säkerhetsbedömning har gjorts, eller att någon annan må ha brutit mot ett förbud att avbilda ett skyddsobjekt, kan inte frita den som inte haft tillstånd att fotografera från ansvar.

Mot bakgrund av det som nu sagts är det utrett att B den 30 mars 2021 på Flottiljvägen i Karlsborg har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera ett skyddsobjekt. Det är också utrett att det fanns en tydlig skylt som visade att det rådde avbildningsförbud samt att

B hade sett skylten och kände till förbudet och att han vid det här tillfället inte hade tillstånd att fotografera. Det står alltså klart att han har begått den åtalade gärningen och att han har gjort detta med uppsåt. B har invänt att han skulle använda fotografiet till en bok och gjort gällande att han inte ska fällas till ansvar eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet.

Av Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 2015 s. 298 följer att ansvars- bestämmelsen i 30 a § skyddslagen inte får tillämpas om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjekt har skett i syfte att bilden ska publiceras i en tryckt skrift. B:s uppgift om att han skulle använda bilden till en framtida bok framstår emellertid som en efterhandskonstruktion. Han nämnde det inte i polisförhöret som hölls den 27 april 2021 eller i de skriftliga synpunkterna han lämnade på förundersökningsprotokollet. Av kommentarerna han skrev på Facebook, i anslutning till att han hade lagt ut bilden där den 30 mars 2021, framgår att han var väl medveten om fotoförbudet och ändå valde att visa bilden eftersom det var av intresse att visa hur förändringar sker. Han skrev emellertid inte något om att bilden skulle publiceras i en bok. Den skriftliga bevisningen som B har åberopat ger inte heller något beaktansvärt stöd för att den aktuella bilden tagits för publicering i en tryckt skrift. Med hänsyn till nu anförda omständigheter gör tingsrätten bedömningen att även denna invändning kan lämnas utan avseende. B ska därmed dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med åtalet.

Påföljd
Straffskalan för olovlig avbildning av skyddsobjekt är böter eller fängelse i högst ett år. Även om det här är fråga om en uppsåtlig gärning gör tingsrätten bedömningen att påföljden kan stanna vid det bötesstraff som framgår av domslutet.

Övriga frågor
B döms för brott som har fängelse i straffskalan. Han ska därför betala en avgift till brottsofferfonden.

Utgången i målet gör att det inte finns anledning att pröva B:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i händelse av frikännande dom.

Publicerat

Mobil och minneskort förverkat efter drönarflygning över Drottningholm

En polsk medborgare flög den 4 mars 2022 med drönare inom skyddsobjektet Drottningholm. Han filmade även inom skyddsobjektet, vilket till skillnad från att filma objektet utifrån, är olagligt. Han dömdes den 28 mars 2022.

Här på sidan Kameratrollet togs det förra året upp vad som då gällde vid de kungliga slotten. Det beslut som användes i domen har samma diarienummer som det som utlämnades förra året till Kameratrollet.se.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

Påföljd m.m.
Villkorlig dom

Förverkande och beslag
1. Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare med tillhörande handkontroll avslås. Beslaget hävs.

2.  I beslag taget minneskort och tagna mobiltelefoner förklaras förverkade. Beslagen ska bestå.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
SU får ersättning av staten med 29 198 kr. Av beloppet avser 18 758 kr arbete, 3 960 kr tidsspillan, 640 kr utlägg och 5 840 kr mervärdesskatt. B ska betala 11 600 kr av denna kostnad till staten.

YRKANDEN M.M.

Ansvarsyrkanden

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott enligt följande.

1. OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT
B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305)

2. OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med drönarens kamera. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

I anslutning till ansvarsyrkandet har åklagaren framställt särskilda yrkanden om att i beslag tagen drönare, handkontroll, minneskort och två mobiltelefoner ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken eller 32 § skyddslagen (2010:305): 2022-5000-BG25067- 1:1-1:3 samt 2 och 3.

Inställningar

B har vidgått händelseförloppet men förnekat ansvar med hänvisning till att han inte haft uppsåt till något av brotten och inte heller varit oaktsam i sådan grad som krävs för straffansvar. Han har bestritt åklagarens förverkandeyrkanden avseende beslagtagen drönare och tillhörande styrenhet men medgett förverkandeyrkandena i övrigt.

