Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

Uppdatering 26 mars 2021, drönaroperatören friades från båda åtalspunkterna.


Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis Logården, inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.


Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

 


Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.


Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Andreas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Andreas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.


Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”


Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”


Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

Döms efter filmning vid Göteborgs hamn

En man filmade i sitt yrke Göteborgs hamn den 12 oktober 2020. Han filmade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varvid han blev tagen av skyddsvakt och därefter överlämnad till polis. Den 11 januari 2021 dömdes mannen att betala 5 300 kr samt att hans ena minneskort som nästan uppgick till halva summan av dagsböterna förverkades.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.


Göteborgs tingsrätt B 19935-20

DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-12

Påföljd m.m.

Dagsböter 30 om 150 kr

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Väst, beslagsnummer 2020-5000-BG125721.1).

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) med följande gärningsbeskrivning.

B har genom att filma ett skyddsobjekt brutit mot ett förbud att göra avbildningar. Det hände den 12 oktober 2020 vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag taget minneskort ska förverkas från B enligt 32 § första stycket skyddslagen.

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott och anfört att han inte har agerat med uppsåt eller av straffbar oaktsamhet. Han har motsatt sig åklagarens begäran om att minneskortet ska förverkas.

UTREDNINGEN I MÅLET

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat fotografier, promemoria avseende filmmaterialet, skärmdumpar från filmklipp, beslagsprotokoll samt protokoll över datamedieundersökning.

B har berättat i huvudsak följande. Han jobbade med ett projekt för Business Region Göteborg där han skulle göra en film om Säve depå, eftersom Säve ska utvecklas till att bli en hubb till hamnen. För att kunna bildsätta projektet insåg han att han behövde bilder från hamnen. Han åkte därför ner till hamnen och filmade. Han har jobbat som fotograf i cirka 20 år men inte som redigerare och var därmed stressad. Han är medveten om att det finns skyddsobjekt, men trodde att det bara avsåg militära objekt. Han såg en gul skylt med en hand på vid portentrén till hamnen och trodde att skylten betydde att man inte får gå in på området. Det framgick inte av den skylten att man inte fick fotografera eller filma där. Han utgick från att övriga skyltar på platsen innehöll samma information. Han trodde därför att det inte var några problem att filma utanför området. Han var på cirka fyra till fem platser och filmade innan han blev stoppad av en vakt. När vakten kom vände han bort kameran eftersom man inte ska filma vakter. Han visste inte att man inte fick filma hamnen förrän vakten berättade det för honom. Han uppfattade det som att han stod på allmän plats och filmade hamnen, som ägs av Göteborgs stad, åt Göteborgs stad. Han var inte medveten om att hamnen är ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL
Gärningen

Det är genom B:s egna uppgifter och övrig utredning i målet bevisat att B på den i gärningsbeskrivningen angivna tiden och platsen olovligen har avbildat ett skyddsobjekt genom att filma skyddsobjektet. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. Han ska därför inte anses ha agerat uppsåtligt. Av utredningen framgår dock att det har suttit tydliga förbudsskyltar på portentrén och stängslet in till området på den plats där B filmat. B har sett skyltarna men förutsatt att de rört otillåtet tillträde till området. Genom att då filma hamnen på det sätt som skett utan att läsa skyltarna eller närmare undersöka om han fick avbilda objektet har B enligt tingsrättens mening agerat oaktsamt. Gärningen är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret och påföljden för honom ska bestämmas till dagsböter. Att han av oaktsamhet och endast i syfte att utföra ett internprojekt för Göteborgs stad gjort avbildningar av skyddsobjektet talar i mildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Gärningens straffvärde motsvarar 30 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande ska varje dagsbots storlek bestämmas till 150 kr. Vid bedömningen av dagsbotsbeloppet har tingsrätten beaktat att B inte har någon inkomst men ansökt om a-kassa.

