Återskapa förlorade bilder

Det har säkert hänt dig en eller flera gånger att du råkat trycka på formatera och raderat alla dina bilder från ditt minneskort. Något som lätt kan hända om man inte har det som rutin att alltid backa upp bilderna när man kommit hem. Det är bara det att bilderna oftast inte är raderade. I de flesta fall är det enbart katalogen till bilderna som är borta och inte bilderna.
Detta innebär att man kan återskapa de bilder som man formaterat.

I mitt tycke det bästa sättet att återskapa raderade bilder, eller filer i allmänt, är att använda sig av programmet Testdisk/Photorec. Detta program bygger på öppen källkod vilket innebär att vem som helst kan granska och förbättra det. Låt dig inte skrämmas av att det är textbaserat även om det finns ett användargränssnitt för Windows i samma mapp som heter QPhotoRec. Kanske enklare för nybörjare?

Två saker att tänka på innan man använder sig av Testdisk/Photorec är att:

  1. överskriven information kommer inte åter. Fortsätt inte att använda kortet. Canons kameror som har SD-kort har något som heter lågnivåformatering. Efter en sådan hittar man inga bilder med Photorec utan behöver gå förbi SD-kortets kontrollenhet.
  2. se till att Testdisk/Photorec inte ligger på mediet/kortet du återskapar från. I så fall är risken att du skriver över den information du försöker återskapa.

Hur man går till väga

  1. Börja med att ladda ned och läs hur man installerar programmet. Har du Windows finns här direktlänken till den nedpackade fil du behöver.
  2. Dra i gång programmet. För Windows packar man först upp testdisk-7.2.win.zip till mappen testdisk-7.2 och lägger mappen på exempelvis skrivbordet. Därefter öppnar man mappen och klickar på Photorec_win.exe om man vill ha kommandotolken nedan eller QPhotorec_win.exe om man vill göra Windows-gränssnittet i videon ovan. (För Ubuntu finns programmet i programcentralen. Startas genom att man skriver Photorec i Terminalen och trycker enter.)
  3. Följ bilderna nedan:

photorecVälj vilken diskenhet som det ska återskapas från. I mitt fall ett SD-kort på 16 GB. De övriga enheterna är en hårddisk på 750 GB som kommer från Hitachi och en SSD på 8012 MB som hör ihop med hårddisken. Ofta kan man gissa sig till vilket som är vilket när man väl läst rad för rad. Tryck ENTER.

photorec 1Välj om du vill söka från en partition eller ett helt diskutrymme. Att avsöka ett helt diskutrymme kan vara bra om man misstänker att diskutrymmet är trasigt. Längst ut till höger i den markerade texten högst upp står Whole disk, d.v.s. hela disken.

Längst ned i samma ruta kan man välja att selektera en del filtyper, men det är inget måste. Photorec kommer återskapa allt som ligger på minneskortet. Tryck ENTER för att fortsätta.

photorec 2För kamerabilder på minneskort, använd Other och inte ext2/ext3. Kameror använder nämligen FAT32 eller exFAT. Tryck ENTER för att fortsätta.

photorec-6Läs igenom vad det står vid Directory. C:\Users\MacGyver\Desktop\testdisk-7.0 innebär att bilderna kommer återskapas i mappar i mappen testdisk-7.0 som ligger på skrivbordet (Desktop). Är du nöjd med adressen vilket jag alltid är trycker du på C på tangentbordet. Q innebär att du avbryter.

photorec 3Programmet söker igenom diskenheten. Hittills har 31 tiff (råfiler) och en jpg hittats.

photorec 4Programmet meddelar när det är färdigt och även var man kan finna sina bilder. Tryck ENTER för att avsluta.

photorec 5Bilderna ligger där de ska ligga och det rör sig fortfarande om råfiler från Canon med filändelsen CR2, trots att det stod TIFF tidigare. Vad som dock inte är som det ska är namnet på varje fil, men det är en småsak i det stora hela. Om du tittar högst upp i rutan ser du i vilken mapp bilderna ligger. Mapparna får namn som recup_dir.1, recup_dir.2, recup_dir.3 osv.

photorec 5

När du är färdig med återskapningen och nöjd kan du formatera kortet. Canons kameror med SD-kort har valet att lågnivåformatera för att maxa skrivhastigheten.

