Kategori: Lag och rätt

Publicerat

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.

Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”

Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”

Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”

Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

…

Publicerat

Döms efter filmning vid Göteborgs hamn

En man filmade i sitt yrke Göteborgs hamn den 12 oktober 2020. Han filmade ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varvid han blev tagen av skyddsvakt och därefter överlämnad till polis. Den 11 januari 2021 dömdes mannen att betala 5 300 kr samt att hans ena minneskort som nästan uppgick till halva summan av dagsböterna förverkades.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Göteborgs tingsrätt B 19935-20

DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-12

Påföljd m.m.

Dagsböter 30 om 150 kr

Förverkande och beslag

I beslag taget minneskort förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Väst, beslagsnummer 2020-5000-BG125721.1).

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) med följande gärningsbeskrivning.

B har genom att filma ett skyddsobjekt brutit mot ett förbud att göra avbildningar. Det hände den 12 oktober 2020 vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att i beslag taget minneskort ska förverkas från B enligt 32 § första stycket skyddslagen.

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott och anfört att han inte har agerat med uppsåt eller av straffbar oaktsamhet. Han har motsatt sig åklagarens begäran om att minneskortet ska förverkas.

UTREDNINGEN I MÅLET

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat fotografier, promemoria avseende filmmaterialet, skärmdumpar från filmklipp, beslagsprotokoll samt protokoll över datamedieundersökning.

B har berättat i huvudsak följande. Han jobbade med ett projekt för Business Region Göteborg där han skulle göra en film om Säve depå, eftersom Säve ska utvecklas till att bli en hubb till hamnen. För att kunna bildsätta projektet insåg han att han behövde bilder från hamnen. Han åkte därför ner till hamnen och filmade. Han har jobbat som fotograf i cirka 20 år men inte som redigerare och var därmed stressad. Han är medveten om att det finns skyddsobjekt, men trodde att det bara avsåg militära objekt. Han såg en gul skylt med en hand på vid portentrén till hamnen och trodde att skylten betydde att man inte får gå in på området. Det framgick inte av den skylten att man inte fick fotografera eller filma där. Han utgick från att övriga skyltar på platsen innehöll samma information. Han trodde därför att det inte var några problem att filma utanför området. Han var på cirka fyra till fem platser och filmade innan han blev stoppad av en vakt. När vakten kom vände han bort kameran eftersom man inte ska filma vakter. Han visste inte att man inte fick filma hamnen förrän vakten berättade det för honom. Han uppfattade det som att han stod på allmän plats och filmade hamnen, som ägs av Göteborgs stad, åt Göteborgs stad. Han var inte medveten om att hamnen är ett skyddsobjekt.

DOMSKÄL
Gärningen

Det är genom B:s egna uppgifter och övrig utredning i målet bevisat att B på den i gärningsbeskrivningen angivna tiden och platsen olovligen har avbildat ett skyddsobjekt genom att filma skyddsobjektet. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. Han ska därför inte anses ha agerat uppsåtligt. Av utredningen framgår dock att det har suttit tydliga förbudsskyltar på portentrén och stängslet in till området på den plats där B filmat. B har sett skyltarna men förutsatt att de rört otillåtet tillträde till området. Genom att då filma hamnen på det sätt som skett utan att läsa skyltarna eller närmare undersöka om han fick avbilda objektet har B enligt tingsrättens mening agerat oaktsamt. Gärningen är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljd

B förekommer inte i belastningsregistret och påföljden för honom ska bestämmas till dagsböter. Att han av oaktsamhet och endast i syfte att utföra ett internprojekt för Göteborgs stad gjort avbildningar av skyddsobjektet talar i mildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Gärningens straffvärde motsvarar 30 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande ska varje dagsbots storlek bestämmas till 150 kr. Vid bedömningen av dagsbotsbeloppet har tingsrätten beaktat att B inte har någon inkomst men ansökt om a-kassa.

Förverkande

B har motsatt sig åklagarens begäran om att hans minneskort ska förverkas, eftersom minneskort kostar pengar och innehållet enkelt kan raderas. Åklagaren har uppgett att det är oklart om det finnas säkra raderingsmetoder och att en radering oavsett är kostsam och tidskrävande. Enligt 32 § första stycket skyddslagen ska avbildningar som har kommit till genom brott enligt lagen förklaras förverkade. De avbildningar som B gjort finns lagrade digitalt på minneskortet. Det finns en risk för att bilderna kan återskapas om inte minneskortet förklaras förverkat. Yrkandet om förverkande ska därför bifallas.