Förverkande

B har motsatt sig åklagarens begäran om att hans minneskort ska förverkas, eftersom minneskort kostar pengar och innehållet enkelt kan raderas. Åklagaren har uppgett att det är oklart om det finnas säkra raderingsmetoder och att en radering oavsett är kostsam och tidskrävande. Enligt 32 § första stycket skyddslagen ska avbildningar som har kommit till genom brott enligt lagen förklaras förverkade. De avbildningar som B gjort finns lagrade digitalt på minneskortet. Det finns en risk för att bilderna kan återskapas om inte minneskortet förklaras förverkat. Yrkandet om förverkande ska därför bifallas.

Övrigt

B döms för brott som har fängelse i straffskalan och han ska därför betala en avgift om 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.

Ej kränkande fotografering att använda mobil som kikare

Varbergs tingsrätt dömde en man för kränkande fotografering och sexuellt ofredande efter att på en stege använt sin telefon för att genom ett fönster kika in på en kvinna.

Mannen överklagade till hovrätten och friades från kränkande fotografering eftersom han inte spelat in utan enkom använt mobiltelefonen som kikare eller som periskop. Nedan Hovrätten för västra Sverige B 2940-20 och Varbergs tingsrätt B 2584-19.

Hovrätten för västra Sverige

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten ogillar åtalet för kränkande fotografering (åtalspunkten 1.1) och sätter ned B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare till 15 000 kr.

Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska fortfarande gälla.

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen ska även i fortsättningen vara tillämplig för de uppgifter som har lagts fram vid hovrättens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detsamma gäller uppgifterna i partsbilagan sekretess.

JB ska få ersättning av allmänna medel med 6 125 kr, varav 3 955 kr för arbete, 643 kr för tidsspillan, 302 kr för utlägg och 1 225 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad. MS ska få ersättning av allmänna medel med 6 149 kr, varav 2 808 kr för arbete, 1 928 kr för tidsspillan, 183 kr för utlägg och 1 230 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ogillar åtalet och skadeståndsyrkandet samt i vart fall upphäver eller sätter ned återbetalningsskyldigheten till staten för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare. För det fall hovrätten dömer honom för gärningen och även anser att kränkningsersättning ska utgå till målsäganden, har han vitsordat det yrkade beloppet samt sättet att beräkna ränta. Detta gäller oavsett om hovrätten anser att gärningen utgör ett eller två brott.

Åklagaren och målsäganden har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har vidare uppgett att gärningspåståendet vidhålls i sin helhet, men förtydligat att med ordet ”filma” inte åsyftas att spela in något som lagras, utan att rikta telefonens kamera mot ett motiv som då syns i displayen i realtid.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten och inspelningarna av förhören som hölls där har spelats upp.

Skuldfrågan

Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken följer såvitt nu är av intresse att ”[d]en som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad (…) döms för kränkande fotografering”. I bestämmelsens andra och tredje stycke följer begränsningar av det straffbara området som inte aktualiseras i den förevarande situationen. Av 6 kap. 10 § andra stycket samma balk följer vidare att ansvar för sexuellt ofredande ådöms bland annat den som ”genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att det är utrett att B från en stege och genom sin mobiltelefon tittade på målsäganden i hennes sovrum när hon var iklädd endast en handduk. Det är också utrett att detta skedde både olovligen och, till dess målsäganden efter en stund upptäckte vad B gjorde, i hemlighet. Åklagaren har inte gjort gällande att B tog några fotografier eller gjorde någon filminspelning. I stället begränsades B:s agerande till att rikta mobiltelefonens kamera mot målsäganden och i realtid betrakta henne i displayen. Fråga är om detta agerande omfattas av det som i straffbestämmelsen om kränkande fotografering benämns som att ”[ta] upp bild av någon”.

