Har du problem med dina bilder från din kamera? Är de brusiga, för mörka, har konstigt mönster eller heta pixlar? Ladda då också upp råfiler när du ber om hjälp även om du inte ens brukar fota i råformat. Det underlättar och folk behöver inte ställa 20 frågor.
Råfiler enklare att felsöka
JPEG från kameror kan redan vara objektivkorrigerade, uppljusade, uppskärpta och brusreducerade.
Framför allt är de färginterpolerade. Om man har en het pixel kan den ”smitta” av sig till dussinet pixlar runt omkring.
En laserskada är lättare att upptäcka från ett par råfiler som inte är färginterpolerade än från en JPEG.
Kamerans eller kameratillverkarens val av färginterpoleringsmetod behöver heller inte vara optimal för motivet som du har fotograferat.
En del kameror har dolda fält utanför bilden med pixlar som inte tar emot ljus. I råfiler kan dessa användas för att optimera bilden och även avgöra var gränsen för svart ska gå. Det går också att brusreducera så kallat dynamiskt radbrus med hjälp av de dolda pixlarna.
En rosa sol är lättare att felsöka om man har tillgång till en råfil. Det är troligen bara utfrätt högdager som vitbalanserats.
Exif är oftast kvar
Exchangeable image file format, Exif, är i råfiler intakt om man inte aktivt raderar det. Det är metadata som exempelvis beskriver vilka inställningar som användes när bilden togs och är viktig för felsökning. Med JPEG kan Exif rensas vid överföring från kamera till telefon eller vid uppladdning till sociala medier.
Råkonverterare ”sabbar” felsökningen
En råkonverterare kan mycket väl uppskärpa en hel bild, inklusive en blå himmel, och därmed bidra till mer synligt brus än vad som redan finns. De flesta råkonverterare berättar heller inte vad som gjorts med en råfil för att få den att se ut på ett visst vis.
Att enbart publicera skärmdumpar utan att också ha råfiler att jämföra med gör att felsökningen tar längre tid än den behöver.