Övrigt

B döms för brott som har fängelse i straffskalan och han ska därför betala en avgift om 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.

Publicerat

Ej kränkande fotografering att använda mobil som kikare

Varbergs tingsrätt dömde en man för kränkande fotografering och sexuellt ofredande efter att på en stege använt sin telefon för att genom ett fönster kika in på en kvinna.

Mannen överklagade till hovrätten och friades från kränkande fotografering eftersom han inte spelat in utan enkom använt mobiltelefonen som kikare eller som periskop. Nedan Hovrätten för västra Sverige B 2940-20 och Varbergs tingsrätt B 2584-19.

Hovrätten för västra Sverige

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten ogillar åtalet för kränkande fotografering (åtalspunkten 1.1) och sätter ned B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare till 15 000 kr.

Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska fortfarande gälla.

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen ska även i fortsättningen vara tillämplig för de uppgifter som har lagts fram vid hovrättens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detsamma gäller uppgifterna i partsbilagan sekretess.

JB ska få ersättning av allmänna medel med 6 125 kr, varav 3 955 kr för arbete, 643 kr för tidsspillan, 302 kr för utlägg och 1 225 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad. MS ska få ersättning av allmänna medel med 6 149 kr, varav 2 808 kr för arbete, 1 928 kr för tidsspillan, 183 kr för utlägg och 1 230 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ogillar åtalet och skadeståndsyrkandet samt i vart fall upphäver eller sätter ned återbetalningsskyldigheten till staten för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare. För det fall hovrätten dömer honom för gärningen och även anser att kränkningsersättning ska utgå till målsäganden, har han vitsordat det yrkade beloppet samt sättet att beräkna ränta. Detta gäller oavsett om hovrätten anser att gärningen utgör ett eller två brott.

Åklagaren och målsäganden har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har vidare uppgett att gärningspåståendet vidhålls i sin helhet, men förtydligat att med ordet ”filma” inte åsyftas att spela in något som lagras, utan att rikta telefonens kamera mot ett motiv som då syns i displayen i realtid.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten och inspelningarna av förhören som hölls där har spelats upp.

Skuldfrågan

Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken följer såvitt nu är av intresse att ”[d]en som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad (…) döms för kränkande fotografering”. I bestämmelsens andra och tredje stycke följer begränsningar av det straffbara området som inte aktualiseras i den förevarande situationen. Av 6 kap. 10 § andra stycket samma balk följer vidare att ansvar för sexuellt ofredande ådöms bland annat den som ”genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att det är utrett att B från en stege och genom sin mobiltelefon tittade på målsäganden i hennes sovrum när hon var iklädd endast en handduk. Det är också utrett att detta skedde både olovligen och, till dess målsäganden efter en stund upptäckte vad B gjorde, i hemlighet. Åklagaren har inte gjort gällande att B tog några fotografier eller gjorde någon filminspelning. I stället begränsades B:s agerande till att rikta mobiltelefonens kamera mot målsäganden och i realtid betrakta henne i displayen. Fråga är om detta agerande omfattas av det som i straffbestämmelsen om kränkande fotografering benämns som att ”[ta] upp bild av någon”.

Bestämmelsen är utformad i syfte att vara teknikneutral i den meningen att alla former av bildupptagning omfattas, oavsett vilken metod som används. Det kan till exempel gälla användning av livekamera, det vill säga att rörlig bild visas i stunden. I förarbetena framgår samtidigt att lagstiftaren ansåg att det saknades tillräckliga skäl att låta straffbestämmelsen omfatta att någon med hjälp av en kikare betraktar någon. (Se propositionen 2012/13:69 sidorna 23 och 39 samt rättsfallet NJA 2018 sidan 844.) B tog visserligen upp bild på så vis att kameran i hans mobiltelefon vidareförmedlade motivet den riktades mot till mobiltelefonens display. Det som mobiltelefonkameran riktades mot var dock inte synligt på någon annan enhet än själva mobiltelefonen eller för någon annan person än B själv. Även om B använde sig av teknisk utrustning med funktion för fotografering och filminspelning ligger hans faktiska agerande ytterst nära en sådan iakttagelse med kikare som lagstiftaren valt att inte kriminalisera. Med hänsyn till den försiktighet som straffbud alltid måste tolkas med kan det som B gjorde inte anses omfattas av straffbestämmelsen om kränkande fotografering.