Expertläge

Hittas inga bilder? Testa då att slå på expertläget i Options. Välj nej om du får andra frågor som unformat. Välj Keep corrupted files om du vill få tillbaka delar av råfiler som du senare kanske kan plocka inbäddade JPEG-filer från.

Välj Options
Expert mode: Yes
Välj 512 i block size när du frågas om det

 

Känner du att den här guiden var givande? Kika gärna in på inlägget felsök en Canon eller de andra fototipsen på sidan.

Glöm inte bort att prenumerera på inläggen via  feeds. /Kameratrollet – Fotograf och fotokurs i Skåne

Dyrt eller billigt polfilter?

Är det verkligen lönt att betala tusenlappar för ett polarisationsfilter? Nedan jämförs två filter, B+W och Marumi. B+W hittar man för runt 1500 kr, och Marumi hittar man för litet mer än 300 kr.

Marumi-IMG_2396-test
Marumi – Polfiltret håller en jämn nyans över hela himlen på ett 24 mm objektiv monterat på en fullformatskamera.
B+W-IMG_2397-1
B+W – Det är svårt att finna några skillnader alls.
Marumi-IMG_2393-1
Marumi – 200 mm och bländare 4.
B+W-IMG_2394+1
B+W – Så gott som identisk, men enligt mitt tycke något oskarpare. Felkällor kan vara vind och felfokusering varav fler test kan sitta på sin plats.

B+W:s gänga är i mässing vilket tar längre tid att oxidera och fastna i en filtergänga än en gänga i aluminium. Jag rekommenderar att kontinuerligt lossa filtret emellanåt. En subjektiv bedömning till B+W:s fördel är att smutsen är lättare att pusta bort, men den känslan är som sagt subjektiv och kanske inte värd mycket när det kommer till prisskillnaderna filtren emellan.

Eftersom man använder ett polfilter 90 grader från solen kan man komma undan sämre motljusegenskaper bara man har ett motljusskydd påkopplat på objektivet. Jag har hur som helst tagit några bilder (med hård komprimering) mot solen med B+W och Marumi, se nedan:

Marumi
Marumi, se det disiga fältet på bildens högra sida
B+W
B+W
Marumi
Marumi
B+W
B+W

B+W slår Marumi när det kommer till motljus. Om det är värt prisskillnaden på 1200 kr låter jag dig avgöra. Fann du detta inlägg om polfilter givande? Då kanske du är intresserad av att läsa fler texter om just filter?

Danner

danner_IMG_1836

Jag fotograferade ett körkortsfoto åt min kollega, som efteråt fick ställa upp på litet modellbilder för att jag skulle kunna testa mina radiosändare utomhus. Skulle jag använt mig av en reflexskärm i det här fallet skulle jag aldrig ha lyckats mörka ned bakgrunden så pass mycket som man kan göra med ett par blixtar. Själva ljussättningen var inte något avancerat. Tre speedlites uppradade framifrån och där alla överexponerades en liten del i TTL-läget. Samtidigt stod kameran i Av-läge och underexponerades ett steg för att få en mörkare himmel. Trådlösa blixtar utomhus underlättar modellfotografering utomhus grymt mycket.

Fotokurs Darktable – Del 1 – Första steget

Då har jag använt mig av Darktable tillräckligt länge för att kunna skriva ut en kort fotokurs om Darktable. Till skillnad från de övriga programvarorna jag tidigare skrivit om fungerar Darktable inte för dig som har Windows. För mig själv innebar det att jag fick gå över till Ubuntu (Linux). Om inte annat slipper jag en hel del virus och andra tråkigheter som Linuxplattformen är rätt skyddad mot.

darktable1

Darktable är den öppna råkonverterare som är mest lik Adobes Lightroom. Den har dessutom möjlighet till kartfunktion med GPS-koordinatorer och tjudring (tethering), alltså att kunna använda datorskärmen som sökare.

darktable karta

Första steget

Det första man behöver göra är att skaffa sig ett operativsystem med Linux, alternativt att köra Mac OSX. Om du använder dig av Windows kan du ändå testa på Darktable genom att ladda hem och bränna den här Live-skivan. Du kan du välja ifall du enbart vill testa att köra Ubuntu från skivan eller om du vill installera den helt och hållet. Installerar du den kommer ditt Windows raderas, så se till att du bara kör från skiva om du är ute efter att testa.