Frihetsberövande

B har varit berövad friheten som gripen och anhållen från den 4 mars 2022 kl. 15.11 till den 6 mars 2022 kl. 14:53.

UTREDNINGEN

B har hörts.

Avseende åtalspunkten 1 har åklagaren som övrig bevisning åberopat information gällande Drottningholms slott, bild från drönarscanner, PM filmanalys, stillbilder och beslagsprotokoll.

Inledningsvis får följande anses utrett. I samband med en resa till Sverige besökte B Drottningholms slott tillsammans med sin fru och en vän. I samband med besöket flög B med sin drönare och filmade. Insatschefen vid Drottningholms slott fick via drönarscanner reda på att en drönare flög i området och lokaliserade piloten till drönaren, dvs. B. Polisen kom sedan till platsen och grep B.

B har uppgett bl.a. följande. Han var på tjänsteresa i Sverige och förlängde vistelsen med anledning av att han nyligen hade gift sig och ville ha en bröllopsresa med sin fru. Eftersom han ville visa sin fru något nytt ringde han till en bekant och frågade om det fanns några lämpliga platser att besöka utanför innerstaden. Hans bekant berättade då att det fanns ett välbesökt vackert slott i närheten och erbjöd sig att skjutsa dem dit. Eftersom det var vackert väder tog han med sig sin drönare vid besöket. Vid slottet promenerade de sedan runt och de tittade bland annat på trädgården och kanonerna vid vattnet. Han såg speciellt klädda vakter och eftersom de inte var klädda som vanliga militärer trodde han att de var där för att roa turisterna.

Det stämmer att han pratade med en vakterna som var polack. Han fick då ett jakande svar på en fråga om man fick fotografera på platsen. I det skedet kom han inte på tanken att fråga om han fick flyga med drönare, han tänkte att allt var i sin ordning. De återvände till parkeringen för att starta drönaren på ett ställe där det inte fanns något folk. Han flög sedan med drönaren och filmade slottet. Under flygningen kom det en uniformerad militär som sa att han inte fick flyga med drönare på platsen. Han blev väldigt överraskad av beskedet eftersom han inte hade sett några skyltar. Inte heller tror han att han fick någon varning i den app han använde. Det borde han ha fått och varningssystemet skulle inte heller ha tillåtit flygning på ett skyddat område. Vid besöket förlitade han sig på drönarens varningssystem och gjorde inte några andra kontroller. Han hade inte någon avsikt att flyga in mot något skyddsobjekt. Om han hade vetat om att slottet tillhörde kungen och var ett skyddsobjekt hade han inte åkt dit. I sitt hemland försöker han alltid undvika ställen som kan ge problem. Hans avsikt med besöket vid Drottningholms slott var bara att få ett minne från resan. Han visste inte att han gjorde fel. Vid besöket såg han inte några informationsskyltar. Det kanske berodde på att han fokuserade på sin fru och det de gjorde.

DOMSKÄL

Inledande utgångspunkter

Brotten obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt regleras i skyddslagen (2010:305). Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost. Genom ett särskilt beslut får ett tillträdesförbud förenas med ett förbud att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. För straffansvar krävs för båda brotten uppsåt eller oaktsamhet.

Åklagaren har gjort gällande att beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott meddelades av Länsstyrelsen i Stockholm den 10 mars 2014 (beteckning 451-7613- 2014).

B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt

B har vidgått att han flög och filmade med sin drönare vid Drottningholms slott. Det framgår av länsstyrelsens beslut den 10 mars 2014, och övrig utredning, att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt och att skyddsobjektet omfattar vissa mark- och vattenområden. Av beslutet framgår också att länsstyrelsens beslut omfattar förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen. Tingsrätten anser att uttrycket ”inom slottet” innebär att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet och att det oavsett om fotografering sker från marken eller med hjälp av t.ex. drönare från luften.