Att genom sin mobiltelefon smygtitta på en person som befinner sig i sitt eget sovrum iklädd endast handduk är dock ett sådant agerande som typiskt sett kränker dennes sexuella integritet. B:s agerande har därför, i enlighet med åklagarens gärningspåstående i den delen, utgjort ett sexuellt ofredande.

Påföljdsfrågan

Hovrätten anser att straffvärdet för det sexuella ofredande som B gjort sig skyldig till ensamt motsvarar 80 dagsböter. Det saknas skäl att bestämma varje dagsbots storlek till något annat än vad tingsrätten gjort.

Skadeståndsfrågan

Den gärning som B utsatt målsäganden för har utgjort en så allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att hon är berättigad till kränkningsersättning. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången i målet ska B:s återbetalningsskyldighet för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare vid tingsrätten sättas ned i enlighet med vad som framgår av domslutet. JS har för sitt arbete i hovrätten begärt ersättning överstigande den i målet tillämpliga så kallade brottsmålstaxan. Taxan får överskridas under förutsättning att målet bland annat krävt avsevärt mer arbete än normalt. JS har anfört att så varit fallet och att detta berott på att målet aktualiserat frågor som krävt mer inläsning och rättsutredning än normalt. Hovrätten, som konstaterar att rättsfrågorna i målet varit desamma som vid tingsrätten, anser att det inte framkommit skäl att överskrida taxan.

JS ska därför tillerkännas ersättning i enlighet med brottmålstaxan. Den av MS begärda ersättningen är skälig och ska tillerkännas henne. Kostnaderna här för försvararen och den särskilda företrädaren ska stanna på staten.

Varbergs tingsrätt

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

1. Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken 2019-03-21

2. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 2 st brottsbalken 2019-03-21

Påföljd m.m.

Dagsböter 80 om 280 kr

Skadestånd

B ska betala skadestånd till Sekretess A med 7 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 21 mars 2019 till dess betalning sker.

Sekretess

Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som kan röja målsägandens identitet i den mån uppgifter om detta har lämnats vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att identiteten går att klarlägga. Samma sekretessbestämmelse ska vara tillämplig på identitetsuppgifterna i partsbilagan till denna dom.

Brottsofferfond

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning

1. MS får ersättning av staten för arbete som särskild företrädare med 20 250 kr. Av beloppet avser 11 092 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 610 kr utlägg och 4 050 kr mervärdesskatt.

2. JS får ersättning av staten med 6 993 kr. Av beloppet avser 3 490 kr arbete, 1 799 kr tidsspillan, 305 kr utlägg och 1 399 kr mervärdesskatt.

3. B ska återbetala kostnaden för den särskilda företrädaren och försvararen till staten.

DEN TILLTALADES INSTÄLLNING
Åtalspunkterna 1.1 och 1.2

B har vidgått att han klättrat upp och smygtittat på Sekretess A med sin telefon men har förnekat att han filmat eller tagit bilder av henne och har inte haft för avsikt att kränka hennes sexuella integritet. Han har bestritt ansvar för brott.

B har bestritt Sekretess A:s skadeståndsyrkande med hänvisning till sin inställning i ansvarsdelen. Han har inte vitsordat något belopp, frånsett sättet att beräkna ränta, såsom skäligt i och för sig.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

DOMSKÄL
ANSVAR

Sekretess A har berättat att hon gick och duschade. B satt då i soffan. När hon kom ut från duschen satt han inte där. Hon trodde att han gått och lagt sig. Hon gick upp på sitt rum. Hon hörde att något slog mot fönstret. Hon kände sig iakttagen. Hon tittade mot fönstret och såg B:s telefon i ena hörnet. När hon gick mot fönstret hörde hon hur han gick ner för stegen. Det lät som om han snubblade. Hon hämtade sin mobil för att använda ficklampan och såg honom gå från stegen mot hörnet på huset. Hon frågade vad han höll på med och han mumlade lite. Hon tror att han sa att ”det kommer inte att hända igen”. Det var sent på kvällen. Hon hade en handduk på sig. Den var knuten runt henne och täckte hela hennes kropp. Hennes rum var på övervåningen. Hon hade varit i sitt rum cirka tio minuter innan hon upptäckte telefonen. Det var som att någon höll i telefonen men hon såg inga händer. Hon såg skalet och såg då att var B:s telefon. Hon blev chockad. Först förstod hon inte vad som hänt. Sedan blev allt jobbigt. Det känns som att han ville kolla hur hennes kropp såg ut.