Det första man möts av när man startar Darktable är Ljusbordet. En bildkatalog helt enkelt.

darktable ljusbord

Uppe i vänstra hörnet har man katalog för att välja bildmapp. Därefter visas alla bilder i mitten av fönstret. Inne i Ljusbordet kan man välja storlek på miniatyrerna, klassificera dem och exportera dem.

För att radera en bild hjälper det inte att trycka på delete då den funktionen endast klassar bilden som färdig att slängas. Man behöver istället välja radera uppe i högra hörnet. Vill man kan man välja en snabbtangent för detta ändamål. Då går man in på verktyg (det lilla kugghjulet under ordet Ljusbord), snabbtangenter, valda bilder och till slut dubbelklickar på radera fysiskt från disk. Tryck därefter ned t.ex. shift + delete, så har du fått ett snabbkommando för att radera bilder.

Framkalla en bild snabbt

Dubbelklicka på den bild du vill framkalla och du kommer automatiskt in i Mörkrum.

darktable mörkrum

De vanligaste verktygen jag har mest nytta av är skuggor och högdagrar, exponering och vitbalans. Även färgzoner under fliken moduler för färgförändringar ger ett önskvärt resultat. Om du funderar på hur du ändrar flera färger samtidigt och inte bara en färg använder du dig av scrollfunktionen på musen.

När du känner dig nöjd med din bild ska du se till att exportera den. Du går du tillbaks till Ljusbord och markerar de bilder du vill konvertera, se förra bilden om Ljusbord. Ute till höger har du en meny. Du väljer om du vill spara bilden som fil på disk och i vilken storlek du vill välja. Om det bara står 0 x 0 i storlek innebär det att bilden kommer exporteras i originalstorlek. Välj vilket format du vill ha bilden exporterat till och i vilken kvalité. Tryck därefter på exportera, eller håll ned knapparna Ctrl + E.

Lycka till och håll ögonen på fler fotokurser genom att prenumerera på Feeds eller genom att gilla på facebook.

Tycker du att inlägget var bra och lärorikt, länka då gärna till det. Är du intresserad av fler tips och tricks rekommenderar jag att du kikar in på min kategori Fototips eller kategorin Fotokurs.

Värn 1567 och Odin radiosändare

I går skrev jag litet om min blixtfotografering vid Hovs Hallar. Idag kommer fortsättningen.

värn 1567-IMG_1908

Blixtfotografering är inte något man enbart har nytta av vid modellbilder. Även vid arkitektur och landskap kan man dra nytta av sina speedlites.

 1. Radiosändare eller IR-sändare?

När jag först införskaffade min blixtutrustning började jag med en 430EX. Därefter en 550EX och sist en 580IIEX. Den senare kan man använda som IR-sändare för att styra de två andra. Jag införskaffade mig även en dedikerad IR-sändare, ST-E2. Något sämre än 580IIEX:s styrning då den saknar ett vridbart huvud. Jag testade på att använda IR-styrningen vid några fotosessioner, men allt som oftast missade någon blixt att avfyras. Jag behövde dessutom alltid tänka på fri sikt.

Lösningen kom 2013 när jag skaffade mig radiosändare. Efter mycket sökning på nätet landade valet på Odin från Phottix. Odin ska nämligen vara en av de pålitligare sändarna. Något som jag kan bekräfta. Fördelen med Odin jämfört med billigare radiosändare än att man får med high speed sync, d.v.s. möjligheten att ta blixtbilder under kortare slutartider. Den har dessutom E-TTLII som ger en bra automatik.

För dig som står i valet mellan de två, välj den dyrare radiosändaren.

2. När?

Det går att lysa upp sitt motiv med externa blixtar även under fullt dagsljus. Det är bara en fråga om antal och hur nära motivet de står. Vad som dock försvårar är att man förmodligen kommer behöva ha high speed sync aktiverad och på så vis aldrig kan nå blixtens fulla effekt. Ljuset mitt på dagen är dessutom inte fullt så vackert som kvälls- eller morgonljus. Se alltså till att fotografera vid soluppgång och solnedgång. Då kan du verkligen lysa upp motiv utan att omedelbart tömma batterierna. Mitt på dagen kan du istället använda blixtarna för upplättningsljus.

