Hänt-journalist blev smygfilmad på stranden

Solnedgång vid Råbocka

Hänt-journalisten Johanna Bladh publicerade den 14 juli på sin Instagram att hon blivit smygfilmad av en man i 50-årsåldern. Mannen ska ha solat bredvid henne och riggat en GoPro under dennes kläder. När mannen gick för att bada kom en kvinna fram till Johanna Bladh och berättade att hon misstänkte att mannen bredvid filmat henne. Johanna Bladh plockade bort mannens kläder, hittade actionfilmkameran och såg att hon varit dess motiv.

När mannen återvände från vattnet konfronterade hon honom varvid han snabbt avvek. Enligt kommentarerna på hennes Instagramkonto ska hon dock ha tagit mannens minneskort. Johanna Bladhs händelsebeskrivning har fått stor medial uppmärksamhet hos hennes två tidigare arbetsplatser Expressen och BLT.

Även TV4, Sveriges Radio, Baaam och norska TV2 publicerade händelsebeskrivningen.

Enligt Expressen gick Johanna Bladh därefter till polisstationen för att anmäla händelsen men fick där svar att inget brott hade begåtts.

”Jag blev verkligen upprörd när jag kom till stationen och inte kunde anmäla honom för något. Jag började nästan gråta, säger hon och fortsätter:

– Det är alltså helt lagligt för honom att gå omkring och filma unga kvinnor och ha som runkmaterial. Det finns inget skydd för kvinnor mot det i det offentliga rummet.”

Ett annat citat från hennes Instagram lyder:

”Jag mår illa. Hur ofta händer detta på stränder jag trodde en kvinna kunde känna sig trygg på? Hur många har han filmat innan mig?

Från Baaam:

”Det är alltså inte olagligt i Sverige att smygfilma någon. Polisen sa att eftersom stranden är en offentlig plats borde jag ha kunnat räkna med att jag kan bli filmad om jag lägger mig där och solar. Det är helt sjukt, så borde det inte få gå till, säger hon.”

Själv publicerat smygtagen strandbild

Som tidigare nämnt jobbar Johanna Bladh på Hänt och har själv för 1½ år sedan publicerat en smygtagen strandbild på Kenza Zouiten och Aleks Subosic. Att efter det fråga sig hur ofta detta händer, att hon trodde kvinnor skulle kunna känna sig trygga och fråga sig varför det är lagligt ter sig märkligt.

Svensk lagstiftning

I svensk lagstiftning finns inget speciellt hinder för att fotografera andra människor som uppehåller sig på allmän plats. Högsta domstolen har efter att en man fört upp en telefon och fotograferat under en kjol på en kvinna avgjort att mannen enbart dömdes för sexuellt ofredande p.g.a. att han varit i kvinnans omedelbara närhet med sin hand.

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar.”

För att någonting ska rubriceras ofredande, och då med hänvisning till ofredande genom hänsynslöst beteende, krävs att  att den kan anses utgöra en kännbar fridskränkning. Ofta krävs upprepade handlingar eller att man fysiskt tar tag i personen. Exempelvis i Malmö fotograferade en 71-årig man barn en halvmeter ifrån sig. Polis tog mannens kamera i beslag. Den allmänna handlingen i ärende 1200-K111829-10 visar att utredningen nedlagts eftersom brott inte kunnat styrkas.

2013 tillkom den nya lagstiftningen kränkande fotografering. Namnet till trots har den inget med smygfotografering på allmän plats att göra. Många missuppfattar lagen och även poliser gör det, exempelvis vid Ribersborgsstranden i Malmö förra året.

Kameraövervakning?

Mannen lämnade sin GoPro i gång medan mannen badade. Det skulle alltså kunna röra sig om olovlig kameraövervakning eftersom mannen inte hanterat kameran på plats.

I lagstiftningen för aktuell tidpunkt nämns att den ska vara uppsatt vilket kräver en viss varaktighet. En kamera som endast används helt kortvarigt är därmed inte en övervakningskamera som omfattas av lagen. Augusti 2018 har kameraövervakningslagen ersatts med kamerabevakningslagen.

När är man skyddad?

Vid bildspridning skyddas man av dataskyddsförordningen, GDPR, och lagtexten om olaga integritetsintrång.

Stora delar ur GDPR ska inte tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Dessutom ska inte GDPR tillämpas alls vid konflikt med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De med utgivningsbevis behöver alltså inte tänka på GDPR.

