Observationsvärn 669

Ute på Örby ängar står detta observationsvärn att finna inbäddat i landborgen. Värnet har fått beteckning 669 och är klassat för observation. Därav dess form och dess placering.

För att kunna ta detta landskapsfoto användes både handhållen blixt och polfilter. Polfiltret för att få en mustigare ton på himmel och växtlighet medan blixten gjorde det möjligt att få ett ljusare motiv samtidigt som resten kunde underexponeras något, se de mörkare partierna till höger i bild. För fler tips och för fotokurser, både online och i Skåne, kika in på sidan Fotokurs.

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 765

Värn 765

Söder om Mölle finner man värn 765, ett kulsprutevärn modell III. Längs denna del av kusten står även två en gång så provisoriska värn uppförda. En av dem står att finna på bilden nedan. Dessa byggdes av beväringar från Halmstad.

IMG_2068

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 687 och 683

Värn 687

Värn 687 är ett kulsprutevärn modell III som står att finna på Råå. I bakgrunden skymtas värn 683 som även det är ett kulsprutevärn modell III. Dock har det värnet på senare tid fått ett stridsvagnstorn påmonterat. Det enda spår som syns från den är upphöjningen. Mellan de två värnen låg en gång i tiden observationsvärnet 686, nu rivet.

Värn 683

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 1567 och Odin radiosändare

I går skrev jag litet om min blixtfotografering vid Hovs Hallar. Idag kommer fortsättningen.

värn 1567-IMG_1908

Blixtfotografering är inte något man enbart har nytta av vid modellbilder. Även vid arkitektur och landskap kan man dra nytta av sina speedlites.

 1. Radiosändare eller IR-sändare?

När jag först införskaffade min blixtutrustning började jag med en 430EX. Därefter en 550EX och sist en 580IIEX. Den senare kan man använda som IR-sändare för att styra de två andra. Jag införskaffade mig även en dedikerad IR-sändare, ST-E2. Något sämre än 580IIEX:s styrning då den saknar ett vridbart huvud. Jag testade på att använda IR-styrningen vid några fotosessioner, men allt som oftast missade någon blixt att avfyras. Jag behövde dessutom alltid tänka på fri sikt.

Lösningen kom 2013 när jag skaffade mig radiosändare. Efter mycket sökning på nätet landade valet på Odin från Phottix. Odin ska nämligen vara en av de pålitligare sändarna. Något som jag kan bekräfta. Fördelen med Odin jämfört med billigare radiosändare än att man får med high speed sync, d.v.s. möjligheten att ta blixtbilder under kortare slutartider. Den har dessutom E-TTLII som ger en bra automatik.

För dig som står i valet mellan de två, välj den dyrare radiosändaren.

2. När?

Det går att lysa upp sitt motiv med externa blixtar även under fullt dagsljus. Det är bara en fråga om antal och hur nära motivet de står. Vad som dock försvårar är att man förmodligen kommer behöva ha high speed sync aktiverad och på så vis aldrig kan nå blixtens fulla effekt. Ljuset mitt på dagen är dessutom inte fullt så vackert som kvälls- eller morgonljus. Se alltså till att fotografera vid soluppgång och solnedgång. Då kan du verkligen lysa upp motiv utan att omedelbart tömma batterierna. Mitt på dagen kan du istället använda blixtarna för upplättningsljus.

3. Förberedelse

Utrustningen jag bar med mig för att fotografera värnet ute vid Hovs hallar bestod av en Canon 6D + 17-40 och ett stativ. Till den använde jag ett halvtonat gråfilter för att tona ned himlen. Tre blixtar, en radiosändare och tre radiomottagare bars med, allt i en ryggsäck och tillräckligt lätt för att en person skulle kunna bära det.

Med appen Sun Surveyor kunde jag se exakt var solen skulle stå vid solnedgång och på så vis planera var jag skulle ha min fotoplats.

4. Hur man fotograferar med radiosändare

När jag ska fotografera med externa blixtar utomhus börjar jag alltid med kamerans tidsautomatik. rör det sig om landskapsfotografering använder jag även ett halvtonat gråfilter. Jag ställer bländare och ISO och tar en bild. Vill jag spara batterierna i blixtarna väljer jag en något högre ISO.

Det jag på bilden tittar efter vid första tagningen är himlen. Ofta behöver jag underexponera himlen. När får en himmel jag är nöjd med lägger jag slutartiden på minnet. Därefter ställer jag över programratten till manuellt läge.

Resultatet brukar se ut så här när blixtarna är avaktiverade och jag exponerat efter himlen:

img_IMG_1901

Lägg märke till att man på 17 mm brännvid och fullformatskamera ser filterhållaren i de övre hörnen.

Genom att koppla på blixtarna blir scenen ett helt annorlunda landskap.

img_IMG_1902

De fula delarna från filterhållaren får man se till att beskära om man råkat få med dem på bild.

5. Slutsats

Jag missade två saker under gårdagens fotografering. Den första är stativ till blixtarna. Det visste jag i och för sig om, men det syntes ibland väldigt mycket på en del bilder där man kan skönja ljuskäglan längs marken. Istället fick jag stå och handhålla två av mina blixtar.

Den andra saken jag bommade var gelatinfilter till blixtarna. Färgtemperaturen på speedlites är ställda till att passa solen mitt på dagen. Inte kvällsljuset. Igår kväll skulle det istället varit befogat med ett gelatinfilter av varmare slag att fästa framför blixthuvudena.

Hur som helst blev jag en lärdom rikare och jag kommer nog se till att med externa småblixtar fotografera fler värn från Skånelinjens tid.

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.