En man greps av ordningsvakter efter att med sin mobiltelefon smygfotograferat kvinnor på en strand.
”Det var andra badgäster som noterade hur mannen tog foton på kvinnor som föreföll vara för honom okända. Ordningsvakter som befann sig i närheten fick nys om händelsen, och genomförde ett envarsgripande av fotografen – som sedan kunde gripas av polisen.– Han är anmäld för kränkande fotografering och hans mobil är beslagtagen, säger Nils Norling.”
Nu är det bara som så att första meningen i lagstiftningen kränkande fotografering säger någonting annat.
”Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.”
En öppen strand uppfyller inte lagkravet. Att man inte vill bli fotograferad är inte samma sak som kränkande fotografering. Vad som är mer märkligt är att inga av de tidningar som tagit upp nyheten ifrågasatt polisens val av rubricering. Nog för att tidningar sparkat alla nyhetsfotografer, men någon koll tycker man att redaktionerna ska ha.
Efter ett dygn ändrade polisen brottsrubriceringen från kränkande fotografering till ofredande alternativt sexuellt ofredande. Då är förstås nästa fråga om det går att åtala och döma med dessa två brottsrubriceringar. Svaret är ja, beroende på hur mannen med mobiltelefon betett sig.
Vi kan från Högsta domstolens dom B 2590-16 utläsa följande:
”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”
och
”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”
Det vill säga att mannen måste ha hållit sin mobiltelefon mycket nära. Två meter ifrån räcker absolut inte. Vill man gräva ned sig i lagtexter för fotografer finns en länksamling.
Uppdatering 2018-08-23
Efter att ha begärt allmän handling i fallet fick jag följande svar:
Det är ett pågående ärende så förundersökningssekretessen gäller så kommer inte att lämna ut några handlingar.
Förundersökningssekretess gäller alltså fortfarande ett år senare och ärendet är fortfarande aktivt.
Uppdatering 2018-11-18
Fallet är nu nerlagt.