Bestämmelsen är utformad i syfte att vara teknikneutral i den meningen att alla former av bildupptagning omfattas, oavsett vilken metod som används. Det kan till exempel gälla användning av livekamera, det vill säga att rörlig bild visas i stunden. I förarbetena framgår samtidigt att lagstiftaren ansåg att det saknades tillräckliga skäl att låta straffbestämmelsen omfatta att någon med hjälp av en kikare betraktar någon. (Se propositionen 2012/13:69 sidorna 23 och 39 samt rättsfallet NJA 2018 sidan 844.) B tog visserligen upp bild på så vis att kameran i hans mobiltelefon vidareförmedlade motivet den riktades mot till mobiltelefonens display. Det som mobiltelefonkameran riktades mot var dock inte synligt på någon annan enhet än själva mobiltelefonen eller för någon annan person än B själv. Även om B använde sig av teknisk utrustning med funktion för fotografering och filminspelning ligger hans faktiska agerande ytterst nära en sådan iakttagelse med kikare som lagstiftaren valt att inte kriminalisera. Med hänsyn till den försiktighet som straffbud alltid måste tolkas med kan det som B gjorde inte anses omfattas av straffbestämmelsen om kränkande fotografering.

Att genom sin mobiltelefon smygtitta på en person som befinner sig i sitt eget sovrum iklädd endast handduk är dock ett sådant agerande som typiskt sett kränker dennes sexuella integritet. B:s agerande har därför, i enlighet med åklagarens gärningspåstående i den delen, utgjort ett sexuellt ofredande.

Påföljdsfrågan

Hovrätten anser att straffvärdet för det sexuella ofredande som B gjort sig skyldig till ensamt motsvarar 80 dagsböter. Det saknas skäl att bestämma varje dagsbots storlek till något annat än vad tingsrätten gjort.

Skadeståndsfrågan

Den gärning som B utsatt målsäganden för har utgjort en så allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att hon är berättigad till kränkningsersättning. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången i målet ska B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare vid tingsrätten sättas ned i enlighet med vad som framgår av domslutet. JS har för sitt arbete i hovrätten begärt ersättning överstigande den i målet tillämpliga så kallade brottsmålstaxan. Taxan får överskridas under förutsättning att målet bland annat krävt avsevärt mer arbete än normalt. JS har anfört att så varit fallet och att detta berott på att målet aktualiserat frågor som krävt mer inläsning och rättsutredning än normalt. Hovrätten, som konstaterar att rättsfrågorna i målet varit desamma som vid tingsrätten, anser att det inte framkommit skäl att överskrida taxan.

JS ska därför tillerkännas ersättning i enlighet med brottmålstaxan. Den av MS begärda ersättningen är skälig och ska tillerkännas henne. Kostnaderna här för försvararen och den särskilda företrädaren ska stanna på staten.


Varbergs tingsrätt

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

1. Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken 2019-03-21

2. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 2 st brottsbalken 2019-03-21

Påföljd m.m.

Dagsböter 80 om 280 kr

Skadestånd

B ska betala skadestånd till Sekretess A med 7 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 21 mars 2019 till dess betalning sker.

Sekretess

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som kan röja målsägandens identitet i den mån uppgifter om detta har lämnats vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska vara tillämplig på identitetsuppgifterna i partsbilagan till denna dom.

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning

1. MS får ersättning av staten för arbete som särskild företrädare med 20 250 kr. Av beloppet avser 11 092 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 610 kr utlägg och 4 050 kr mervärdesskatt.

2. JS får ersättning av staten med 6 993 kr. Av beloppet avser 3 490 kr arbete, 1 799 kr tidsspillan, 305 kr utlägg och 1 399 kr mervärdesskatt.

3. B ska återbetala kostnaden för den särskilda företrädaren och försvararen till staten.

DEN TILLTALADES INSTÄLLNING
Åtalspunkterna 1.1 och 1.2

B har vidgått att han klättrat upp och smygtittat på Sekretess A med sin telefon men har förnekat att han filmat eller tagit bilder av henne och har inte haft för avsikt att kränka hennes sexuella integritet. Han har bestritt ansvar för brott.