3. Förberedelse

Utrustningen jag bar med mig för att fotografera värnet ute vid Hovs hallar bestod av en Canon 6D + 17-40 och ett stativ. Till den använde jag ett halvtonat gråfilter för att tona ned himlen. Tre blixtar, en radiosändare och tre radiomottagare bars med, allt i en ryggsäck och tillräckligt lätt för att en person skulle kunna bära det.

Med appen Sun Surveyor kunde jag se exakt var solen skulle stå vid solnedgång och på så vis planera var jag skulle ha min fotoplats.

4. Hur man fotograferar med radiosändare

När jag ska fotografera med externa blixtar utomhus börjar jag alltid med kamerans tidsautomatik. rör det sig om landskapsfotografering använder jag även ett halvtonat gråfilter. Jag ställer bländare och ISO och tar en bild. Vill jag spara batterierna i blixtarna väljer jag en något högre ISO.

Det jag på bilden tittar efter vid första tagningen är himlen. Ofta behöver jag underexponera himlen. När får en himmel jag är nöjd med lägger jag slutartiden på minnet. Därefter ställer jag över programratten till manuellt läge.

Resultatet brukar se ut så här när blixtarna är avaktiverade och jag exponerat efter himlen:

img_IMG_1901

Lägg märke till att man på 17 mm brännvid och fullformatskamera ser filterhållaren i de övre hörnen.

Genom att koppla på blixtarna blir scenen ett helt annorlunda landskap.

img_IMG_1902

De fula delarna från filterhållaren får man se till att beskära om man råkat få med dem på bild.

5. Slutsats

Jag missade två saker under gårdagens fotografering. Den första är stativ till blixtarna. Det visste jag i och för sig om, men det syntes ibland väldigt mycket på en del bilder där man kan skönja ljuskäglan längs marken. Istället fick jag stå och handhålla två av mina blixtar.

Den andra saken jag bommade var gelatinfilter till blixtarna. Färgtemperaturen på speedlites är ställda till att passa solen mitt på dagen. Inte kvällsljuset. Igår kväll skulle det istället varit befogat med ett gelatinfilter av varmare slag att fästa framför blixthuvudena.

Hur som helst blev jag en lärdom rikare och jag kommer nog se till att med externa småblixtar fotografera fler värn från Skånelinjens tid.

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Hovs Hallar

img_IMG_1949

Det blev en tur ut till Hovs Hallar nu på kvällskvisten. Hovs Hallar måste vara en av de mer populära fotoplatser som finns för fotografer. Det finns gott om klipper, alltid en solnedgång och en tillgänglighet med bil bara 100 meter ifrån. Jag observerade även två andra fotografer på håll, fullt upptagna med att fotografera.

Mitt mål var dock inte bilden ovan utan snarare se till att öva mig på blixtfotografering. Igår hemma hos en kompis träffade jag på en annan fotograf som berättade om sina studioblixtar, Elinchrom. Ett dyrt och tydligen bra märke, men speciell mobil är man inte. Ska man bära med sig dem behöver man även ett elverk eller ett större batteri på några kilo. Man kan då fråga sig hur ofta på ett år man impulsfotograferar med blixtar utomhus? Noll gånger gissar jag på. Speciellt då jag helt valde bort att från bilen bära med mig stativen till mina småblixtar.

Nä, något jag lärt mig under årens lopp är att inte bära med mer än nödvändigt. (Ett 70-200/2,8 IS är förresten en sådan pryl som är ett nödvändigt ont för ryggen.) Med enbart tre speedlites lyckades jag lysa upp ett värn från Skånelinjen fullt tillräckligt. Begränsningen med mina batteridrivna småblixtar är förstås att jag inte har en chans mot solens motljus mitt på dagen, men framåt kvällen är de absolut att räkna med. Det är även när solen står som lägst som det blir intressant att vara fotograf och att fotografera kvällsljuset.

Hur bilderna med mina speedlites och värnet blev visar jag under söndagen eller måndagen. Klockan är nämligen på tok för sen för att gå händelsen i förväg.