I texten om olaga integritetsintrång får man inte sprida en bild på någons nakna eller eller delvis nakna kropp om spridningen är ägnad att allvarligt skada den som bilden rör.

Utländsk medborgare flög drönare över riksdagshuset – flydde landet

Riksdagshuset

Den 16 maj 2017 rapporterade SVT med flera om att en man flugit drönare över skyddsobjektet riksdagshuset. 2017 fanns heller inte undantaget för drönare om 50 meters höjd innanför Brommas kontrollzon, varför mannen, utöver brott mot skyddslagen, även misstänktes för brott mot luftfartslagen.

Skyddsvakter vid riksdagskvarteren upptäckte mannen och grep honom varvid polis upprättade anmälan. I anmälan står det:

”[Namn] misstänkt för BROTT MOT SKYDDSLAGEN genom att ha flugit med en så kallad drönare över Riksdagskvarteren som är att klassa som skyddsobjekt. Drönaren har fjärrstyrd kamera med inspelningsfunktion.

[Namn] misstänkt för BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN genom att ha flugit med en så kallad drönare i luftrummet ovanför Stockholm City. Drönaren har fjärrstyrd kamera med inspelningsfunktion.”

Den 16 maj 2017 upprättas förundersökningen. Den 16 juni nedläggs samma förundersökningen med följande motivering:

”[Den misstänkte] har lämnat landet och förväntas inte återvända hit. Förutsättningar för lagföring utomlands eller utlämning till Sverige saknas.”

Aftonbladet beskrev mannen som en 25-åring med ryskt medborgarskap.

Drönare kolliderade med luftballong

Drönare vid solnedgång

I södra Uppsala strax innan klockan 22 den 6:e juli kolliderade en drönare med en luftballong från Upplands ballongflyg AB . Enligt piloten på luftballongen var det en leksaksdrönare som mot slutet av färden körde in i nederkanten på luftballongen.

Piloten berättar:

Jag var på väg ner för landning. Ett av mina landningsfält hade jag precis missat. Eller jag insåg att jag skulle missa det så jag steg för att efter det sjunka igen ner mot nästa fält. Det var då drönaren kom upp bakom mig. Hann aldrig se vart den kom ifrån. Och vi landade kort därefter. Ballongens säkerhet var det aldrig någon fara med. Vi vart väl mest överraskade.

Jag vet inte vem drönarpiloten är eller vad han hade för avsikt. Tror bara han klantade till det.

Känner du själv att du har en drönare som stör dig i ditt hem? Då ska du läsa vidare under Så sätter du dit en drönarfotograf.

 

 

Kvinna polisanmälde drönarpilot för kränkande fotografering

En kvinna i 20-årsåldern boendes i sydöstra Lund har enligt Sydsvenskan polisanmält sin granne för kränkande fotografering. I går ska grannen enligt kvinnan ha flugit med en drönare utanför hennes balkong och hon misstänker att grannen fotograferat henne när hon liggandes på sin balkong solade iförd underkläder.

En anmälan om kränkande fotografering kommer dock inte leda någonvart för kvinnan eftersom tre kriterier krävs:

  1. hemligt
  2. olovligt
  3. motivet måste vara inomhus i en bostad eller i ett liknande utrymme

Enligt Sydsvenskan har hon befunnit sig på sin balkong. På sida 40 i proposition 2012/13:69 står följande:

Vidare krävs för straffansvar att fotograferingen sker på någon av de i lagtexten särskilt angivna platserna, som tillhör den enskildes privata miljö eller som annars är avsedda för särskilt privata förhållanden. Således omfattar straffansvaret olovlig fotografering av den som befinner sig inomhus i en bostad. Med bostad avses, på motsvarande sätt som enligt bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § första stycket, en lokal eller annan plats där en person bor stadigvarande för en längre tid, liksom en tillfällig bostad, t.ex. ett hotellrum, en båthytt eller ett tält. Även t.ex. ett bostadsrum på ett äldreboende omfattas av bestämmelsen om omständigheterna är sådana att det under en tid kan sägas vara den enskildes bostad.

Det saknar betydelse om det är den fotograferades egen bostad eller någon annans bostad liksom var i bostaden den fotograferade befinner sig. Bestämmelsen är tillämplig oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden. Att fotografera någon som befinner sig på en balkong eller en altan omfattas inte av straffansvar, eftersom personen då inte befinner sig inomhus i bostaden.

Hade kvinnan i stället velat sätta käppar i hjulet för sin granne skulle hon ha anmält honom för att inte ha följt TSFS 2017:110. Där står nämligen:

Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luft – fartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.