B har vidgått att han flög med sin drönare inom den beslutade skyddsobjektsgränsen och det framgår även av åberopad bild avseende drönarens rörelser. Han har också vidgått att han då filmade slottet och dess omgivningar. Att han gjorde det framgår också av de bilder som åklagaren har åberopat som bevisning. Det är således enligt tingsrätten utrett att de objektiva kriterierna för straffansvar är uppfyllda enligt båda åtalspunkterna. Den fråga som tingsrätten ska ta ställning till är om B agerade med uppsåt eller oaktsamhet.

Av utredningen framgår det finns flera förbudsskyltar i anslutning till skyddsobjektet. B har uppgett att han inte letade efter några informationstavlor eftersom han var fokuserad på sin fru och det de gjorde tillsammans. Vid slottet fanns det vakter. B har vidgått att han såg dessa men uppgett att han trodde att de bara var där för att roa turisterna. B har också vidgått att han tidigare hade filmat med sin drönare vid många tillfällen och visste att det fanns områden där man inte fick flyga med den. Han har uppgett att han förlitade sig på drönarens varningssystem men inte kan utesluta att kan ha fått en varning som han inte noterade.

Utredningen i uppsåtsfrågan består uteslutande av B:s egna uppgifter. Det finns inte något i B:s uppgifter som tyder på att han agerade med uppsåt. Tingsrätten anser dock att B agerade oaktsamt. B borde ha förstått att det kunde finnas restriktioner kring det av vakter bevakade slottet och gjort närmare

undersökningar, t.ex. genom att aktivt leta efter informationsskyltar eller fråga någon av vakterna om flygning och filmning med drönare var tillåten. Det gäller inte minst mot bakgrund av B tidigare flygningar med drönare och hans kännedom om att det finns platser där det inte är tillåtet att flyga med drönare. Mot angiven bakgrund är de åtalade gärningarna styrkta. Gärningarna ska rubriceras på det sätt som åklagaren har gjort.

Vilken påföljd ska B få?

B är såvitt känt tidigare ostraffad. Det har inte framkommit något annat än att han lever under ordnade förhållanden. Utredningen ger stöd för att aktuell brottslighet var en oaktsam engångsföreteelse utan närmare planering eller illvilligt syfte. Det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Vid dessa förhållanden, och då varken brottslighetens straffvärde eller art utgör hinder mot det, ska påföljden bestämmas till villkorlig dom. Med hänsyn till den tid som B har varit frihetsberövad i målet föreligger särskilda skäl att avstå från att förena den villkorliga domen med dagsböter.

Förverkandeyrkandena

Bestämmelser om förverkande av utbyte av brott och av egendom som har använts som eller har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott finns i 36 kap. brottsbalken. Om det är särskilt föreskrivet om förverkande i en specialstraffrättslig författning ska dock inte brottsbalkens bestämmelser tillämpas. Exempel på en sådan specialstraffrättslig reglering är 32 § skyddslagen (2010:305). Vid bedömningen av åklagarens förverkandeyrkanden ska således skyddslagen (2010:305) tillämpas.

Åklagarens förverkandeyrkanden avseende minneskort och två mobiltelefoner med filminnehåll är lagligen grundade och ska bifallas.

Åklagarens förverkandeyrkanden i övrigt avser den drönare, med tillhörande styrenhet, som B använde vid aktuellt tillfälle. Utredningen ger inte stöd för att något filmmaterial sparats i aktuell egendom. Enligt 32 § skyddslagen (2010:305) får egendom som använts som hjälpmedel vid brott förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen om brottet fullbordats. Det är fråga om en laglig och förhållandevis dyrbar utrustning som använts oaktsamt vid ett tillfälle utan illvilligt syfte. Tingsrätten anser inte att ett förverkande behövs för att förebygga brott och anser inte heller att det finns särskilda skäl för ett förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden avseende drönaren med tillhörande styrenhet ska därför avslås.

Övriga frågor

Den offentlige försvararens ersättningsanspråk är skäligt. Hon ska därför tillerkännas begärd ersättning. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han till staten återbetala viss del av ersättningen till försvararen.

Eftersom det finns fängelse i straffskalan för de gärningar som B döms för ska han åläggas att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.