Sekretess A har berättat detaljerat, sammanhängande och sakligt om händelsen. Hennes uppgifter vinner stöd av vad B berättat. Han har dock uppgett att han bara använde telefonen som ett hjälpmedel för att kunna se Sekretess A från den vinkel han stod i förhållande till henne. Han har varken filmat eller tagit bilder.

Annat är inte visat än att B använt telefonen på det sätt han påstått. Fråga är först om han därigenom gjort sig skyldig till kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Med rekvisitet med tekniskt hjälpmedel tar upp bild avses upptagning av både stillbilder, som fotografier, och rörliga bilder, t.ex. filmer och videogram, oavsett vilken teknik som används. Således omfattas fotografering och annan bildupptagning med såväl analog som digital teknik, exempelvis fotografering med systemkamera eller kamera i mobiltelefon, inspelning med videoteknik samt bildupptagning med webbkamera eller tv-kamera för direktsändning. Fotograferingen ska ske i hemlighet.

I förevarande fall har B använt en mobiltelefon för att kunna se delar av Sekretess A:s rum där hon befann sig och som inte varit möjliga att se från det ställe där han befann sig. Enligt tingsrättens uppfattning är detta att jämföra med vad i förarbetena anges som en s.k. livesändning. B:s agerande har skett i hemlighet in i Sekretess A:s rum. Åtalet är därmed styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

B har vetat om att Sekretess A precis hade duschat. Det måste ha stått klart för honom att hon var lättklädd och gick till sitt rum för att klä om. Även om Sekretess A under hela händelsen haft en handduk om sig som skylde hennes intima delar måste B förstått att hans agerande kunde förväntas väcka obehag och kränka Sekretess A:s sexuella integritet. Åtalet är även i denna delen styrkt och ska bifallas. Gärningen är att bedöma som åklagaren gjort.

Fråga är om samma gärning. De båda straffbuden har dock olika skyddsintressen. Tingsrätten anser därför att B ska dömas för kränkande fotografering och sexuellt ofredande i brottskonkurrens.

PÅFÖLJD

B ska dömas till böter för brotten.

SKADESTÅND

Med anledning av den bedömning tingsrätten gjort i ansvarsdelen är B skadeståndsskyldig gentemot Sekretess A. Tingsrätten finner att skälig ersättning för kränkning uppgår till det yrkade beloppet. Sekretess A:s skadeståndsyrkande ska därför bifallas.

BROTTSOFFERFOND

Eftersom B döms för brott för vilka fängelse ingår i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.

Publicerat

Hedrade internationella kvinnodagen – stämdes för bildstöld

Företaget Alpha Plus som bedriver försäljning av kosttillskott passade på att uppmärksamma åtta kvinnor under internationella kvinnodagen den 8:e mars 2019. En av kvinnorna, CH, hade man frågat om hälsotips och en porträttbild att ha på företagets Instagramkonto i samband med hälsotipset.

Fotografen till porträttbilden, tillika vän med CH, uppskattade dock inte att CH givit Alpha Plus fotografiet och stämde Alpha Plus på 15 000 kr för bilden samt 3 000 kr i skadestånd för uteblivit namn.

I november 2019 förlikades parterna om att fotografen skulle få 12 500 kr ex moms och att båda parter skulle stå för sina egna rättegångskostnader.

Stämningsansökan 15 september 2019

Jag får ansöka om stämning på Alpha Plus AB (nedan ”Alpha Plus”) och framställa följande. Yrkande Jag yrkar att tingsrätten skall förplikta Alpha Plus att till mig utge ett belopp om 18 000 kronor, eller det belopp tingsrätten finner skäligt, jämte ränta jämlikt 4 och 6 § räntelagen fr o m dagen för delgivning av stämningsansökan. Jag yrkar ersättning för mina rättegångskostnader, inom ramen för tillämpningen av 18 kap 8a § rättegångsbalken, med belopp som senare kommer att anges.

