Uppe på Torsburgen vid Gotlands östra sida kan man se djupa spår av skogsbranden som härjade där 1992. Även om 23 år förflutit står den nakna och brända träden där, spretande uppåt.
Glöm inte bort att prenumerera på inläggen via feeds. /Kameratrollet – Fotograf och fotokurs i Skåne
Den kanske mest fotograferade vy över Osebergsskeppet, vikingaskeppet från Norge. Det lär ha byggts år 820 vid sydvästra Norge och placerades senare, år 834, i en gravhög i Oseberghaugen.
Glöm inte bort att prenumerera på inläggen via feeds. /Kameratrollet – Fotograf och fotokurs i Skåne
Tolarps gånggrift ska vara runt 5000 år gammal, d.v.s. stenålder, och man kan hitta den några kilometer öster om Halmstad. Den är drygt 15 meter i diameter och en av landets större. Dock är den skadad. Det blir inte lika spännande när man inte måste krypa in genom öppningen som när man som nu kan kliva in bakvägen genom det trasiga taket. Vill man ta sig in i en liknande megalitgrav men en hel sådan finns Gillhög utanför Barsebäck i Skåne.
Ryna bro omnämns i Erikskrönikan och skall ha stått till höger om bilden ovan. P.g.a. flygsanden från Kronoskogen skall vägen till bron ha lagts under sand och en ny bro och väg lades längre österut, där Ängelholm ligger idag. Luntertun blev en stad dit ingen kom, revs och flyttades till Ängelholm.
Rönneholm är en holme i Rönne å utanför den före detta staden Luntertun. Staden revs på 1500-talet och flyttades till Ängelholmtroligen p.g.a. att vägen söder om staden förstördes av sandflykt och att Ängelholm med tre sidor vatten var lättare att försvara. Kvar av Luntertun finns en kyrkoruin.
På Rönneholm byggdes i slutet av 1800-talet en nöjesplats för att ängelholmarna skulle kunna roa sig. Det blev en kort epok och ängelholmarna kom att ersätta ön med Thorslund istället.
Rönneholms historia sträcker sig dock längre än så.
Den 4-5 meter höga och 45 meter breda kullen.
1360 ska hertigen av Finland och Halland, Bengt Algotsson, ha mördats här på Rönneholm dit Bengt tagit till flykten. Mördarna ska ha varit Erengisle Jarl och Karl Ulfsson. På kullen ska det en gång i tiden ha stått en träborg och en arkeologisk grävning av prosten Gustav Henrik Mellin resulterade i fynd. I oktober 1866 startade grävning i norra och sydvästra delen av kullen. Under de två första lagren av jord och flygsand hittades svart jord blandad med träkol, bränd lera och djurben.
Ett slags golv av tegel på en lerbädd hittades längst ned innan öns sand återigen gjorde sig påmind.
Vy mot norr från kullen på Rönneholm.
Tyvärr har Rönneholm blivit till en soptipp. På kullen och fornminnet har ungdomar byggt kojor och grävt i högen. Om teglet på bilden nedan kommer från borgen eller är nytt låter jag vara osagt, men där ligger förutom det ett släp med sopor där. Synd på en sådan oas för djur och växter.
Tegelbiten vid eldstaden.
Även om man tycker att det inte ska behövas i Sverige hoppas jag att Ängelholms kommun ger sig i kast med soporna vid kullen och återställer ön till just en ö och inte en soptipp.
Norr om Ängelholm går ett band av ättehögar från bronsåldern. Man kan förstå varför just denna plats var så attraktiv att bygga ättehögar på om man ställer sig på en hög och tänker bort skogen och bebyggelsen mot havet.
Fler högar har funnits längs med bandet, men flertalet har tagits bort p.g.a. odling eller grustag. Bredvid högen nedan, Barkåkra 26:1 har där legat flera högar bredvid, men som tagits bort p.g.a. grustag. Runt Barkåkra 26:1 går ett band av sten i två rader.
Barkåkra 26:1Barkåkra 26:1 med två stencirklar runt ättehögen.
Mala stenar är ett gravfält norr om Hässleholm. Gravfältet är från år 600-900, alltså järnålder/vikingatid. Sex säkra stenskepp och ett 40-tal resta stenar runt omkring. Området är inte utgrävt.
Väster om Västra Karup kan man finna en mindre skeppssättning längs med Slättarödsvägen. Den ingår i Orhögarna som ligger några meter norr om skeppet. 1960 i och med ett vägbygge grävdes graven ut och undersöktes.
Slättarödsskeppet är från yngre bronsåldern och kvarlevor från en man, en häst, en hund och får/getter hittades.
Skeppssättning i en gravhög hör inte till vanligheterna, men finns även från en utgrävning vid Tofta högar.
Grydebjärs skeppssättningar består i dagsläget av vad man vet sex skepp och härstammar från vendeltiden och vikingatiden. Alla stenskepp är illa åtgångna och det ser även ut som att dessa går in i varandra. Gravfältet har fortsatt ut i väster, men har förstörts i början av 1900-talet p.g.a. odling. Gravfältet ligger i anslutning till Röke å och i en backe. Det går även två gamla hålvägar vid fältet.
Den högst placerade stenen med vy över stenskeppen.
Jakten på stenskeppen fortsätter och det här är uppdateringen från Tollarp. I förra inlägget fann jag det näst största stenskeppet. I detta inlägg fortsätter jag med det näst minsta stenskeppet, nr2, som tillsammans med det största, nr 4, ligger inne bland sly. Det minsta stenskeppet är fortfarande för mig försvunnet.
Stenskeppet som jag kallar för nr 2, ligger sydväst om nr 3 och väster om nr 4. Nr 2 är 15 x 4 meter och ligger i NNV-SSÖ-riktning. 14 (av troligen 16) stenar är kvar och alla ligger ned.