B har bestritt Sekretess A:s skadeståndsyrkande med hänvisning till sin inställning i ansvarsdelen. Han har inte vitsordat något belopp, frånsett sättet att beräkna ränta, såsom skäligt i och för sig.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

DOMSKÄL
ANSVAR

Sekretess A har berättat att hon gick och duschade. B satt då i soffan. När hon kom ut från duschen satt han inte där. Hon trodde att han gått och lagt sig. Hon gick upp på sitt rum. Hon hörde att något slog mot fönstret. Hon kände sig iakttagen. Hon tittade mot fönstret och såg B:s telefon i ena hörnet. När hon gick mot fönstret hörde hon hur han gick ner för stegen. Det lät som om han snubblade. Hon hämtade sin mobil för att använda ficklampan och såg honom gå från stegen mot hörnet på huset. Hon frågade vad han höll på med och han mumlade lite. Hon tror att han sa att ”det kommer inte att hända igen”. Det var sent på kvällen. Hon hade en handduk på sig. Den var knuten runt henne och täckte hela hennes kropp. Hennes rum var på övervåningen. Hon hade varit i sitt rum cirka tio minuter innan hon upptäckte telefonen. Det var som att någon höll i telefonen men hon såg inga händer. Hon såg skalet och såg då att var B:s telefon. Hon blev chockad. Först förstod hon inte vad som hänt. Sedan blev allt jobbigt. Det känns som att han ville kolla hur hennes kropp såg ut.

Sekretess A har berättat detaljerat, sammanhängande och sakligt om händelsen. Hennes uppgifter vinner stöd av vad B berättat. Han har dock uppgett att han bara använde telefonen som ett hjälpmedel för att kunna se Sekretess A från den vinkel han stod i förhållande till henne. Han har varken filmat eller tagit bilder.

Annat är inte visat än att B använt telefonen på det sätt han påstått. Fråga är först om han därigenom gjort sig skyldig till kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Med rekvisitet med tekniskt hjälpmedel tar upp bild avses upptagning av både stillbilder, som fotografier, och rörliga bilder, t.ex. filmer och videogram, oavsett vilken teknik som används. Således omfattas fotografering och annan bildupptagning med såväl analog som digital teknik, exempelvis fotografering med systemkamera eller kamera i mobiltelefon, inspelning med videoteknik samt bildupptagning med webbkamera eller tv-kamera för direktsändning. Fotograferingen ska ske i hemlighet.

I förevarande fall har B använt en mobiltelefon för att kunna se delar av Sekretess A:s rum där hon befann sig och som inte varit möjliga att se från det ställe där han befann sig. Enligt tingsrättens uppfattning är detta att jämföra med vad i förarbetena anges som en s.k. livesändning. B:s agerande har skett i hemlighet in i Sekretess A:s rum. Åtalet är därmed styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

B har vetat om att Sekretess A precis hade duschat. Det måste ha stått klart för honom att hon var lättklädd och gick till sitt rum för att klä om. Även om Sekretess A under hela händelsen haft en handduk om sig som skylde hennes intima delar måste B förstått att hans agerande kunde förväntas väcka obehag och kränka Sekretess A:s sexuella integritet. Åtalet är även i denna delen styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

Fråga är om samma gärning. De båda straffbuden har dock olika skyddsintressen. Tingsrätten anser därför att B ska dömas för kränkande fotografering och sexuellt ofredande i brottskonkurrens.

PÅFÖLJD

B ska dömas till böter för brotten.

SKADESTÅND

Med anledning av den bedömning tingsrätten gjort i ansvarsdelen är B skadeståndsskyldig gentemot Sekretess A. Tingsrätten finner att skälig ersättning för kränkning uppgår till det yrkade beloppet. Sekretess A:s skadeståndsyrkande ska därför bifallas.

BROTTSOFFERFOND

Eftersom B döms för brott för vilka fängelse ingår i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.