Grunder

Alpha Plus har begått intrång i mina upphovsrättigheter och skall utge ersättning för intrånget med dels skälig ersättning, dels skadestånd för brott mot namnangivelserätten.

Omständigheter i sak

För ett par år sedan fick jag en förfrågan av CH om en testfotografering och vi reste till bl.a Skanör för att göra ett antal bilder. Jag innehar samtliga rättigheter till fotografiet på CH enligt bilaga 1 (”Fotografiet”), som togs vid detta tillfälle

I mars 2019 erfor jag att Alpha Plus — företaget tillverkar och säljer kosttillskott — på sitt konto på Instagram lagt upp bilden i bilaga 2 (”Intrångsbilden”). Intrångsbilden är identisk med Fotografiet. Det enda som skiljer Fotografiet och Intrångsbilden åt är att bilden är beskuren.

Intrångsbilden har tillkommit genom att Alpha Plus olovligen använt sig av Fotografiet, kopierat detta samt underlåtit att ange mig som upphovsman. Vid intrång i upphovsrätt har upphovsmannen enligt URL rätt till skälig ersättning för nyttjandet. Den skäliga ersättningen beräknas enligt det rimliga pris upphovsmannen skulle ha begärt och erhållit för det fall att intrångsgöraren kommit till upphovsmannen som kund och frågat vad en nyttjanderätt motsvarande det som skett hade kostat.

Skälig ersättning för det begångna intrånget skall erläggas av Alpha Plus med 15 000 kr.

Brott mot namnangivelserätten medför rätt till skadestånd. Enligt rekommendationer utfärdade av Svenska Fotografers Förbund, SFF, där jag är medlem, ska sådant skadestånd utgå med 100 % av den skäliga ersättningen. Jag yrkar dock försiktigtvis 3 000 kr för detta brott mot upphovsrättslagen, vilket får anses vara i linje med domstolspraxis (se t ex dom i mål FT1016-11, Hovrätten för Nedre Norrland).

Yttrande från Alpha Plus 23 september 2019

Hej,

Gällande ovan nämnda ärende så vill jag till rätten anföra följande; Alpha Plus AB (i fortsättningen benämnt AP) fick genom vår konsult på sociala medier SS och Alpha Plus kundregister kontakt med en av våra toppkunder, CH som bedriver Hälsopraktik med AP:s produkter, CH är sedan länge en bekant till AP och en av oss väldigt uppskattad person och ambassadör i branschen för våra produkter. I samband med Internationella kvinnodagen så tillfrågades några kvinnor från branschen och i vårt nätverk om de ville ge sina bästa hälsotips. CH var en av dessa.

Hon hade ett hälsotips hon ville dela med sig av samt ett privat foto som hon använde som profilbild på Facebook, fanns inga som helst oklarheter över porträttbilden som hon själv klippt och anpassat för att passa på Facebook. Att bilden skulle tillhöra någon annan var det inte tal om.

CH är en uppskattad kund till oss och mycket omtyckt – vi är alla väldigt förvånade över utvecklingen och CH själv är förtvivlad över att hennes vän ställer krav på det sätt som nu sker. Alpha Plus vill därför bestrida kravet som riktats mot oss i sin helhet.

Yttrande från Alpha Plus 8 oktober 2019

Vad jag skulle vilja tillägga efter att ha talat med CH som är motivet på bilden och som var den som försåg vår konsult (ej anställd av Alpha Plus) med porträttet, är att hon ser sig äga bilden då ett tjänsteutbyte emellan fotograf och motiv förelåg, CH som är terapeut behandlade fotografens son som betalning för bilden enligt en muntlig överenskommelse som CH beskriver det.

Jag ser därför helst att ägarfrågan utreds innan en eventuell förhandling om intrång sker. Om det anses vara så att bilden ägs av fotografen så har även motivet på bilden gjort ett intrång genom att använda den i sociala medier och har rätteligen även hon ett ansvar. Så även konsulten som var den som hade kontakten med CH (motivet). Både konsulten, motivet och Alpha Plus AB önskar delta via länk.